Kommunalt ställningstagande
|
|
- Helena Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten av större. Ny bebyggelse läggs företrädesvis i anslutning till befintlig bebyggelse. Skogsbrukets mål och metoder bör anpassas till dagens situationen. Av de skogspolitiska målen, hög och varaktig avkastning, måste innebörden av det senare ägnas särskild uppmärksamhet. Yrkesfiske och vattenbruk Gullmarn är av betydelse för yrkesfisket och för vattenbruk och omfattas därmed av de grundläggande hushållningsbestämmelserna enligt miljöbalken (MB 3:5). Fiskeriverket har fastställt de mest värdefulla reproduktions- och fångstområdena för särskilt ekonomiskt betydelsefulla fiskar och kräftdjur som är av riksintresse för yrkesfisket: 1. Alla grundområden inom djupintervallet 0-6 m med undantag av exploaterade områden och områden med låg produktion. 2. Områden av avgörande betydelse för hummerns reproduktion i yttre delen av Färlevfjorden samt i Saltkällefjorden med undantag för inre delen. 3. Vadkastplatser för sill och skarpsill belägna i Saltkällefjorden och i yttre delen av Färlevfjorden. 4. Vattenområden i Gullmarn djupare än 60 meter som är av avgörande betydelse för fisket efter räka. Tänkbara konflikter till yrkesfisket är muddringar, muddertippningar och utfyllnader, bojförtöjning av småbåtar, anläggningar som hindrar vattenutbyte och förändrar strömförhållanden och fellokaliserade småbåtshamnar. Inom kommunen har genomförts en inventering av befintliga förtöjningar och småbåtshamnar utmed kusten och Örekilsälven. Utsläpp av närsalter (kväve, fosfor), föroreningar och gifter (DDT, PCB, dioxiner m fl) utgör allvarliga hot mot vattenmiljön. Dessa frågor behandlas utförligare i kapitel Miljöskydd, avsnittet Vatten. Kommunalt ställningstagande Gullmarn är en stor tillgång för kommunen ur många aspekter. Kommunen bör på alla sätt verka för att hålla föroreningsbelastningen så låg som möjligt. Kommunen bör medverka till att grundområdena (riksintresseområdena) i möjligaste mån behålls intakta. Det är därför angeläget att koncentrera fritidsbåtarna till gemensamma småbåtshamnar och marinor. Detta som ett led i att begränsa antalet brygganläggningar och för att på sikt möjliggöra en avveckling av bojförtöjningar. 5.3 VÄRDEFULLA ÄMNEN OCH MATERIAL Värdefulla ämnen är i Munkedals kommun sand, grus, torv, lera och berg för täktändamål (karta Värdefulla ämnen och material). Sand, grus och torv På Tungenäset eller kring Munkedals centralort finns inga sand- och grusförekomster eller torvmarker. Lera Det av Optiroc AB ägda Bohus Tegelbruk vid Torreby behöver lera för sin produktion. Bruket har täkttillstånd för en täkt belägen söder om bruket till år
2 Önne Gläborg 8B NV-120 Skådene Skåttene Håby Björid Sältorna - Färlev Smedberg Öbbön Bråland Nedre Lycke Vassbott Önnebacka Knarrevik Stale Tungenäset Foss Munkedal Kleva Färlevfjorden Sjöris Berg Åtorp Kviström Torreby Pilegård 8B NV-50 Saltkällan 8B NV-40 Munkedals hamn 8B NV-30 Hensb Röd Lökeberg Ödsby Saltkällefjorden Småröd Bergsvik Gårvik VÄRDEFULLA ÄMNEN OCH MATERIAL Grus-, sten- och sandtäkt Gullmarn ÖP 2001 MUNKEDALS KOMMUN ÖVERSIKTSPLAN Fördjupning av delen Munkedal - Tungenäset Förekomst av grus och sand Lertäkt Bergtäkt Berggrundens lämplighet för makadamproduktion Klass I, mycket god, Klass II, god (saknas för området) Klass III, tämligen god Skala 1: Rådhuset Arkitekter AB km Klass IV, tämligen dålig
3 Berg En inventering av berggrundens lämplighet för makadamproduktion har på uppdrag av Länsstyrelsens miljöenhet gjorts av Statens Geologiska Undersökningar, rapport 1995:14. Tre områden i kommunen har klassats som god kvalitet (klass 2 av fem olika kvalitetsklasser). För närvarande finns en bergtäkt i bruk vid Smedbergs industriområde. Smedbergs bergtäkt ska, när uttaget av berg är avslutat, vilket beräknas ske inom en 10-års period, användas som industriområde i enlighet med gällande detaljplan. Kommunalt ställningstagande Kommunen vill medverka till att andelen bergkross ökar i förhållande till användning av naturgrus samt verka för en ökad återanvändning av överskottsmassor. Kommunen avser att tillämpa stor restriktivitet vad gäller nyexploatering av täkter. Det är angeläget att en materialförsörjningsplan tas fram bl a som underlag för täkttillstånd. Kommunerna i norra Bohuslän är villiga att tillsammans medverka i framtagandet av en regional sådan plan. 5.4 STORA OPÅVERKADE OMÅDEN Området Munkedals centralort -Tungenäset är inte av den karaktären att anledning finns att redovisa någon del som "stort opåverkat område". 5.5 NATURVÅRD Naturvård - allmänt Naturen och dess kvaliteter utgör en väsentlig del av människans livsmiljö. Inom området Munkedals centralort -Tungenäset finns flera naturmiljöer där behovet att skydda, bevara eller ta hänsyn är starkt. Naturvården är ett gemensamt statligt och kommunalt intresse. Från den 1 januari 1999 gäller den nya miljöbalken (MB). Värdefulla naturmiljöer ska skyddas och vårdas och den biologiska mångfalden ska bevaras. Naturvårdsintressena skyddas genom förordnanden av olika slag. Förordnanden enligt miljöbalken kan vara av följande slag: - Naturreservat (MB 7:4). Här återfinns såväl naturreservat som naturvårdområden enligt gamla naturvårdslagen. - Naturminne (MB 7:10) - Biotopskyddsområden (MB 7:11) - Djur- och växtskyddsområden (MB 7:12) - Strandskyddsområden (MB 7:13-14) Riksintressen Områden av riksintresse för naturvården har tagits fram av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län varefter naturvårdsverket fattat beslut om sju områden som berör Munkedal, varav de två följande berör området Munkedal - Tungenäset: NO 16 Gullmarsfjorden - Gullmarsfjorden och dess tröskelområden är av stort vetenskapligt värde vad gäller den marina faunan, det mångskiftande och brutna strandlandskapet med intressant flora och fauna samt övergångszonen mellan gnejs och granitområden av stort geologiskt intresse. 15
4 Önne Gläborg Skåttene Håby Skådene Björid Sältorna - Färlev Smedberg Öbbön Bråland Nedre Lycke Vassbott Önnebacka Knarrevik Stale Tungenäset Foss Munkedal Kleva Färlevfjorden Sjöris Berg Åtorp Kviström 20 Torreby Pilegård Saltkällan Munkedals hamn Hensb Röd Lökeberg Ödsby Saltkällefjorden 2 Småröd Gullmarn ÖP 2001 MUNKEDALS KOMMUN ÖVERSIKTSPLAN Gårvik Fördjupning av delen Munkedal - Tungenäset Bergsvik NATURVÅRD Värdefulla odlingslandskap Mycket högt bevarandevärde ur naturvårdsynpunkt (klass II) Högt bevarandevärde ur naturvårdsynpunkt (klass III) Största betydelse ur kulturmiljövårdsynpunkt (klass I) Ädellövskog Stor betydelse ur kulturmiljövårdsynpunkt (klass II) Värdefulla ängs- och hagmarker Mycket högt skyddsvärde Högt skyddsvärde Skala 1: Rådhuset Arkitekter AB km Övrigt Visst skyddsvärde Nyckelbiotoper i skogslandskapet
5 Önne Gläborg Sältorna - Färlev Skåttene Håby Skådene Smedberg Öbbön NO 11 Bråland Nedre Lycke Björid Vassbott Önnebacka Knarrevik Stale Tungenäset Foss Munkedal Kleva Färlevfjorden Sjöris Berg Åtorp Kviström Torreby Pilegård Saltkällan Munkedals hamn Hensb Röd Lökeberg Ödsby NO 16 Saltkällefjorden Småröd Bergsvik NO 16 Gårvik NATURVÅRD Gullmarn ÖP 2001 MUNKEDALS KOMMUN ÖVERSIKTSPLAN Fördjupning av delen Munkedal - Tungenäset NO 11 Område av riksintresse för naturvård Särskilda hushållningsbestämmelser med hänsyn till natur- och kulturmiljövärden av riksintresse Naturreservat Förslag till Natura 2000-områden Skala 1: Rådhuset Arkitekter AB km
6 I riksintresseområdet Gullmarsfjorden ingår även Taske å ett vattendrag med stora ekologiska värden. Ån har viktiga lek- och uppväxtområden för lax och havsöring. NO 11 Örekilsälvens dalgång - område med mycket stora och komplexa natur- och landskapliga kvaliteter, bl a en kalkgynnad brantflora med ett flertal sällsynta arter. Sprickdalgången i sin helhet är av stort geologiskt intresse. Örekilsälven har en artrik fiskfauna och vattendraget är ett mycket viktigt reproduktionsområde för lax och havsöring. Biotop- och djurskyddsområden Enligt miljöbalken 7 kap 11 får mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djureller växtarter förklaras som biotopskyddsområden. Inom dessa får inte vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Inom Tungenäset - Munkedal finns inga särskilt utpekade biotopskyddsområden. Däremot förekommer värdefulla småbiotoper, t ex stengärdesgårdar, åkerholmar och alléer spridda i jordbrukslandskapet för vilka ett generellt skydd gäller. Skogsvårsstyrelsen har inventerat skogens miljövärden. På intressekarta "Naturvård" redovisas nyckelbiotoper, d v s små områden i skogen som hyser eller kan förväntas hysa hotade eller sällsynta arter. Strandskydd Örekilsälven Naturskyddsförordnanden I Munkedal är 10 områden avsatta som naturreservat enligt miljöbalken, varav de följande berör området Munkedals centralort - Tungenäset: Kviström - område med artrik och exklusiv flora vid södra infarten till Munkedal från E6 Gullmarn - värdefullt fjordlandskap med stora marina värden Strandskyddsförordnande gäller kring sjöar, vattendrag och vid havet. Det syftar till att skydda djur- och växtliv på land och i vattnet liksom att ge allmänheten tillträde till strandområden. Länsstyrelsen har i samråd med kommunen sett över och kompletterat strandskyddet. Beslut om nytt strandskydd togs av länsstyrelsen Fler sjöar och vattendrag jämfört med tidigare omfattas nu av strandskydd. Inom området för fördjupningsplanen gäller t ex strandskyddsförordnande utmed Gullmarn, Örekilsälven, Munkedalsälven, Falebybäcken, Stenebäcken och Sälebybäcken, Taske å, Åsanebäcken och Färlev älv. Inom följande områden gäller enligt miljöbalken (övergångsbestämmelser) tidigare förordnande om landskapsskydd: Örekilsälvens dalgång - höga landskapliga, geologiska och biologiska värden samt vattendrag med rikt fiskbestånd Torreby - bokskogsområde 18
7 Ekologiskt särskilt känsliga områden Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt ska enligt miljöbalken (MB 3:3) "så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön". Sådana områden inom kommunen är: vattendrag med reproduktion av havsöring naturbetesmark, slåtterängsrester (ängs- och hagmark) småbiotoper i odlingslandskapet (skyddade genom biotopskydd enl MB 7:11) ädellövskogar värdefulla odlingslandskap (natur- och kultur värden) sötvattensamlingar och våtmarker, kärr etc vattendrag grunda bottnar i havet (reproduktionsområden) Ett antal havsöringvattendrag inom Tungenäset- Munkedal utgör värdefulla naturmiljöer och bör skyddas. Dessa är Taske å, Saltkällebäcken, Bruksbäcken, Örekilsälven, Sjöris älv, Färlev älv, Falebybäcken samt Stenebäcken. Länsstyrelsen har givit ut ett antal rapporter som på olika sätt behandlar ekologiskt särskilt känsliga mark- och vattenområden och därmed utgör ett viktigt underlagsmaterial: Inventering av ängar och hagar i Munkedals kommun, Naturinventeringar i Göteborgs och Bohus län, 1991:4. Inventeringen redovisar 54 objekt i Munkedal på totalt 185,4 ha. De utvalda ängsoch hagmarkerna är ganska jämt spridda i kommunen och påträffas nästan alltid i gränsen mellan jordbruksbygd och skogsmark samt i bäckraviner. Anmärkningsvärd är den stora andel betesmark där hävden upphört de senast 20 åren och som nu långsamt växer igen. Flertalet hävdade objekt betas av ungnöt och några av får eller hästar. Värdefulla ängs- och hagmarksområden inom fördjupningsplaneområdet är Amunderöd, öppen välhävdad hagmark samt skogsbetesmarker (klass 3) Lenas holme, ett välhävdat område med öppen hagmark som utgör ett gott exempel på naturlig betesmark(klass 2) Hensbacka, en fårbetad bäckravin med ekhagekaraktär belägen öst om Hensbackaskolan (klass 3) Hensbacka, kuperad dalsänka med karaktär av blandlövhage belägen sydväst om Hensbackaskolan intill nuvarande E6 (klass 3). Färlevfjorden, flacka havsstrandängar i fjordens innersta del vilka betas av nötkreatur (klass 1). Knarrevik, öppna betade bäckraviner i större öppen betesmark. Området är välhävdat (klass 3) För att bedöma skyddsvärdet hos myrar och andra typer av våtmarker har Länsstyrelsen utfört särskilda våtmarksinventeringar. I rapporten "Skyddsvärda myrar i Göteborgs och Bohus län", 1983 redovisas en klassning av myrarna med avseende på deras naturvärde. Inom området som omfattas av fördjupningsplanen har inga skyddsvärda myrar pekats ut. Länsstyrelsen har även genomfört en inventering av områden med värdefull ädellövskog inom kommunen (Ädellövskogar i Munkedals kommun, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, publ. 1997:9). Ädellövskogsbestånden har klassificerats enligt en tregradig skala där klass 1 innebär ett mycket högt skyddsvärde. Inom området som omfattas av fördjupningsplanen förekommer lövskogsbestånd av samtliga tre klasser. Inom den västligaste delen av Tungenäset, mellan Färlevfjorden och Torreby slott återfinns flera större bestånd. Här finns såväl ädellövblandskog, ekskog, bokskog som lindskog. Även längre norrut i anslutning till de inre delarna av Färlevfjorden förekommer randskogar av ädellöv och ekskog längs åkerkanter. Också i de mer centrala delarna av Tungenäset återfinns större bestånd av ekskog, t ex vid berg och Pilegård. Utmed Örekilsälvens fåra dominerar askskogar men även ekskogar samt mer triviala skogar med inslag av ädellöv påträffas. Längs Munkedalsälven följer en smal skogsremsa från Munkedals herrgård och norrut. Skogstypen är mestadeles av ädellöv med blandkaraktär. Föryngringen av av ask, alm, asp och lönn är kraftig. 19
8 Öster om Saltkällefjorden, i området runt Hensbacka finns en hel del bestånd av ekskog och ädelblandskog. I naturreservatet Kviström finns ett heterogent ädellövträdsbestånd med inslag av grova ekar. Länsstyrelsen har tagit fram ett bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden där man pekat ut ett antal områden i Munkedals kommun (Värdefulla odlingslandskap i Göteborgs och Bohus län, 1995:21). Det är odlingslandskap där åker omväxlar med riklig förekomst av naturliga betesmarker och ängar, kombinerat med spår av äldre odling och byggnader. Inom området för fördjupningsplanen finns fyra större områden med värdefulla odlingslandskap utpekade. med många intressanta inslag t ex f d herrgårdsmiljö, torpbebyggelse, gamla vägar och fornlämningar. Natura 2000 Natura 2000 är ett nätverk av skyddade naturområden som är under uppbyggnad inom EU. Syftet är att bevara naturtyper och livsmiljöer för arter som länderna inom EU har kommit överens om att skydda. Inom Tungenäset - Munkedal är följande Natura 2000-områden utpekade: Örekilsälven Gullmarn Regeringen har fattat beslut om att föreslå bl a Örekilsälven. Beträffande Gullmarn har beslut inte fattats ännu. Värdefullt kulturlandskap vid Foss Framför allt förekommer dessa områden i de centrala delarna av Tungenäset där ett stort sammanhängande och åkerdominerat landskap breder ut sig. Området har en lång jordbrukshistorisk kontinuitet med välbevarade byggnader och en bebyggelsestruktur som speglar såväl bondebygd som högrestånds- och torparbygd. Här återfinns även vägsträckningar som är karaktäristiska exempel på de bohuslänska s k AK-vägarna från 1920-talet, exempelvis vägarna mellan Pilegård och Gårvik samt från Faleby till Munkedals hamn. Landskapet runt Örekilsälven mellan Munkedal och Kärnsjön utgör en åkerdominerad odlingsbygd kring herrgårdsmiljöerna Torp och Munkedal med stora skönhetsvärden. Mellan Hensbacka och Brevik ligger ett kuperat odlingslandskap där åkrar omväxlar med hagmarker och lövdungar. Området är variationsrikt Örekilsälven - en av de gröna lungorna i Munkedal Grönområden i tätorterna Genomtänkta grönområden inom och i direkt anslutning till samhällena är viktiga för att skapa en bra miljö för människor att bo och leva i. Sammanhängande grönstråk fungerar inte bara som rekreationsstråk utan är även viktiga spridningsvägar för växter och djur. I Munkedals tätort utgör dalgångarna utmed Munkedalsälven och Örekilsälven viktiga grönstråk. Mitt i samhället, i anslutning till älven, ligger Örekilsparken ett anlagt parkområde dit olika typer av friuftsanläggningar koncentreras. 20
Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2
2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...
Läs merNaturvårdens intressen
Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för
Läs merFörslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun
1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning
Läs mer7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Läs merAreella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Läs merPå Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:
5 AREELLA NÄRINGAR AREELLA NÄRINGAR 5.1 JORDBRUK Jordbruket är en näring av nationell betydelse enligt miljöbalken 3:4. Det betyder att brukningsvärd jordbruksmark inte får tas i anspråk för annat ändamål,
Läs merNaturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16
Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats
Läs merBevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Läs merSå skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län
Så skyddas värdefull skog Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Levande skogar Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för hur miljön bör vara. Målet för skogen
Läs merLäge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
Läs merRiksintressen. Vi ska vara rädda om våra riksintressen!
Vi ska vara rädda om våra riksintressen! Allmän beskrivning av riksintressen I miljöbalken 3 kap 6 står det Områden som är av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård eller friluftsliv skall skyddas
Läs merBilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna
Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur
Läs merBILAGA 1 NATURVÄRDEN
Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 1 NATURVÄRDEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB,
Läs merKapitel 10. Riksintressen
Kapitel 10. Riksintressen Miljöbalkens 3 och 4 kap reglerar vad som omfattas av riksintressen, det vill säga. Särskilda områden eller anläggningar som har så stort värde eller stor betydelse i ett nationellt
Läs merNATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.
Läs merInformation till prospekteringsföretag i Västerbotten
Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.
Läs merFörslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix
2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106
Läs merDispens från biotopskyddsbestämmelser för borttagande av träd i allé och delar av stenmurar på fastigheten Nävrasjö 1:7 Karlskrona kommun
1 (5) BESLUT 2012-01-25 delgivningskvitto Trafikverket Att. Lars Jonsson Box 44 342 21 ALVESTA Dispens från biotopskyddsbestämmelser för borttagande av träd i allé och delar av stenmurar på fastigheten
Läs merVanliga frågor och svar om Natura 2000
Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vad är Natura 2000? Natura 2000 är EU s nätverk av skyddade naturområden. Alla medlemsstater är skyldiga att peka ut en viss areal av varje naturtyp som finns representerad
Läs mer2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge
2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde
Läs mer7 övriga intressen, riksintressen
7 övriga intressen, riksintressen Övriga intressen, riksintressen Kulturmiljöer Skelleftedalen Inom Skelleftedalen finns bebyggelse från olika tidsperioder dels i inom själva stadsområdet dels i de byar
Läs merÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH
NATURCENTRUM AB NATURINVENTERINGAR ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURVÄRDESBEDÖMNING Kronetorps gård, Burlövs kommun UNDERLAG FÖR DETALJPLAN På uppdrag av FOJAB Arkitekter, Malmö 2010-03-18 Uppdragstagare
Läs merBehovsbedömning för planer och program
BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)
Läs merYttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010
Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens
Läs merNaturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,
Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16
SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag
Läs mer7.5.4 Risen - Gräntinge
7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse
Läs merFörordnande om utvidgat strandskydd i Uddevalla kommun
BESLUT 2014-12-01 Diarienummer 511-864-2013 Sida 1(21) Naturvårdsenheten Linnea Bertilsson Naturvårdshandläggare Enligt sändlista Förordnande om utvidgat strandskydd i Uddevalla kommun Innehåll Beslut
Läs merBiologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet
Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,
Läs merStrandinventering i Kramfors kommun
Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning
Läs merEtt rikt växt- och djurliv
Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet
Läs merRiksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs
Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs 2013-08-20 Ebba Löfblad & Gun Lövblad, Profu i Göteborg AB Lennart Lindeström, Svensk MKB AB BILAGA C:3 till MKB 1 Inledning En genomgång har gjorts
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-område
SE 0 5201 61 Gus ta vs b er g- K o rpberge t 2005-08-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520161 Gustavsberg-Korpberget EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som
Läs merTillfälligt förordnande om utvidgat strandskydd i Tjörns kommun
2016-03-10 1(10) Naturavdelningen John Dagobert Landskapsarkitekt Enligt sändlista Tillfälligt förordnande om utvidgat strandskydd i Tjörns kommun Innehåll Beslut om tillfälligt utvidgat strandskydd enligt
Läs merNATURINVENTERING SKUTHAMN
RAPPORT NATURINVENTERING SKUTHAMN SLUTVERSION 2014-04-22 Uppdrag: 248148, Detaljplan - Skuthamnen i Ludvika Titel på rapport: Naturinventering Skuthamn Status: Slutversion Datum: 2014-04-22 Medverkande
Läs merSärskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)
Läs merSÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN
SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN Riksintressen ska skyddas från åtgärder som påtagligt kan skada intresset. Om det blir fråga om en avvägning mellan olika konkurrerande riksintressen måste en avvägning
Läs merMål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och
Läs mer25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60)
25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60) 26(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka NATUR, FRILUFTSLIV OCH TURISM Människan mår bra av att uppleva grönska. Grönstrukturen tilldelas i huvudsak
Läs merMorakärren SE0110135
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merSvenska Björn SE0110124
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund
Läs merecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark
ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark 2 mark- och vegetationskartering kring videbäcksmåla 2008 Uppdrag Föreliggande
Läs mer6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten
6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ Björn Möllersten Text och layout: Björn Möllersten Författaren och Naturskyddsföreningen i Stockholms län Tryckt hos Nykopia, Stockholm 1997 ISBN 91-972449-6-1
Läs merMyrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län
Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Blekinge län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Götaland. Rapport 5670 April 2007 ISBN 91-620-5670-7 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET
Läs merBevarandeplan för Hovgårdsån
Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000
Läs merVatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt.
Vatten Mål och riktlinjer Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt. Strandområden av betydelse för bad och rekreation ska långsiktigt skyddas från
Läs merÖversiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med
Läs merAnsökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika
BILAGA 1 2005-03-14 Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika Nynäshamns kommun ansöker om bidrag med 70 000 kronor för projektet Fjärilarnas marker i Stora Vika enligt beskrivning nedan. Projektets
Läs merNissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014
Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014 Nissebo Dösjebro ID I5 Namn Nissebo Dösjebro direkt Åker (ha) 1 040 Åker (%) 85 Bebyggt (ha) 40 Bebyggt (%) 3 Övrigt (ha) 140 Övrigt (%) 11 Total area (ha) 1 220
Läs merKommunstyrelsen 2014-05-08. Plats och tid Kulturhuset Kajutan, Henån 2014-05-08 17:00-17:30
1 Plats och tid Kulturhuset Kajutan, Henån 2014-05-08 17:00-17:30 Beslutande Eva Skoglund Lotta Husberg Kerstin Gadde Elsie-Marie Östling Claes Nordevik Michael Relfsson Els-Marie Ragnar Ingrid Cassel
Läs merOmrådesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213
1(7) Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213 BESKRIVNING Karta med bestämmelser Beskrivning (denna handling) PLANENS SYFTE Kommunstyrelsens arbetsutskott
Läs merFördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö
Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö Grönstruktur Landskapet runt är omväxlande. Skogsmarken dominerar men det finns även stora arealer med åkermark eller öppen mark. En levande landsbygd
Läs merMÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.
Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor
Läs merEolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog
Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en
Läs merInventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun
Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se
Läs merNamn/Företag. Postnummer och ort. Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud Arrendator. Fastighetsägare (om annan än sökande)
HUSBEHOVSTÄKT Anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken 1(3) Ankomststämpel: Sökande Namn/Företag Tel. Postadress Mobiltel. Postnummer och ort Fax Sökanden är Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud
Läs merBilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri
Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Ögrimsvägen Checklista för miljöbedömning PLANEN Beskrivning / Påverkan Verksamheter och åtgärder Andra planer
Läs merBilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri
Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri UTSTÄLLNINGSUPPLAGA 2015-10-26 Innehåll Översiktskarta... 1 Ögrimsvägen... 2 Östralid... 5 Dalbovägen... 8
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06
UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3E, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR ÅMÅLS KOMMUN Planhandlingen består
Läs merNaturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merGällande planer m.m.
Källa: Samhällsbyggnadskontoret Gällande planer m.m. Översiktsplan För Oskarshamns kommun gäller Översiktsplan 2000, antagen av kommunfullmäktige 2003-03-10. Detaljplaner Samlad bebyggelse BOU 186/87:1
Läs merSAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING
BEHOVSBEDÖMNING Inledning Denna checklista används som hjälpmedel när det kommer till att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning. Checklistan används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan
Läs merGavleån. En ren kraftkälla för Gävle
Gavleån En ren kraftkälla för Gävle Att beskriva Gavleån som Gävles blå pulsåder är ingen överdrift. Från Gavleån får vi delar av vårt rena dricksvatten och en källmärkt energi. I vattnen leker fisken
Läs merRedovisning av lokaliseringsstudien för landfästet
Project Org Dokumenttyp Doc no in Captia Rev Kriegers flak 2 PYP Rapport 000 00 4 Titel Author/organisation Approved Kriegers flaks vindkraftpark Redovisning av lokaliseringsstudien för landfästet Status
Läs merSAMRÅDSREDOGÖRELSE Landsbygdsutveckling i strandnära läge
SAMRÅDSREDOGÖRELSE SAMRÅDSREDOGÖRELSE Du läser just nu samrådsredogörelsen till planen Emmaboda kommun. Under 2010 hölls samråd angående planen och synpunkterna som då kom in finns sammanställda här tillsammans
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg
Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och
Läs merBehovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun
Upprättad dec 2008 Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun Slutsats av behovsbedömningen / Motivering Omvandlingen från fritidshusbebyggelse till ett villaområde med kommunalt
Läs merE18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka
E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka Upplands-Bro kommun, Stockholms län UNDERLAG FÖR SAMRÅD: generella biotopskydd, artskydd och strandskydd, 2013-10-09 Projektnummer: 884258 Bakgrund om projektet Befintlig
Läs merGrönholmarnas naturreservat
Grönholmarnas naturreservat Skötselplan Upprättad 2001, Fastställd 2002 Länsstyrelsen Östergötland SKÖTSELPLAN FÖR GRÖNHOLMARNAS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör
Läs merNaturvärdeskarta 2014-02-05
Naturvärdeskarta 2014-02-05 Arbeta smart inom planering & byggande Susanne Appelquist Projektledare GIS-ingenjör och Biolog Jimmy Holpers Kommunekolog Mattias Andersson Student, Biolog Naturvärdeskarta
Läs merBildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun
BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning
Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra
Läs merDEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR...464 2. KONSEKVENSANALYS...466
DEL 3: FÖRDJUPNING 11. MARKANVÄNDNING Markanvändning kan definieras som reella, fysiska strukturer av naturligt eller mänskligt ursprung som innehar eller möjliggör åtkomst till ekonomiska värden. INNEHÅLL
Läs merKommunikationer. Planeringsunderlag. Vägar. Utdrag ur 3 kap. 8 miljöbalken
ÖP 2002 Tanums kommun 3 Allmänna intressen Kommunikationer Utdrag ur 3 kap. 8 miljöbalken "Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för... kommunikationer... skall så långt möjligt
Läs mer61 Norrström - Sagåns avrinningsområde
61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun
Läs mer4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Allmänna intressen Riksintressen och skyddsområden Naturvård Två områden i Bollebygds kommun är av riksintresse för naturvård. Skogsbygden är ett våtmarks- och odlingslandskap
Läs merMILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER
52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande
Läs merRapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg
1(6) Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg Inledande kommentar Göteborg har pekats ut som en av de orter med betydande översvämningsrisk
Läs merNY PLAN FÖR SKYDD AV VÄRDEFULL NATUR I KRONOBERGS LÄN UNDER PERIODEN 2008-2010
REMISS 1 (2) Enligt sändlista NY PLAN FÖR SKYDD AV VÄRDEFULL NATUR I KRONOBERGS LÄN UNDER PERIODEN 2008-2010 Länsstyrelsen har fastställt rullande treårsplaner för arbetet med områdesskydd sedan 1993.
Läs mer4. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
GGG Juridiska gränser Detaljplanelagt område Naturreservat, Miljöbalken 7 kap Skyddsområde vattentäkt, Miljöbalken 7 kap Strandskydd, Miljöbalken 7 kap Riksintressen - Miljöbalken 3 kap Friluftsliv och
Läs merArt enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:
Läs merKulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla
Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun Runnamåla Läsanvisning för områdesbeskrivning i kulturmiljöprogram Emmaboda kommuns reviderade kulturmiljöprogram färdigställdes 2016 och består av 65 områdesbeskrivningar,
Läs merNATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Läs merDETALJPLAN FÖR MYCKLAFLONS CAMPING, EKSJÖ KOMMUN
UTSTÄLLNINGSHANDLING 2012-04-27 Dnr: 2010-0461-303 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR MYCKLAFLONS CAMPING, EKSJÖ KOMMUN UTSTÄLLNINGSHANDLING Remisstid 2012-04-28 2012-05-28 1(10) PLAN- OCH
Läs merGrundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl
Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Viking Bengtsson, Yrkesfiskarna och Lars-Göran Pärlklint, Ekoll AB, 2015 På uppdrag av Fiskeområde Halland Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Ålgräsängar...
Läs merNATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07
NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160
Läs merBildande av naturreservatet Norsa hagar i Köpings kommun
Köping1000, v4.0, 2013-05-21 FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (12) Miljökontoret Lars Bohlin, Ekolog 0221-253 17 lars.bohlin@koping.se Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Norsa hagar i Köpings kommun Beslut
Läs merEn önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän
En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän Innehållsförteckning INLEDNING...2 1. BOSTAD OCH BYGGANDE
Läs merNaturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun
Läs merNy lagstiftning: Huvudsakliga
Ny lagstiftning: Huvudsakliga förändringar Kommunen ansvarar för prövning och tillsyn Landsbygdsutveckling Länsstyrelsen överprövar Överklagan - Direkt berörda, naturvårdsorganisationer, samt nu även friluftsorganisationer
Läs merVindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG
Vindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG Dnr: 2010-2965 Granskningshandling 2013-10-14 Skellefteå kommun 931 85 Skellefteå 0910-73 50 00 kundtjanst@skelleftea.se www.skelleftea.se/vindkraft
Läs merUpplands-Bro kommun, värdebeskrivningar samt källförteckning
1 (12) Upplands-Bro kommun, värdebeskrivningar samt källförteckning Mälarstranden nord, värdebeskrivning A Hela delområdet ingår i Mälarens öar och strandområden som i sin helhet omfattas av riksintresse
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merDetaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386
KS 13.386 Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-03-04 Innehåll 1 Allmänt 3 2 Kort beskrivning
Läs merNy 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn
Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1
Läs merGRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
Läs merBeslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet
Läs merOmråde av riksintresse för friluftsliv i Västra Götalands län
1(5) Område av riksintresse för friluftsliv i Västra Götalands län Namn: Kinnekulle Befintligt riksintresse, texten omarbetad Befintligt riksintresse, texten är fortfarande relevant Den gamla gränsdragningen
Läs mer