Ängs- och betesmarksinventeringen

Transkript

1 Ängs- och betesmarksinventeringen

2 Ängs- och betesmarksinventeringen Nationell inventering av värdefulla ängs- och betesmarker inventerade länsstyrelserna ca ha (ca marker), viss omfattning även Fortsatt inventering med fokus på ominventering av ett urval av tidigare inventerade marker

3 Ängs- och betesmarksinventeringen Vi beskriver en rad natur- och kulturmiljökvaliteter, strukturer, arter, t.ex.: Kulturmiljö (landskapselement, byggnader etc.) Vatten (bäck, småvatten etc.) Träd och buskar (kronprojektion, hamlade och grova träd etc.) Flora och fauna (signalarter kärlväxter, svampar etc.) Hävdform och hävdstatus Markförhållanden (fuktighet, stenbundenhet etc.) Naturtyp enligt art- och habitatdirektivet

4 Ängs- och betesmarksinventeringen Syfte - ge en beskrivning av natur- och kulturvärdena i våra värdefullaste ängs- och betesmarker, som underlag för bl.a.: uppföljning och utvärdering av miljömål och miljöåtgärder, ärendehantering, internationell rapportering, åtaganden enligt EU:s art- och habitatdirektiv, fysisk planering, naturvårdsplanering, rådgivning, miljöövervakning och forskning

5 Exempel på användningsområden Ängs- och betesmarksinventeringen är ett av det viktigaste underlagen för att kunna utvärdera effekterna av miljöersättningarna i landsbygdsprogrammet Underlag för Grön infrastruktur Den är ett underlag för planering av framtida åtgärder Den är ett underlag för rapportering om miljötillståndet, tex artikel 17 rapportering och uppföljning av miljömålen. Den fungerar som underlag för myndighetsutövning, t ex ärendehandläggning av miljöersättningsansökningar och plan och byggärenden

6 Jordbruksverkets arbete Samordning IT-stöd Utbildning Support Urval av marker Analys och sammanställning av inventeringsresultatet Länsstyrelsens arbete Planering fältsäsong Fältinventering

7 Ängs- och betesmarksinventeringen från 2016 Ängs- och betesmarker som inte sköts med miljöersättning Ängs- och betesmarker med miljöersättning på mindre än 10 % av arealen Ängs- och betesmarker med naturtyper utpekade av Naturvårdsverket och artdatabanken Stickprov av ängs- och betesmarker med miljöersättning för varje markslag och län Tillägg av marker med miljöersättning för särskilda värden som inte är med i inventeringen

8 Naturvårdsverkets utpekade naturtyper 6510 Slåtterängar i låglandet 6520 Höglänta slåtterängar 6530 Lövängar 1330 Salta strandängar 1630 Strandängar vid Östersjön 4010 Fukthedar

9 Inventerade marker Nyinventering Ominventering 100 0

10 Ominventerade marker t.o.m. augusti Inventerade marker per markslag Bete Äng Ej Aktuella Restaurerbara Före Efter

11 Resultat augusti Förändring av markslag Bete Äng Ej Aktuella Restaurerbara Förändring Förändring med ME Förändring utan ME

12 Resultat augusti Förändring av markslag Serie1

13 60,00 Förändring naturtyper Procentuell förändring med miljöersättning 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 0,00-10,00

14 Förändring naturtyper 20,00 Procentuell förändring utan miljöersättning 10,00 0,00-10,00-20,00-30,00-40,00-50,00-60,00

15 Kvar att inventera Knappt marker kvar att inventera Drygt av dessa har de utpekade naturtyperna Resten är riskmarker, stickprov och nyinventeringar Nästan 60 % av markerna är kvar att inventera

16 Utpekade naturtyper 1930 marker med de utpekade naturtyperna har inventeras sedan 2016 Fördelat per naturtyp 6510 Slåtterängar i låglandet 667 ha, 35 % av arealen 6520 Höglänta slåtterängar 137 ha, 45 % av arealen 6530 Lövängar 267 ha, 70 % av arealen 1330 Salta strandängar 118 ha, 6 % av arealen 1630 Strandängar vid Östersjön 1770 ha, 32 % av arealen 4010 Fukthedar 35 ha, 9 % av arealen

17 Ängs- och betesmarksinventeringen Databasen TUVA sökbar på TUVA på webben uppdateras kontinuerligt Kartskikt för nedladdning och användning i GISprogram

18 Tack!