Index för ängs- och betesmarker

Transkript

1 Index för ängs- och betesmarker Ullrika Sahlin, Fabian Roger, Martin Stjernman, Lars Petterson, Torbjörn Tyler, Åke Lindström, Ola Olsson och Henrik G. Smith

2 Uppdrag att ta fram index för biologisk mångfald i ängs- och betesmarker Utforma alternativa index Pröva dessa vad gäller förmågan att spegla kvalitetsförändringar när det gäller biologisk mångfald i ängs och betesmarker Kunskaps /litteraturöversikt Lämna förslag på utformning av framtida miljöövervakningsprogram för att föreslagna index skall kunna användas i utvärderingssammanhang Jordbruksverket Refsnr /18

3 Biologisk mångfald index-indikator

4 Index eller indikator

5 Alternativa index vi har valt att undersöka Jordbruksfågelindex Naturvärdesindex Abundansindex Rödlistade arter Förväntad biologisk mångfald Förväntat antal arter (+ klassificering utifrån tröskelvärden på indikatorer) På objektsnivå och på två regionala skalor

6 Jordbruksfågelindex Jämför antal individer med ett referensår inom varje art Geometriskt medelvärde Imputeringsmetod för att hantera saknade data Skattar trender med osäkerhet rtrim i R

7 Naturvärdesindex Ha (areal) Andel natura 2000 Bete Antal positiva signalarter Antal värdefulla träd Påverkan av produktionshöjande åtgärder Trädindex Buskindex

8 Utöver ovanstående attribut har även Areal (mätt i hektar) samt Bete (1 om betesmark, 0 annars) använts. Dessa totalt åtta attribut anses alltså utgöra de viktigaste faktorerna för att bestämma ett objekts värden och kvalitéer (Y, säg).

9 Abundans eller antal inom olika art-grupper Sammansatt ÄB-index. Typ av mått Urval av arter Antal arter Alla Endast gräsmarksarter Endast gräsmarksarter samt ej sällsynta arter Varianter på Shannon Motsv FBI Effektivt antal arter Abundans aggregerat över arter Abundans först standardiserad inom varje art och sen aggregerad över arter vegan och rtrim

10 Antal rödlistade arter Begränsas till kärlväxter Ängs-och betesmarksinventeringen Artportalen

11 Förväntad biologisk mångfald A: Mark ph B: Trädtäckning/Beskuggning C: Kvävetillgång D: Lokal variabilitet i vattentillgång E: Lokal variabilitet i mark ph F: Lokal variabilitet i beskuggning/trädtäckning G: Artdiversitet i träd- och busksskikt Antal vedväxter H: Hävdstatus

12 Förväntad biologisk mångfald A: Mark ph B: Trädtäckning/Beskuggning C: Kvävetillgång D: Lokal variabilitet i vattentillgång E: Lokal variabilitet i mark ph F: Lokal variabilitet i beskuggning/trädtäckning G: Artdiversitet i träd- och buskskikt Antal vedväxter H: Hävdstatus

13 Förväntad biologisk mångfald A: Mark ph B: Trädtäckning/Beskuggning C: Kvävetillgång D: Lokal variabilitet i vattentillgång E: Lokal variabilitet i mark ph F: Lokal variabilitet i beskuggning/trädtäckning G: Artdiversitet i träd- och buskskikt Antal vedväxter H: Hävdstatus

14 Förväntad biologisk mångfald A: Mark ph B: Trädtäckning/Beskuggning C: Kvävetillgång D: Lokal variabilitet i vattentillgång E: Lokal variabilitet i mark ph F: Lokal variabilitet i beskuggning/trädtäckning G: Artdiversitet i träd- och buskskikt Antal vedväxter H: Hävdstatus

15 Förväntad biologisk mångfald A: Mark ph B: Trädtäckning/Beskuggning C: Kvävetillgång D: Lokal variabilitet i vattentillgång E: Lokal variabilitet i mark ph F: Lokal variabilitet i beskuggning/trädtäckning G: Artdiversitet i träd- och buskskikt Antal vedväxter H: Hävdstatus

16 Index över ÄoB i en region Medelvärde av antal arter per ÄoB i en region Olika viktning Förväntat antal arter i ÄoB från en region Som en funktion av area av ÄoB eller av antal ÄoB Val av modell

17 Index över ÄoB i en region Medelvärde av antal arter per ÄoB i en region Olika viktning Förväntat antal arter i ÄoB från en region Som en funktion av area av ÄoB eller av antal ÄoB Val av modell Multi Species Occupancy Models

18 Ej med i vår utvärdering ÅGP-arter Gynnsam bevarandestatus enligt blockdatabasen Funktionell biodiversitet Index enbart baserade på storlek och abiotiska faktorer på ÄoB Index baserat på satellitdata Index på arter i jord

19 Möjlig anpassning av index som använder referensvärden Anpassade referensvärden inom naturtypsklasser Regionspecifika referensvärden (e.g. inom produktionsområden)

20 Omräknade data eller skattning av latenta variabler f(x) Index är en latent variabel Index beräknas av latenta variabler x i f(x) i=1,,n Index beräknas av data p i y i f(y) i=1,,n

21 Potentiell användning av index Utvärdera miljömål Trendanalys Förändring i trend (e.g. ökad minskning) Effekt av att ta bort stöd (BACI eller space-for-time) Effekt av att förändra stöd / politik (kräver modellassisterade skattningar/projektioner) Upptäcka anomalier extrema händelser Vi kan inte utvärdera med avseende på alla dessa

22 Datakällor Info om ÄBO TUVA Blockdatabasen Art-data Svensk Fågelstaxering Fjärils- och humleinventeringen Ängs-och betesmarksinventeringen Regional miljöövervakning i landskapsrutor (Remiil) Svensk Dagfjärilsövervakning Rödlistade arter i artportalen Tack alla som är med och bidrar med data

23 Analys av datatäthet Överlapp mellan olika inventeringar för ÄoB inom olika naturtypklasser Figur a) betesmarksobjekt enligt blockdatabasen, b) med TUVA-objekt c) +ÄBO inventerad i NILS-ruta (blått med transektränder) + standardrutt för Svensk riksfågeltaxering (linjer och punkter) +centrumkoordinat för Svensk dagfjärilsövervakning (gul punkt)

24 Utvärderingskriterier - kvantitativa Representativitet hur väl representerar ett index andra mått på biologisk mångfald Känslighet mot urval av arter Känslighet mot rumslig skala hur förändras ett index förmåga med rumslig skala (från regional eller nationell nivå) Känslighet mot förändring hur bra är ett index på att upptäcka en förändring beror på variabilitet över tid och rum Känslighet mot osäkerhet brist på data eller osäkerhet i antaganden Resultat i litteraturstudien Test baserat på riktiga och simulerade data

25 Representativitet Samvariation mellan index Mönster och gruppering av index

26 Känslighetsanalys Skattning av variabilitet och analys av statistisk styrka Känslighet mot rumslig skala - Upprepa tidigare analyser för olika rumsliga skalor Känslighet mot vilka arter som ingår Urval av arter Alla Gräsmarksarter Gräsmarksarter och ej sällsynta Slumpmässigt urval samma antal Slumpmässigt urval samma antal

27 Utvärderingskriterier - kvalitativa Logik är ett index väl motiverat utifrån kunskap om biologisk mångfald Transparens är ett index enkelt att förstå Harmonisering hur sammanfaller ett index med andra system för värdering av kvalitet på biologisk mångfald i ÄoB. Konsekvens av ett visst val Flera index

28 Slutkläm Välja bort - snarare än att välja ett Behov av fortsatt utvärdering Behov att utvärdera hur vi utvärderar Läs om våra slutsatser lagom till jul!

29