Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens

Transkript

1 1(7) SLU.dha ArtDatabanken Lena Tranvik YTTRANDE Skogsstyrelsen Jönköping Yttrande om Skogsstyrelsens remiss 2011/ /3281: Kravspecifikation för hänsynsuppföljning delleverans från projektet Dialog om miljöhänsyn Innehåll Introduktion... 2 Skarpa metodförslag saknas... 2 Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens... 2 Följ upp hänsyn till arter... 2 Utred möjligheterna till samordning med annan pågående uppföljning... 3 Bilaga A: PM om uppföljning av artförekomster inom Skogsstyrelsens Hänsynsuppföljning Hänglav och vedsvamp Signalartsfynd... 6 ArtDatabanken SLU Box 7007, SE Uppsala, Sweden tel: +46 (0) Org.nr artdatabanken@slu.se

2 Introduktion ArtDatabankens yttrande gäller framförallt de avsnitt i remissen som behandlar den del av uppföljningen som ska ge statistik till utvärdering av de skogspolitiska målen och de nationella miljömålen. Skarpa metodförslag saknas Remissen är ingen skarp kravspecifikation över vilka frågeställningar och variabler som ska följas upp för officiell statistik. Inte heller med vilken metod och provtagningsdesign detta ska ske på en kostandseffektivt sätt utifrån samhällets mål om hänsyn vid skogsbruksåtgärder. Skogsstyrelsen bör därför överväga om remissens titel är rätt vald med hänsyn till innehållet. Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens Texten är krångligt skriven och behöver förenklas för att öka transparensen kring den uppföljning som ska ge statistik som är användbar vid utvärdering av de skogspolitiska målen och de nationella miljömålen. Beskrivningen av uppföljningens mål och innehåll måste skiljas ut i ett separat kapitel. I föreliggande förslag blandas beskrivningen på ett olyckligt sätt med det som har att göra med lärandeanalyser och objektvis återkoppling. Blandningen skapar oklarheter om vilka förändringar som egentligen föreslås i jämförelse med nuvarande uppföljning. Det försvårar utvärdering av förslagets eventuella konsekvenser. Följ upp hänsyn till arter Arter utgör en fundamental aspekt av biologisk mångfald. Enligt Sveriges nationella miljömål, EU:s naturvårdsdirektiv och internationella konventioner om biologisk mångfald är det ett överordnat mål att alla naturligt förekommande arter ska bevaras i livskraftiga bestånd. Den regionala och nationella naturvården efterfrågar underlag om tillståndet för arter i skogen och en proaktiv hänsynsuppföljning måste därför omfatta metoder som ger samhället ett kvitto på att skogsbruket når det övergripande målet om arters bevarande. Hänsyn till arter förskrivs dessutom av nuvarande föreskrifter till 30 i Skogsvårdslagstiftningen och inom skogsbrukscertifieringen, bl. a. den svenska skogsbruksstandarden V enligt FSC (2010). Ett syfte med hänsynen som tas vid föryngringsavverkning är att den ska bidra till lokal överlevnad för störningskänsliga arter (fungera som livbåt ). Det finns alltså klara motiv till att följa upp artförekomster som en del av den biologisk mångfalden inom ramen för Skogsstyrelsens planerade hänsynsuppföljning. Mål och metodik för en riktad artuppföljning behöver således utredas. Liksom för andra aspekter av biologisk mångfald är det främst frågan om hänsynens effekt som ska 2(7)

3 vara i fokus. Samtidigt ger uppföljning av artförekomst möjlighet till värdefull samordning med andra program där arter övervakas, bl. a. Riksskogstaxering och Skogsstyrelsens uppföljning av biologisk mångfald. Ett PM om utredning om artuppföljning bifogas detta yttrande (Bilaga A). Utred möjligheterna till samordning med annan pågående uppföljning Samordningen med annan uppföljning behöver utredas tydligare om målet med hänsynsuppföljningen är att den ska komplettera annan, redan etablerad uppföljning eller miljöövervakning för att ge bättre underlag till Sveriges miljömålsuppföljning. Detta yttrande har utarbetats av Lena Tranvik i samråd med sakkunniga inom ArtDatabanken. För ArtDatabanken Lena Tranvik Chef program naturvård Lena.Tranvik@slu.se (7)

4 Bilaga A: PM om uppföljning av artförekomster inom Skogsstyrelsens Hänsynsuppföljning Arter utgör en fundamental aspekt av biologisk mångfald och deras bevarande är ett ledande miljömål nationellt och internationellt. Ett syfte med hänsynen som tas vid föryngringsavverkning är att den ska bidra till lokal överlevnad för störningskänsliga arter (fungera som livbåt ). Det finns alltså klara motiv till att följa upp artförekomster som en del av den biologisk mångfalden inom ramen för Skogsstyrelsens planerade Hänsynsuppföljning. Dels utgör artförekomst ett viktig mått på kvalitet på den lokala biologisk mångfald som hänsynen syftar till att bevara, dels kommer data på hur arters förekomst påverkas av slutavverkning förstärka Sveriges uppföljning av biologisk mångfald i skogslandskapet. Liksom för andra aspekter av biologisk mångfald är det främst frågan om hänsynens effekt som bör vara i fokus för den arbetsgrupp som bistår Skogsstyrelsen med att formulera en kravspecifikation för Hänsynsuppföljningen. Samtidigt ger uppföljning av artförekomst möjlighet till värdefull samordning med andra program där arter övervakas, bl. a. SLU:s Riksskogstaxering (RT) och Skogsstyrelsens uppföljning av biologisk mångfald (UBM). Detta PM redovisar två förslag på uppföljningsmetoder för vidare utredning. Den första metoden (hänglav och perenn vedsvamp) används redan inom RT. Det är således tillämpligt även för Hänsynsuppföljningen. Det andra metodförslaget (signalartsfynd) kräver utredning avseende metodik och implementering inom ramen för Hänsynsuppföljningen. 4(7)

5 1. Hänglav och vedsvamp Frågeställningar: a) Är tätheten av hänglavar respektive vedsvampar större eller mindre i de hänsynsytor som lämnats jämfört med i hela avverkningstrakten? b) Hur stor lavmängd resp. hur många perenna vedsvampsförekomster finns kvar efter avverkning jämfört med före? Motivering: Variabel: Urval av arter: Metodik: a) Hänglavar och vedsvampar är kvalitetsindikatorer på biotoper som är miljö för störningskänsliga arter, se nedan. b) Ger underlag till uppföljning av störningskänsliga arters dynamik och nationella mål om biologisk mångfald i skogslandskapet. Hänglav: a) Skillnad i lavmängd (tre artgrupper) per provträd (utslumpad gran >15 cm i brösthöjd) i hela trakten före avverkning jämfört med i hänsynen efter föryngringsavverkning. b) Skattad totalmängd hänglav (tre artgrupper) på provträd före avverkning jämfört med i hänsynen efter föryngringsavverkning. Vedsvamp: c) Skillnad i tätheten av vedsvamp (antal förekomster per hektar) i hela trakten före avverkning jämfört med i hänsynen efter. d) Skattat totalt antal förekomster av vedsvamp i hela trakten före avverkning jämfört med i hänsynen efter. Förekomst av hänglav resp. perenn vedsvamp korrelerar med förändringar i lokala miljöförhållanden samt med strukturer eller funktioner i gammal skog. Deras förekomster påverkar även förutsättningar för andra arter. De tre undersökta hänglavsgrupperna (Alectoria sarmentosa, Bryoria spp., och Usnea spp.) är indikatorer för störningskänslig biotop och äldre träd. Framförallt deras bålmängd korrelerar negativt med ökad vindexponering. De undersökta vedsvamparna (C. borealis, Phellinus spp., F. pinicola, F. fomentarius, m.fl.) är viktiga för andra arter och korrelerar positivt med mängden gamla eller döende träd och död ved. Enligt RT:s metodik inom det slumpvisa stickprovets transekter/ytor. Hänglavar, se sid. 13:1-5 i RT:s instruktion. Perenn vedsvamp, se sid. 7:29-32 i samma dokument. 5(7)

6 Felskattningar: Utredningsbehov: Data: RT kan ta fram uppgifter. Skattningarna har ett slumpmässigt fel (pga. olika utlägg av transekter eller slumpmässiga missar) och ett systematiskt fel (personberoende variation). Metodiken förutsätter att den personberoende variationen kvantifieras genom kontrollinventeringar och hålls på en rimlig nivå genom t. ex. kalibreringsövningar. Detta gäller även alla andra variabler som följs upp. Beskriv algoritm för urval av provträd för hänglavmätning som görs automatiskt av handdatorn i RT. Hänglavar, inga data publicerade av RT/SLU. Perenn vedsvamp, se sid. 38 i rapport från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och SLU. 2. Signalartsfynd Frågeställning: a) Är tätheten av störningskänsliga signalarter större eller mindre i de hänsynsytor som har lämnats jämfört med i hela trakten före avverkning? b) Hur stort antal förekomster av störningskänsliga signalarter finns kvar efter avverkning jämfört med före? Motivering: Variabel: Urval av arter: Metodik: a) Signalarter är kvalitetsindikatorer på biotoper. Olika funktionella grupper av signalarter fångar in olika slags värden i störningskänsliga biotoper. b) Ger viktigt underlag till uppföljning av störningskänsliga arters dynamik och nationella mål om biologisk mångfald i skogslandskapet. Totalt resp. separat för olika funktionella signalartsgrupper: a) Skillnad mellan antalet artförekomster per hektar i trakten före avverkning jämfört med antalet artförekomster per hektar i hänsynen efter avverkning. b) Skattat totalt antal förekomster av signalarter i hela trakten före avverkning jämfört med i hänsynen efter. Störningskänsliga arter vars habitatkrav korrelerar positivt med strukturer eller funktioner i gammal skog, dvs. signalarter med likartade ekologiska krav. Innan avverkning kvantifieras förekomster av arter per hektar i ett stickprov (transekter eller provytor). Metodik som är utvecklad för att skatta mängder av sparsamma företeelser är tillämplig, t.ex adaptive cluster sampling. Efter avverkning 6(7)

7 kvantifieras förekomster av arter per hektar i lämnade hänsynsytor och zoner enligt samma princip. Felskattningar: Utredningsbehov: Liksom för skattning av övriga parametrar gäller det att den personberoende variationen kvantifieras genom kontrollinventeringar och hålls på en rimlig nivå genom t. ex. kalibreringsövningar. Då signalarter förekommer sporadiskt kan det vara svårt att tidseffektivt få statistiskt underlag i form av tillräckligt antal förekomster från ordinarie stickprov av transekter eller provytor. Därför finns anledning att utreda en koncentrerad uppföljning av signalarter i ett stratum av inventeringsobjekt där exempelvis träden uppnått hög ålder eller mängden död ved överstiger en viss volym. Ett sådant delurval i Hänsynsuppföljning bör ske utifrån data insamlade i ordinarie stickprov i fält. Arbetet utförs exempelvis av SKS:s signalartsexpertis. Tidsåtgång och kostnader kopplade till uppföljningen av arter i särskilt stratum bör utredas. Även samordning med UBM bör utredas. 7(7)