Remissyttrande om delbetänkande Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43)
|
|
- Ann-Sofie Lind
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1(10) SLU.dha ArtDatabanken Håkan Berglund REMISSYTTRANDE Miljödepartementet Stockholm Remissyttrande om delbetänkande Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43) Innehåll Sammanfattning... 2 Synpunkter på Del B. Markpolitik med helhetsperspektiv... 3 Förslag om samordning av statlig förvaltning är ändamålsenligt... 3 Samordna även regelverken... 3 Synpunker på Del C. Ändamålsenlig naturvård... 3 Precisera skyddsbehoven genom relevant bristanalys... 4 Förslagen täcker inte Sveriges dokumenterade skyddsbehov... 4 Fyll landskapsansatsen med konkret innehåll förslaget om Ekolandskap saknar naturvårdsmässig substans... 5 Stärk skyddet av fjällnära skog i enlighet med EU:s direktiv... 5 Utveckla kunskapen om de frivilliga avsättningarna... 6 Förtydliga behoven av skötsel- och restaureringsinsatser i våtmarker... 6 Viktigt att staten är ett föredöme... 6 Synpunker på Del D. Miljöhänsyn i skogen... 7 Intentionen är god men ambitionsnivån i reglerna kan höjas... 7 Ta fram förslag på implementering av EU-direktiven... 7 Tydliggör lagens absoluta krav på miljöhänsyn... 8 Viktigt att tydliggöra rödlistan som prioriteringsverktyg... 8 Förtydliga regler för hänsynsträd... 9 Förtydliga regler om skyddszoner... 9 Undanta avsättningar & miljöhänsyn vid bekämpning av skadliga insekter... 9 Övrig information ArtDatabanken SLU Box 7007, SE Uppsala, Sweden tel: +46 (0) Org.nr artdatabanken@slu.se
2 Sammanfattning ArtDatabanken vill betona att: förslagen om områdesskydd inte räcker till för att långsiktigt åtgärda vetenskapligt dokumenterade brister i det svenska skyddet av land- och sötvattenområden; förslaget om en ny skyddsform Ekolandskap är ofullständigt och saknar konkret innehåll vad gäller måluppfyllelse inkl. skydd av områden med höga naturvärden; den totala förekomsten av värdefulla skogsmiljöer med föreslagna etappmål kommer med största sannolikhet fortfarande vara för liten år 2020 för att en gynnsam bevarandestatus för merparten av idag hotade skogliga naturtyper och arter ska kunna uppnås; intentionen att tydliggöra lägsta nivå för miljöhänsynen i en ny skogsvårdsförordning är god men hänsynsreglerna är alltjämt villkorade kraven på miljöhänsyn får inte innebära att pågående markanvändning avsevärt försvåras; uppgradering av regler till förordning från föreskrifter medför inte någon juridisk förändring i praktiken, bl. a. förblir straff- och sanktionsmöjligheterna begränsade; beredningen har varken utrett eller lagt förslag på hur skyldigheter i EU:s naturvårdsdirektiv kan implementeras med avseende på svensk skogsvårdslagstiftningen; förordningsförslaget behöver tydliggöra att det finns absoluta, tvingande krav i svensk lagstiftning om att hänsyn ska tas till vissa naturvärden (bl. a. artskyddsförordningen) dessa kan inte prioriteras bort; det är viktigt att förordningsförslaget tydliggör att rödlistan utgör ett verktyg för att underlätta att relevant hänsyn tas vid avverkning; ambitionsnivåerna i reglerna om bl. a. lämnade träd och skyddszoner kan utvecklas ytterligare. 2(10)
3 Synpunkter på Del B. Markpolitik med helhetsperspektiv Förslag om samordning av statlig förvaltning är ändamålsenligt Det är bra att Miljömålsberedningen föreslår en utredning av förstärkt samordning av statlig förvaltning för att minska problem med sektorisering av myndighetsansvar i olika markanvändningsfrågor. Gräns- och övergångsområden mellan olika markslag hyser ofta betydelsefulla naturvärden. Dessa värden kan värnas mer effektivt genom förstärkt samordning av statlig förvaltning. Samordna även regelverken Miljömålsberedningens förslag handlar uteslutande om att förstärka samordningen genom lösningar inom nuvarande statlig organisatorisk struktur och nya organisatoriska lösningar. För att bli verkningsfull behöver förslaget kompletteras med ändamålsenlig samordning av regelverken som reglerar myndigheters arbete med markanvändningsfrågorna. Exempelvis behöver EU:s naturvårdsdirektiv och kraven i miljöbalken tydligare implementeras i regelverket för skogsbruket. I gränsområdet mellan vatten och fastmark behöver ytterligare markslag införas eller gränsen för vattenmiljön respekteras (medelhögvattenlinjen). För att uppnå en ökad översvämningstolerans, vilken kommer att behövas för klimatanpassningen, bör inte mark närmast strandlinjen/inom översvämningsområdet användas för intensiv skogs- eller jordbruksproduktion eftersom det då per automatik uppstår en konflikt om marken översvämmas. Långsiktigt hållbar markanvändning måste även omfatta vattenmiljöerna. Regelbundet förekommande översvämningar är naturliga processer och dessutom en förutsättning för att uppnå mål om biologisk mångfald och god ekologisk status i vattenmiljön. Synpunker på Del C. Ändamålsenlig naturvård ArtDatabanken bedömer att Miljömålsberedningens förslag inte räcker till för att långsiktigt åtgärda vetenskapligt dokumenterade brister i det svenska skyddet av land- och sötvattenområden. Förslaget om en ny skyddsform Ekolandskap är ofullständigt och saknar konkret innehåll vad gäller måluppfyllelse inkl. skydd av områden med höga naturvärden. Den totala förekomsten av värdefulla skogsmiljöer med föreslagna etappmål kommer med största sannolikhet fortfarande vara för liten år 2020 för att en gynnsam bevarandestatus för merparten av idag hotade skogliga naturtyper och arter ska kunna uppnås. Sveriges riskerar därmed att försumma möjligheterna att nå nationella miljömål och internationella åtaganden i Nagoyaavtalet samt EU:s Artoch Habitatdirektiv. 3(10)
4 Precisera skyddsbehoven genom relevant bristanalys Miljömålsberedningens kommittédirektiv (2010:74) tydliggör att det är av särskild vikt att senaste vetenskapliga underlag ska ligga till grund för de strategier som tas fram. Beredningen betonar visserligen i ord vikten av att det föreslagna områdesskyddet är ekologiskt representativt och stärker de ekologiska sambanden i landskapet. Vidare påpekas att det utökade skyddet behöver inriktas på skogsmark för att förstärka den ekologiska representativiteten. Beredningen visar även att man är medveten om att fokus i det korta tidsperspektivet måste ligga på att skydda ännu kvarvarande, oskyddade skogar med höga naturvärden. Ovanpå detta är det även viktigt med restaurering och aggregering av naturtyper för att stärka hotade arters spridningsmöjligheter och fortlevnad i landskapet, dvs. att förstärka en grön infrastruktur. Nämnda behov av naturvårdsåtgärder verifieras dock inte med data. För att kunna sätta ändamålsenliga etappmål för det framtida naturvårdsarbetet behöver beredningen redovisa och utgå från relevanta bristanalyser som fastställer skyddsbehoven i skogslandskapet. De översikter över det svenska skyddet som använts av beredningen preciserar inte skyddsbehoven i termer av prioriterade naturvårdsåtgärders fördelning, omfattning, långsiktighet och kvalitet i olika delar av landet. Förslagen täcker inte Sveriges dokumenterade skyddsbehov Beredningen verkar i första hand utgå från rådande anslagsnivåer i statsbudgeten istället för vetenskapliga underlag i förslagen om etappmål för skydd av land- och sötvattenområden. Nuvarande anslagsnivåer (ca 1 miljard/år) beräknas räcka till att formellt skydda ytterligare ca hektar mark under perioden Till detta ska läggas mål om hektar frivilliga avsättningar inom skogsbruket samt ytterligare frivilliga insatser inom ramen för en ny skyddsform Ekolandskap. ArtDatabanken bedömer att dessa förslag inte räcker till för att långsiktigt åtgärda tidigare vetenskapligt dokumenterade brister i det svenska skyddet av land- och sötvattenområden. Bland annat har myndigheter i miljömålsuppföljningar identifierat ett kortsiktigt skyddsbehov i form av drygt hektar oskyddade skogar med höga naturvärden. Beredningens förslag täcker inte heller in dokumenterade behov av restaureringsåtgärder för att stärka hotade arters spridningsmöjligheter och återskapa underrepresenterade skogliga naturtyper, huvudsakligen i södra Sverige. Exempelvis visar nationell miljöövervakning att den totala arealen naturskog, innefattande både skyddad och oskyddad skogsmark, ligger klart under vetenskapligt grundade tröskelvärden och är tydligt snedfördelad mellan Sveriges biogeografiska regioner. 4(10)
5 Fyll landskapsansatsen med konkret innehåll förslaget om Ekolandskap saknar naturvårdsmässig substans ArtDatabanken håller med om att Sverige behöver utveckla en helhetssyn på landskapets värden och en hållbar förvaltning av dessa för att klara av att bevara hotade arter och naturtyper. Beredningens förslag om en ny skyddsform Ekolandskap, som ska bygga på frivilliga insatser och koordineras av länsstyrelsen, antas täcka delar av dagens skyddsbehov. Ekolandskapens innehåll avseende naturvårdsåtgärders omfattning, långsiktighet och kvalitet preciseras dock inte i delbetänkandet. Exempelvis redogör beredningen inte för hur Ekolandskap ska väljas ut eller hur stor andel av landskapen som ska användas för naturvård. Utan konkret innehåll är det omöjligt att räkna hem skyddsformens betydelse som naturvårdsinstrument. ArtDatabanken förutsätter att beredningen noggrant utrett skyddsformen innan den förts fram som ett centralt etappmål för Sverige. Beredningen bör därför redovisa vilka praktiska erfarenheter som finns nationellt eller internationellt. Vidare behöver beredningen redovisa analyser av skyddsformens möjlighet till måluppfyllelse och att skydda områden med höga naturvärden. Riktade naturvårdsinsatser som stärker de ekologiska sambanden i landskapet kan sannolikt organiseras ändamålsenligt även i andra former. Ett konkret alternativ är att istället fortsätta utveckla länsstyrelsens arbete med landskapsstrategier och åtgärdsprogram för hotade arter. Genom dessa program kan såväl frivilliga och offentliga insatser effektivt riktas dit de gör störst nytta för att skydda hotade arter och naturtyper i landskapet. Tillsammans med regional bristanalys och naturvårdsplanering kan landskapsstrategiarbetet med samverkan utvecklas till en sammanhållen och gränslös landskapsansats. Till stöd finns idag ändamålsenliga kunskapsunderlag och moderna verktyg för naturvårdsprioritering som syftar till att identifiera nätverk av prioriterade områden för skydd eller andra naturvårdsåtgärder, dvs. identifiera områden där åtgärder bör genomföras för att få störst effekt. Stärk skyddet av fjällnära skog i enlighet med EU:s direktiv Problematiken med avverkning av skog ovanför gränsen för fjällnära skog har sannolikt förbisetts av beredningen därför att en stor andel skogsmark redan är skyddad i regionen. Vidare visar nationell miljöövervakning att andelen mark med naturskog förmodligen ligger över vetenskapligt grundade tröskelvärden för arters och naturtypers fortlevnad. Samtidigt kalavverkas årligen betydande skogsarealer enligt Skogsstyrelsens statistik, dvs. det sker en successiv minskning av naturskog genom konvertering till trakthyggesbrukad skog i regionen. Att detta fortgår är inte förenligt med EU:s Art- och Habitatdirektiv. Enligt EU:s riktlinjer får inte skogliga 5(10)
6 naturtypers förekomstarealer i regionen vara lägre än vid Sveriges inträde i EU 1995 för att gynnsam bevarandestatus ska kunna uppnås. Notera dessutom att myndigheter redan tidigare har dokumenterat att det fortfarande finns skogsområden med höga naturvärden som står utan långsiktigt formellt eller frivilligt skydd i regionen ovanför gränsen för fjällnära skog. Utveckla kunskapen om de frivilliga avsättningarna ArtDatabanken är positiv till förslaget att öka kunskapen om skogsbrukets frivilliga avsättningar och deras betydelse för det svenska naturvårdsarbetet. Vi kan bekräfta beredningens notering att det idag är svårt att analysera de frivilliga avsättningarnas bidrag till bevarandestatusen för hotade arter och skogliga naturtyper, till exempel i Sveriges rapportering av EU:s Art- och Habitatdirektiv. Förtydliga behoven av skötsel- och restaureringsinsatser i våtmarker Det är bra att utredningen betonar betydelsen av återskapande av våtmarker både i jordbrukslandskapet och i skogslandskapet. Restaurering av våtmarker behöver breddas och tydligare omfatta hela landskapet. Målen för våtmarker behöver även förtydligas så att olika typer av våtmarker prioriteras. Idag prioriteras öppna våtmarker såväl i odlingslandskapet som i skogslandskapet våtmarker som i många fall blir kräft/fiskdammar eller viltvatten ibland med risk för ytterligare påverkan på vattenmiljön. En större andel våtmarker bör istället kunna återskapas utifrån tidigare historisk våtmarksmiljö, vilket i skogslandskapet omfattar olika former av lövsumpskogar eller kärrmiljöer. Viktigt att staten är ett föredöme Det är ett bra förslag att staten ska vara ett föredöme som markägare avseende naturvård och hållbar markanvändning. Ambitionsnivån bör då vara tydlig och höjas jämfört med idag. Det bör också vara en självklarhet att mark som under lång tid förvaltats av statliga myndigheter vid eventuell avveckling i första hand kommer naturvården och det rörliga friluftslivet till godo, det gynnar långsiktighet. 6(10)
7 Synpunker på Del D. Miljöhänsyn i skogen Intentionen är god men ambitionsnivån i reglerna kan höjas Intentionen att tydliggöra lägsta nivå för miljöhänsynen är god. Beredningens utkast till ny skogsvårdsförordning har en tydlig struktur och flera regler för miljöhänsyn i skogsbruket innehåller skarpare skrivningar jämfört med Skogsstyrelsens nuvarande föreskrifter. Vi tror också att tydligare definitioner av hänsynskrävande biotoper kan underlätta för markägare. ArtDatabanken konstaterar samtidigt att uppgradering av regler till förordning från föreskrifter inte medför någon juridisk förändring i praktiken. Det handlar i första hand om att tydliggöra att regeringen och demokratiskt valda företrädare är avsändare av regelverket. För att öka regelefterlevnaden och nå en minskad miljöpåverkan från olika verksamheter tillämpas straff och sanktionsavgifter inom svensk miljölagstiftning. Straff- och sanktionsmöjligheterna för bristande miljöhänsyn inom skogsbruket har hitintills varit begränsade med den rådande skogsvårdslagstiftningen. Möjligheterna förändras dock inte att på något avgörande sätt genom det nya förordningsförslaget. En höjd ambition för påföljder förutsätter att regelförslagen förs in i lag eller att beredningen utvecklar ytterligare bestämmelserna för straff och sanktionsavgifter. De straff- och sanktionsbestämmelser som finns med i föreliggande förordningsförslag gäller endast körskador och oriktiga uppgifter lämnade i avverkningsanmälan, dvs. endast brott mot dessa och inte alla andra förordningsregler blir sanktionsbelagda. Förslaget behöver således kompletteras med sanktionsmöjligheter för bristande hänsyn till växt- och djurliv. ArtDatabanken konstaterar till sist att beredningen understryker att förordningsförslaget är förbundet med en avgörande utkopplingsregel anspråken på miljöhänsyn får inte innebära att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Genom att utgå från dagens nivåer för intrångsersättning är således utrymmet för att påtagligt förändra förutsättningarna för miljöhänsyn i skogsbruket, och därmed hållbar markanvändning, begränsat. Ta fram förslag på implementering av EU-direktiven Beredningen har varken utrett eller lagt förslag på hur skyldigheter i EU:s naturvårdsdirektiv kan implementeras juridiskt korrekt, ändamålsenligt och lämpligt med avseende på skogsvårdslagstiftningen. Vi har redan yttrat att det finns skäl att utreda möjligheterna till samordning av regelverken som reglerar myndigheters arbete med markanvändningsfrågor. Exempelvis behöver EU:s Art- och Habitatdirektivet samt fågeldirektivet liksom 7(10)
8 kraven i miljöbalken tydligare implementeras i regleringen av miljöhänsyn i skogsbruket. Tydliggör lagens absoluta krav på miljöhänsyn Förordningsförslaget behöver tydliggöra principen om att det finns absoluta, tvingande krav i svensk lagstiftning om att hänsyn ska tas till vissa naturvärden. Dessa krav utgör baskrav enligt lagen och hänsyn enligt förordningsföreslaget ska tas därutöver. Det måste bli tydligare hur dessa krav ska implementeras när de sammanlagda hänsynsbehoven överstiger intrångsbegränsningen. Bland annat måste förslaget förses med en tydlig hänvisning till artskyddsförordning som klargör att det är ett absolut krav att beakta förordningens listade arter. Hänsyn till dessa värden kan aldrig prioriteras bort. Förordningsförslaget måste även tillföras en distinkt hänvisning till miljöbalkens krav på skydd mot verksamhet eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i biotopsskydds- och Natura 2000-områden. Viktigt att tydliggöra rödlistan som prioriteringsverktyg En proaktiv skogslagstiftning måste ha tydliga regler som avspeglar samhällets strävan mot att uppnå mål om artbevarande. Det är därför bra att Miljömålsberedningens i förordningsförslagets 38 tydliggör att nationella rödlistan är ett verktyg för att identifiera vilka av Sveriges alla skogslevande arter som är i störst behov av naturvårdsåtgärder och som ska prioriteras. Rödlistan används för naturvårdsprioriteringar även i andra sammanhang, t ex för att prioritera åtgärdsprogram för hotade arter inom arbetet med de nationella miljömålen. Notera vidare att prioritering av hänsyn till rödlistade arter även är juridiskt relevant utifrån EU:s naturvårdsdirektiv. Gynnsam bevarandestatus ställer krav på att naturliga utbredningsområden för arter, typiska för svenska naturtyper, varken minskar eller sannolikt kommer att minska. Skogsvårdslagstiftningen ska därför ses som ett verktyg för att prioritera hänsyn till de av skogslandskapets alla arter som har störst behov av att hänsyn lämnas till dem vid skogsbruksåtgärder. 8(10)
9 Förtydliga regler för hänsynsträd Detaljhänsyn, bland annat kvarlämnande av naturvärdesträd, bidrar till att vissa arter kan fortleva på lokalen 1. Kvarlämnande av enstaka träd får dock aldrig ersätta avsättande av hänsynsytor eller skyddszoner vilka har påtagligt större betydelse för att fler rödlistade arter ska kunna fortleva på lokalen. Om förslaget ska innebära någon förbättring av hänsynen krävs dock att den föreslagna nivån på 10 träd per hektar ej är ett genomsnitt utan faktiskt innebär just 10 träd på varje hektar mark. Förtydliga regler om skyddszoner Beredningen visar i delbetänkandet att man har stor förståelse för skyddszoners betydelse, men om hänsynen mot vattenmiljöer ska förbättras jämfört med idag måste reglerna vara skarpare och tydligare. Beredningens förslag om regler för skyddszoner är dock otydligt och otillräckligt. I underlagen till den förra fördjupade utvärderingen av miljömålen föreslogs ett delmål om att skogsbruket ska undvika att skada biologiskt liv i sjöar och vattendrag och i kantzoner kring dessa. Man menade att åtgärden som då behövs är att en körningsfri kantzon på minst 10 meter från sjö eller vattendrag tillämpas på friska marker. På frisk/fuktig, fuktig och blöt mark tillämpas en körningsfri zon på minst 20 meter. Man bedömer också i rapporten att förslaget kan betraktas som kostnadseffektivt ur miljösynpunkt, eftersom flera syften uppnås genom en relativt enkel hänsynsåtgärd. Miljömålsberedningen bör beakta det förslaget som ett alternativ. Skyddszoner längs sjöar och vattendrag är viktiga för hänsyn mot vattenmiljön, de innehåller värdefulla livsmiljöer och kan också bidra till stommen i en grön infrastruktur. Undanta avsättningar & miljöhänsyn vid bekämpning av skadliga insekter Ett undantag från kraven på insektbekämpning bör tydliggöras för områden som avsatts för naturvård inklusive lämnad miljöhänsyn vid avverkning. I genomsnitt lämnas i Sverige 3-4% av den avverkade arealen som miljöhänsyn, dvs. vindfälld hänsyn utgör en begränsad risk som yngelmaterial för skadeinsekter i skogslandskapet. 1 Betydelsen av skoglig miljöhänsyn för rödlistade arter samt skogslevande arter som omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektivet. ArtDatabankens redovisning av ett uppdrag till Skogsstyrelsen, jan (10)
10 Övrig information Detta yttrande har utarbetats av Håkan Berglund i samråd med sakkunniga inom ArtDatabanken. För ArtDatabanken Lena Tranvik Chef program naturvård Håkan Berglund Naturtypsansvarig skog 10(10)
Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-18 M2013/1659/Nm Regeringskansliet Miljödepartementet 103 33 Stockholm Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43) Miljömålsberedningen har i uppdrag
Läs merNy kapitelindelning behövs för ökad transparens
1(7) SLU.dha.2013.5.5 65. ArtDatabanken Lena Tranvik YTTRANDE 2013-05-30 Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping Yttrande om Skogsstyrelsens remiss 2011/3281 2011/3281: Kravspecifikation för hänsynsuppföljning
Läs merStrategi för formellt skydd av skog i Gotlands län
www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar
Läs merSkydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Historik Nationella och internationella mål Skyddsformer Hur går arbetet och vad behöver förbättras? Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Sjöar
Läs merMed miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
Läs merLångsiktigt hållbar markanvändning, del 1, (SOU 2013:43) Remiss från Miljödepartementet Remisstid den 30 september 2013
PM 2013: RI+RVI (Dnr 001-1070/2013) Långsiktigt hållbar markanvändning, del 1, (SOU 2013:43) Remiss från Miljödepartementet Remisstid den 30 september 2013 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Läs merSå skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog
Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11
Läs merMiljömålberedningens delbetänkande Långsiktigt Hållbar Markanvändning, del 1, SOU 2013:42
Stockholm den 30 september 2013 Regeringskansliet Miljödepartementet Remissyttrande M2013/1659/Nm Miljömålberedningens delbetänkande Långsiktigt Hållbar Markanvändning, del 1, SOU 2013:42 Sveaskog har
Läs merVÄLKOMMEN STRATEGI FÖR SKYDD AV VÄRDEFULLA SKOGAR
VÄLKOMMEN STRATEGI FÖR SKYDD AV VÄRDEFULLA SKOGAR 2017-03-20 Programmet för dagen Inledning Regeringsuppdraget och genomförande Grunderna i strategin Förändringar Bensträckare Arealfördelning och mål Frågor
Läs merLevande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.
Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i
Läs merEffekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Klimatförändringens effekter på biodiversitet Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Syntesrapporten de Jong, J., Akselsson, C., Berglund,
Läs merSeminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef
Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Rigstakärret SE0710201 Foto: Per Sander Namn: Rigstakärret Sitecode: SE0710201 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 4,6 ha Skyddsform: Biotopskydd Kommun: Timrå Tillsynsmyndighet: Skogsstyrelsen
Läs merRemissyttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Hållbar markanvändning, Del 1, SOU 2013:43
SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Sofia Backéus 2013-09- 30 REMISSYTTRANDE M2013/1659/Nm Till Miljödepartementet 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se michael.lofroth@regeringskansliet.se
Läs merArbetet med biologisk mångfald måste fortsätta
Pressmeddelande 67/2017 2017-05-18 Miljö- och energidepartementet Hanna Björnfors Pressekreterare hos miljöminister Karolina Skog 072-500 92 11 Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Regeringen
Läs merNaturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5
Regeringsbeslut 1 :5 REGERINGEN 2012-03-08 M2012/722/Nm Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag till Naturvårdsverket att utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel
Läs merAdaptive Management. Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald i skogen och ett varierat skogsbruk Workshop Naturvårdsverket 12 jan 2017
Adaptive Management Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald i skogen och ett varierat skogsbruk Workshop Naturvårdsverket 12 jan 2017 Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald i
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö
Läs merLRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar
LRF SKOGSÄGARNA YTTRANDE Skogsstyrelsen Naturvårdsverket LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF Skogsägarna vill ge följande synpunkter
Läs merWWFs yttrande på Förslag på ändringar av föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen 30 samt process och bakgrundsrapport
Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08 624 74 00 Fax: 08-851329 Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Ulriksdals Slott den 31 maj, 2013 Skogsstyrelsen Att: Gunilla Kock Hansson
Läs merVägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet
Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet Workshop 18 oktober 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-30 1 Punkterna 10-15 Punkt 9 Verktygslåda
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:
Läs merBilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd
Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning
Läs merMiljömålsberedningens delbetänkande Långsiktigt hållbar markanvändning SOU 2013:43.
Yttrande Sida 1 av 7 m.registrator@regeringskansliet.se michael.lofroth@regeringskansliet.se Miljömålsberedningens delbetänkande Långsiktigt hållbar markanvändning SOU 2013:43. har tagit del av miljömålsberedningens
Läs merEtt rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Läs merRegeringsuppdrag om Värdefulla skogar
Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar Hearing Stockholm, 2016-10-05 Program 10:15 Inledning Uppdraget Utvärderingen Nuläge värdefulla skogar Vägvalen i korthet 11:40 Lunch 12:30 Diskussioner om några vägval
Läs merYttrande över Indikatorer för miljökvalitetsmålet Levande skogar. Naturskyddsföreningens remissvar
Stockholm 13 september 2018 Er ref/dnr: 2016/660 Vårt dnr: 2018/0096 Yttrande över Indikatorer för miljökvalitetsmålet Levande skogar. Naturskyddsföreningens remissvar Sammanfattning Naturskyddsföreningen
Läs merSvårbedömt vi förbättrar och försämrar samtidigt!
Svårbedömt vi förbättrar och försämrar samtidigt! Mängden naturhänsyn ökar samtidigt som arealen kontinuitetsskog minskar Vi förbättrar naturhänsynen på dagens hyggen i jämförelse med hyggen från 1950-1980
Läs merInformation från Miljödepartementet
Information från Magnus Bergström 11 september 2014 Naturmiljöenheten Naturvård, biologisk mångfald, havsmiljöfrågor, vattenförvaltning, EU-rättsakter, ca 20 internationella naturvårds- och havskonventioner,
Läs merARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N
ARTSKYDD I PRAKTIKEN Eva Amnéus Mattisson Artenheten Naturvårdsverket Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-15 2 Ett rikt
Läs merBilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats
Läs merRegional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström
Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön
Läs merså fungerar det med skydd av värdefull natur
så fungerar det med skydd av värdefull natur Nya Komet, naturvårdsavtal, naturreservat, biotopskydd och frivilliga avsättningar. Broschyren är framtagen som ett projekt i Smålands skogsstrategi med finansiering
Läs merSkriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper
Ekologisk kompensation en möjlighet i naturvårdsarbetet Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper ArtDatabanken Sveriges kunskapscentrum för arter och deras livsmiljöer en länk mellan
Läs merEKOLOGISK KOMPENSATION
EKOLOGISK KOMPENSATION Länsstyrelsens arbete och koppling till grön infrastruktur och ekosystemtjänster Johan Niss, 2019-04-23 Bakgrund och pågående arbete Naturvårdsverkets vägledning SOUn förslagen inte
Läs merSvenska pärlor Världsnaturfonden WWF
TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser
Läs merNaturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Läs merArtskydd i skogen Handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket
Artskydd i skogen Handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket Webbinarium augusti 2016 Om du behöver teknisk hjälp: ring Carmela tel. 076-1151674 Program Regelverk, tillsyn Frågor Riktlinjerna Frågor
Läs merNATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR
NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR Stockholm 14 mars 2019 Mikael Lindberg Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-03-25 1 Bakgrund och motiv till områdesskydd Internationella konventioner
Läs merSkogsindustrierna har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på ovanstående förslag och vill anföra följande.
Stockholm den 8 mars 2004 Miljödepartementet Maria Schultz 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget att ta fram förslag till ett sextonde miljökvalitetsmål: Ett rikt växt- och
Läs merPlanerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Läs merProposition 2013/14:141 Miljödepartementet
En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi
Läs merNATURA 2000 NÄTVERKET I SVERIGE
NATURA 2000 NÄTVERKET I SVERIGE Utbredning, innehåll, och betydelse mikael.lindberg@naturvardsverket.se Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-03-25 1 Nätverket i Sverige idag SCI/SPA
Läs merRemiss Fördjupad utvärdering av Levande Skogar
LRF SKOGSÄGARNA REMISSYTTRANDE Dnr 2015/7077 Er ref 2013/3340 Skogsstyrelsen Remiss Fördjupad utvärdering av Levande Skogar LRF och Skogsägarföreningarna Södra, Mellanskog, Norrskog och Norra Skogsägarna,
Läs merFAQ om Länsstyrelsen i Gotlands läns förslag till nya och utvidgade Natura 2000-områden den 31 mars 2016
Datum 2016-03-31 Dnr 511-1375-15 1(5) FAQ om Länsstyrelsen i Gotlands läns förslag till nya och utvidgade Natura 2000-områden den 31 mars 2016 1. Vilken omfattning har förslaget? De nya områdena och de
Läs merKulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska
Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska Kulturmiljö en miljö som är präglad av människors verksamhet - ibland över mycket lång tid Sven Göthe Kulturmiljö i kultur- och
Läs merUppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd
Regeringsbeslut I:4 2015-02-12 M2015/771/Nm Miljö- och energidepartementet Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 GÖTEBORG Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden
Läs merRemiss om Bevarande av biologisk mångfald instrument och omfattning
Regeringskansliet Miljödepartementet M2013/408Nm REMISSYTTRANDE 2013-05 06 Remiss avseende redovisningar av regeringsuppdragen om bevarande av biologisk mångfald, NV-05326-12 (Naturvårdsverket), Dnr 2012/2980
Läs merSkogsindustriernas synpunkter på Miljömålsberedningens delbetänkande om Långsiktigt hållbar markanvändning, del 1, SOU 2013:43 (M2013/1659/Nm)
2013-09-20 Linda Eriksson Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Skogsindustriernas synpunkter på Miljömålsberedningens delbetänkande om Långsiktigt hållbar markanvändning, del 1, SOU 2013:43
Läs merGrön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering
Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering Vattendagarna 14/11 2017 Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merUppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Läs merSkogsstyrelsens författningssamling
Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den
Läs merRemiss av förslag till gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket
2016-02-29 NV 08573-15 Linda Eriksson linda.eriksson@skogsindustrierna.org +46 70 6707209 Till Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se Remiss av förslag till gemensamma riktlinjer för handläggning
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE Er ref 2011/3281 Ert datum 2013-04-05 Skogsstyrelsen Enh f policy och analys, Svante Claesson 551 83 Jönköping skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Remiss av Målbilder
Läs merMiljödepartementet STOCKHOLM
Centrum för biologisk mångfald (CBM) YTTRANDE 2002-10-15 Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Rapport 5185 Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag Kartläggning m.m. av strandskyddsbestämmelserna
Läs mer27 november 2018 Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys Magnus Nilsson
27 november 2018 Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys Magnus Nilsson Miljökvalitetsmålet Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska
Läs merEU:s 7:e miljöhandlingsprogram Att leva gott inom planetens gränser
2013-02-20 Miljödepartementet EU:s 7:e miljöhandlingsprogram Att leva gott inom planetens gränser Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerat förslag till program. Generellt
Läs merSKOGSVISION. Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande
SKOGSVISION Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande LIVFULLA SKOGSLANDSKAP OCH EKOSYSTEMBASERAT NYTTJANDE Världens skogar är en vital resurs som förser oss alla med ekonomiska och miljömässiga
Läs merFormellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod
1 (9) ANVISNINGAR 2015-03-26 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald
Läs merRemiss fördjupad utvärdering av Levande skogar 2015 (Dnr. 2013/3340)
2015-02-20 1(6) Skogsstyrelsen 551 83 JÖNKÖPING Remiss fördjupad utvärdering av Levande skogar 2015 (Dnr. 2013/3340) Bergvik Skog AB har beretts tillfälle att avge ett yttrande på rubricerad remiss och
Läs merNaturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1
Naturinformation Rapport 2015:1 Naturvårdsarter, Park och naturförvaltningen, januari 2015 Rapport, sammanställning och kartproduktion: Ola Hammarström Foton: och Uno Unger Layout: Ola Hammarström Denna
Läs merAkvatiskt områdesskydd särskilt RU värdefulla sjöar och vattendrag
Akvatiskt områdesskydd särskilt RU värdefulla sjöar och vattendrag Uppdrag i Havs- och vattenmyndighetens regleringsbrev för 2017 Fredrik Nordwall Enhetschef Biologisk mångfald Skydd av landområden, sötvattensområden
Läs merBevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Läs merArtikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018
Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018 Art- och habitatdirektivet Huvudsakliga mål: Säkerställa den biologiska mångfalden, bevara arter
Läs merGynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning!
Välkommen till valbart pass på Mötesplats skyddad natur Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning! Münchenbryggeriet, Stockholm 29 november EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020 N A T
Läs merMyllrande våtmarker och torvbruket
Myllrande våtmarker och torvbruket Vägar till ett hållbart torvbruk Konferens på KSLA 31 augusti 2011 2011-09-06 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljömålssystemet t Miljökvalitetsmål
Läs merKommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008
Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets
Läs merGI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog
GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog Definition av grön infrastruktur Ett ekologiskt funktionellt nätverk......av livsmiljöer och strukturer, naturområden......samt
Läs merDatum Miljömålberedningens delbetänkande Långsiktigt hållbar markanvändning, del 1, SOU 2013:43
KS 19 9 OKTOBER 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Fehler Katarina Datum 2013-09-30 Diarienummer KSN-2013-0934 Kommunstyrelsen Miljömålberedningens delbetänkande Långsiktigt hållbar markanvändning,
Läs merFormellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod
1 (9) PM Förslag 2014-12-12 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald
Läs merGrunderna för skyddsjakt
Grunderna för skyddsjakt SÅ FUNKAR DET Konventioner Varför samarbeta om naturen? Naturvårdsdirektiv Jaktlagstiftningen Undantag från fredning Skyddsjakt Delegering av beslutanderätt till Länsstyrelserna
Läs merMinimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen
Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Magnus Nilsson 2013-03-22 Den svenska skogen Skogsmark, 1000 ha Skyddad skogsmark, 1000 ha Andel skyddad skogsmark (%) Produktiv
Läs merNatura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor
Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor Anna Lindhagen, Naturvårdsverket Sälen 10 september 2013-09-25 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 U p p l ä g g Bakgrund,
Läs merYttrande över Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län Diarienummer
2018-05-14 Länsstyrelsen Stockholm miljoplanering.stockholm@lansstyrelsen.se Yttrande över Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län Diarienummer 106-2131-2015 Sammanfattning Naturskyddsföreningen
Läs merFörslag på ändringar av föreskrifter och allmänna råd till 30 skogsvårdslagen
Er ref 2011/4510 Vår ref Dnr 2013/006 Skogsstyrelsen Att: Gunilla Kock Hansson Stockholm 31 maj 2013 Förslag på ändringar av föreskrifter och allmänna råd till 30 skogsvårdslagen Naturskyddsföreningens
Läs merStrategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län
Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs
Läs merFörslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik
Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att
Läs merVad är skogsstrategin? Dialog
Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och
Läs merRegionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-04-05 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Läs merYttrande över Naturvårdsverkets redovisning av förslag till handlingsplan för grön infrastruktur på regional nivå
Ert dnr: M2013/2500/Nm Vår ref Dnr: 2013/0029/1 Miljödepartementet, registrator Miljödepartementet, att: M. Löfroth Stockholm 12 december 2013 Yttrande över Naturvårdsverkets redovisning av förslag till
Läs merTvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald
Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald Helene Lindahl Naturvårdsverket Skypekurs den 20 sep 2017 2017-09-25 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Upplägg De aktuella direktivens
Läs merArtskydd kontra äganderätt hur kan konflikten lösas?
Foto: Torbjörn Ebenhard Artskydd kontra äganderätt hur kan konflikten lösas? Maria Forsberg Juridiska institutionen/uu; Centrum för biologisk mångfald (CBM) Stockholm 21 mars 2018 Disposition Artskydd
Läs merMiljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP
Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP Conny Jacobson, Enheten för natur och biologisk mångfald (An), Naturvårdsverket Stockholm 13 februari 2013 Nationell träff om Åtgärdsprogram
Läs merÅtgärdsprogram för levande skogar
sprogram för levande skogar Hyggesfritt skogsbruk i Spikbodarna Östersunds kommun Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt
Läs merMark- och miljööverdomstolen avstyrker föreslagen ändring i 30 skogsvårdslagen.
SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen YTTRANDE 2013-09-26 Stockholm Dnr 430/13 Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se michael.lofroth@regeringskansliet.se Remiss av betänkandet Långsiktigt
Läs merBiologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU
Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, vid SLU Vad gör? Samlar, lagrar och tillgängliggör data om Sveriges natur, mest arter men även naturtyper Svenska Artprojektet:
Läs merSkyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län
Skyddsnätverk för boreal skog i Västerbottens och Västernorrlands län Ansvarig enhet: Naturvårdsenheten Text: Sören Uppsäll Analys och figurer: Carlos Paz von Friesen Tryck: Länsstyrelsen Västerbotten
Läs merRegeringsuppdrag om formellt skydd av skog
Välkommen till Regeringsuppdrag om formellt skydd av skog Münchenbryggeriet, Stockholm 29 november Jonas Nordanstig, Naturvårdsverket Bo Hultgren, Skogsstyrelsen Innehåll Om regeringsuppdraget En reviderad
Läs merAKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh 2018-11-20 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-23 1 Kartlägga och föreslå insatser för pollinering Regeringsuppdrag 2018 Naturvårdsverket
Läs merYttrande över Remiss om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet Vectobac G i Nedre Dalälvsområdet
1(2) ArtDatabanken Jonas Sandström YTTRANDE 2013-01-11 Naturvårdsverket Att. Björn-Axel Beier 106 48 Stockholm NV-10089-12 SLU.dha.Fe.2012.1.4 139 Yttrande över Remiss om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet
Läs merAnders Dahlberg, ArtDatabanken. Illustration: Martin Holmer
Betydelsen av skoglig miljöhänsyn för ett urval rödlistade arter samt skogslevande arter som omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektivet Anders Dahlberg, Illustration: Martin Holmer
Läs merett rikt växt- och djurliv
Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning
Läs merBevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148
Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:
Läs merDet nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens
Läs merBeslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010.
PROTOKOLL Nr 111 1(1) Datum 2010-08-19 Närvarande: Monika Stridsman Johan Wester Håkan Wirtén Generaldirektör, beslutande Enhetschef Avdelningschef Handläggare, föredragande Justeras Monika Stridsman 1
Läs merSkriv ditt namn här
Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra
Läs merRegionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015 Johan Niss, Naturskyddsenheten, Länsstyrelsen Grön infrastruktur/gi (Naturvårdsverkets definition) Ett ekologiskt funktionellt
Läs merNaturskyddsföreningens och MKG:s talan i mål nr M (artskyddsmålet) Punkt 79
Naturskyddsföreningens och MKG:s talan i mål nr M 4617-13 (artskyddsmålet) Punkt 79 Artskyddsförordningen Artskyddsförordningen är en precisering av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken när det gäller
Läs merNaturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Läs mer