Långa tidsserier från Riksskogstaxeringen med bäring på biologisk mångfald. Anna-Lena Axelsson, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå

Transkript

1 Långa tidsserier från Riksskogstaxeringen med bäring på biologisk mångfald Anna-Lena Axelsson, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå Innehåll Allmänt om Riksskogstaxeringen Trender och kartor Möjligheter och begränsningar Var finns data och hur får man tillgång? Swedish University Sveriges of Agricultural Lantbruksuniversitet Sciences Institutionen Dep of Forest för skoglig Resource resurshushållning Management 1

2 Harmonisering över tid - Designförändringar Länsvis inventering årigt stickprov Riksskogstaxeringen Databaser Lättåtkomligt

3 Äldre data överförs från fältblanketter till databaser beståndsb stamlistor provträd beståndsb. < stamlistor provytor provträd Inmatning av äldre data Start 2004 Augusti Arbetsförmedlingen 5-6 personer 80 % SLU Arbetsledning 25 % 3

4 Vad går att jämföra och analysera? Stamantal och volym Åldersklasser Slutenhet Skiktning/Olikåldrighet Luckighet osv. Mäta/räkna Bedöma 4

5 Exempel: Död ved Döda träd lämpliga till brännved 1994 Utökad dödvedsinventering Endast en delmängd av den döda veden går att följa över längre tidsperiod Glidning i definition över tid Felkälla! Mer hård död ved Antal döda träd per ha lämpliga till brännved (hård död ved) >15 cm DBH Axelsson & Cory. Temporal and spatial variation of hard dead wood in boreal Sweden Manuscript Kilometers 5

6 Kartorna framställs genom interpolering Länsvis inventering 4313 st transekter (2 km x 10 m) årigt stickprov 1231 trakter (10 eller 12 ytor/tra Stående och liggande Brännved >15 cm Antal stammar/ha Preliminära analyser från Riksskogstaxeringen Swedish University of Agricultural Sciences Dept of Forest Resource Management 6

7 Mer grova lövträd Volym stående lövträd > 20 cm per hektar. Produktiv skogsmark, exklusive skyddad areal Axelsson & Cory. Temporal and spatial variation of large deciduous trees in boreal Sweden Manuscript Halland - från ljunghed till granskog Anna-Lena Axelsson och Neil Cory. Preliminära analyser baserade på Riksskogstaxeringen 7

8 % Andel äldre skog >160 år 8

9 Andel äldre skog >160 år % andel av prod. äldre skog Preliminära analyser Axelsson & Cory Andel äldre skog >120 år % 9

10 Lägre andel äldre (>80 år) lövrik skog ha % av prod. skogsmark 0-5 Preliminära analyser från Riksskogstaxeringen År Kalmark och ungskog <21 år % av prod. skog Preliminära analyser A-L Axelsson et al 10

11 Andel kalmark (slutenhet <0,3) + ungskog <21 år Andel kalmark (slutenhet <0,3) + ungskog <21 år 11

12 Andel kalmark (slutenhet <0,3) + ungskog <21 år ? Andel kalmark (slutenhet <0,3) + ungskog <21 år 12

13 ? Andel kalmark (slutenhet <0,3) Harmoniserad analys ålder Frågeställning och syfte Data Minsta gemensamma nämnare Resultat 13

14 Ändringar på ytnivå Exempel: Skyddad areal 1. Jämförelse eventuell möjlig och 2003 Uteslut perioden Analys för hela tidsserien endast utanför reservat 14

15 Historisk beståndsdatabas 1920-talet ca bestånd 1 km 15

16 Skogshistorier från Riksskogstaxeringen Bilder Kartor Trender Långa tidsserier i Norge, Finland och Sverige Möjligt med harmoniserade analyser i framtiden! Stokland et al. Forest biodiversity indicators in the Nordic countries.status based on national forest inventories. TemaNord 2003:514 16

17 Tillgång till data? Ju längre tidsserie destu svårare/dyrare att ta fram Svårt att ha en överblick över allt Få personer behärskar hela datasetet Enklast att diskutera med analytiker Arbetar mot timtaxa Äldre data långa tidsserier utan kostnad inom ramen för forskningssamarbete. 17

18 Frågor och synpunkter? Frågor och synpunkter? 18