SKOGSDATA Aktuella uppgifter om de svenska skogarna från Riksskogstaxeringen Tema: Biologisk mångfald

Transkript

1 SKOGSDATA 2014 Aktuella uppgifter om de svenska skogarna från Riksskogstaxeringen Tema: Biologisk mångfald Institutionen för skoglig resurshushållning

2

3 SKOGSDATA 2014 Sveriges officiella statistik Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU Umeå 2014

4 Forest statistics 2014 Official Statistics of Sweden Swedish University of Agricultural Sciences Umeå 2014 SKOGSDATA 2014 Tidigare publicering Årlig publicering sedan 1981, med undantag för 1984 samt en gemensam utgåva åren 1989/90 Produktion Per Nilsson och Neil Cory Temaavsnitt Sören Wulff Omslagsfoto Fotograf: Åke Bruhn, SLU Ansvarig utgivare Johan Fransson Tryckeri Publikationsservice, Uppsala, 2014 Upplaga 350 ex. ISSN Beställning SLU Institutionen för skoglig resurshushållning Umeå Telefon: Hemsida:

5 FÖRORD Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, är en statistikansvarig myndighet och Riksskogstaxeringen samlar in data och producerar underlag för statistikområdet Skogarnas tillstånd och förändring under ämnesområdet Jord- och skogsbruk, fiske. Statistikprodukterna utgörs av uppgifter om Arealer, Virkesförråd, Årlig tillväxt, Ståndortsförhållanden och Skogsskador. Resultat från Riksskogstaxeringen sammanställs årligen i SKOGSDATA, som har utgetts sedan SKOGSDATA 2014 baseras i huvudsak på Riksskogstaxeringens inventeringar under åren Den generella indelningen i SKOGSDATA är baserad på fyra huvuddelar; All mark, Skogsmark, Produktiv skogsmark och Avverkning. Inom dessa avsnitt varvas tabeller med bilder och diagram. SKOGSDATA utgör således en del av landets officiella statistik. Det ska dock observeras att vissa tabeller inte klassificeras som officiell statistik, vilket framgår av att logotypen för officiell statistik då saknas. Årets temaavsnitt behandlar biologisk mångfald. Vi vill här ge exempel på hur data från Riksskogstaxeringen kan används för att beskriva den biologiska mångfalden i Sveriges skogar. Riksskogstaxeringen har under de senaste åren i hög grad effektiviserat sin statistikproduktion. Detta gör att vi nu har tidigarelagt vår publicering av officiell statistik till maj månad. Detta avser den publicering som görs på internet. Den tryckta Skogsdatapublikationen inkl. temaavsnitt publiceras samma tid på året som förut, det vill säga under september. Liksom tidigare finns möjlighet att ladda ner samtliga tabeller i SKOGSDATA 2014 i Microsoft Excel- samt pdf-format från Riksskogstaxeringens hemsida. Där finns även möjlighet att ladda ner en pdf-kopia av denna publikation. På hemsidan finns också en interaktiv resultatsökning, Taxwebb, där besökaren själv kan välja och kombinera ett urval av Riksskogstaxeringens variabler. Resultaten erhålls i överskådliga tabeller som sedan enkelt kan laddas ner i Excelformat. På kan även pixelvisa värden laddas ner. Dessa är genererade med den sk. knn-metoden där fjärranalysdata har kombinerats med fältdata från Riksskogstaxeringens provytor. Riksskogstaxeringen samlar in en mängd uppgifter om landets skogar och marker utöver de uppgifter som redovisas i SKOGSDATA. Vid behov av uppgifter som inte finns redovisade i SKOGSDATA eller på vår hemsida kan man vända sig direkt till oss. Vi kan då göra specialbearbetningar av vårt material på uppdragsbasis. Umeå i september 2014 Jonas Fridman, Programchef Tel: , jonas.fridman@slu.se Per Nilsson, Redovisningsansvarig Tel: , per.nilsson@slu.se 1

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. VAD ÄR RIKSSKOGSTAXERINGEN?...5 Tabell 2.9 Genomsnittlig årlig avsatt resp. väderkorrigerad tillväxt fördelad på trädslag NÅGOT OM NOGGRANNHETEN...9 Produktiv Skogsmark TEMA: BIOLOGISK MÅNGFALD DEFINITIONER OCH FÖRKLARINGAR SVERIGES SKOGARS TILLSTÅND OCH FÖRÄNDRING All mark Figur 1.1 Tabell 1.2 Figur 1.3 Tabell 1.4 Tabell 1.5 Tabell 1.6 Figur 1.7 Figur 1.8 Tabell 1.9 Tabell 1.10 Figur 1.11 Tabell 1.12 Landarealen fördelad på ägoslag enligt skogsvårdslagen...58 Landarealen fördelad på ägoslag enligt skogsvårdslagen...59 Landarealen fördelad på traditionella ägoslag...60 Landarealen fördelad på traditionella ägoslag...61 Landarealen inom nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden fördelad på ägoslag enligt skogsvårdslagen...62 Landarealen inom nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden fördelad på traditionella ägoslag...62 Totalt virkesförråd...63 Virkesförrådet fördelat på trädslag...64 Virkesförrådet fördelat på trädslag inom diameterklasser...65 Torrsubstans i virkesförrådet...76 Årlig avsatt tillväxt, årlig total avgång och årlig avverkning...77 Genomsnittlig årlig avsatt resp. väderkorrigerad tillväxt fördelad på trädslag...78 Skogsmark Tabell 2.1 Tabell 2.2 Figur 2.3 Tabell 2.4 Figur 2.5 Tabell 2.6 Tabell 2.7 Tabell 2.8 Skogsmark fördelad på ägoslag enligt skogsvårdslagen...81 Skogsmarksarealen fördelad på åldersklasser, exkl. fjällbjörkskog...82 Virkesförrådet fördelat på trädslag...83 Virkesförrådet fördelat på trädslag inom diameterklasser...84 Antal levande träd per hektar med en diameter av minst 45 cm...95 Volymen död ved fördelad på nedbrytningsgrad...96 Volymen död ved fördelad på trädslag...97 Torrsubstans i virkesförrådet...98 Tabell 3.1 Tabell 3.2 Tabell 3.3 Figur 3.4 Figur 3.5 Figur 3.6 Figur 3.7 Figur 3.8 Figur 3.9 Tabell 3.10 Figur 3.11 Tabell 3.12 Tabell 3.13 Figur 3.14 Tabell 3.15 Figur 3.16 Tabell 3.17 Figur 3.18 Figur 3.19 Tabell 3.20 Tabell 3.21 Figur 3.22 Tabell 3.23 Tabell 3.24 Tabell 3.25 Figur 3.26 Tabell 3.27 Figur 3.28 Figur 3.29 Produktiv skogsmarksareal fördelad på beståndstyper Produktiv skogsmarksareal fördelad på åldersklasser Produktiv skogsmarksareal fördelad på huggningsklasser inom ägargrupper Andel lövträdsdominerad skog av produktiv skogsmarksareal Areal gammal skog Andel gammal skog av produktiv skogsmarksareal Areal äldre, lövrik skog Andel äldre, lövrik skog av produktiv skogsmarksareal Areal plantskog (hkl B1) fördelad på uppkomstsätt och ägargrupper Produktiv skogsmarksareal fördelad på boniteter inom ägargrupper Virkesförrådet fördelat på trädslag Virkesförrådet fördelat på trädslag inom diameterklasser Virkesförråd per hektar fördelat på huggningsklasser inom ägargrupper Virkesförråd per hektar i äldre skog Virkesförråd per hektar fördelat på åldersklasser Antal levande träd per hektar av träd med en diameter av minst 45 cm Antal levande träd per hektar fördelat på trädslag och diameterklasser inom åldersklasser Volym död ved fördelad på nedbrytningsgrad Volym död ved per hektar inom landsdelar Volymen död ved fördelad på nedbrytningsgrad Volymen död ved fördelad på trädslag Årlig avsatt tillväxt, årlig total avgång och årlig avverkning Genomsnittlig årlig avsatt resp. väderkorrigerad tillväxt fördelad på trädslag Andel skadade träd samt andel träd med olika skadetyper. Huggningsklass B3-C Andel skadade träd samt andel träd med olika skadetyper. Huggningsklass C3-D Färska älgbetningsskador på tallstammar Andel tallstammar med färska älgbetningsskador med ÄBIN-variabler Kronutglesning hos tall Kronutglesning hos gran

7 Avverkning Tabell 4.1 Figur 4.2 Tabell 4.3 Tabell 4.4 Tabell 4.5 Tabell 4.6 Årlig avverkning fördelad på landsdelar. Alla ägoslag Årlig avverkning. Alla ägoslag Årlig avverkning fördelad på huggningsarter. Produktiv skogsmark Årlig avverkning fördelad på ägargrupper. Produktiv skogsmark Årlig avverkning fördelad på trädslag. Alla ägoslag Genomsnittlig årlig avverkning under två femårsperioder. Fördelning på huggningsarter inom landsdelar och ägargrupper. Produktiv skogsmark Litteraturförteckning

8 4

9 VAD ÄR RIKSSKOGSTAXERINGEN?

10 6

11 1. VAD ÄR RIKSSKOGSTAXERINGEN? Riksskogstaxeringen utför en årlig stickprovsinventering av landets skogar. Riksskogstaxeringen tillhör Institutionen för skoglig resurshushållning vid SLU. Riksskogstaxeringens statistik är en del av den officiella statistiken. Inventeringen omfattar alla markslag, men det är på produktiv skogsmark som den mest omfattande beskrivningen görs. Riksskogstaxeringens främsta syfte är att beskriva tillstånd och förändringar i våra skogar. De uppgifter som samlas in kan indelas i fem block: Ståndortsinventering En översiktlig beskrivning av växtplatsens egenskaper. Uppgifterna används bland annat för att skatta växtplatsens bonitet. Arealinventering Registrering av en lång rad variabler, vilka bland annat beskriver det växande beståndet samt utförda och föreslagna åtgärder. Förrådsinventering Tillsammans med arealinventeringen är detta Riksskogstaxeringens klassiska arbetsområde. Inventeringen innefattar skattning av virkesförråd, trädslagssammansättning, åldersfördelning och tillväxt. Praktiskt innebär detta att alla träd på provytan klavas och att mätningar och bedömningar görs på provträd. Här ingår även inventering av död ved. Flora- och faunainventering Inbegriper inventering av växter samt särskilda objekt, exempelvis hackspettsspår och myrstackar, som har betydelse för den biologiska mångfalden. Stubbinventering Den årliga avverkningen uppskattas genom beskrivning av utförda avverkningar och klavning av stubbar infördes trakter med permanenta provytor i Riksskogstaxeringens inventering som komplement till de tillfälliga trakterna. Kombinationen av permanenta och tillfälliga trakter medför ökad precision i skattningar av förändringar. Radien är 10 m för de permanenta ytorna och 7 m för de tillfälliga. Fem års återinventeringsintervall tillämpas för de permanenta trakterna. Två tredjedelar av stickprovet utgörs av permanenta trakter och resten är tillfälliga. Varje år inventeras totalt cirka förrådsprovytor. Drygt hälften av dessa hamnar på produktiv skogsmark. Den sammanlagda prov ytearealen på produktiv skogsmark är cirka 130 hektar per år, vilket innebär att inte mer än 0,006 av den produktiva skogsmarksarealen inventeras. Trots att det är en mycket liten andel av den totala arealen som inventeras kan uppgifter med acceptabel säkerhet presenteras på läns-, landsdels- och riksnivå. Fältarbetet utförs av 15 taxeringslag. På de permanenta provytorna utförs dessutom en markinventering som en noggrann beskrivning av markförhållandena med 10-års återinventeringsintervall. För denna ansvarar Institutionen för mark och miljö, SLU, Uppsala. Resultaten från Markinventeringen kan hämtas från deras hemsida Statistik från Riksskogstaxeringen redovisas i SKOGSDATA, på vår hemsida (där många uppgifter även kan hämtas hem digitalt), institutionsrapporter, Skogsstatistisk årsbok (Anon, 2014), artiklar i fackpress, föredrag m.m. Dessutom tas resultat fram på uppdragsbasis. Information och nyheter om Riksskogstaxeringens finns på vår hemsida och resultat och statistik finns på vår statistikportal Statistik om Skog

12 8

13 NÅGOT OM NOGGRANNHETEN

14 Foto: Åke Bruhn, SLU 10

15 2. NÅGOT OM NOGGRANNHETEN Riksskogstaxeringen använder sig av en stickprovsinventering, vilket innebär att redovisade uppgifter inte är sanna värden utan skattningar. Avvikelsen mellan det sanna värdet och skattningen kan delas upp i två komponenter: Slumpmässig avvikelse Den slumpmässiga avvikelsen sammanhänger huvudsakligen med att inventeringen är en stickprovsinventering. Systematisk avvikelse Den systematiska avvikelsen beror främst på brister i mätningar, bedömningar och registreringar i fält. Den slumpmässiga avvikelsen kan uppskattas med hjälp av statistisk teori. Vanligen uttrycks den som ett medelfel. Ju större stickprovet är desto lägre blir medelfelet. Ett skattat värde och ett medelfel kombineras ofta till en intervallskattning, ett så kallad konfidensintervall, där ett intervall på 95 procentsnivån bildas på följande sätt: skattat värde ± 2 x medelfelet. Med detta förfarande kan man säga att träffsannolikheten, det vill säga sannolikheten att konfidensintervallet täcker det sanna värdet, är 95 procent. Ju större medelfelet är, och ju högre träffsannolikhet man väljer, desto vidare blir intervallet. Den systematiska avvikelsen är svårare att få grepp om, eftersom det inte finns något facit till taxeringen. Genom kontrolltaxering erhålls dock en uppfattning om storleksordningen av vissa avvikelser. Troligtvis är virkesförrådet i hela landet underskattat med cirka 1 procent eller 30 miljoner m³sk. För att erhålla en acceptabel säkerhet på länsnivå beräknas de redovisade uppgifterna normalt som medelvärden för den senaste femårsperioden. För materialet finns medelfelsberäkningar publicerade i SKOGSDATA 2004 samt i rapporten Precisionen i Riksskogstaxeringens skattningar (Toet, Fridman & Holm, 2007). Medelfelsberäkningar för åren hittas på Riksskogstaxeringens hemsida: 11

16 12

17 TEMA: BIOLOGISK MÅNGFALD

18 Fotograf: Åke Bruhn, SLU 14

19 3. TEMA: BIOLOGISK MÅNGFALD Inledning Drygt två tredjedelar av Sveriges landareal består av skog. Det innebär att en stor del av den svenska naturen utgörs av olika typer av skogar. I Sverige finns åtta vegetationszoner vilket ökar spännvidden och förutsättningarna för en stor variation av livsmiljöer och biologisk mångfald i skogarna. Samtidigt har, på de flesta håll, skogen brukats under lång tid vilket påverkat skogen och skogsmiljön. Nyttjandet av skogen har i många fall inneburit en försämring av skogens kvaliteér för mångfalden i de skogliga ekosystemen. Till exempel har många arter anpassade till speciella skogsmiljöer minskat i antal (de Jong, 2002). Det är därför betydelsefullt att ha en inventering som kan följa förändringar i skogen och skogsmiljön inte enbart utifrån det ekonomiska nyttjandet utan också utifrån skogens andra kvaliteér. Uppföljningen av biologisk mångfald bör ske på ett objektivt sätt och omfatta olika nivåer såväl nationellt/internationellt som regionalt/lokalt för att ge bästa möjliga underlag för beslut som främjar långsiktigt nyttjande av skogen. Vad är biologisk mångfald? Biologisk mångfald kan beskrivas som variationsrikedomen av livsmiljöer inom och mellan levande organismer samt de processer som länkar samman dessa olika delar. Det avser en mångfald av ekosystem, biotoper eller naturtyper som inhyser olika djur och växtarter vilka i sin tur har genetisk variation. Det betyder att biologisk mångfald utgör summan av en mängd olika typer av variation eller mångfald och därför bör beskrivas på flera olika sätt. Det bör betonas att biologisk mångfald inte enbart handlar om natur opåverkad av människan utan om alla miljöer innehållande levande organismer. I många sammanhang används bevarandet av biologisk mångfald som en faktor av central betydelse för livskraftiga miljöer. Det innebär att bevarandet av arter är viktigt likaväl som de naturliga processerna mellan arter och deras miljö samt en hög genetisk variation. Beskrivning av biologisk mångfald i Riksskogstaxeringen Biologisk mångfald är således ett mångfacetterat begrepp och inom Riksskogstaxeringen insamlas data som på olika sätt kan beskriva denna variationsrikedom. Traditionellt sett har inom Riksskogstaxeringens 90-åriga verksamhet beskrivning av skogstillståndet, såsom virkesförråd och tillväxt, varit de tongivande inslagen i inventeringen. Under de senaste årtiondena har dock inventeringen breddats och idag finns mycket information som kan rymmas inom ramen för biologisk mångfald. I detta temaavsnitt vill vi visa ett axplock av vad som finns att tillgå inom den omfattande datainsamlingen som utförs av Riksskogstaxeringen. En del av de data som samlades in vid Riksskogstaxeringens början, med syfte att beskriva skogstillståndet, är också användbara som beskrivning eller som indikator för biologisk mångfald. Alla data är dock inte insamlade på enhetligt sätt över tiden och olika designändringar gör att det finns ett begränsat antal indikatorer för biologisk mångfald vilka vi kan följa från 1920-talet. Detta temaavsnitt är uppdelat i tre delar. Först har vi valt ut två indikatorer som kan följas ända sedan 1920-talet; mängden hård död ved och arealen gammal skog. Därefter redovisas tidsserier med olika skogstyper så som äldre lövrik sumpskog, tallhedar och örtgranskogar med mera. Dessa skogstyper ger förutsättningar för en hög och/eller unik biologisk mångfald. Avslutningsvis presenteras ett antal indikatorer Sören Wulff är analytiker vid Riksskogstaxeringen 15

20 kopplade till skogens biologiska mångfald såsom grova träd, antalet trädarter och täckning av botten- och fältskikt. Redovisade data återspeglar i många fall långa och unika tidsserier. Vi ger även exempel på trendbrott i skogsskötseln. Sedan 2003 insamlas nya variabler med direkt inriktning mot biologisk mångfald. Ett exempel på detta är förekomst av vedsvampar. Nordlig boreal -Alpin -Arktisk-alpin -Nordligt boreal -Nordligt-sydligt boreal Om inventeringen Den första Riksskogstaxeringen genomfördes länsvis och redovisade data för hela landet blir därför ett medelvärde för inventeringsperioden Från 1953 införs ett femårigt stickprov, där 1/5 av provytorna årligen inventeras över hela landet. Det betyder att ett glidande 5-års medelvärde kan redovisas utan avbrott. Från och med 1983 införs även permanenta provytor för att förbättra precisionen vid skattning av förändringar. Då Riksskogstaxeringen är en objektiv stickprovsinventering kan medelfel också skattas. För arealskattningar i storleksordningen hektar ligger medelfelet på cirka 12 procent i de redovisade områdena. Det innebär att inventeringen kan ge tillförlitliga skattningar för relativt vanliga företeelser, men inte ska nyttjas för att uppskatta förekomsten av ovanliga eller sällsynta arter, skogstyper eller företeelser. Sydlig boreal -Mellanboreal -Sydligt boreal Vegetationszoner I detta temaavsnitt har vi valt att redovisa data från Riksskogstaxeringen om den biologiska mångfalden uppdelade på tre grova vegetationszoner. En nemoral och boreonemoral zon, en sydlig boreal zon samt en nordlig boreal zon (Figur 1). Skyddade arealer För att ge en bra jämförbarhet i tidsserier redovisas data i detta temaavsnitt exklusive mark där skogsbruk inte får bedrivas inom nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden enligt 2013 års gränser. Nemoral och boreonemoral -Boreonemoral -Nemoral Figur 1. Vegetationszoner - nemoral och boreonemoral (grå), sydlig boreal (orange) och nordlig boreal (lila). Bild 1. Fotograf: Ola Borin, SLU. 16

21

22 Långa tidsserier Med hjälp av data från de tidigare Riksskogstaxeringarna kan långa tidsserier skapas för några intressanta indikatorer kopplade till förutsättningar för hög biologisk mångfald. Ett exempel på detta är skogens ålder. Arealen skog där beståndsmedelåldern överstiger 160 år har minskat kraftigt sedan 1920-talet (figur 3). En minskande areal gammal skog kan ses fram till 1990-talet. Därefter har arealen ökat. Ökningen från och med 1990-talet av arealen med gammal skog är en förmodad effekt av den nya skogsvårdsförordningen från Huvuddelen av den gamla skogen återfinns i Norrlands fjälltrakter och nordvästra Svealand, men förekommer även spridd i mindre områden i övriga landet. Minskningen av arealen gammal skog är koncentrerad till norra Sveriges boreala zon. I södra Sveriges boreonemorala och nemorala zon har arealen gammal skog (>120 år) ökat sedan 1926 (figur 2). Skillnaden i utvecklingen kan förklaras av att en större andel av skogen i södra Sverige nyttjats i jordoch skogsbruket under längre tid. Skogens ålder Skogens ålder är i Riksskogstaxeringen från och med 1953 definierad som grundytevägd medelålder, där de enskilda trädens åldrar viktas proportionellt till deras storlek. I den första Riksskogstaxeringen avviker åldersbestämningen jämfört med senare inventeringar. För skog över 160 år i de boreala respektive över 120 år i de boreonemorala och nemorala zonerna är emellertid skillnaden i metod inte avgörande för jämförbarheten. För detaljer i metoderna se Fältinstruktion 2013 Riksinventering av skog Nordlig boreal Areal (1000 ha) Sydlig boreal Nemoral och boreonemoral Figur 2. Areal gammal skog, Beståndsålder >160 år nordlig boreal, >160 år sydlig boreal och >120 år boreonemoral och nemoral zon. Produktiv skogsmark exklusive nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser. Medeltal för perioden och glidande femårsmedeltal från

23 Figur 3. Andel produktiv skogsmark >160 år av all produktiv skogsmark. Exklusive nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser. < 5 % 5-10 % % > 20 % Skyddad areal Sjöar och inga data 19

24 Volym (milj. m³) >35 cm cm Figur 4. Volym hård död ved fördelad på diameterklass Hård död ved (se faktarutan för definitionen). Alla ägoslag förutom fjäll, bebyggd mark, söt- och saltvatten. Exklusive nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser. Medeltal för perioden och glidande femårsmedeltal från En annan indikator på biologisk mångfald där vi kan presentera en lång tidserie är mängden död ved. Betydelsen av död ved för biologisk mångfald är väl dokumenterad, exempelvis 39 procent av de rödlistade skogslevande arterna i Sverige är beroende av död ved (de Jong & Almstedt, 2005). Död ved Hård död ved (med definitionen: hård (inkl rå) död ved vilken är duglig som brännved. Diameter >10 cm mätt på 1,3 m från rotände) har mätts in redan från starten av Riksskogstaxeringen. Den totala volymen hård död ved (se faktarutan för definitionen) har ökat under mätperioden från (figur 4). Skattad volym hård död ved är 91 milj m³ för perioden , vilket motsvarar 53 procent av den totala volymen död ved. Även den grövre hårda döda veden har ökat och motsvarar 14 procent av den totala volymen hård död ved idag. Topparna med ökad volym hård död ved sammanfaller med kraftiga stormar såsom stormen 1969 samt stormarna Gudrun och Per under 2000-talet. Fotograf: Åke Bruhn, SLU. 20

25 Skogstyper Hur har skogen förändrats över tiden? Försvinner vissa skogmiljöer och får vi större arealer av andra? De skogliga ekosystemen är i ständig förändring, om än i långsam takt. Den biologiska mångfalden påverkas av en mängd olika störningar på ekosystemen såsom skador, både abiotiska som till exempel stormar och som biotiska till exempel barkborrar, men även förändring i klimat, luftföroreningar och skogsbruk. Med Riksskogstaxeringen kan vi följa areella förändringar över tiden för de vanligaste skogstyperna. En uppföljning av ovanligare skogstyper kan i vissa fall genomföras i kombination med andra inventeringar. Nedan följer några exempel på olika skogstyper (enligt Riksskogstaxeringens definition) och deras areella förekomst under de senaste åren. Arealen äldre lövrik skog med förekomst av hård död ved (beståndsålder >80 år, minst 25 % av grundytan utgörs av lövträd, hård död ved minst 5 m³/hektar) har ökat sedan 1950-talet (figur 5). Vi kan under samma period se att såväl volymen hård död ved som den lövdominerande skogen ökat. Även i lövrika skogar härstammar den hårda döda veden till största delen från barrträd, men en större mängd hård död ved indikerar även en större totalmängd död ved inklusive nedbruten död ved från lövträd. Den mest markanta ökningen av äldre lövrik skog har sedan 1990-talet skett i södra Sverige. Den kan härledas till förändringar i skogsskötseln vilket är en förmodad effekt av den nya skogsvårdsförordningen från Areal (1000 hektar) Nemoral och boreonemoral Nordlig och sydlig boreal Figur 5. Areal äldre lövskog med förekomst av hård död ved Björk och övriga lövträd 65 % av grundytan bedömt på beståndsnivå, hård död ved med diameter 10 cm mätt 1,3 m från rotände 5 m³/hektar. Beståndsålder: nordliga och sydliga boreala zonerna >80 år samt den boreonemorala och nemorala zonerna >60 år. Produktiv skogsmark exklusive nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser. Glidande femårsmedeltal. 21

26 Areal (1000 hektar) Nordlig och sydlig boreal Nemoral och boreonemoral Figur 6. Areal lövrik sumpskog Björk och övriga lövträd 65 % av grundytan, frisk-fuktig, fuktig eller blöt markfuktighet, bottenskikt av sump- eller vitmosstyp. Beståndsålder >20 år. Produktiv skogsmark exklusive nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser. Glidande femårsmedeltal. Sumpskogar karakteriseras av en hög luftfuktighet som i kombination med död ved skapar förutsättningar för stor biologisk mångfald. Lövträdsrika sumpskogar kan oftast utveckla höga naturvärden inom en relativ kort tid (Skogsstyrelsen, 2014). Lövrika sumpskogar (björk och övriga lövträd 65 % av grundytan, frisk-fuktig, fuktig eller blöt markfuktighet, bottenskikt av sump- eller vitmosstyp) har en liten men stabil förekomst i södra Sverige (figur 6). I den boreala zonen är förekomsten mer varierande med en vikande trend över tiden. Markfuktighet I Riksskogstaxeringen klassificeras markfuktighet i fem klasser (torr, frisk, frisk-fuktig, fuktig och blöt) genom att skatta djupet ned till grundvattenytans genomsnittliga nivå under vegetationsperioden. Fotograf: Ola Borin, SLU. 22

27 Areal (1000 hektar) Sydlig boreal Nordlig boreal Nemoral och boreonemoral Figur 7. Areal äldre örtgranskog Gran 65 % av grundytan, fältskikt örttyp samt örttyp med ris. Beståndsålder >100 år nordlig boreal, >90 år sydlig boreal och >70 år boreonemoral och nemoral zon. Produktiv skogsmark exklusive nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser. Glidande femårsmedeltal. Örtgranskogen är en näringsrik skog som ofta har en stor artrikedom och många rödlistade arter. Förnyelse av olika naturvärden sker också snabbare i skog med god tillväxt (Gardfjell och Hagner, 2014). Arealen äldre örtgranskog (gran 65 % av grundytan, fältskikt örttyp eller örttyp med ris) har minskat i den sydliga boreala zonen (figur 7). Även i de södra naturgeografiska områdena ses minskande arealer. I den nordliga boreala zonen varierar förekomsten under mätperioden men ingen minskad areal kan ses över tiden. Fältskikt I Riksskogstaxeringens inventering klassificeras fältskiktsvegetation i 16 olika fältskiktstyper i en gradient från hög till låg bonitet. Fotograf: Ola Borin, SLU. 23

28 Areal (1000 hektar) Sydlig boreal Nordlig boreal Nemoral och boreonemoral Figur 8. Areal tallhed Tall 65 % av grundytan, bottenskikt lavtyp och lavrik typ samt markfuktighet torr. Beståndålder >40 år nordlig boreal, >30 år sydlig boreal och >20 år boreonemoral och nemoral zon. Produktiv skogsmark exklusive nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser. Glidande femårsmedeltal. Tallheden, eller lavtallskogen, har en enhetlig ekologisk struktur med vanligtvis få arter. I dessa biotoper finns ofta konkurrenssvaga arter vilka missgynnas av förändringar i närmiljön. Figur 8 visar areal tallhedar. Det är små men stabila arealer i södra respektive nordligaste Sverige. Däremot har arealen minskat i den sydliga boreala zonen. Under samma period kan ses en minskning i förekomst av lav i hela den boreala zonen (Sandström et al, 2006). En minskning som dock i första hand resulterat i en övergång av bottenskiktstyp från lavtyp (>50 % täckning lav) till lavrik typ (>25 % täckning av lav). Bild 2. Tallhed. Fotograf: Ola Borin, SLU. 24

29

30 250 Areal (1000 hektar) Alla -40 år år år 121- år Figur 9. Areal ädellövskog i den boreonemorala och nemorala zonen fördelad på åldersklasser Lövträd 65 % av grundytan varav ädellöv >50 %. Produktiv skogsmark exklusive nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser. Glidande femårsmedeltal. Ädellövskogar i södra Sverige är av stor betydelse för bevarande av den biologiska mångfalden. Över 50 procent av de rödlistade skogslevande arterna finns i ädellövskogarna (Berg et al., 1994). Ädellövskogar utgör knappt 1 procent av den produktiva skogsmarksarealen. Ädellövskog Till ädellövträd räknas alm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär, lind och lönn. Ädellövskogar regleras av ädellövskogslagen från Arealen ädellövskog har ökat sedan mitten av 1980-talet (figur 9). Ökningen har skett i alla åldersklasser förutom år. Ändrade markanvändningsförhållanden och ädellövskogslagen från 1984, med syfte att bevara landets ädellövskogar, har högst troligt medfört större arealer äldre, men även yngre, ädellövskog. Fotograf: Ola Borin, SLU. Fotograf: Ola Borin, SLU. 26

31 80 % 70 % Nordlig och sydlig boreal 60 % 50 % 40 % 30 % Tallskog Granskog 20 % 10 % % 70 % Boreonemoral och nemoral 60 % 50 % Granskog 40 % 30 % 20 % Tallskog 10 % Figur 10. Andel tall- och granplantskog av all plantskogsareal Huggningsklass B1 (medelhöjd <1,3 m), gran respektive tall 65 % av huvudplantor. Produktiv skogsmark exklusive nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser. Glidande femårsmedeltal. Föryngringen av skog har förändrats kraftigt under de senaste 60 åren. I och med att trakthyggesbruket blev vanligare sedan 1950-talet och framåt ökade arealen homogena föryngringar. Andelen granplantskog har ökat under hela perioden medan tallplantskogen har varierat över tid. Från mitten av 1980-talet har tallplantskogsarealen minskat påtagligt i södra Sverige. Även i den boreala zonen har tallplantskogens andel minskat. Dessa förändringar medför att granen kommer att ta större plats i framtida skogar. Omfattande skador på yngre tallskogar inklusive skador från viltbete har förmodligen bidragit till en ökad andel granföryngring. 27

32 Indikatorer kopplade till biologisk mångfald Olika indikatorer har tagits fram för att belysa biologiskt intressanta naturmiljöer med stor variationsrikedom och mångfald. Indikatorerna ska också vara lämpliga för att kunna följa mångfalden över tid. Några av dessa indikatorer för skogsmiljöer finns att tillgå i Riksskogstaxeringens data. Som tidigare nämnts belyser andelen areal och utbredning av skogstyper förutsättningarna för en gynnsam biologisk mångfald. Utöver detta är även kvalitén på naturtypen av central betydelse för mångfalden. Exempel på viktiga indikatorer är grova träd (äldre träd) samt trädartsdiversiteten. Även mängden död ved är en viktig indikator (figur 4). Antalet grova träd har under de senaste årtiondena ökat, vilket ligger i linje med ökade arealer äldre skog (figur 2). Hos de ädla lövträden är ökningen tydligast för ek (figur 11). Ökningen är markant efter en period under 1990-talet då eken drabbades hårt av skador (Sonesson & Drobyshev 2010). Markanvändningen har i viss utsträckning förändrats. Tidigare extensiva betesmarker med grova träd betraktas idag som skogsmark och detta har också bidragit till de ökade antalet grövre träd på produktiv skogsmark. Stammar >50 cm (antal per km²) Ek Bok Övriga Ädel Figur 11. Antal grova träd per km² Bok, ek och andra ädla lövträd med en brösthöjdsdiameter >50 cm. Inom den boreonemorala och nemorala zonen. Produktiv skogsmark exklusive nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser. Glidande femårsmedeltal. Bild 3. En grov ek i Södermanland. Fotograf: Ola Borin, SLU. 28

33 Hos de ädla lövträden är ökningen i antalet grova träd tydligast för ek

34 Monokulturer med endast ett trädslag förekommer på knappt 5 procent av den produktiva skogsmarksarealen Bild 4. Tät granskog på gammal åkermark. Foto: Ola Borin. Ett större antal trädslag inom ett bestånd indikerar mera gynnsamma förhållanden för biologisk mångfald. I Riksskogstaxeringen registeras trädslagsblandning inom en provyta med 20 meters radie. Trädslagsfördelningen är beräknad utifrån alla skogens trädskikt. 5-8 trädslag 9 trädslag 1 trädslag På 11 procent av den produktiva skogsmarksarealen finns fem eller fler trädslag (figur 12). En stor trädartsdiversitet, med nio trädslag eller fler, är begränsad till 0,3 procent av skogsmarksarealen, medan monokulturer med endast ett trädslag förekommer på knappt 5 procent. 2-4 trädslag Figur 12. Andel av skogsmarksarealen fördelad på antal trädslag Produktiv skogsmark. Glidande femårsmedeltal. 30

35 Nordlig boreal Täckning ( ) Sydlig boreal Nemoral och boreonemoral Figur 13. Täckning av lummerarter ( ) Produktiv skogsmark exklusive nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser. Glidande tioårsmedeltal. Förändringar i fältskiktet kan indikera förändringar i förutsättningar för den biologiska mångfalden. Det finns ett antal kärlväxter och lavar vilka, antingen enskilt eller i olika kombinationer, används som indikatorer. I relativt glesa stickprovsinventeringar, såsom Riksskogstaxeringen, är relativt vanliga arter eller artgrupper de som lämpar sig bäst att beskriva. I detta temaavsnitt har vi valt ut fem exempel. För fler exempel se temaavsnittet i Skogsdata från Där ges även en beskrivning av den inventeringsmetod som används i vegetationsinventeringen. Lummerarter visar en svagt vikande förekomst i den sydliga boreala zonen (figur 13). I de övriga områdena är täckning av lummerarter stabilt. Blåbär och renlav har minskat i hela den boreala zonen, och är tydligast i de nordligaste områderna (figur 14 och 15). Andelen areal som saknar fält- och/eller bottenskikt har under de senaste 20 åren ökat (figur 16 och 17) och det kan vara en följd av att skogarna blir allt tätare. Sedan 1993 har den genomsnittliga volymen levande träd per hektar ökat med 20 procent. 31

36 Täckning (%) Nordlig boreal Sydlig boreal Nemoral och boreonemoral Figur 14. Täckning av blåbär (%) Produktiv skogsmark exklusive nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser. Glidande tioårsmedeltal Nordlig boreal Täckning (%) Sydlig boreal Nemoral och boreonemoral Figur 15. Täckning av renlav (%) Produktiv skogsmark exklusive nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser. Glidande tioårsmedeltal. Bild 5. Renlav, Härjedalen. Fotograf: Ola Borin, SLU. 32

37

38 Andel av areal (%) Nemoral och boreonemoral Sydlig boreal Nordlig boreal Figur 16. Mark som saknar fältskikt (%) Produktiv skogsmark exklusive nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser. Glidande tioårsmedeltal. Andel av areal (%) Nemoral och boreonemoral Sydlig boreal Nordlig boreal Figur 17. Mark som saknar bottenskikt (%) Produktiv skogsmark exklusive nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser. Glidande tioårsmedeltal. 34

39 Antal träd per hektar Nordlig boreal Sydlig boreal Nemoral och boreonemoral Figur 18. Antal döda och levande träd per hektar med vedsvampar Produktiv skogsmark exklusive nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser. Glidande femårsmedeltal. Förekomst av vedsvamp (7 arter) ingår i Riksskogstaxeringens inventering sedan Dessa vedsvampar är mest frekventa på döda träd (85 %) och företrädesvis på björk (66 %). Av de vedsvampar som inventeras i Riksskogstaxeringen är fnösketicka (Fomes fomentarius) vanligast (53 % ), men även eldticka (Phellinus igniarius) och klibbticka (Fomitopsis pinicola) är vanligt förekommande (29 % respektiv 18 %). Vedsvampar De arter av vedsvamp som ingår i inventeringen är granticka, klibbticka, trådticka, fnösketicka (se bilden nedan), grovticka, tallticka samt eldtickor. Vedsvamparna är vanligast i den nordliga boreala zonen och uppvisar en svag ökning i hela landet (figur 18). Detta beror förmodligen på den ökade mängden död ved i skogen. Fotograf: Ola Borin, SLU. 35

40 Bild 6. Foto: Ola Borin, SLU. Sammanfattning Biologisk mångfald kan och bör beskrivas på många olika sätt. Vi har här valt att ge några exempel på hur den biologiska diversiteten kan redovisas genom insamlade data från en långsiktig men relativt gles inventering (Riksskogstaxeringen) av den svenska skogen. Riksskogstaxeringen ger unika möjligheter att redovisa långa tidsserier. Datainsamlingen har genom åren varit inriktad på att beskriva skogstillståndet, men kan i många fall även användas för att beskriva biologisk mångfald. Under de senaste decennierna har också flera variabler med direkt bäring på biologisk mångfald introducerats. kvalitetsindikator på biologisk mångfald såsom antalet grova ädellövträd har ökat under de senaste 20 åren. På 11 procent av den produktiva skogsmarksarealen finns fem eller fler trädslag, medan monokulturer med endast ett trädslag förekommer på knappt 5 procent. Fältskikt och bottenskikt har minskat i förekomst, främst ris och lavar, vilket kan vara en följd av att skogarna blir allt tätare. Data från 1920-talet visar att arealen gammal skog har minskat. Sedan mitten av 1990-talet har dock arealen gammal skog samt volymen hård, död ved ökat. Vi ser att vissa skogstyper, såsom äldre örtgranskog och tallhed, har minskat medan andra, såsom äldre lövrika skogar med död ved, ökat i areell omfattning. En 36

41 Summary Biodiversity both can, and should, be described in a variety of ways. We have chosen to present a number of examples of how the Swedish NFI can be used to describe biodiversity in Sweden s forests. The Swedish NFI provides unique possibilities to present data covering a long temporal period. The data collection within the Swedish NFI has historically focused on describing forest status, but can, in many cases, also be used to describe biodiversity. During the last 20 years several variables directly connected to biodiversity have been introduced. Data from the 1920 s show that the area of old forest has declined significantly, however since 1990 the area of old forest and also the volume of hard, dead wood has subsequently increased. It can be noted that the area of forest types such as Pine barrens and high-productivity Spruce forests are declining whereas the area of older deciduous rich forests with dead wood are increasing. Quality indicators for biodiversity such as the number of large diameter deciduous trees show an increase over the last 20 years. Eleven percent of the area of productive forest land has five of more tree species whereas the area with monoculture (single tree species) is less than five percent. Areas without vegetation or ground cover have increased as a consequence of Sweden s forests becoming more dense. Källhänvisning Berg, A., Ehnstrom, B., Gustafsson, L., Hallingback, T., Jonsell, M. och Weslien, J., Threatened Plant, Animal, and Fungus Species in Swedish Forests: Distribution and Habitat. Conservation Biology, Vol. 8, No. 3 (Sep., 1994), pp Fältinstruktion, Riksinventering av skog. Inst. för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå. Gardfjell, H. och Hagner,Å., Instruktion för habitatinventering i Riksskogstaxeringen, de Jong, J Populationsförändringar hos skogslevande arter i relation till landskapets utveckling. CBM: s skriftserie 7. Centrum för biologisk mångfald, Uppsala. de Jong, J. och Almstedt, M., Död ved i levande skogar. Rapport Stockholm. Naturvårdsverket. Kerstin Sonesson och Igor Drobyshev, Recent advances on oak decline in southern Sweden. Ecological Bulletins 53: Sandström, C., Moen, J., Widmark, C. and Danell, Ö Progressing toward comanagement through collaborative learning: forestry and reindeer husbandry in dialogue. Journal of Biodiversity Science and Management 2:4, Skogsdata, Aktuella uppgifter om de svenska skogarna från Riksskogstaxeringen. Inst f. skoglig resurshushållning, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå. Skogsstyrelsen, Hänsynskrävande biotoper - Sumpskog/dråg med naturskogskaraktär. Sk%C3%B6ta%20skog/Faktablad%20 h%c3%a4nsynskr%c3%a4vande%20 biotoper/sumpskog%20 dr%c3%a5g%20 naturskogskarakt%c3%a4r.pdf (hämtad ) 37

42 List of tables and figures Figure 1. Vegetation zones - nemoral and boreonemoral (grey), southern boreal (orange) and northern boreal (purple). Figure 2. Proportion of productive forest land >160 years of all productive forest land Excluding national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry as of Figure 3. Area of old forest by vegetation zone Stand age >160 years in the northern and southern boreal zone and >120 years in the nemoral and boreonemoral zone. Productive forest land excluding national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry as of Mean value for followed by moving five year average from Figure 4. Volume hard, dead wood by diameter class Hard, dead wood 10cm in diameter at 1.3m from the root. All landuse classes except alpine, urban, freshwater and saline water. Excluding national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry as of Mean value for followed by moving five year average from Figure 5. Area of older, deciduous rich forest with dead wood Birch and other deciduous 25% of the basal area; hard, dead wood > 5m³/ha. Stand age >80 years in the boreal zone and >60 years in the boreonemoral and nemoral zone. Productive forest land excluding national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry as of Moving five year average. Figure 6. Area of deciduous rich wetland forest Birch and other deciduous 65% of the basal area, moist and wet ground conditions, ground layer consisting of wetland and Sphagnum mosses. Stand age >20 years. Productive forest land excluding national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry as of Moving five year average. Figure 7. Area of older, high-productivity Spruce forests Spruce 65% of the basal area, characterized by fertile site conditions. Stand age >100 years in the northern boreal zone, >90 years in the southern boreal zone and >70 years in the boreonemoral and nemoral zone. Productive forest land excluding national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry as of Moving five year average. Figure 8. Area of Pine barrens Pine 65% of the basal area, ground layer consisting of lichen type or lichen rich coverage, dry ground conditions. Stand age >40 years in the northern boreal zone, >30 years in the southern boreal zone and >20 years in the boreonemoral and nemoral zones. Productive forest land excluding national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry as of Moving five year average. Figure 9. Area of noble broadleaved forest in the boreonemoral and nemoral zone Deciduous 65% of the basal area of which noble broadleaves >50%. Productive forest land excluding national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry as of Moving five year average. 38

43 Figure 10. Proportion of Pine and Spruce thicket stage forest of all thicket stage forest Maturity class B1 (average height <1.3m), Pine (blue labelled Tallskog ) or Spuce (red labelled Granskog ) 65% of the main stems. Productive forest land excluding national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry as of Moving five year average. Figure 11. Number of large trees per km² Beech (blue labelled Bok ), Oak (red labelled Ek ) and other noble broadleaves (green labelled Övriga Ädel ) with a diameter at breast height of >50cm. Boreonemoral and nemoral zone. Productive forest land excluding national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry as of Moving five year average. Figure 12. Proportion of forest area by number of tree species Productive forest land. Moving five year average. Figure 13. Coverage of Lycopodiopsida plants ( ) Productive forest land excluding national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry as of Moving five year average. Figure 14. Coverage of billberry (%) Productive forest land excluding national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry as of Moving five year average. Figure 15. Coverage of Cladonia lichen (%) Productive forest land excluding national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry as of Moving five year average. Figure 16. Field layer vegetation missing (%) Productive forest land excluding national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry as of Moving five year average. Figure 17. Ground layer vegetation missing (%) Productive forest land excluding national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry as of Moving five year average. Figure 18. Number per hectare of dead and living stems with tree fungi Productive forest land excluding national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry as of Moving five year average. 39

44 40

45 DEFINITIONER OCH FÖRKLARINGAR

46 Foto: Ola Borin, SLU 42

47 4. DEFINITIONER OCH FÖRKLARINGAR Områdesindelning Områdesindelning samt använda beteckningar framgår av nedanstående kartor. Landsdelar Län Norrbotten Norra Norrland Västerbotten Jämtland Södra Norrland Västernorrland Gävleborg Dalarna Uppsala Svealand Värmland Västmanland Örebro Södermanland Stockholm Västra Götaland Östergötland Halland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Götaland Skåne Blekinge Kartunderlag Alla digitala kartunderlag, till exempel administrativa gränser och gränser för skyddade områden, kommer från Lantmäteriets GSD Vägkartan. Lantmäteriet. 43

48 Ägoslag enligt skogsvårdslagen Bestäms för de traditionella ägoslagen produktiv skogsmark, myr, berg och fjällbarrskog. Skogsmark Mark som bär skog eller som utan produktionshöjande åtgärder har förutsättningar att bära skog med en höjd av minst 5 m och med en kronslutenhet på minst 10 procent. Träd- och buskmark 1. Mark vilken inte utgör skogsmark och som bär träd, eller som utan produktionshöjande åtgärder har förutsättningar att bära träd, vilka kan nå en höjd av minst 5 m och ha en kronslutenhet på minst 5 procent. 2. Mark som bär, eller som utan produktionshöjande åtgärder har förutsättningar att bära träd, vilka kan nå en höjd av högst 5 m och buskar vilka kan nå en höjd av minst 0,5 m. Den sammanlagda kronslutenheten för träd och buskar skall kunna nå minst 10 procent. Kala impediment Mark utgörande de traditionella ägoslagen myr, berg och fjällbarrskog, som ej uppfyller kraven för Skogsmark eller Träd- och buskmark. Övrig mark All övrig mark. Skogliga impediment utgörs av ägoslagen myr, berg och fjällbarrskog som uppfyller kraven för Träd- och buskmark. Traditionella ägoslag Bestäms med utgångspunkt av bl.a. markanvändning, markens ideala produktionsförmåga och läge. Indelas i denna redovisning i nio klasser. Naturbete Mark som väsentligen används till bete och som inte plöjs regelmässigt. Åker Mark som används till växtodling och som regelmässigt plöjs. Myr Våta marker med torvbildande växtsamhällen. Idealproduktion mindre än 1 m³sk per hektar och år. Här ingår även en liten areal fuktig tundraliknande mark (klimatimpediment) också med en idealproduktion under 1 m³sk per hektar och år. Berg Berg och vissa andra impediment. Omfattar bland annat berg i dagen och stenbunden mark. Idealproduktion mindre än 1 m³sk per hektar och år. Fjällbarrskog Övergångszon mellan skogsmark och fjäll där barrträden sällan bildar slutna bestånd, utan oftast är gruppställda. Idealproduktion mindre än 1 m³sk per hektar och år. Fjäll Områden ovan barrskogsgränsen, vilka mestadels är kala. Dock kan björk förekomma rikligt och barrträd sparsamt. Idealproduktion mindre än 1 m³sk per hektar och år. Övrig mark Kraftledningar på förutvarande skogsmark, vägar, järnvägar samt annan mark såsom upplagsplatser, grustag m.m. Bebyggd mark Hårdgjorda ytor inom tätort, hävdad tomt- och industrimark, parker, diverse anläggningar avsedda för ändamål andra än skogsbruk, m.m. Produktiv skogsmark Mark som är lämplig för skogsproduktion och ej väsentligen används för annat ändamål. Idealproduktion minst 1 m³sk (stamvolym på bark ovan stubbe inklusive topp) per hektar och år. 44

49 Skyddad areal Avser mark inom Nationalparker (NP), Naturreservat (NR) och Naturvårdsområden (NVO) där skogsbruk inte får bedrivas. För att ge en bra jämförbarhet över tiden i samtliga tabeller, figurer samt kartor används gränserna enligt det senast tillgängliga digitala kartunderlaget. Ägargrupper Ägarkategorier sammanslås i flera tabeller till större redovisningsenheter, så kallad ägargrupper, enligt följande: Privata AB Innefattar aktiebolag som inte är ägda av staten, kommuner eller landsting. Enskilda Innefattar fysiska personer, dödsbon och bolag som ej är aktiebolag. Övriga Innefattar fastighetsverket, övriga statliga ägare, aktiebolag med staten som majoritetsägare (Sveaskog), kommunala och landstingsägda marker samt övriga allmänna ägare. Här ingår även vissa privata ägarkategorier som ecklesiastika ägare, allmänningar och besparingsskogar. Huggningsklasser Huggningsklasser (hkl) beskriver skogens utvecklingsgrad och indelas primärt i tio klasser. I denna redovisning används emellertid endast sju klasser. A - Kalmark Omfattar egentlig kalmark och mycket gles skog. Tätheten i plant- och ungskog är lägre än gränsvärden härledda utifrån skogsvårdslagens krav på nöjaktig föryngring. För medelålders och äldre skog är massaslutenheten lägre än 0,3. B1 - Plantskog Medelhöjd under 1,3 m. B2 - Ungskog Medelhöjd mellan 1,3 och 3,0 m. B3 - Ungskog Medelhöjd över 3,0 m. Flertalet härskande och medhärskande träd är klenare än 10 cm i brösthöjd. C - Gallringsskog Flertalet härskande och medhärskande träd är grövre än 10 cm. Beståndsåldern är lägre än lägsta tillåtna ålder för föryngringsavverkning. D1 - Slutavverkningsskog Slutavverkningsskog. Beståndsåldern är högre än gränsvärdena för hkl C men lägre än lägsta rekommenderade slutavverkningsålder. D2 - Slutavverkningsskog Slutavverkningsskog. Har uppnått lägsta rekommenderade slutavverkningsålder. Beståndstyper De olika trädslagens andel bestäms som andel av grundytan när medelhöjden är 7 m eller högre, annars som andel av huvudstammar/ plantor. Inom parantes anges de beteckningar som används i tabeller. Tallskog (Tall) Tall 65 procent eller mer. Granskog (Gran) Gran 65 procent eller mer. Contortaskog (Cont) Contortatall 65 procent eller mer. Barrblandskog (Barrbl) Inget av ovanstående, men barrträd 65 procent eller mer. Blandskog (Bland) Större än 35 och mindre än 65 procent lövträd. 45

50 Lövskog (Löv) Lövträd 65 procent eller mer samt mindre än 45 procent ädla* lövträd. Ädellövskog (Ädel) Lövträd 65 procent eller mer samt 45 procent eller mer ädla* lövträd. Slutenhet 0 (Slh=0) Slutenheten är 0, inga trädslagsandelar registrerade. Åldersklasser Åldersklassen 0-2 år innefattar bestånd med slutenhet 0 och plantbestånd med åldern 1-2 år. Åldersklasserna upp till 40 år indelas i 10-åriga åldersklasser (med undantag av klassen 3-10 år) och därefter i 20-åriga åldersklasser. Högsta klassen, 141- år, omfattar all skog äldre än 140 år. Bonitet Uttrycker markens produktionsförmåga mätt som medeltillväxtens nivå när den kulminerar och anges i m³sk/hektar och år. Boniteten beräknas utifrån ståndortsindex skattat med hjälp av ståndortsfaktorer. Virkesförråd Volymen av samtliga träd som uppnått brösthöjd (1,3 m) ingår i här redovisat virkesförråd. Arter som normalt är buskformade, t.ex. hassel, hägg och flertalet salixarter (exklusive sälg), räknas som träd endast om de har någorlunda rak stamform och är grövre än 5 cm i brösthöjd. En räknas dock alltid som buske. Av stubbskott klenare än 2 cm i brösthöjd medräknas endast ett skott från samma stubbe. Träd med dubbelstam räknas som två träd om delningen är belägen nedanför brösthöjd. Tall inkluderar bergtall och övriga tallarter (exkl. contorta). Gran inkluderar övriga piceaoch abies-arter, främmande granar samt övriga barrträd. Diameteruppgifter avser diameter på bark i brösthöjd. Uppgifter om virkesförråd redovisas i m³sk. Död ved Sedan 1994 inventeras all död ved grövre än 10 cm i Riksskogstaxeringens inventering. Förutom trädslag, registreras position (stående eller liggande) samt nedbrytningsgrad. Denna definieras och redovisas på följande vis: Hård död ved Stammens volym består till mer än 90 procent av hård ved med en tillika hård mantelyta. Stammen är mycket lite påverkad av vednedbrytande organismer. Hit förs även rå död ved från helt nyligen avgångna träd. Något nedbruten död ved Stammens volym består till procent av mjuk ved. Resterande andel utgörs av hård ved. Redskap, t.ex. jordsond, kan tryckas genom mantelytan men ej genom hela splintveden. Nedbruten död ved Stammens volym består till procent av mjuk eller mycket mjuk ved. Mycket nedbruten död ved Stammens volym består till procent av mjuk eller mycket mjuk ved. Redskap, t.ex. jordsond, kan tryckas genom hela stammen. Dock kan hård kärna förekomma. Volymen död ved redovisas i m³, och ej i m³sk, då klavning av död ved görs såväl under bark som på bark beroende på om bark saknas eller ej. Torrvikt biomassa Uppgifterna för biomassan avser samma trädpopulation som för virkesförrådet. Beräkningar av torrvikten biomassa ovan stubbskäret baseras på Marklunds funktioner (Marklund, 1987) medan biomassan nedanför stubbskäret är baserade på Peterssons och Ståhls funktioner (Petersson & Ståhl, 2006). * Ädla lövträd är ek, bok, alm, ask, lind, lönn, avenbok och fågelbär 46

51 Tillväxt Tillväxtuppgifterna avser genomsnittlig årlig volymtillväxt på bark. De grundar sig på de senaste fem årens tillväxt (exklusive inventeringsårets tillväxt) hos provträd tagna under åren Det är den totala tillväxten inklusive tillväxten på avverkade träd som redovisas. Tillväxten redovisas dels som avsatt, dels som väderkorrigerad tillväxt. Den väderkorrigerade tillväxten uttrycker hur tillväxten skulle ha varit om vädret under de enskilda åren hade varit normalt. Avverkning Uppgifter om avverkning redovisas för avverkningssäsonger. En avverkningssäsong är tiden mellan knoppsprickningen (maj-juni) ett kalenderår och knoppsprickningen närmast påföljande år (det vill säga inventeringsåret). Vid stubbinventeringen medräknas endast stubbar med stubbdiameter 5 cm eller grövre vid 1 dm höjd. Uppgifter om avverkad volym kommer därför att avse träd grövre än cirka 4 cm i brösthöjd. Däremot avser uppgifter om avverkad areal all avverkning oavsett grovleken på de avverkade träden. Uppgifterna från stubbinventeringen kompletteras med avverkningsuppgifter från återinventerade permanenta provytor där avverkning skett sedan föregående inventering. I Röjning ingår förutom röjning även avverkning av överståndare och fröträd som skett samtidigt med röjningen. Observera att den Röjning som här avses är ungskogsröjning. Underröjning i äldre skog ingår ej här utan förs till Övriga huggningsarter. I Övriga huggningsarter ingår avverkning av överståndare och fröträd som ej skett i kombination med röjning, diversehuggning, underröjning i äldre skog och hyggesrensning. Kronutglesning Observationer av kronutglesning görs på produktiv skogsmark och avser härskande, medhärskande och fristående träd samt överståndare. Bedömning av kronutglesning görs på ungefär samma sätt som i flera andra europeiska länder och avser utglesning i förhållande till vad som kan anses vara en full, normal barrmängd för trädet ifråga. Därvid bortses från vissa kända skador som gamla torrtoppar samt inverkan av trängsel från andra träd. Bedömningen avser den övre halvan av den gröna kronan hos gran och de övre två tredjedelarna hos tall. De redovisade uppgifterna säger inget om orsakerna till utglesningen, som kan bero på en mängd olika stressfaktorer eller på hög ålder. Det går inte att dra någon exakt, entydig gräns för när ett träd skall anses vara skadat eller ha nedsatt vitalitet. Här redovisas andelen tallar och granar med minst 20 procent kronutglesning. Skogsskador Andelen träd med skador, samt ett antal enskilda vanligen förekommande skadetyper redovisas: Vind/snö Skador på träd där skadeorsaken kan fastställas till påverkan av vind eller snö. Röta Baserat på ett borrprov taget på 1,3 m höjd. Borrprov tas enbart på tillfälliga provytor. Törskate Bedöms enbart på tall. Barr- eller lövförlust Träd med barr- eller lövförlust >25 procent. På barrträd sker registrering enbart då orsaken är känd, på lövträd sker registreringen oavsett orsak. 47

52 Mekaniska kambieskador Till denna kategori hör mekaniska kambieskador med stor omfattning, längre sprickor samt nekros med stor omfattning. Rotskador Innefattar yttre rotskador med stor omfattning samt rotryck. Kådflöde Registreras enbart för gran. Älgbetningsskador Sedan år 2003 inventeras skador orsakade av älg på provytor i plant- och ungskog med liknande metoder som Skogsstyrelsens Älgbetesinventering (ÄBIN). Inventeringen utförs på provytor under följande förutsättningar: Huggningsklass B1-B3 Medelhöjd 1-4 m Minst 1/10 av huvudstammarna utgörs av tall eller björk Övriga läsanvisningar I tabellerna har värdet i varje enskild tabellcell avrundats separat. Det medför att summan av cellvärdena inte alltid överensstämmer exakt med redovisad rad- respektive kolumnsumma då dessa är avrundade efter summering. En blank cell innebär att inget värde finns att redovisa. I tabeller med arealer och totalvärden, redovisas värden som understiger hälften av minsta redovisade enhet som 0.0 (eller 0). I tabeller med medelvärden, t.ex. per hektarvärden, finns celler markerade med -. Detta innebär att cellvärdet är alltför osäkert till följd av att antalet provytor understiger 20, vilket motsvarar cirka hektar i norra Norrland, hektar i södra Norrland, hektar i Svealand och hektar i Götaland. Färsk skada orsakad av älg definieras som: Toppskottsbetning Fjolårsskottet betat eller avbrutet. Toppskottsbetning av ej förvedade toppskott, så kallad försommarbetning, medräknas inte. Stambrott Stammen avbruten nedanför översta grenvarvet. Trädet kan vara dött. Barkgnag Barken avgnagd så att ved blivit synlig. 48

53 49

54 50

55 SVERIGES SKOGARS TILLSTÅND OCH FÖRÄNDRING

56 Foto: Åke Bruhn, SLU 52

57 5. SVERIGES SKOGARS TILLSTÅND OCH FÖRÄNDRING Redovisningen är uppdelad i följande fyra avsnitt: All mark Här redovisas övergripande statistik som landarealen fördelad på ägoslag, virkesförråd och tillväxt samt statistik om skyddade områden. Skogsmark Skogsmark enligt skogsvårdslagen omfattar även skogsmark som inte får brukas. Här presenteras statistik som beskriver både skogens karaktär samt virkesförråd och tillväxt. Produktiv skogsmark Produktiv skogsmark är mark som är lämplig för skogsproduktion. Här redovisas liknande statistik som för skogsmark men med flera uppgifter av vikt för skogsbruk och miljö som exempelvis arealens fördelning på huggningsklasser, areal gammal skog samt skador på skog. Avverkning I detta avsnitt redovisas statistik över avverkad areal och volym. Resultaten redovisas för både produktiv skogsmark och all mark. 53

58 Innehållsförteckning SVERIGES SKOGARS TILLSTÅND OCH FÖRÄNDRING Produkt/ område Titel All mark Skogsmark Produktiv skogsmark Avverkning Arealer Ståndortsförhållanden Landarealen fördelad på ägoslag enligt skogsvårdslagen Figur 1.1 Landarealen fördelad på ägoslag enligt skogsvårdslagen Tabell 1.2 Tabell 2.1 Landarealen fördelad på traditionella ägoslag Figur 1.3 Landarealen fördelad på traditionella ägoslag Tabell 1.4 Landarealen inom NP, NR och NVO fördelad på ägoslag enligt skogsvårdslagen Tabell 1.5 Landarealen inom NP, NR och NVO fördelad på traditionella ägoslag Tabell 1.6 Prod. skogsmarksareal fördelad på beståndstyper Tabell 3.1 Skogsmarks- / Prod. skogsmarksareal fördelad på åldersklass Tabell 2.2 Tabell 3.2 Prod. skogsmarksareal fördelad på huggningsklasser inom ägargrupper Tabell 3.3 Andel lövträdsdominerad skog Figur 3.4 Areal gammal skog Figur 3.5 Andel gammal skog Karta 3.6 Areal äldre, lövrik skog Figur 3.7 Andel äldre, lövrik skog Karta 3.8 Areal plantskog fördelad på uppkomstsätt inom ägargrupper Tabell 3.9 Prod. skogsmarksareal fördelad på boniteter inom ägargrupper Tabell 3.10 Virkesförråd Totalt virkesförråd Figur 1.7 Virkesförrådet fördelat på trädslag Figur 1.8 Figur 2.3 Figur 3.11 Virkesförrådet fördelat på trädslag inom diameterklasser Tabell 1.9 Tabell 2.4 Tabell 3.12 Virkesförråd per hektar fördelat på huggningsklasser inom ägargrupper. Tabell 3.13 Virkesförråd per hektar i äldre skog Figur 3.14 Virkesförråd per hektar fördelat på åldersklasser Tabell 3.15 Antal levande träd per hektar med minst 45 cm diameter Figur 2.5 Figur 3.16 Antal levande träd per hektar för delat på trädslag och diameterklasser inom åldersklasser Tabell 3.17 Volymen död ved fördelad på nedbrytningsgrad Figur

59 Produkt/ område Titel All mark Skogsmark Produktiv skogsmark Avverkning Virkesförråd forts. Tillväxt Skogsskador Avverkning Volymen död ved inom lands delar Figur 3.19 Volymen död ved fördelad på nedbrytningsgrad Tabell 2.6 Tabell 3.20 Volymen död ved fördelad på trädslag Tabell 2.7 Tabell 3.21 Torrsubstans i virkesförrådet Tabell 1.10 Tabell 2.8 Årlig avsatt tillväxt, årlig total avgång och årlig avverkning Figur 1.11 Figur 3.22 Genomsnittlig årlig avsatt resp. väderkorrigerad tillväxt fördelad på trädslag Tabell 1.12 Tabell 2.9 Tabell 3.23 Andel skadade träd samt andel träd med olika skadetyper. Huggningsklass B3-C2. Tabell 3.24 Andel skadade träd samt andel träd med olika skadetyper. Huggningsklass C3-D2. Tabell 3.25 Andel tallstammar med färska älgbetningsskador med ÄBIN-variabler Figur 3.26 Älgbetningsskador med ÄBINvariabler Tabell 3.27 Kronutglesning hos tall Figur 3.28 Kronutglesning hos gran Figur 3.29 Årlig avverkning fördelad på landsdelar. Tabell 4.1 Årlig avverkning Figur 4.2 Årlig avverkning fördelad på huggningsarter Årlig avverkning fördelad på ägargrupper. Årlig avverkning fördelad på trädslag Genomsnittlig årlig avverkning fördelad på huggningsarter inom landsdelar och ägargrupper Tabell 4.3 Tabell 4.4 Tabell 4.5 Tabell

60 56

61 All mark Sveriges landareal uppgår till 40,7 miljoner hektar varav 28,1 miljoner hektar är skogsmark. Av dessa är 23,2 miljoner hektar produktiv skogsmark. Riksskogstaxeringen inventerar hela Sveriges areal och redovisar arealskattningar för samtliga ägoslag undantaget söt- och saltvatten. Riksskogstaxeringens inventeringsmoment är mest omfattande på skogsmark och då särskilt på produktiv skogsmark. Sedan 2003 utförs inventeringen även inom nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden på samma sätt som utanför dessa områden. Produktiv skogsmark är det vanligaste ägoslaget följt av fjäll (5,2 miljoner hektar), myr (5,0 miljoner hektar) och åker (2,9 miljoner hektar). Det totala virkesförrådet i Sverige har ökat kraftig sedan 1920-talet, då Riksskogstaxeringen startade och de första säkra uppgifterna om landets skogar blev tillgängliga. Vid mitten av 1920-talet uppgick det totala virkesförrådet till 1719 miljoner m³sk (skogskubikmeter) för att idag uppgå till drygt 3350 miljoner m³sk. Det motsvarar en ökning med 95 procent. Omräknat till torrsubstans (TS), en viktig uppgift i klimatrapporteringssammanhang, uppgår mängden torrsubstans på all mark drygt 2400 miljoner ton TS. I Sveriges skogar finns mest gran I Sverige finns det 28,1 miljoner hektar skogsmark varav 23,2 miljoner är produktiv skogsmark och tall, vilket är naturligt eftersom nästan hela landet ligger inom den boreala regionen. Fram till 1970-talet ökade volymen av framförallt gran. Därefter har volymen tall, gran och lövträd ökat men ökningen av gran har avtagit något under senare år. 57

62 All mark Skogsmark (69%) Forest land Träd- och buskmark (6%) Other wooded land Övrig mark (12%) Other land Kala impediment (13%) Bare unproductive land Figur 1.1. Landarealen fördelad på ägoslag enligt skogsvårdslagen Bilder: Ola Borin, SLU. Land area by land use class according to the Swedish Forestry Act Images: Ola Borin, SLU. 58

63 Tabell 1.2 Landarealen fördelad på ägoslag enligt skogsvårdslagen¹ ² Land area divided into land use class according to the Swedish Forestry Act¹ ² Län/landsdel County/region Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna Värmland Örebro Västmanland Uppsala Stockholm Södermanland Östergötland Västra Götaland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Halland Blekinge Skåne N Norrland S Norrland Svealand Götaland Hela landet Whole country Skogsmark Träd och buskm. Kala impediment Övrig mark Summa Forest land Other wooded land Bare unprod. land Other land Total 1000 ha Fjäll All mark 1. Enligt skogsvårdslagen (se avsnitt 4 - Definitioner och förklaringar) Definition according to the Swedish Forestry Act 2. Fördelning inom ägoslaget Fjäll (Tabell 1.4) baserad på uppgifter från NILS (Anon, 2011a) The area of high mountains (from table 1.4) is divided using data from the National Inventory of Landscapes in Sweden (NILS) from

64 All mark Övrig mark (2%) Other land Prod. skogsmark (57%) Prod. forest land Bebyggd mark (3%) Urban land Naturbete (1%) Pasture land Fjäll (13%) High mountains Åkermark (7%) Arable land Fjällbarrskog (2%) Subalpine woodland Berg (2%) Rock surface Myr (12%) Mires Figur 1.3. Landarealen fördelad på traditionella ägoslag Bilder: Ola Borin, SLU. Land area by traditional land use class Images: Ola Borin, SLU. 60

65 Tabell 1.4 Landarealen fördelad på traditionella ägoslag¹ Land area by traditional land use class¹ Län/landsdel County/region 2011 Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna Värmland Örebro Västmanland Uppsala Stockholm Södermanland Östergötland Västra Götaland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Halland Blekinge Skåne N Norrland S Norrland Svealand Götaland Hela landet Whole country Ägoslag Landuse class Total Prod. skogs Natur- Åker- Myr Berg Fjällbarr- Fjäll Bebyggd Övrig landareal mark bete mark Mires Rock skog High mark mark Total Prod. Forest Pasture Arable surface Subalpine mountains Urban Other land area land land land woodland land land ha All mark 1. För definitioner och förklaringar, se avsnitt 4 For definitions see chapter 4 in Skogsdata 61

66 All mark Tabell 1.5 Landarealen inom nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden fördelad på ägoslag enligt skogsvårdslagen¹ ² Land area within protected areas by land use class according to the Swedish Forestry Act¹ ² Landsdel Skogsmark Skogliga impediment Kala Övrig Summa Region Forest land Non-prod. Forest land impediment mark Total 2011 Prod. Improd. Summa Improd. Träd och Summa Bare Other Produktiv skogs skogsm. skogsm. Total skogsm. buskm. Total unprod. land land Prod. Unprod. Unprod. Other Forest l. Forest l. Forest l. Wooded l. Fjäll 1000 ha 1000 ha 1000 ha N Norrland S Norrland Svealand Götaland Hela landet Whole country 1. Fördelning enligt skogsvårdslagen (se avsnitt 4 - Definitioner och förklaringar) Definition according to the Swedish Forestry Act 2. Fördelning inom ägoslaget Fjäll (Tabell 1.4) baserad på uppgifter från NILS (Anon, 2011a) The area of high mountains (from tablel 1.4) is divided using data from the National Inventory of Landscapes in Sweden (NILS) from Obs: kolumnen improduktiv skogsmark återkommer både under Skogsmark och Skogliga impediment Note: The column Unproductive forest occurs both under Forest and Non-productive forest Tabell 1.6 Landarealen inom nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden fördelad på traditionella ägoslag¹ Land area within protected areas by traditional land use class¹ Landsdel Ägoslag Landuse class Region Prod. skogsmark Prod. skogsmark Myr Berg Fjällbarr- Fjäll Övrig Summa 2011 skyddad från ej skyddad från Mires Rock skog High mark Total Fidlyst skogsbruk skogsbruk surface Subalpine moun- Other Ej Fidlyst Prod. Forest land Prod. Forest land woodland tains land inom res protected not protected {[Provyta{[Provyt from forestry from forestry 1000 ha N Norrland S Norrland Svealand Götaland Hela landet Whole country 1. För definitioner och förklaringar, se avsnitt 4 For definitions see chapter 4 in Skogsdata 62

67 Milj. m³sk Mill. m³sk Inkl skyddat område Incl. protected areas All mark Exkl skyddat område Excl. protected areas Figur 1.7. Totalt virkesförråd Alla ägoslag förutom fjäll och bebyggd mark. Exklusive nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser. Medelvärde för de två första Riksskogstaxeringarna resp , därefter glidande femårsmedelvärde. Total standing volume All land use classes excluding high mountains and urban land. Excluding national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry as of Mean value for the first two inventories and followed by moving five year average. 63

68 All mark Milj. m³sk Mill. m³sk Gran Spruce Tall Pine Lövträd Broadl. 200 Contorta Lodgepole pine Figur 1.8. Virkesförrådet fördelat på trädslag Alla ägoslag förutom fjäll och bebyggd mark. Exklusive nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser. Tio- och femårsmedeltal före Därefter glidande femårsmedelvärde. Standing volume by species All land use classes excluding high mountains and urban land. Excluding national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry as of Five or ten year average prior to 1973 thereafter moving five year average. 64

69 Tabell 1.9 Virkesförrådet fördelat på trädslag inom diameterklasser. Exkl. torra och vindfällda träd. Alla ägoslag¹ Standing volume for different tree species by diameter class. Excluding dead or windthrown trees. All land use classes¹ All mark Län/landsdel County/region Trädslag Diameter (cm) i brösthöjd Volym- Species Diameter (cm) at breast height andel Alla Species All All comp. All milj. m³sk mill. m³sk milj. m% Norrbotten Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Summa Total Västerbotten Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Summa Total Jämtland Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Summa Total Västernorrland Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Lärk Larch Björk Birch

70 All mark Tabell 1.9 Virkesförrådet fördelat på trädslag inom diameterklasser. Exkl. torra och vindfällda träd. Alla ägoslag¹ Standing volume for different tree species by diameter class. Excluding dead or windthrown trees. All land use classes¹ Län/landsdel County/region Trädslag Diameter (cm) i brösthöjd Volym- Species Diameter (cm) at breast height andel Alla Species All All comp. All milj. m³sk mill. m³sk milj. m% Västernorrland Asp Aspen forts. cont. Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Summa Total Gävleborg Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Lönn Norway maple Ask European Ash Fågelbär Wild Cherry Summa Total Dalarna Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Summa Total Värmland Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Björk Birch Asp Aspen Al Alder

71 Tabell 1.9 Virkesförrådet fördelat på trädslag inom diameterklasser. Exkl. torra och vindfällda träd. Alla ägoslag¹ Standing volume for different tree species by diameter class. Excluding dead or windthrown trees. All land use classes¹ All mark Län/landsdel County/region Trädslag Diameter (cm) i brösthöjd Volym- Species Diameter (cm) at breast height andel Alla Species All All comp. All milj. m³sk mill. m³sk milj. m% Värmland Sälg Goat Willow forts. cont. Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Lönn Norway maple Lind Lime Summa Total Örebro Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Fågelbär Wild Cherry Summa Total Västmanland Tall Scots pine Gran Norway spruce Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Summa Total

72 All mark Tabell 1.9 Virkesförrådet fördelat på trädslag inom diameterklasser. Exkl. torra och vindfällda träd. Alla ägoslag¹ Standing volume for different tree species by diameter class. Excluding dead or windthrown trees. All land use classes¹ Län/landsdel County/region Trädslag Diameter (cm) i brösthöjd Volym- Species Diameter (cm) at breast height andel Alla Species All All comp. All milj. m³sk mill. m³sk milj. m% Uppsala Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Lind Lime Fågelbär Wild Cherry Summa Total Stockholm Tall Scots pine Gran Norway spruce Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Lind Lime Fågelbär Wild Cherry Summa Total Södermanland Tall Scots pine Gran Norway spruce Björk Birch Asp Aspen

73 Tabell 1.9 Virkesförrådet fördelat på trädslag inom diameterklasser. Exkl. torra och vindfällda träd. Alla ägoslag¹ Standing volume for different tree species by diameter class. Excluding dead or windthrown trees. All land use classes¹ All mark Län/landsdel County/region Trädslag Diameter (cm) i brösthöjd Volym- Species Diameter (cm) at breast height andel Alla Species All All comp. All milj. m³sk mill. m³sk milj. m% Södermanland Al Alder forts. cont. Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Lind Lime Fågelbär Wild Cherry Summa Total Östergötland Tall Scots pine Gran Norway spruce Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Lind Lime Fågelbär Wild Cherry Summa Total Västra Götaland Tall Scots pine Gran Norway spruce Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash

74 All mark Tabell 1.9 Virkesförrådet fördelat på trädslag inom diameterklasser. Exkl. torra och vindfällda träd. Alla ägoslag¹ Standing volume for different tree species by diameter class. Excluding dead or windthrown trees. All land use classes¹ Län/landsdel County/region Trädslag Diameter (cm) i brösthöjd Volym- Species Diameter (cm) at breast height andel Alla Species All All comp. All milj. m³sk mill. m³sk milj. m% Västra Götaland Övr lövträd Other broadl forts. cont. Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Lind Lime Fågelbär Wild Cherry Summa Total Jönköping Tall Scots pine Gran Norway spruce Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Lind Lime Fågelbär Wild Cherry Summa Total Kronoberg Tall Scots pine Gran Norway spruce Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple

75 Tabell 1.9 Virkesförrådet fördelat på trädslag inom diameterklasser. Exkl. torra och vindfällda träd. Alla ägoslag¹ Standing volume for different tree species by diameter class. Excluding dead or windthrown trees. All land use classes¹ All mark Län/landsdel County/region Trädslag Diameter (cm) i brösthöjd Volym- Species Diameter (cm) at breast height andel Alla Species All All comp. All milj. m³sk mill. m³sk milj. m% Kronoberg Ask European Ash forts. cont. Lind Lime Avenbok Hornbeam Fågelbär Wild Cherry Summa Total Kalmar Tall Scots pine Gran Norway spruce Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Lind Lime Avenbok Hornbeam Fågelbär Wild Cherry Summa Total Gotland Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash

76 All mark Tabell 1.9 Virkesförrådet fördelat på trädslag inom diameterklasser. Exkl. torra och vindfällda träd. Alla ägoslag¹ Standing volume for different tree species by diameter class. Excluding dead or windthrown trees. All land use classes¹ Län/landsdel County/region Trädslag Diameter (cm) i brösthöjd Volym- Species Diameter (cm) at breast height andel Alla Species All All comp. All milj. m³sk mill. m³sk milj. m% Gotland Fågelbär Wild Cherry forts. cont. Summa Total Halland Tall Scots pine Gran Norway spruce Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Fågelbär Wild Cherry Summa Total Blekinge Tall Scots pine Gran Norway spruce Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Lind Lime Avenbok Hornbeam Fågelbär Wild Cherry Summa Total

77 Tabell 1.9 Virkesförrådet fördelat på trädslag inom diameterklasser. Exkl. torra och vindfällda träd. Alla ägoslag¹ Standing volume for different tree species by diameter class. Excluding dead or windthrown trees. All land use classes¹ All mark Län/landsdel County/region Trädslag Diameter (cm) i brösthöjd Volym- Species Diameter (cm) at breast height andel Alla Species All All comp. All milj. m³sk mill. m³sk milj. m% Skåne Tall Scots pine Gran Norway spruce Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Lind Lime Avenbok Hornbeam Fågelbär Wild Cherry Summa Total N Norrland Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Summa Total S Norrland Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow

78 All mark Tabell 1.9 Virkesförrådet fördelat på trädslag inom diameterklasser. Exkl. torra och vindfällda träd. Alla ägoslag¹ Standing volume for different tree species by diameter class. Excluding dead or windthrown trees. All land use classes¹ Län/landsdel County/region Trädslag Diameter (cm) i brösthöjd Volym- Species Diameter (cm) at breast height andel Alla Species All All comp. All milj. m³sk mill. m³sk milj. m% S Norrland Rönn Moutain ash forts. cont. Övr lövträd Other broadl Lönn Norway maple Ask European Ash Fågelbär Wild Cherry Summa Total Svealand Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Lind Lime Fågelbär Wild Cherry Summa Total Götaland Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple

79 Tabell 1.9 Virkesförrådet fördelat på trädslag inom diameterklasser. Exkl. torra och vindfällda träd. Alla ägoslag¹ Standing volume for different tree species by diameter class. Excluding dead or windthrown trees. All land use classes¹ All mark Län/landsdel County/region Trädslag Diameter (cm) i brösthöjd Volym- Species Diameter (cm) at breast height andel Alla Species All All comp. All milj. m³sk mill. m³sk milj. m% Götaland Alm Dutch Elm forts. cont. Ask European Ash Lind Lime Avenbok Hornbeam Fågelbär Wild Cherry Summa Total Hela landet Tall Scots pine Whole country Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Lind Lime Avenbok Hornbeam Fågelbär Wild Cherry Summa Total Exklusive ägoslagen fjäll och bebyggd mark Excluding high mountains and urban land 75

80 All mark Tabell 1.10 Trädbiomassans torrvikt fördelat på fraktioner. Alla ägoslag¹. Tree dry weight biomass by tree fractions. All land use classes¹. Period All Stam och bark Grenar och barr Summa ovan Stubbar och rötter Total Stem and bark Branches and stubbskäret Stump and roots biomassa needles Sum over stump Total biomassa Inkl. Exkl. Inkl. Exkl. Inkl. Exkl. Inkl. Exkl. Inkl. Exkl. skyddad skyddad skyddad skyddad skyddad skyddad skyddad skyddad skyddad skyddad areal ² areal ² areal ² areal ² areal ² areal ² areal ² areal ² areal ² areal ² Incl. Excl. Incl. Excl. Incl. Excl. Incl. Excl. Incl. Excl. protected protected protected protected protected protected protected protected protected protected areas ² areas ² areas ² areas ² areas ² areas ² areas ² areas ² areas ² areas ² miljoner ton TS million tonnes dry weight biomass Exklusive ägoslagen fjäll och bebyggd mark Excluding high mountains and urban land 2. Nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser National parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry activities as of

81 Milj. m³sk Mill. m³sk Total tillväxt Total increment Total avgång Total drain Slutavverkning Final felling Total avverkning Total harvest Gallring Thinning All mark Övrig avverkning Other harvest Figur Årlig avsatt tillväxt (inklusive tillväxt på avverkade träd), årlig total avgång och årlig avverkning Fr.o.m är avverkningen uppjusterad med Skogsstyrelsens beräknade bruttoavverkning. Alla ägoslag förutom fjäll och bebyggd mark. Exklusive nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser. Glidande femårsmedelvärde. Mean annual volume increment (including growth of felled trees), annual drain and annual harvest All land use classes excluding high mountains and urban land. Excluding national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry as of Moving five year average. 77

82 All mark Tabell 1.12 Genomsnittlig årlig avsatt resp. väderkorrigerad tillväxt fördelad på trädslag. Inklusive tillväxt för avverkade träd. Alla ägoslag¹ Mean annual volume increment and weather-corrected mean annual volume increment by tree species. Growth of felled trees included. Alla ägoslag¹ Län/landsdel Avsatt tillväxt Väderkorrigerad tillväxt County/region Mean annual increment Weather-corrected mean annual increment Tall Gran Björk Övr. löv Alla Tall Gran Björk Övr. löv Alla Pine Spruce Birch Other All Pine Spruce Birch Other All broadl m³sk m³sk broadl. Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna Värmland Örebro Västmanland Uppsala Stockholm Södermanland Östergötland Västra Götaland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Halland Blekinge Skåne N Norrland S Norrland Svealand Götaland Hela landet Whole country 1. Exklusive ägoslagen fjäll och bebyggd mark Excluding high mountains and urban land 78

83 Skogsmark Skogsmark är ett begrepp som definieras i den svenska skogsvårdslagen. Definitionen motsvarar den definition som FN:s Food and Agriculture Organization (FAO) tagit fram och som är internationellt vedertagen. Skogsmark definieras som all mark som bär skog eller utan produktionshöjande åtgärder har förutsättningar att bära skog med en höjd av minst 5 m och med en kronslutenhet på minst 10 procent. Det finns idag cirka 28 miljoner hektar skogsmark i Sverige varav cirka 27 miljoner hektar finns nedanför fjällen. Riksskogstaxeringens uppgifter inkluderar inte fjällen och därför är de flesta uppgifterna i detta avsnitt presenterade exklusive skogsmark inom fjällen. Alla uppgifter avseende skogsmark som presenteras i detta avsnitt är inklusive arealer inom nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden. Åldersfördelningen i Sveriges skogar visar att år är den mest förekommande åldersklassen. Många arter är knutna till gammal skog. Det finns idag totalt drygt 3 miljoner hektar skog äldre än 140 år i landet, vilket motsvarar drygt 11 procent av skogsmarksarealen. Denna typ av skog förekommer mest i Norrland där den utgör en betydande del av skogsmarksarelen (drygt 17 procent i Av det totala virkesförrådet på 3304 miljoner m³sk svarar tall och gran för cirka 40 procent vardera. norra Norrland och 14 procent i södra Norrland). Särskilt i södra Sverige är förekomsten av skog över 140 år liten. Fördelningen av virkesförrådet på skogsmark domineras av tall och gran. Av det totala 79

84 Skogsmark virkesförrådet på 3304 miljoner m³sk svarar tall och gran för cirka 40 procent vardera. Mängden död ved i skogslandskapet är ett etablerat nyckelmått för graden av biologisk mångfald (se t.ex. Samuelsson & Ingelög 1996). Många arter är beroende av död ved i olika nedbrytningsstadier och sammantaget är avsaknaden av död ved ett av de främsta hoten mot skogslevande arter som är upptagna i den svenska Rödlistan. För hela landet uppskattas volymen död ved på skogsmark till 212 miljoner m³ eller 7,8 m³ per hektar. Ungefär hälften av denna döda ved klassas som hård död ved och resten som nedbruten. Den totala mängden torrsubstans i träd i Sveriges skogar är en nyckelsiffra i landets klimatarbete och uppgår till 2500 miljoner ton TS på skogsmark. 80

85 Tabell 2.1 Skogsmark fördelad på ägoslag enligt skogsvårdslagen¹ ² Forest land divided into land use classes according to the Swedish Forestry Act ¹ ² Län/landsdel Skogsmark ² Skogliga impediment ² Kala Övrig Summa County/region Forest land ² Non-prod. Forest land ² impediment mark Total 2011 Prod. Improd. Summa Improd. Träd och Summa Bare Other 2008 skogsm. skogsm. Total skogsm. buskm. Total unprod. land land oduktiv skogsma Prod. Unprod. Unprod. Other Fjäll Forest l. Forest l. Forest l. Wooded l ha ha ha Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna Värmland Örebro Västmanland Uppsala Stockholm Södermanland Östergötland Västra Götaland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Halland Blekinge Skåne N Norrland S Norrland Svealand Götaland Hela landet Whole country Skogsmark 1. Fördelning enligt skogsvårdslagen (se avsnitt 4 - Definitioner och förklaringar) Definition according to the Swedish Forestry Act 2. Fördelning inom ägoslaget Fjäll (Tabell 1.4) baserad på uppgifter från NILS (Anon, 2011a) The area of high mountains (from table 1.4) is divided using data from the National Inventory of Landscapes in Sweden (NILS) from Obs: Kolumnen improduktiv skogsmark återkommer både under Skogsmark och Skogliga impediment Note: The column Unproductive forest occurs both under Forest and Non-productive forest 81

86 Skogsmark Tabell 2.2 Skogsmarksarealen ¹ fördelad på åldersklasser, exkl. fjällbjörkskog Forest area ¹ for different age classes, excluding alpine birch forests Landsdel Region All 2011 Skogsmark Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna Värmland Örebro Västmanland Uppsala Stockholm Södermanland Östergötland Västra Götaland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Halland Blekinge Skåne N Norrland S Norrland Svealand Götaland Hela landet Whole country Areal Åldersklass Age class skogsmark Area Forest land ha % av skogsmarksareal % of forest area Enligt skogsvårdslagen (se avsnitt 4 - Definitioner och förklaringar) Definition according to the Swedish Forestry Act 82

87 Milj. m³sk Mill. m³sk Gran Spruce Tall Pine Skogsmark Lövträd Broadl Contorta Lodgepole pine Figur 2.3. Virkesförrådet fördelat på trädslag Skogsmark. Glidande femårsmedelvärde. Standing volume for different tree species Forest land. Moving five year average. 83

88 Skogsmark Tabell 2.4 Virkesförrådet fördelat på trädslag inom diameterklasser. Exkl. torra och vindfällda träd. Skogsmark¹ exkl. fjällbjörkskog Standing volume for different tree species by diameter class. Excluding dead or windthrown trees. Forest land¹ excluding alpine birch forests Län/landsdel County/region Trädslag Diameter (cm) i brösthöjd Volym- Species Diameter (cm) at breast height andel Alla Species All All comp. Skogsmark milj. m³sk mill. m³sk milj. m% Norrbotten Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Summa Total Västerbotten Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Summa Total Jämtland Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Summa Total Västernorrland Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Lärk Larch Björk Birch

89 Tabell 2.4 Virkesförrådet fördelat på trädslag inom diameterklasser. Exkl. torra och vindfällda träd. Skogsmark¹ exkl. fjällbjörkskog Standing volume for different tree species by diameter class. Excluding dead or windthrown trees. Forest land¹ excluding alpine birch forests Län/landsdel County/region Trädslag Diameter (cm) i brösthöjd Volym- Species Diameter (cm) at breast height andel Alla Species All All comp. Skogsmark milj. m³sk mill. m³sk milj. m% Skogsmark Västernorrland Asp Aspen forts. cont. Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Summa Total Gävleborg Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Lönn Norway maple Ask European Ash Fågelbär Wild Cherry Summa Total Dalarna Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Summa Total Värmland Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Björk Birch Asp Aspen Al Alder

90 Skogsmark Tabell 2.4 Virkesförrådet fördelat på trädslag inom diameterklasser. Exkl. torra och vindfällda träd. Skogsmark¹ exkl. fjällbjörkskog Standing volume for different tree species by diameter class. Excluding dead or windthrown trees. Forest land¹ excluding alpine birch forests Län/landsdel County/region Trädslag Diameter (cm) i brösthöjd Volym- Species Diameter (cm) at breast height andel Alla Species All All comp. Skogsmark milj. m³sk mill. m³sk milj. m% Värmland Sälg Goat Willow forts. cont. Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Lönn Norway maple Lind Lime Summa Total Örebro Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Fågelbär Wild Cherry Summa Total Västmanland Tall Scots pine Gran Norway spruce Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Summa Total

91 Tabell 2.4 Virkesförrådet fördelat på trädslag inom diameterklasser. Exkl. torra och vindfällda träd. Skogsmark¹ exkl. fjällbjörkskog Standing volume for different tree species by diameter class. Excluding dead or windthrown trees. Forest land¹ excluding alpine birch forests Län/landsdel County/region Trädslag Diameter (cm) i brösthöjd Volym- Species Diameter (cm) at breast height andel Alla Species All All comp. Skogsmark milj. m³sk mill. m³sk milj. m% Skogsmark Uppsala Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Lind Lime Fågelbär Wild Cherry Summa Total Stockholm Tall Scots pine Gran Norway spruce Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Lind Lime Fågelbär Wild Cherry Summa Total Södermanland Tall Scots pine Gran Norway spruce Björk Birch Asp Aspen

92 Skogsmark Tabell 2.4 Virkesförrådet fördelat på trädslag inom diameterklasser. Exkl. torra och vindfällda träd. Skogsmark¹ exkl. fjällbjörkskog Standing volume for different tree species by diameter class. Excluding dead or windthrown trees. Forest land¹ excluding alpine birch forests Län/landsdel County/region Trädslag Diameter (cm) i brösthöjd Volym- Species Diameter (cm) at breast height andel Alla Species All All comp. Skogsmark milj. m³sk mill. m³sk milj. m% Södermanland Al Alder forts. cont. Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Lind Lime Fågelbär Wild Cherry Summa Total Östergötland Tall Scots pine Gran Norway spruce Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Lind Lime Fågelbär Wild Cherry Summa Total Västra Götaland Tall Scots pine Gran Norway spruce Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash

93 Tabell 2.4 Virkesförrådet fördelat på trädslag inom diameterklasser. Exkl. torra och vindfällda träd. Skogsmark¹ exkl. fjällbjörkskog Standing volume for different tree species by diameter class. Excluding dead or windthrown trees. Forest land¹ excluding alpine birch forests Län/landsdel County/region Trädslag Diameter (cm) i brösthöjd Volym- Species Diameter (cm) at breast height andel Alla Species All All comp. Skogsmark milj. m³sk mill. m³sk milj. m% Skogsmark Västra Götaland Övr lövträd Other broadl forts. cont. Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Lind Lime Fågelbär Wild Cherry Summa Total Jönköping Tall Scots pine Gran Norway spruce Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Lind Lime Fågelbär Wild Cherry Summa Total Kronoberg Tall Scots pine Gran Norway spruce Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple

94 Skogsmark Tabell 2.4 Virkesförrådet fördelat på trädslag inom diameterklasser. Exkl. torra och vindfällda träd. Skogsmark¹ exkl. fjällbjörkskog Standing volume for different tree species by diameter class. Excluding dead or windthrown trees. Forest land¹ excluding alpine birch forests Län/landsdel County/region Trädslag Diameter (cm) i brösthöjd Volym- Species Diameter (cm) at breast height andel Alla Species All All comp. Skogsmark milj. m³sk mill. m³sk milj. m% Kronoberg Ask European Ash forts. cont. Lind Lime Avenbok Hornbeam Fågelbär Wild Cherry Summa Total Kalmar Tall Scots pine Gran Norway spruce Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Lind Lime Avenbok Hornbeam Fågelbär Wild Cherry Summa Total Gotland Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash

95 Tabell 2.4 Virkesförrådet fördelat på trädslag inom diameterklasser. Exkl. torra och vindfällda träd. Skogsmark¹ exkl. fjällbjörkskog Standing volume for different tree species by diameter class. Excluding dead or windthrown trees. Forest land¹ excluding alpine birch forests Län/landsdel County/region Trädslag Diameter (cm) i brösthöjd Volym- Species Diameter (cm) at breast height andel Alla Species All All comp. Skogsmark milj. m³sk mill. m³sk milj. m% Skogsmark Gotland Fågelbär Wild Cherry forts. cont. Summa Total Halland Tall Scots pine Gran Norway spruce Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Fågelbär Wild Cherry Summa Total Blekinge Tall Scots pine Gran Norway spruce Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Lind Lime Avenbok Hornbeam Fågelbär Wild Cherry Summa Total

96 Skogsmark Tabell 2.4 Virkesförrådet fördelat på trädslag inom diameterklasser. Exkl. torra och vindfällda träd. Skogsmark¹ exkl. fjällbjörkskog Standing volume for different tree species by diameter class. Excluding dead or windthrown trees. Forest land¹ excluding alpine birch forests Län/landsdel County/region Trädslag Diameter (cm) i brösthöjd Volym- Species Diameter (cm) at breast height andel Alla Species All All comp. Skogsmark milj. m³sk mill. m³sk milj. m% Skåne Tall Scots pine Gran Norway spruce Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Lind Lime Avenbok Hornbeam Fågelbär Wild Cherry Summa Total N Norrland Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Summa Total S Norrland Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow

97 Tabell 2.4 Virkesförrådet fördelat på trädslag inom diameterklasser. Exkl. torra och vindfällda träd. Skogsmark¹ exkl. fjällbjörkskog Standing volume for different tree species by diameter class. Excluding dead or windthrown trees. Forest land¹ excluding alpine birch forests Län/landsdel County/region Trädslag Diameter (cm) i brösthöjd Volym- Species Diameter (cm) at breast height andel Alla Species All All comp. Skogsmark milj. m³sk mill. m³sk milj. m% Skogsmark S Norrland Rönn Moutain ash forts. cont. Övr lövträd Other broadl Lönn Norway maple Ask European Ash Fågelbär Wild Cherry Summa Total Svealand Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Lind Lime Fågelbär Wild Cherry Summa Total Götaland Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple

98 Skogsmark Tabell 2.4 Virkesförrådet fördelat på trädslag inom diameterklasser. Exkl. torra och vindfällda träd. Skogsmark¹ exkl. fjällbjörkskog Standing volume for different tree species by diameter class. Excluding dead or windthrown trees. Forest land¹ excluding alpine birch forests Län/landsdel County/region Trädslag Diameter (cm) i brösthöjd Volym- Species Diameter (cm) at breast height andel Alla Species All All comp. Skogsmark milj. m³sk mill. m³sk milj. m% Götaland Alm Dutch Elm forts. cont. Ask European Ash Lind Lime Avenbok Hornbeam Fågelbär Wild Cherry Summa Total Hela landet Tall Scots pine Whole country Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Lind Lime Avenbok Hornbeam Fågelbär Wild Cherry Summa Total Enligt skogsvårdslagen (se avsnitt 4 - Definitioner och förklaringar) Definition according to the Swedish Forestry Act 94

99 Antal / ha Stems / ha Götaland Skogsmark 4 3 Svealand 2 S Norrland 1 N Norrland Figur 2.5. Antal levande träd per hektar med en diameter av minst 45 cm Skogsmark. Glidande femårsmedelvärde. Stems per hectare for trees 45cm dbh by regions Forest land. Moving five year average. 95

100 Skogsmark Tabell 2.6 Volymen död ved fördelad på nedbrytningsgrad Skogsmark¹ exkl. fjällbjörkskog Volume dead wood by decay class Forest land¹ excluding alpine birch forests Län/landsdel Nedbrytningsgrad Decay class County/region Hård död ved Nedbruten död ved ² 2011 Hard dead wood Decomp. dead wood ² Norrbottens Västerbottens Jämtlands Västernorrlands Gävleborg Dalarnas Värmlands Örebro Västmanlands Uppsala Stockholms Södermanlands Östergötlands Västra Götalands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Hallands Blekinge Skåne N Norrland S Norrland Svealand Götaland Hela landet Whole country milj. m³ Alla All m³/ha m³/ha mill. m³ m³/ha Enligt skogsvårdslagen (se avsnitt 4 - Definitioner och förklaringar) Definition according to the Swedish Forestry Act % av stammens volym består av mjuk eller mycket mjuk ved % of the stems volume is soft or very soft wood 96

101 Tabell 2.7 Volymen död ved fördelad på trädslag Skogsmark¹ exkl. fjällbjörkskog Volume dead wood by tree species Forest land¹ excluding alpine birch forests Län/landsdel Trädslag Species County/region Tall Gran Lövträd 2011 Pine Spruce Broadl. Norrbottens Västerbottens Jämtlands Västernorrlands Gävleborg Dalarnas Värmlands Örebro Västmanlands Uppsala Stockholms Södermanlands Östergötlands Västra Götalands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Hallands Blekinge Skåne N Norrland S Norrland Svealand Götaland Hela landet Whole country milj. m³ Alla All m³/ha m³/ha m³/ha mill. m³ m³/ha Skogsmark 1. Enligt skogsvårdslagen (se avsnitt 4 - Definitioner och förklaringar) Definition according to the Swedish Forestry Act 97

102 Skogsmark Tabell 2.8 Trädbiomassans torrvikt fördelat på fraktioner. Skogsmark ¹exkl. fjällbjörkskog. Tree dry weight biomass by tree fractions. Forest land¹ excluding alpine birch forests. Period Stam och bark Grenar och barr Summa ovan Stubbar och rötter Total Skogsmark Stem and bark Branches and stubbskäret Stump and roots biomassa needles Sum over stump Total biomassa Inkl. Exkl. Inkl. Exkl. Inkl. Exkl. Inkl. Exkl. Inkl. Exkl. skyddad skyddad skyddad skyddad skyddad skyddad skyddad skyddad skyddad skyddad areal ² areal ² areal ² areal ² areal ² areal ² areal ² areal ² areal ² areal ² Incl. Excl. Incl. Excl. Incl. Excl. Incl. Excl. Incl. Excl. protected protected protected protected protected protected protected protected protected protected areas ² areas ² areas ² areas ² areas ² areas ² areas ² areas ² areas ² areas ² miljoner ton TS million tonnes dry weight biomass Enligt skogsvårdslagen (se avsnitt 4 - Definitioner och förklaringar) Definition according to the Swedish Forestry Act 2. Nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser National parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry activities as of

103 Tabell 2.9 Genomsnittlig årlig avsatt resp. väderkorrigerad tillväxt fördelad på trädslag. Inklusive tillväxt för avverkade träd. Skogsmark¹ exkl. fjällbjörkskog Mean annual volume increment and weather-corrected mean annual volume increment by tree species. Growth of felled trees included. Forest land¹ excluding alpine birch forests Skogsmark Län/landsdel Avsatt tillväxt Väderkorrigerad tillväxt County/region Mean annual increment Weather-corrected mean annual increment Tall Gran Björk Övr. löv Alla Medel- Tall Gran Björk Övr. löv Alla 2011 Pine Spruce Birch Other All tillväxt Pine Spruce Birch Other All broadl. Mean broadl. increment m³sk m³sk/ha m³sk Norrbottens Västerbottens Jämtlands Västernorrlands Gävleborg Dalarnas Värmlands Örebro Västmanlands Uppsala Stockholms Södermanlands Östergötlands Västra Götalands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Hallands Blekinge Skåne N Norrland S Norrland Svealand Götaland Hela landet Whole country 1. Enligt skogsvårdslagen (se avsnitt 4 - Definitioner och förklaringar) Definition according to the Swedish Forestry Act 99

104 Produktiv skogsmark Produktiv skogsmark är mark som är lämplig för skogsproduktion och som inte i någon större omfattning används för något annat ändamål. Idealproduktion är minst 1 m³sk per hektar och år. Det finns cirka 23 miljoner hektar produktiv skogsmark i Sverige, det vill säga 57 procent av landarealen, varav cirka 0,8 miljoner hektar finns inom nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden. Uppgifterna i följande avsnitt avser den produktiva skogsmarks arealen som inte är undantagen från skogsbruk inom ovanstående skyddsformer. Barrskog dominerar men lövskog ökar Likt all skogsmark i Sverige är produktiv skogsmark dominerad av barrskog (82 procent) med tallskog som den vanligaste beståndstypen (39 procent). Värt att notera är att contortaskog totalt svarar för 2,1 procent av den produktiva skogens areal, och att andelen i södra Norrland är 4,5 procent. Sedan mitten av 1990-talet har arealen lövträdsdominerad skog ökat i alla landsdelar förutom i norra Norrland. För landet som helhet har andelen lövträdsdominerad skog ökat med 31 procent mellan 1985 och Åldersfördelning Åldersfördelningen för skogen inom den produktiva skogsmarken överensstämmar till stor del med den inom skogsmark. Andelen skog över 140 år är dock Virkesförrådet på produktiv skogsmark har ökat stadigt sedan 1900-talets början och ligger idag på drygt 3000 miljoner m³sk. mindre, bland annat på grund av att bara produktiv skogsmark utanför skyddade områden ingår i det som här kategoriseras som produktiv skogmark. 100

105 Gallringsskog är vanligast Huggningsklassen anger skogens utvecklingsgrad. Den största andelen produktiv skogsmark utgörs av gallringsskog (40 procent) och cirka 34 procent har uppnått den lägsta tilllåtna slutavverkningsåldern (Huggningsklass D1+D2). Ungefär 6,5 procent av den produktiva skogsmarksarealen är plantskog, av vilken två tredjedelar är skogsodlad och resterande del självföryngrad. södra Norrland syns en ökning. I norra Norrland är nivån relativt oförändrad. Markant ökning av hård död ved Sedan Riksskogstaxeringen började inventera all död ved i mitten av 1990-talet har mängden död ved ökat i alla landsdelar förutom i norra Norrland. Ökningen beror nästan uteslutande på en ökad mängd hård död ved. Den totala mängden död ved på produktiv skogsmark är 172 miljoner m³ eller 7,7 m³ per hektar. Prod. skogsmark Ökande virkesförråd Virkesförrådet på produktiv skogsmark har ökat stadigt sedan 1900-talets början och ligger idag på drygt 3000 miljoner m³sk. Detta är en ökning med cirka 50 procent sedan början av 1950-talet då det totala virkesförrådet uppgick till drygt 2000 miljoner m³sk. Bakom denna utveckling ligger framför allt en produktionsoch tillväxtbefrämjande skötsel av skogarna. Detta kan generellt beskrivas som att äldre glesa och lågproduktiva bestånd har avverkats och plantering med förädlat plantmaterial har gett upphov till välväxande nya skogar. Den ändring som skett från 1970-talets syn på lövträd, inklusive de krav på främjande av lövträd och lövbestånd som framgår av såväl miljömål som dagens certifieringskriterier kan tydligt ses i hur virkesförrådet för lövträd har utvecklats. Sedan 1990 har det ökat med 46 procent och utgör idag 18 procent av det totala virkesförrådet på produktiv skogsmark. I och med det stadigt ökande virkesförrådet och den i stort sett oförändrade arealen produktiv skogsmark, ökar tätheten i landets skogar. Detta gäller inte enbart den yngre skogen, det vill säga ny skog som skapats av det moderna skogsbruket, utan även den äldre skogen. Virkesförrådet per hektar uppgår idag till 135 m³sk per hektar. Grova träd är intressanta för den biologiska mångfalden. Dessa träd är dessutom ofta gamla, vilket ytterligare höjer det biologiska värdet. Grova träd är även intressanta som råvara till specialsortiment, särskilt om de har hög kvalitet. Volymen grova träd har ökat markant i Götaland och Svealand, men även i Fortsatt ökning i både tillväxt och avgång samt tydlig påverkan av stormarna Liksom virkesförrådet har tillväxten ökat kraftig i landets skogar. Tillväxten på produktiv skogsmark är idag cirka 116 miljoner m³sk. Den totala avgången, det vill säga avverkning plus naturlig avgång, var under en kort tid i början på 1970-talet på samma nivå som tillväxten. Därefter minskade avgången och skillnaden mellan tillväxt och avgång ökade till drygt 30 miljoner m³sk. Under 1990-talet minskade skillnaden något och låg kring 20 miljoner m³sk. Stormarna Gudrun (2005) och Per (2007) hade en tydlig effekt med en ökad avgång och därmed en minskande tillväxt. Skillnaden mellan tillväxt och avgång var som lägst knappt 5 miljoner m³sk. Skillnaden mellan tillväxt och avgång är nu återigen på samma nivå som på 1980-talet d.v.s. ca 30 miljoner m³sk. Från 1950-talet och framåt minskade gallringsvolymerna medan slutavverkningsvolymerna ökade markant. Slutavverkningarna kulminerade i början på 1970-talet för att minska under 80-talet. Gallringsandelen nådde en lägsta nivå under 80-talet och har därefter ökat. Av de volymer som nu årligen avverkas kommer merparten från slutavverkning. Dominansen är som störst i Norra Norrland och som minst i Götaland. I Övrig avverkning ingår bl.a. avverkning av fröträd och överståndare samt så kallad diverseavverkning vilket innebär avverkning av t.ex. enstaka träd och vindfällen. Ökningen kring 2005 kan hänföras till omhändertagande av vindfällen efter de stora stormarna. 101

106 Prod. skogsmark Den naturliga avgången kan utläsas som skillnaden mellan total avgång och total avverkning. Utvecklingen i den naturliga avgången har varit ganska jämn sedan 1950-talet med en ökning efter stormarna 1967 och Stormarna Gudrun (2005) och Per (2007) påverkar också tydligt de naturligt avgång. Skador De typer av skador på levande träd som registreras i Riksskogstaxeringen har en negativ inverkan på trädets värde ur ett virkesproduktionsperspektiv. Här inryms allt från relativt obetydliga skador, såsom mindre kambieskador, till fatala angrepp av exempelvis rötsvamp. Förekomst av skador anges på provträd när skadan uppnått en viss minimiomfattning. Angrepp av barkborrar, röta och svampangrepp på stam samt brott på huvudstam registreras dock alltid när de kan konstateras. Röta anges endast för träd som provborras på tillfälliga provytor. Då borrprover tas på 1,3 m höjd är andelen rötangrepp, vanligen rotröta, en underskattning av angripna träd. Till kådflöde räknas endast rinnande eller vit kåda med primärt okänd orsak. Älgskador Sedan 1983 har Riksskogstaxeringen genomfört en riktad inventering av skador orsakade av älgbetning i landets tallungskogar. Inventeringsmetoden var relativt oförändrad fram till 2002, men ändrades från och med 2003 års taxering och älgskadeinventeringen görs nu enligt samma definitioner som Skogsstyrelsens ÄBIN-inventeringar. Inventeringen görs i ungskogar i höjdintervallet 1-4 m med förekomst av tall eller björk. Andelen unga tallar med färska skador från älgbetning har sedan 2003 legat inom intervallet 8-20 procent, redovisat som femårsmedelvärden inom landsdelar. Det är en skadeandel klart över skogsbrukets uppsatta mål på högst 2 procent. Skadeandelen för är högst i Götaland (20 procent), följt av Svealand (15 procent), norra Norrland (12 procent) och södra Norrland (10 procent). Älgskadorna visar en ökande trend under senare år. Lägst andel skador på barrträd finns hos yngre gran (23 procent) i norra Sverige och högst hos yngre tall i norra Sverige (55 procent). Den vanligaste skadetypen hos barrträd är mekaniska kambieskador. Andelen lövträd som har minst en skada ligger mellan 35 och 61 procent. 102

107 Tabell 3.1 Produktiv skogsmarksareal¹ fördelad på beståndstyper Productive forest area¹ for different forest types Län/landsdel Areal Beståndstyp Forest Type County/region prod. skm. Tall Gran Cont Barrbl Bland Löv Ädel Slh=0 Area Prod. Pine Spruce Lodgepole Mixed Conifer/ Other Valuable Bare Nej Forest land pine Conifer Broadl. Broadl. Broadl ha % av produktiv skogsmarksareal % of productive forest area Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna Värmland Örebro Västmanland Uppsala Stockholm Södermanland Östergötland Västra Götaland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Halland Blekinge Skåne N Norrland S Norrland Svealand Götaland Hela landet Whole country Prod. skogsmark 1. Exkl. nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser Excl. national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry activities as of

108 Prod. skogsmark Tabell 3.2 Produktiv skogsmarksareal¹ fördelad på åldersklasser Productive forest area¹ for different age classes Län/landsdel County/region Nej Areal Åldersklass Age class prod. skm. Area Prod Forest land Produktiv skogsma1000 ha % av produktiv skogsmarksareal % of productive forest area Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna Värmland Örebro Västmanland Uppsala Stockholm Södermanland Östergötland Västra Götaland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Halland Blekinge Skåne N Norrland S Norrland Svealand Götaland Hela landet Whole country Exkl. nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser Excl. national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry activities as of

109 Tabell 3.3 Produktiv skogsmarksareal¹ fördelad på huggningsklasser inom ägargrupper Productive forest area¹ for different maturity classes within ownership categories Län/landsdel County/region Areal Huggningsklass prod. skm. Maturity class Forest land area A B1 B2+B3 C D1 D2 % av produktiv skogsmarksareal 2011 Nej 1000 ha % of productive forest area Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna Värmland Örebro Västmanland Uppsala Ägargrupp Ownership category Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Prod. skogsmark 105

110 Prod. skogsmark Tabell 3.3 Produktiv skogsmarksareal¹ fördelad på huggningsklasser inom ägargrupper Productive forest area¹ for different maturity classes within ownership categories Län/landsdel County/region Ägargrupp Ownership category Areal Huggningsklass prod. skm. Maturity class Forest land area A B1 B2+B3 C D1 D2 % av produktiv skogsmarksareal 2011 Nej 1000 ha % of productive forest area Stockholm Södermanland Östergötland Västra Götaland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Halland Blekinge Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All

111 Tabell 3.3 Produktiv skogsmarksareal¹ fördelad på huggningsklasser inom ägargrupper Productive forest area¹ for different maturity classes within ownership categories Län/landsdel County/region Ägargrupp Ownership category Areal Huggningsklass prod. skm. Maturity class Forest land area A B1 B2+B3 C D1 D2 % av produktiv skogsmarksareal 2011 Nej 1000 ha % of productive forest area Skåne N Norrland S Norrland Svealand Götaland Hela landet Whole country Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Prod. skogsmark 1. Exkl. nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser Excl. national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry activities as of

112 Prod. skogsmark Andel (%) Proportion (%) Götaland Svealand S Norrland N Norrland Figur 3.4. Andel lövträdsdominerad skog av produktiv skogsmarksareal Produktiv skogsmark. Exklusive nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser. Glidande femårsmedelvärde. Definition: Medelhöjd 7 m: Mer än 5/10-delar av grundytan utgörs av lövträd. Medelhöjd < 7 m: Mer än 5/10-delar av antalet huvudstammar/-plantor utgörs av lövträd. Proportion of productive forest land dominated by broadleaved trees by region Productive forest land. Excluding national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry as of Moving five year average. Definition: In stands with a mean height >=7m: broadl. are more than 5/10 of the basal area. In stands with a mean height < 7m: broadl. are more than 5/10 of the number of stems. 108

113 1000 ha Boreal region >140 år Prod. skogsmark Boreonemoral och nemoral region >120 år Figur 3.5. Areal gammal skog Heldragen linje: Produktiv skogsmark, exklusive nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser Prickad linje: all produktiv skogsmark. Glidande femårsmedelvärde. Regionindelning: Boreala: Norrland, Dalarnas, Värmlands och Örebro län. Boreonemorala och nemorala: Göta- och Svealand exklusive Dalarnas, Värmlands och Örebro län. Area of old forest Solid line: productive forest land excluding national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry as of 2013, broken line: all productive forest land. Moving five year average. 109

114 Prod. skogsmark Andel gammal skog 0-5 % 5-10 % % 20 - % Sjöar och inga data Skyddad areal Figur 3.6. Andel gammal skog av produktiv skogsmarksareal Produktiv skogsmark. Exklusive nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser. Definition av gammal skog: Skog >140 år i den boreala regionen (Norrland, Dalarnas, Värmlands och Örebro län). Skog >120 år i den boreonemorala och nemorala regionen (Göta- och Svealand exklusive Dalarnas, Värmlands och Örebro län). Proportion of old forest of the total productive forest land area Productive forest land. Excluding national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry as of Defination of old forest: Forest >140 years in the Boreal region Forest >120 years in the Boreonemoral and Nemoral region 110

115 1000 ha Boreal region > 80 år Prod. skogsmark Boreonemoral och nemoral region > 60 år Figur 3.7. Areal äldre, lövrik skog Heldragen linje: Produktiv skogsmark exklusive nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser, prickad linje: all produktiv skogsmark. Glidande femårsmedelvärde. Definition: Medelhöjd 7 m: Minst 3/10-delar (25 %) av grundytan utgörs av lövträd. Medelhöjd < 7 m: Minst 3/10-delar (25 %) av antalet huvudstammar/-plantor utgörs av lövträd. Regionsindelning: Boreala: Norrland, Dalarnas, Värmlands och Örebro län. Boreonemorala och nemorala: Göta- och Svealand exklusive Dalarnas, Värmlands och Örebro län Area of older forest with at least 3/10 broadleaved trees Solid line: productive forest land excluding national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry as of 2013, broken line: all productive forest land. Moving five year average. Definition: In stands with a mean height >=7m: broadl. are more than 3/10 of the basal area In stands with a mean height < 7m: broadl. are more than 3/10 of the number of stems. 111

116 Prod. skogsmark Andel äldre lövrik skog 0-5 % 5-10 % % 20 - % Sjöar och inga data Skyddad areal Figur 3.8. Andel äldre, lövrik skog av produktiv skogsmarksareal Produktiv skogsmark. Exklusive nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser. Definition av lövrik: Medelhöjd 7 m: Minst 3/10 (25 %) av grundytan utgörs av lövträd. Medelhöjd < 7 m: Minst 3/10 (25 %) av antalet huvudstammar/-plantor utgörs av lövträd. Definition av äldre skog: Skog > 80 år i Norrland, Dalarnas, Värmlands och Örebro län. Skog > 60 år i Göta- och Svealand exklusive Dalarnas, Värmlands och Örebro län. Proportion of older forest with at least 3/10 broadleaved trees of total productive forest land Productive forest land. Excluding national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry as of Definition: In stands with a mean height >=7m: broadl. are more than 3/10 of the basal area. In stands with a mean height < 7m: broadl. are more than 3/10 of the number of stems. Defination of older forest: Forest >80 years in the Boreal region Forest >60 years in the Boreonemoral and Nemoral region 112

117 Tabell 3.9 Areal plantskog (hkl B1) fördelad på uppkomstsätt och ägargrupper. Produktiv skogsmark¹ Thicket stage forest area by type of regeneration within ownership categories. Productive forest land¹ Landsdel Ägargrupp Självföryngrad Skogsodlad Total Plantskogs- Region Ownership category plantskog plantskog plantskogs- andel av 2011 Naturally Artificially areal prod. skm. Produktiv skog regenerated regenerated Total thicket Proportion B1 thicket stage thicket stage stage forest thicket stage forest forest area forest of prod. forest land Nej 1000 ha 1000 ha 1000 ha % Prod. skogsmark N Norrland Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All S Norrland Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Svealand Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Götaland Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Hela landet Privata AB Companies Whole country Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Exkl. nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser Excl. national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry activities as of

118 Prod. skogsmark Tabell 3.10 Produktiv skogsmarksareal¹ fördelad på boniteter inom ägargrupper Productive forest¹ area for different site productivity classes by ownership categories Län/landsdel Ägargrupp Areal Bonitet (m³sk/ha, år) Medel- County/region Ownership category prod. Site productivity (m³sk/ha, yr) bonitet 2011 skm. Mean site Produktiv skog Prod. prod. Nej Forest Land % av produktiv skogsmarksareal m³sk/ha, år 1000 ha % of productive forest land m³sk/ha, yr Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna Värmland Örebro Västmanland Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All

119 Tabell 3.10 Produktiv skogsmarksareal¹ fördelad på boniteter inom ägargrupper Productive forest¹ area for different site productivity classes by ownership categories Län/landsdel Ägargrupp Areal Bonitet (m³sk/ha, år) Medel- County/region Ownership category prod. Site productivity (m³sk/ha, yr) bonitet 2011 skm. Mean site Produktiv skog Prod. prod. Nej Forest Land % av produktiv skogsmarksareal m³sk/ha, år 1000 ha % of productive forest land m³sk/ha, yr Uppsala Stockholm Södermanland Östergötland Västra Götaland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Prod. skogsmark 115

120 Prod. skogsmark Tabell 3.10 Produktiv skogsmarksareal¹ fördelad på boniteter inom ägargrupper Productive forest¹ area for different site productivity classes by ownership categories Län/landsdel Ägargrupp Areal Bonitet (m³sk/ha, år) Medel- County/region Ownership category prod. Site productivity (m³sk/ha, yr) bonitet 2011 skm. Mean site Produktiv skog Prod. prod. Nej Forest Land % av produktiv skogsmarksareal m³sk/ha, år 1000 ha % of productive forest land m³sk/ha, yr Halland Blekinge Skåne N Norrland S Norrland Svealand Götaland Hela landet Whole country Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Exkl. nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser Excl. national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry activities as of

121 Prod. skogsmark Figur Virkesförrådet fördelat på trädslag Produktiv skogsmark. Exklusive nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser. Glidande femårsmedelvärde. Standing volume by species Produktiv forest land. Excluding national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry as of Moving five year average. 117

122 Prod. skogsmark Tabell 3.12 Län/landsdel County/region Virkesförrådet fördelat på trädslag inom diameterklasser. Exkl. torra och vindfällda träd. Produktiv skogsmark¹ Standing volume for different tree species by diameter class. Excluding dead or windthrown trees. Productive forest land¹ Trädslag Diameter (cm) i brösthöjd Volym- Species Diameter (cm) at breast height andel Alla Species Nej All comp. Produktiv skogsmark milj. m³sk mill. m³sk milj. m% Norrbotten Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Summa Total Västerbotten Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Summa Total Jämtland Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Summa Total Västernorrland Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Lärk Larch Björk Birch

123 Tabell 3.12 Län/landsdel County/region Virkesförrådet fördelat på trädslag inom diameterklasser. Exkl. torra och vindfällda träd. Produktiv skogsmark¹ Standing volume for different tree species by diameter class. Excluding dead or windthrown trees. Productive forest land¹ Trädslag Diameter (cm) i brösthöjd Volym- Species Diameter (cm) at breast height andel Alla Species Nej All comp. Produktiv skogsmark milj. m³sk mill. m³sk milj. m% Prod. skogsmark Västernorrland Asp Aspen forts. cont. Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Summa Total Gävleborg Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Lönn Norway maple Ask European Ash Fågelbär Wild Cherry Summa Total Dalarna Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Summa Total Värmland Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Björk Birch Asp Aspen Al Alder

124 Prod. skogsmark Tabell 3.12 Län/landsdel County/region Virkesförrådet fördelat på trädslag inom diameterklasser. Exkl. torra och vindfällda träd. Produktiv skogsmark¹ Standing volume for different tree species by diameter class. Excluding dead or windthrown trees. Productive forest land¹ Trädslag Diameter (cm) i brösthöjd Volym- Species Diameter (cm) at breast height andel Alla Species Nej All comp. Produktiv skogsmark milj. m³sk mill. m³sk milj. m% Värmland Sälg Goat Willow forts. cont. Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Lönn Norway maple Lind Lime Summa Total Örebro Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Fågelbär Wild Cherry Summa Total Västmanland Tall Scots pine Gran Norway spruce Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Summa Total

125 Tabell 3.12 Län/landsdel County/region Virkesförrådet fördelat på trädslag inom diameterklasser. Exkl. torra och vindfällda träd. Produktiv skogsmark¹ Standing volume for different tree species by diameter class. Excluding dead or windthrown trees. Productive forest land¹ Trädslag Diameter (cm) i brösthöjd Volym- Species Diameter (cm) at breast height andel Alla Species Nej All comp. Produktiv skogsmark milj. m³sk mill. m³sk milj. m% Prod. skogsmark Uppsala Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Lind Lime Summa Total Stockholm Tall Scots pine Gran Norway spruce Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Lind Lime Fågelbär Wild Cherry Summa Total Södermanland Tall Scots pine Gran Norway spruce Björk Birch Asp Aspen Al Alder

126 Prod. skogsmark Tabell 3.12 Län/landsdel County/region Virkesförrådet fördelat på trädslag inom diameterklasser. Exkl. torra och vindfällda träd. Produktiv skogsmark¹ Standing volume for different tree species by diameter class. Excluding dead or windthrown trees. Productive forest land¹ Trädslag Diameter (cm) i brösthöjd Volym- Species Diameter (cm) at breast height andel Alla Species Nej All comp. Produktiv skogsmark milj. m³sk mill. m³sk milj. m% Södermanland Sälg Goat Willow forts. cont. Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Lind Lime Fågelbär Wild Cherry Summa Total Östergötland Tall Scots pine Gran Norway spruce Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Lind Lime Fågelbär Wild Cherry Summa Total Västra Götaland Tall Scots pine Gran Norway spruce Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl

127 Tabell 3.12 Län/landsdel County/region Virkesförrådet fördelat på trädslag inom diameterklasser. Exkl. torra och vindfällda träd. Produktiv skogsmark¹ Standing volume for different tree species by diameter class. Excluding dead or windthrown trees. Productive forest land¹ Trädslag Diameter (cm) i brösthöjd Volym- Species Diameter (cm) at breast height andel Alla Species Nej All comp. Produktiv skogsmark milj. m³sk mill. m³sk milj. m% Prod. skogsmark Västra Götaland Ek Oak forts. cont. Bok Beech Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Lind Lime Fågelbär Wild Cherry Summa Total Jönköping Tall Scots pine Gran Norway spruce Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Lind Linden Fågelbär Wild Cherry Summa Total Kronoberg Tall Scots pine Gran Norway spruce Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple Ask European Ash

128 Prod. skogsmark Tabell 3.12 Län/landsdel County/region Virkesförrådet fördelat på trädslag inom diameterklasser. Exkl. torra och vindfällda träd. Produktiv skogsmark¹ Standing volume for different tree species by diameter class. Excluding dead or windthrown trees. Productive forest land¹ Trädslag Diameter (cm) i brösthöjd Volym- Species Diameter (cm) at breast height andel Alla Species Nej All comp. Produktiv skogsmark milj. m³sk mill. m³sk milj. m% Kronoberg Lind Linden forts. cont. Avenbok Hornbeam Fågelbär Wild Cherry Summa Total Kalmar Tall Scots pine Gran Norway spruce Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Lind Lime Avenbok Hornbeam Fågelbär Wild Cherry Summa Total Gotland Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Lönn Norway maple Alm Dutch Elm

129 Tabell 3.12 Län/landsdel County/region Virkesförrådet fördelat på trädslag inom diameterklasser. Exkl. torra och vindfällda träd. Produktiv skogsmark¹ Standing volume for different tree species by diameter class. Excluding dead or windthrown trees. Productive forest land¹ Trädslag Diameter (cm) i brösthöjd Volym- Species Diameter (cm) at breast height andel Alla Species Nej All comp. Produktiv skogsmark milj. m³sk mill. m³sk milj. m% Prod. skogsmark Gotland Ask European Ash forts. cont. Fågelbär Wild Cherry Summa Total Halland Tall Scots pine Gran Norway spruce Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Fågelbär Wild Cherry Summa Total Blekinge Tall Scots pine Gran Norway spruce Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Lind Lime Avenbok Hornbeam Fågelbär Wild Cherry Summa Total

130 Prod. skogsmark Tabell 3.12 Län/landsdel County/region Virkesförrådet fördelat på trädslag inom diameterklasser. Exkl. torra och vindfällda träd. Produktiv skogsmark¹ Standing volume for different tree species by diameter class. Excluding dead or windthrown trees. Productive forest land¹ Trädslag Diameter (cm) i brösthöjd Volym- Species Diameter (cm) at breast height andel Alla Species Nej All comp. Produktiv skogsmark milj. m³sk mill. m³sk milj. m% Skåne Tall Scots pine Gran Norway spruce Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Lind Lime Avenbok Hornbeam Fågelbär Wild Cherry Summa Total N Norrland Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Summa Total S Norrland Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow

131 Tabell 3.12 Län/landsdel County/region Virkesförrådet fördelat på trädslag inom diameterklasser. Exkl. torra och vindfällda träd. Produktiv skogsmark¹ Standing volume for different tree species by diameter class. Excluding dead or windthrown trees. Productive forest land¹ Trädslag Diameter (cm) i brösthöjd Volym- Species Diameter (cm) at breast height andel Alla Species Nej All comp. Produktiv skogsmark milj. m³sk mill. m³sk milj. m% Prod. skogsmark S Norrland Rönn Moutain ash forts. cont. Övr lövträd Other broadl Lönn Norway maple Ask European Ash Fågelbär Wild Cherry Summa Total Svealand Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Lind Lime Fågelbär Wild Cherry Summa Total Götaland Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple

132 Prod. skogsmark Tabell 3.12 Län/landsdel County/region Virkesförrådet fördelat på trädslag inom diameterklasser. Exkl. torra och vindfällda träd. Produktiv skogsmark¹ Standing volume for different tree species by diameter class. Excluding dead or windthrown trees. Productive forest land¹ Trädslag Diameter (cm) i brösthöjd Volym- Species Diameter (cm) at breast height andel Alla Species Nej All comp. Produktiv skogsmark milj. m³sk mill. m³sk milj. m% Götaland Alm Dutch Elm forts. cont. Ask European Ash Lind Lime Avenbok Hornbeam Fågelbär Wild Cherry Summa Total Hela landet Tall Scots pine Whole country Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Lärk Larch Björk Birch Asp Aspen Al Alder Sälg Goat Willow Rönn Moutain ash Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech Lönn Norway maple Alm Dutch Elm Ask European Ash Lind Lime Avenbok Hornbeam Fågelbär Wild Cherry Summa Total Exkl. nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser Excl. national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry activities as of

133 Tabell 3.13 Virkesförråd per hektar fördelat på huggningsklasser inom ägargrupper. Exkl. torra och vindfällda träd. Produktiv skogsmark¹ Standing volume per hectare for different maturity classes within ownership categories. Excluding dead and windthrown trees. Productive forest land¹ Län/landsdel Ägargrupp Huggningsklass Maturity class County/region Ownership category A B1 B2+B3 C D1 D2 Alla All 2011 m³sk/ha Alla Prod. skogsmark Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna Värmland Örebro Västmanland Uppsala Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All

134 Prod. skogsmark Tabell 3.13 Virkesförråd per hektar fördelat på huggningsklasser inom ägargrupper. Exkl. torra och vindfällda träd. Produktiv skogsmark¹ Standing volume per hectare for different maturity classes within ownership categories. Excluding dead and windthrown trees. Productive forest land¹ Län/landsdel Ägargrupp Huggningsklass Maturity class County/region Ownership category A B1 B2+B3 C D1 D2 Alla All 2011 m³sk/ha Alla Stockholm Södermanland Östergötland Västra Götaland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Halland Blekinge Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All

135 Tabell 3.13 Virkesförråd per hektar fördelat på huggningsklasser inom ägargrupper. Exkl. torra och vindfällda träd. Produktiv skogsmark¹ Standing volume per hectare for different maturity classes within ownership categories. Excluding dead and windthrown trees. Productive forest land¹ Län/landsdel Ägargrupp Huggningsklass Maturity class County/region Ownership category A B1 B2+B3 C D1 D2 Alla All 2011 m³sk/ha Alla Prod. skogsmark Skåne N Norrland S Norrland Svealand Götaland Hela landet Whole country Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Privata AB Companies Enskilda Other private owners Övriga Public bodies Alla All Exkl. nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser Excl. national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry activities as of

136 Prod. skogsmark m³sk/ha Götaland Svealand 200 S Norrland N Norrland Figur Virkesförråd per hektar i äldre skog Huggningsklass D2. Produktiv skogsmark. Exklusive nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser. Glidande femårsmedelvärde. Standing volume per hectare in maturity class D2 by regions Productive forest land. Excluding national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry as of Moving five year average. 132

137 Tabell 3.15 Virkesförråd per hektar fördelat på åldersklasser. Exkl. torra och vindfällda träd. Produktiv skogsmark¹ Standing volume per hectare by different age classes Excluding dead or windthrown trees. Productive forest land¹ Län/landsdel Beståndsålder Age class County/region Alla 2011 anm³sk/ha All Prod. skogsmark Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna Värmland Örebro Västmanland Uppsala Stockholm Södermanland Östergötland Västra Götaland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Halland Blekinge Skåne N Norrland S Norrland Svealand Götaland Hela landet Whole country 1. Exkl. nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser Excl. national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry activities as of

138 Prod. skogsmark Antal / ha Stems / ha Götaland 4 3 Svealand 2 S Norrland 1 N Norrland Figur Antal levande träd per hektar av träd med en diameter av minst 45 cm Produktiv skogsmark. Exklusive nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser. Glidande femårsmedelvärde. Stems per hectare for trees >=45 cm dbh by regions Excluding national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry as of Moving five year average. 134

139 Tabell 3.17 Antal levande träd per hektar fördelat på trädslag och diameterklasser inom åldersklasser. Träd som minst uppnått brösthöjd (1,3 m). Produktiv skogsmark¹ Number of trees per hectare by tree species and diameter class with different age classes. Only trees that have reached breast height (1.3m) Productive forest land¹ Landsdel Diameter (cm) i Trädslag Åldersklass Age class Region brösthöjd Tree species Alla Diameter (cm) All 2011 Nej at breast height antal provytor träd/ha trees/ha Norra Norrland 0-9 Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Björk Birch Asp Aspen Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech {[Träd].[Trädslag Övr ädellöv Other valuable broadl Summa Total Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Björk Birch Asp Aspen Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech {[Träd].[Trädslag Övr ädellöv Other valuable broadl Summa Total Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Björk Birch Asp Aspen Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech {[Träd].[Trädslag Övr ädellöv Other valuable broadl Summa Total Alla All Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Björk Birch Asp Aspen Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech {[Träd].[Trädslag Övr ädellöv Other valuable broadl Summa Total Prod. skogsmark 135

140 Prod. skogsmark Tabell 3.17 Antal levande träd per hektar fördelat på trädslag och diameterklasser inom åldersklasser. Träd som minst uppnått brösthöjd (1,3 m). Produktiv skogsmark¹ Number of trees per hectare by tree species and diameter class with different age classes. Only trees that have reached breast height (1.3m) Productive forest land¹ Landsdel Diameter (cm) i Trädslag Åldersklass Age class Region brösthöjd Tree species Alla Diameter (cm) All 2011 Nej at breast height antal provytor träd/ha trees/ha Södra Norrland 0-9 Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Björk Birch Asp Aspen Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech {[Träd].[Trädslag Övr ädellöv Other valuable broadl Summa Total Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Björk Birch Asp Aspen Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech {[Träd].[Trädslag Övr ädellöv Other valuable broadl Summa Total Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Björk Birch Asp Aspen Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech {[Träd].[Trädslag Övr ädellöv Other valuable broadl Summa Total Alla All Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Björk Birch Asp Aspen Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech {[Träd].[Trädslag Övr ädellöv Other valuable broadl Summa Total

141 Tabell 3.17 Antal levande träd per hektar fördelat på trädslag och diameterklasser inom åldersklasser. Träd som minst uppnått brösthöjd (1,3 m). Produktiv skogsmark¹ Number of trees per hectare by tree species and diameter class with different age classes. Only trees that have reached breast height (1.3m) Productive forest land¹ Landsdel Diameter (cm) i Trädslag Åldersklass Age class Region brösthöjd Tree species Alla Diameter (cm) All 2011 Nej at breast height antal provytor träd/ha trees/ha Svealand 0-9 Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Björk Birch Asp Aspen Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech {[Träd].[Trädslag Övr ädellöv Other valuable broadl Summa Total Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Björk Birch Asp Aspen Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech {[Träd].[Trädslag Övr ädellöv Other valuable broadl Summa Total Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Björk Birch Asp Aspen Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech {[Träd].[Trädslag Övr ädellöv Other valuable broadl Summa Total Alla All Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Björk Birch Asp Aspen Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech {[Träd].[Trädslag Övr ädellöv Other valuable broadl Summa Total Prod. skogsmark 137

142 Prod. skogsmark Tabell 3.17 Antal levande träd per hektar fördelat på trädslag och diameterklasser inom åldersklasser. Träd som minst uppnått brösthöjd (1,3 m). Produktiv skogsmark¹ Number of trees per hectare by tree species and diameter class with different age classes. Only trees that have reached breast height (1.3m) Productive forest land¹ Landsdel Diameter (cm) i Trädslag Åldersklass Age class Region brösthöjd Tree species Alla Diameter (cm) All 2011 Nej at breast height antal provytor träd/ha trees/ha Götaland 0-9 Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Björk Birch Asp Aspen Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech {[Träd].[Trädslag Övr ädellöv Other valuable broadl Summa Total Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Björk Birch Asp Aspen Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech {[Träd].[Trädslag Övr ädellöv Other valuable broadl Summa Total Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Björk Birch Asp Aspen Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech {[Träd].[Trädslag Övr ädellöv Other valuable broadl Summa Total Alla All Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Björk Birch Asp Aspen Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech {[Träd].[Trädslag Övr ädellöv Other valuable broadl Summa Total

143 Tabell 3.17 Antal levande träd per hektar fördelat på trädslag och diameterklasser inom åldersklasser. Träd som minst uppnått brösthöjd (1,3 m). Produktiv skogsmark¹ Number of trees per hectare by tree species and diameter class with different age classes. Only trees that have reached breast height (1.3m) Productive forest land¹ Landsdel Diameter (cm) i Trädslag Åldersklass Age class Region brösthöjd Tree species Alla Diameter (cm) All 2011 Nej at breast height antal provytor träd/ha trees/ha Hela landet 0-9 Tall Scots pine Whole country Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Björk Birch Asp Aspen Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech {[Träd].[TrädslagÖvr ädellöv Other valuable broadl Summa Total Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Björk Birch Asp Aspen Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech {[Träd].[TrädslagÖvr ädellöv Other valuable broadl Summa Total Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Björk Birch Asp Aspen Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech {[Träd].[TrädslagÖvr ädellöv Other valuable broadl Summa Total Alla All Tall Scots pine Gran Norway spruce Contorta Lodgepole pine Björk Birch Asp Aspen Övr lövträd Other broadl Ek Oak Bok Beech {[Träd].[TrädslagÖvr ädellöv Other valuable broadl Summa Total Prod. skogsmark 1. Exkl. nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser Excl. national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry activities as of

144 Prod. skogsmark Milj. m³ Mill. m³ Hård död ved Hard dead wood Nedbruten död ved Decomp. dead wood Figur Volym död ved fördelad på nedbrytningsgrad Produktiv skogsmark. Exklusive nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser. Glidande femårsmedelvärde. Volume dead wood by decay class Productive forest land. Excluding land within National parks and Nature reserves as of 2013 that are protected from forestry activities. Moving five year average. m³/ha S Norrland Götaland N Norrland Svealand Figur Volym död ved per hektar inom landsdelar Produktiv skogsmark. Exklusive mark inom NP, NR och NVO som enligt 2013 års gränser är skyddade från skogsbruk. Glidande femårsmedelvärde. Volume dead wood per hectare by region Productive forest land. Excluding national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry as of Moving five year average. 140

145 Tabell 3.20 Volymen död ved fördelad på nedbrytningsgrad Produktiv skogsmark ¹ Volume dead wood by decay class Productive forest land ¹ Län/landsdel Nedbrytningsgrad Decay class County/region Hård död ved Nedbruten död ved ² 2011 Hard dead wood Decomp. dead wood ² Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna Värmland Örebro Västmanland Uppsala Stockholm Södermanland Östergötland Västra Götaland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Halland Blekinge Skåne N Norrland S Norrland Svealand Götaland Hela landet Whole country milj. m³ Alla All m³/ha m³/ha mill. m³ m³/ha Prod. skogsmark 1. Exkl. nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser Excl. national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry activities as of % av stammens volym består av mjuk eller mycket mjuk ved % of the stems volume is soft or very soft wood 141

146 Prod. skogsmark Tabell 3.21 Volymen död ved fördelad på trädslag Produktiv skogsmark ¹ Volume dead wood by tree species Productive forest land ¹ Län/landsdel Trädslag Species County/region Tall Gran Lövträd 2011 Pine Spruce Broadl. Norrbottens Västerbottens Jämtlands Västernorrlands Gävleborg Dalarnas Värmlands Örebro Västmanlands Uppsala Stockholms Södermanlands Östergötlands Västra Götalands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Hallands Blekinge Skåne N Norrland S Norrland Svealand Götaland Hela landet Whole country milj. m³ Alla All m³/ha m³/ha m³/ha mill. m³ m³/ha Exkl. nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser Excl. national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry activities as of

147 Milj. m³sk Mill. m³sk Total avgång Total drain Total tillväxt Total increment Slutavverkning Final felling Total avverkning Total harvest Gallring Thinning Prod. skogsmark 20 Övrig avverkning Other harvest Figur Årlig avsatt tillväxt (inklusive tillväxt på avverkade träd), årlig total avgång och årlig avverkning Fr.o.m är avverkningen uppjusterad med Skogsstyrelsens beräknade bruttoavverkning. Produktiv skogsmark. Exklusive nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser. Glidande femårsmedelvärde. Mean annual volume increment (including growth of felled trees), annual drain and annual harvest Productive forest land. Excluding national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry as of Moving five year average. 143

148 Prod. skogsmark Tabell 3.23 Genomsnittlig årlig avsatt resp. väderkorrigerad tillväxt fördelad på trädslag. Inklusive tillväxt för avverkade träd. Produktiv skogsmark¹ Mean annual volume increment and weather-corrected mean annual volume increment by tree species. Growth of felled trees included. Productive forest land¹ Län/landsdel Avsatt tillväxt Väderkorrigerad tillväxt County/region Mean annual increment Weather-corrected mean annual increment Tall Gran Björk Övr. löv Alla Medel- Tall Gran Björk Övr. löv Alla 2011 Pine Spruce Birch Other All tillväxt Pine Spruce Birch Other All broadl. Mean broadl. increment m³sk m³sk/ha m³sk Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna Värmland Örebro Västmanland Uppsala Stockholm Södermanland Östergötland Västra Götaland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Halland Blekinge Skåne N Norrland S Norrland Svealand Götaland Hela landet Whole country 1. Exkl. nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser Excl. national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry activities as of

149 Tabell 3.24 Andel skadade träd samt andel träd med olika skadetyper Produktiv skogsmark¹. Huggningsklass B3-C2. Proportion of damaged trees Productive forest land¹. Maturity classes B3-C2 Region Trädslag Period Träd med Skadetyp ² Type of damage ² Tree Species minst en Vind/ Röta Tör- Barr- Mek. Rot- Kådskada snö Rot skate el. löv- kambie skada flöde Tillfällig Förr 0 Pt Stamant Trees Wind/ Resin förlust skada Root Resin with at snow top Needle Mech. damage flow least one disease or leaf damage type of loss Nej damage Äldre (C3,C4 % % { { { { { Norrland Gran Spruce Tall Pine Björk Birch {[Träd].[Tr Övrigt löv Other broadl Svealand Gran och Spruce Götaland Tall Pine Björk Birch { Ädellöv Nobel broadl {[Träd].[Tr Övrigt löv Other broadl Prod. skogsmark 1. Exkl. nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser Excl. national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry activities as of Alla skadetyper är inte presenterade här och ett träd kan ha mer än en typ av skada Not all damage types are presented here and a tree may have more than one type of damage 145

150 Prod. skogsmark Tabell 3.25 Andel skadade träd samt andel träd med olika skadetyper Produktiv skogsmark¹. Huggningsklass C3-D2. Proportion of damaged trees Productive forest land¹. Maturity classes C3-D2 Region Trädslag Period Träd med Skadetyp ² Type of damage ² Tree Species minst en Vind/ Röta Tör- Barr- Mek. Rot- Kådskada snö Rot skate el. löv- kambie skada flöde Tillfällig Förr 0 Pt Stamant Trees Wind/ Resin förlust skada Root Resin with at snow top Needle Mech. damage flow least one disease or leaf damage type of loss Nej damage Äldre (C3,C4 % % { { { { { Norrland Gran Spruce Tall Pine Björk Birch {[Träd].[Tr Övrigt löv Other broadl Svealand Gran och Spruce Götaland Tall Pine Björk Birch { Ädellöv Nobel broadl {[Träd].[Tr Övrigt löv Other broadl Exkl. nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser Excl. national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry activities as of Alla skadetyper är inte presenterade här och ett träd kan ha mer än en typ av skada Not all damage types are presented here and a tree may have more than one type of damage 146

151 Andel (%) Proportion (%) Götaland Svealand Prod. skogsmark 10 N Norrland S Norrland Figur Andel tallstammar med färska älgbetningsskador med ÄBIN-variabler Produktiv skogsmark. Exklusive nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser. Glidande femårsmedelvärde. Proportion of pine stems with recent damage from Elk browsing Productive forest land. Excluding national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry as of Moving five year average. 147

152 Prod. skogsmark Tabell 3.27 Älgbetningsskador med ÄBIN-variabler ¹ Produktiv skogsmark ², Damage from Elk browsing using the ÄBIN method ¹ Productive forest land ², Landsdel Region Nej Produktiv skogs Norra Norrland Södra Norrland Svealand Götaland Trädslag Antal Andel skadade stammar Andel Tree stammar Prop. damaged stems oskadade Species Number Bara färska Färska och Bara gamla Andra stammar of stems älgskador gamla älgskador skador Prop. Only recent älgskador Only older Other of stems Elk damage Recent and Elk damage damage with no older Elk damage antal/ha number/ha % % damage Tall Pine Vårtbjörk Silver Birch Glasbjörk Downy Birch Tall Pine Vårtbjörk Silver Birch Glasbjörk Downy Birch Tall Pine Vårtbjörk Silver Birch Glasbjörk Downy Birch Tall Pine Vårtbjörk Silver Birch Glasbjörk Downy Birch Hela Landet Tall Whole country Pine Vårtbjörk Silver Birch Glasbjörk Downy Birch 1. ÄBIN - Älgbetesinventering ÄBIN - Inventory of damage from elk browsing 2. Exkl. nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser Excl. national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry activities as of

153 Andel (%) Proportion (%) 35 N Norrland 30 S Norrland Svealand 25 Götaland 20 Prod. skogsmark Figur Kronutglesning hos tall. Gallrings- och slutavverkningsskog. Andel träd med mer än 20 procent kronutglesning. Produktiv skogsmark. Från och med 2006 exklusive nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser. Årsvisa värden. Defoliation in Scots pine. Stands in thinning and final felling stage. Percentage of trees with more then 20 percent defoliation. Productive forest land. From 2006 excluding national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry as of Yearly values. 149

154 Prod. skogsmark Andel (%) Proportion (%) N Norrland S Norrland Svealand Götaland Figur Kronutglesning hos gran. Gallrings- och slutavverkningsskog. Andel träd med mer än 20 procent kronutglesning. Produktiv skogsmark. Från och med 2006 exklusive nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser. Årsvisa värden. Defoliation in Norway spruce. Stands in thinning and final felling stage. Percentage of trees with more then 20 percent defoliation. Productive forest land. From 2006 excluding national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry as of Yearly values. 150

155 Avverkning Avverkningsåtgärder, huvudsakligen röjning, gallring och slutavverkning berör en förhållandevis liten andel av skogsmarken varje år. Därför används ett särskilt stickprov som underlag för Riksskogstaxeringens avverkningsstatistik. Detta stickprov har betydligt fler provytor än de stickprov som används för skattning av virkesförråd och areal, men det är endast då avverkning skett under den senaste avverkningssäsongen som en inventering görs. Det bör noteras att det är Skogsstyrelsen som ansvarar för den officiella statistiken gällande avverkning. Avverkningsvolymen, såväl i absoluta mått som i volym per hektar är högst i Götaland och lägst i norra Norrland. Enligt Riksskogstaxeringen låg den årligen avverkade volymen under avverkningssäsongerna 2008/ /13 på ca 80 miljoner m³sk. Inte oväntat svarar slutavverkning för den största delen av den avverkade volymen (55 procent). Arealmässigt är gallring den vanligaste avverkningsåtgärden (årligen hektar), följt av röjning ( hektar) och slutavverkning ( hektar). Gran svarar för 50 procent av den avverkade volymen. Detta kan jämföras med granens andel av det levande virkesförrådet som är 41,5 procent. Tall utgör 33 procent av den avverkade volymen, något lägre än trädslagets andel av det levande virkesförrådet (39 procent). Resterande avverkad volym utgörs av lövträd (17 procent). Gallring är den vanligaste avverkningsåtgärden med hektar per år. 151

156 Avverkning Tabell 4.1 Årlig avverkning fördelad på landsdelar. Alla ägoslag¹. 2003/ /13. Annual felling by region. All land use classes¹. 2003/ /13. Avverknings säsong Felling season Landsdel Region Norra Södra Hela landet Norrland Norrland Svealand Götaland Whole country milj. m³sk mill. m³sk 2003/ / / / / / / / / / Exklusive ägoslagen fjäll och bebyggd mark Excluding alpine and urban areas Anm: Observera att avverkningsuppgifterna är osäkra med ett medelfel på ca 9 % (hela landet). Note: The felling estimates are uncertain, standard error 9% (whole country) 152

157 Milj. m³sk Mill. m³sk Total avverkning Total harvest Avverkning Slutavverkning Final felling Gallring Thinning 10 Övrig avverkning Other harvest Figur 4.2. Årlig avverkning Fr.o.m är avverkningen uppjusterad med Skogsstyrelsens beräknade bruttoavverkning. Alla ägoslag förutom fjäll och bebyggd mark. Exklusive nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser. Glidande femårsmedelvärde. Mean annual harvest All land use classes excluding high mountains and urban land. Excluding national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry as of Moving five year average. 153

158 Avverkning Tabell 4.3 Årlig avverkning fördelad på huggningsarter. Produktiv skogsmark¹. Hela landet. 2003/ /13. Annual felling by felling type. Productive forest land¹. Whole country. 2003/ /13. Avverknings säsong Huggningsart Felling type Slutavverkning Gallring Röjning Övriga Alla Felling Final felling Thinning Cleaning Other All season milj. m³sk 1000 ha milj. m³sk 1000 ha milj. m³sk 1000 ha milj. m³sk milj. m³sk mill. m³sk mill. m³sk mill. m³sk mill. m³sk mill. m³sk 2003/ / / / / / / / / / Exkl. nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser Excl. national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry activities as of 2013 Anm: Observera att avverkningsuppgifterna är osäkra med ett medelfel på ca 9 % (hela landet). Note: The felling estimates are uncertain, standard error 9% (whole country) 154

159 Tabell 4.4 Avverknings säsong Årlig avverkning fördelad på ägargrupper. Produktiv skogsmark¹. Hela landet. 2003/ /13. Annual felling by ownership category. Productive forest land¹ Whole country. 2003/ /13. Ägargrupp Ownership category Privata AB Enskilda Övriga Alla Felling Companies Other private owners Public bodies All season milj. m³sk mill. m³sk Avverkning 2003/ / / / / / / / / / Exkl. nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser Excl. national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry activities as of 2013 Anm: Observera att avverkningsuppgifterna är osäkra med ett medelfel på ca 9 % (hela landet). Note: The felling estimates are uncertain, standard error 9% (whole country) 155

160 Avverkning Tabell 4.5 Avverknings säsong Årlig avverkning fördelad på trädslag. Alla ägoslag¹. Hela landet. 2003/ /04. Annual harvest by tree species. All land use classes¹. Whole country. 2003/ /13. Trädslag Tree species Tall Gran Lövträd Alla Felling Pine Spruce Broadl. All season milj. m³sk mill. m³sk 2003/ / / / / / / / / / Exklusive ägoslagen fjäll och bebyggd mark Excluding alpine and urban areas Anm: Observera att avverkningsuppgifterna är osäkra med ett medelfel på ca 9 % (hela landet). Note: The felling estimates are uncertain, standard error 9% (whole country) 156

161 Tabell 4.6 Genomsnittlig årlig avverkning under två femårsperioder. Fördelning på huggningsarter inom landsdelar och ägargrupper. Produktiv skogsmark¹. 2003/ /08 resp. 2008/ /13. Mean annual felling during two 5-year periods. By felling type and ownership category within regions. Productive forest land¹. 2003/ /08 resp. 2008/ /13. Avverkning Landsdel Ägargrupp Period Huggningsart Felling type Region Ownership Period Slutavverkning Gallring Röjning Övriga Alla category Final felling Thinning Cleaning Other All milj m³sk milj m³sk milj milj. milj. m³sk ha /ha m³sk ha /ha m³sk ha m³sk m³sk mill. mill. mill. mill. mill. m³sk m³sk m³sk m³sk m³sk N Norrland Privata AB 03/04-07/ Companies 08/09-12/ Enskilda 03/04-07/ Other private owners 08/09-12/ Övriga 03/04-07/ Public bodies 08/09-12/ Alla 03/04-07/ All 08/09-12/ S Norrland Privata AB 03/04-07/ Companies 08/09-12/ Enskilda 03/04-07/ Other private owners 08/09-12/ Övriga 03/04-07/ Public bodies 08/09-12/ Alla 03/04-07/ All 08/09-12/ Svealand Privata AB 03/04-07/ Companies 08/09-12/ Enskilda 03/04-07/ Other private owners 08/09-12/ Övriga 03/04-07/ Public bodies 08/09-12/ Alla 03/04-07/ All 08/09-12/ Götaland Privata AB 03/04-07/ Companies 08/09-12/ Enskilda 03/04-07/ Other private owners 08/09-12/ Övriga 03/04-07/ Public bodies 08/09-12/ Alla 03/04-07/ All 08/09-12/

162 Avverkning Tabell 4.6 Genomsnittlig årlig avverkning under två femårsperioder. Fördelning på huggningsarter inom landsdelar och ägargrupper. Produktiv skogsmark¹. 2003/ /08 resp. 2008/ /13. Mean annual felling during two 5-year periods. By felling type and ownership category within regions. Productive forest land¹. 2003/ /08 resp. 2008/ /13. Landsdel Ägargrupp Period Huggningsart Felling type Region Ownership Period Slutavverkning Gallring Röjning Övriga Alla category Final felling Thinning Cleaning Other All milj m³sk milj m³sk milj milj. milj. m³sk ha /ha m³sk ha /ha m³sk ha m³sk m³sk mill. mill. mill. mill. mill. m³sk m³sk m³sk m³sk m³sk Hela landet Privata AB 03/04-07/ Whole Companies 08/09-12/ country Enskilda 03/04-07/ Other private owners 08/09-12/ Övriga 03/04-07/ Public bodies 08/09-12/ Alla 03/04-07/ All 08/09-12/ Exkl. nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års gränser Excl. national parks, nature reserves and nature protection areas that are protected from forestry activities as of 2013 Anm: Observera att avverkningsuppgifterna är osäkra med ett medelfel på ca 9 % (hela landet). Note: The felling estimates are uncertain, standard error 9% (whole country) 158

163 159

164 160

165 LITTERATURFÖRTECKNING