Klövviltsförvaltning och biologisk mångfald. Kunskapsbaserad förvaltning

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Klövviltsförvaltning och biologisk mångfald. Kunskapsbaserad förvaltning"

Niklas Berglund
för 5 år sedan
Visningar:

1 Klövviltsförvaltning och biologisk mångfald Kunskapsbaserad förvaltning

2 Skogen i Jönköpings län Virkesförråd fördelat på trädslag, milj.m3sk Andel produktiv skogsmark fördelad på marktyp 12,1 28 % 37,1 Tall Gran Björk Övrigt löv 72 % Tallmark Granmark 61,4 Källa: Skogsstatistisk årsbok 2011.

3 Återbeskogning i F-län år Naturlig föryngring (tall) 12 % av arealen Några få % planteras med tall 28 % % 54% Tallmark Granmark

4 Framtidens skog Skogliga konsekvensanalyser 2008 Skogsstyrelsen 25:2008 4

5 Matsedel, om jag kan välja på vintern Mycket omtyckt Rönn, Asp, Sälg, Vide Omtyckt En, Tall, Björk Knappt ätbart Al, gran Hindrar inte snön så betas bärris

6 Kvist blir till kött Kvist är huvudsaklig föda under vintern Vårtbjörk 3,8% En 1,5% Sälg 0,7% Rönn 0,8% Asp 0,5% Asp 3,3% Gran 0,2% Glasbjörk 11,6% Rönn 21,1% Tall 23,9% Sälg 5,0% Tall 21,5% Gran Glasbjörk 59,7% 26,5% En 2,4% Vårtbjörk 17,8% Andel i studieområdet Andel i dieten Ur: Månsson et al

7 Skogsbruk ger foder

8 Foderproducerande ungskog Ett skogligt produktionsbestånd där en stor andel av skottbiomassan är fysiskt tillgänglig för älg. Detta inträffar ca. då beståndets medelhöjd är mellan 1 och h6 meter.

9 Ganska vanlig bild

10 Direkt och indirekt effekt 10

11 Foderareal per skjuten älg 90 Foderarea al per skjuten älg (ha/ind)

12 Inventeringsmetoder som är kvalitetssäkrade och vetenskapligt grundade samlas under paraplyet: SkOglig BetesInventering (Skobi) Mäter hjortdjurens påverkan på skogen Stamskador Betestryck Fodertillgång Referensytor Trädkonkurrens

13 Satellitbilder registrerar Gammal bild Ny bild hyggen Skillnadsbild

14 Ungskog g höjd 1-3 m Provyta Km-yta 3,5 m Ungskog som inventeras Medelhöjd för huvudstammar på 1-3 m Areal större än 0,5 ha Alla trädslag Max fyra ungskogar per ruta Provytor i förband Inventering av träd som är högre än halva medelhöjden av dom två högsta träden på ytan

16 Foderindex per hektar foderproducerande ungskog Sk tt i f d ä d h fö lik tädl Sk tt i t hä Skattning av fodermängd per ha för olika trädslag. Skattningen tar hänsyn till täthet, höjd och diameter. Enheten på y axeln är ett index.

17 Nässjö Norra (ÄSO) Jönköpings län Österbybruk (ÄFO) Uppsala län Medelhöj jd (dm) Medelhöjd d (dm) Gran Tall Björk Rönn/asp/sälg/ek / / Beståndets höjdklass (dm) Beståndets höjdklass Medelhöjd av olika trädslag i olika beståndshöjdklasser för de inventerade områdena Norra Nässjö och Österbybruk. Vad gäller höjdutveckling i olika klasser verkar gran hänga med i beståndsutvecklingen medan det ser märkbart svårare ut för gruppen RASE (rönn/asp/sälg/ek). I Nässjö Norra ser denna grupp ut att ha stora besvär att ens nå över en meter.

18 Preliminära uppgifter

19 Vatten ÄFO uppdelade i fyra kategorier Ungskog (areal skogsmark 5-20 år) baserad på avverkningsstatistik Övrig skog (Hyggen + äldre än 20 år) Annan mark (ej skogsmark) Preliminära uppgifter

20 Totalarealer ÄFO Vatten Annan mark Foderproducerande ungskog Övrig skog ÄFO1 ÄFO2 ÄFO3 ÄFO4 ÄFO5 ÄFO6 ÄFO7 ÄFO8 Preliminära uppgifter

21 Andel An ndel av are eal 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vatten Annan mark Foderproducerande ungskog Övrig skog Preliminära uppgifter

22 Utveckling av areal foderproducerande ungskog ÄFO1 ÄFO2 ÄFO3 ÄFO4 ÄFO5 ÄFO6 ÄFO7 ÄFO Preliminära uppgifter

23 Andel foderproducerande ungskog av landarealen 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% ÄFO1 ÄFO2 ÄFO3 ÄFO4 ÄFO5 ÄFO6 ÄFO7 ÄFO8 Alla Preliminära uppgifter

24 Nyckeltal 1 En grov tumregel är att ungskogen utnyttjas 5 ggr mer än övrig areal. Använd spillningsinventering i respektive ÄFO för att ta fram detta nyckeltal. Detta kan sedan utnyttjas för att förfina vår kunskap om fodermängd och foderkvalitet. Preliminära uppgifter

25 Nyckeltal 2 metod 2 Ett enklare sätt är att dividera aktuell täthet i ÄFO med andelen av den marktyp man är intresserad av. Om vi antar 10 älgar per 1000 ha och vi vill veta täthetsmått för ungskog som utgör 7 % blir ekvationen. 10/0,07 = 143 Preliminära uppgifter

26 knn Annat sätt att via satellit mäta vegetation Kan fånga in ungskog (unga träd) mellan 0-6 meter även utanför produktionsskogen. I ett brutet landskap (mindre skogsdominerat) verkar andelen ungskog som inte är produktionsskog öka. Ungskog utanför produktionsskog kan avlasta betesbelastningen i produktionsskogen Preliminära uppgifter

27 knn 25% 20% 15% 10% Andel foderproducerande ungskog Skog 0-6 meter (knn) 5% 0% ÄFO1 ÄFO2 ÄFO3 ÄFO4 ÄFO5 ÄFO6 ÄFO7 ÄFO8 Preliminära uppgifter

28 Areal ungskog g 0-6 meter hög (Enligt knn) Preliminära uppgifter

29 Skogsstyrelsen vill tillsammans med Svenska Jägareförbundet och Jägarnas Riksförbund stimulera markägare som är särskilt intresserade av jakt/vilt att söka stöd för skötselåtgärder som bevarar och utvecklar skogens mångfald. Åtgärder för den biologiska mångfalden är i många fall även gynnsamt för viltet, jakten och rekreationsvärdet. Skogsstyrelsen i samverkan med Skogsstyrelsen i samverkan med Svenska Jägareförbundet och Jägarnas Riksförbund

30 Frihuggning av naturvärdesträd (310 kr/träd) Hävdad betesmark......som vuxit igen. Nu har viktiga träd frihuggits.

31 Frihugga och rensa kulturmiljö från träd och ris (1100 kr/objekt)

32 skogensmangfald För information om stöden/bidragen samt för att hitta din länsvisa kontakt på Skogsstyrelsen. Tillsammans bokar ni in en rådgivning som dokumenteras och som med fördel kan användas i ansökan om ekonomiskt stöd.

33 Tack!

Relevanta dokument

Fodersituation för älg i Örebro län 2012

Fodersituation för älg i Örebro län 2012 Ekosystembaserad förvaltning I en ekosystembaserad förvaltning beaktas fodersituationen för älg Fodersituation påverkar hälsoaspekter såsom kondition, vikt och