Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Transkript

1 Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Län: ÄFO: Områdets areal, (ha) Värmland Bergslagskanalen Inventeringen av detta område koordineras av Skogforsk med finansiering av skogsbruket. Skogsstyrelsen står för metodfrågor, resultatberäkningar och slutsatser

2 Metodbeskrivning-urval Äbinområde ÄFO Km-ruta 100 ha Bestånd Ungskog Provyta 3,5 m radie Entreprenör km-rutor Ungskogsbestånd Provytor Skogsstyrelsen

3 Vad inventeras? Ungskogsbestånd med en medelhöjd av 1-4 meter Upp till 15 provytor per bestånd Foto Rune Ahlander

4 Vad registreras på provytorna? Alla stammar även de som senare kommer att röjas bort Produktionsstammar bara de som bedöms stå kvar efter en röjning RASE (rönn, asp, sälg, ek) Vegetationsklass Röjning Föryngringsmetod Illustratör Bo Persson

5 Alla stammar Produktionsstammar Illustratör Bo Persson Illustratör Bo Persson Alla stammar över en viss lägsta höjd räknas och viltskador registreras. Antal stammar som bedöms lämnas vid en röjning och komma att producera timmer eller massaved. Viltskador registreras.

6 Skada orsakad av klövvilt Till viltskada räknas endast skador som berör stam eller topp Barkgnag/ fejning Toppskottsbetning Stambrott Försommarbete Foto Lars Ingemarson Foto Lars Ingemarson Foto Lars Ingemarson Foto Lars Foto Ingemarson Lars Ingemarson Försommarbete på tallens gröna och ännu inte vedartade skott ger buskiga och krokiga träd

7 Rönn, Asp, Sälg, Ek (RASE) Höjden mäts på högsta individen av respektive trädslag Viltbete registreras (Ja/Nej) Högsta rönn/sälg/asp/ek är högre än barrträden = god konkurrensstatus Högsta rönn/sälg/asp/ek är lägre än barrträden = låg konkurrensstatus Ill: Bo Persson

8 Vegetationsklass Röjning Föryngrat trädslag Svaga marker Mellanmarker Bördiga marker Röjt, Ja / Nej Tall Gran Björk Lärk Övrigt Samtliga foton: Michael Ekstrand

9 Foto Kenneth Johansson Resultat

10 Färska viltskador, tall- och granstammar (inklusive stammar som senare kommer att röjas bort) Färska viltskador = skador som uppkommit efter senaste växtsäsongen 9% Skadefrekvensen i % för tall- och granstammar 1% Andel tall med färsk viltskada Andel gran med färsk viltskada

11 Viltskador, produktionsstammar (stammar som bedöms stå kvar efter en röjning) 40% 35% 30% 25% 20% 35% Produktionsstammar = de träd som förväntas utgöra det framtida beståndet 15% 10% 5% 6% 1% 1% 0% Tall varav färsk skada Gran varav färsk skada Medelfel Tall 35% 7% varav färsk skada 6% 1,0% Gran 1% 1% varav färsk skada 1% 1%

12 Konkurrensstatus RASE, (rönn, asp, sälg, ek) Saknas innebär att det inte finns RASE som högre än 3 decimeter Ogynnsam är de provytor där det finns en RASE som dock är lägre än barrstammarna och har dåliga förutsättningar att bli ett träd i den framtida skogen Saknas 61% Gynnsam 8% Ogynnsam 31% Gynnsam är de provytor där det finns en RASE som är lika hög eller högre än barrstammarna och har därmed möjlighet att bli ett träd i den framtida skogen = god konkurrensstatus

13 90% Återbeskogning, trädslagsval vid föryngring på olika marktyper 80% 70% Tall 60% Gran 50% 40% Björk 30% Lärk 20% 10% 0% Magra marker, lingontyp Mellanmarker, blåbärstyp Bördiga marker, grästyp n= 197 n= 74 n= 108 Ståndorter där tall har bäst förutsättningar. Ståndorter lämpliga för både tall, gran eller löv. Blandskogar är ett bra alternativ. Ingen åtgärd/ej bestämbart Övrigt Ståndorter som lämpar sig bäst för gran och löv (särskilt ädellöv i delar av landet).

14 Trädslagsfördelning, av alla stammar (inklusive stammar som senare kommer att röjas bort) Övrigt 2% Tall 10% Tallandelen är en vägledande uppgift för arealen tallfoder som anges i älgskötselplaner Björk 60% Gran 28% RASE-stammar är inte medräknade i diagrammet.

15 Viltskador på produktionsstammar trädslagsvis (stammar som bedöms stå kvar efter en röjning) 40% 35% 30% 25% 35% Så här stor andel av produktionsstammarna var viltskadade 20% 15% 10% 13% 11% 5% 0% 1% 3% Tall Gran Björk Övrigt Alla

16 Produktionsstammar, tall Bara färsk viltskada 3% Färska inklusive återbetade 6% Bara gammal skada 30% Summa viltskadade 35% Utan viltskada 65%

17 Försommarbete, produktionsstammar av tall Andelen produktionsstammar av tall med försommarbete, anges i älgskötselplaner 1% 99% Foto Lars Ingemarson Foto Lars Ingemarson Försommarbetade Inte försommarbetade

18 Röjning Andel röjda och inte röjda ytor 32% 68% Röjda Inte röjda Illustration: Jarl Holmström

19 Resultatsammanställning Foto Michael Johansson

20 Resultat från ÄBIN år 2015 Län: Värmland Områdets areal (ha): Område: Bergslagskanale n Kilometer-rutor: Utförare: Skogsstyrelsen Inventerade ungskogar: Inventerade provytor: Gulmarkerade uppgifter har koppling till älgförvaltning- och älgskötselplaner Trädslag Stammar per hektar Tall 283 9% 3,0% Gran 769 1% 0,0% Björk 1662 Övrigt 44 Totalt 2758 Alla stammar Tallandel % 10% Alla stammar 1. Stammar med färsk viltskada % Ett mått på tillgången av tallfoder Medelfel % Stammar utan viltskada % 58% 1. Inkluderar stammar av produktionsträdslag som senare kommer att röjas bort

21 Produktionsstammar 2. Trädslag Stammar per hektar Oskadade stammar per hektar Stammar utan viltskador Stammar med viltskada Stammar med färsk viltskada % Medelfel % % Medelfel % % Medelfel % Tall % 16,0% 35% 7,0% 6% 1,0% Gran % 17,0% 1% 1,0% 1% 1,0% Björk % 18,0% 13% 3,0% Contorta Övrigt % 50,0% 3% 2,0% Ståndortsanpassning Föryngrat trädslag Av inventerade provytor % Magra marker, lingontyp Mellanmarker, blåbärstyp Bördig marker, grästyp Tall 48% 1% 0% Gran 42% 84% 81% Björk 0% 0% 0% Lärk 0% 0% 0% Övrigt 0% 4% 0% Ingen åtgärd eller ej bestämbart 11% 11% 19% Totalt 100% 100% 100% Andelen ytor med rätt trädslag utifrån ståndorten anges i älgskötselplanerna 2. Stammar av produktionsträdslag som bedöms stå kvar efter en röjning

22 Konkurrensstatus för rönn, asp, sälg och ek (RASE) God konkurrensstatus Ogynnsam konkurrensstatus som är betade Ogynnsam konkurrensstatus som är obetade Saknar rönn, asp, sälg eller ek som är högre än 3 dm Av inventerade provytor % 8% 30% 1% 61% Utvecklingen av god konkurrensstatus för rönn, asp, sälg och ek anges i förvaltningsplanerna. Utvecklingen över tid är ett beslutsunderlag för klövviltsförvaltning

23 Läs mer om viltbetesinventeringar och foderprognoser på Foto Åke Sjöström