ÄBIN Norrbotten Skogsstyrelsen Skogsbruket Älgvårdsfonden. Bo Leijon

Transkript

1 ÄBIN Norrbotten 2012 Skogsstyrelsen Skogsbruket Älgvårdsfonden Bo Leijon

2 ÄBIN i älgförvaltningen ÄBIN är en objektiv, kvalitetssäkrad älgskadeinventering för en adaptiv, kunskapsbaserad älgförvaltning ÄBIN visar andelen älgskadade träd i 1-4 m hög ungskog ÄBIN mäter - Färska älgskador på alla tallstammar - Färska och gamla älgskador på tallhuvudstammar - Älgskador på huvudstammar av andra trädslag - Förutsättningar för återväxt av biologiskt värdefulla lövträd: Rönn, asp, söderut också sälg, ek

3 ÄBIN är en objektiv stickprovsmetod ÄBINområde Km-ruta Objekt Provyta ÄFO 100 ha Ungskog 3,5 m radie Ungskogar 1-4m Provytor i Provyta: 55 km-rutor Max 4 objekt inven- förband - skador, färska/gamla lottas ut teras (lottning) (1 15 st) - huvudstammar - trädbildn. rönn, asp Urval och lottningar gjorda med statistiskt säkerställda metoder

4 VAD INVENTERAS? Krav på inventerad ungskog - Medelhöjd för huvudstammar 1-4 m - Areal större än 0,5 ha - Minst 1/10 tall eller björk - Max 30% andra lövträd än björk, efter en tänkt röjning Huvudstam - Träd som sparas vid röjning och är avsett för virkesproduktion

5 Vad klassas som älgskador? Endast stamskador som säkert orsakats av älg Toppskottsbetning Stambrott Barkgnag Fjolårets toppskott Stammen bruten nedanför Barken avgnagd så ovan översta grenvarvet översta grenvarvet att veden syns

6 Skadebedömning Färsk och gammal älgskada (återbetning) Bedömningen görs säkrast tidigt på våren

7 Utbildade inventerare

8 Älgbetning ger tillväxtförlust och olämpliga trädslag i ungskogen

9 Huvudstammar förloras

10 Stamskador ger virkesfel

11 Skadorna är ojämnt fördelade Två bestånd i samma inventeringsområde Svårt skadat Nästan oskadat

12 ÄBIN Norrbotten 2012 Älgförvaltn.områden ÄBIN-områden 11 Piteå 13 Luleå 14 Boden 15 Råneå 16 Kalix 17 Överkalix 20 Pajala 21 Arvidsjaur Syd 21 Nord

13 Färska skador alla tallstammar Norrbotten ( ± medelfel) Procent År

14 Färska skador tall huvudstammar Norrbotten Procent År

15 Huvudstammar vid ÄBIN i inventeringsområdet Norrbotten 2012 (Piteå, Luleå, Boden, Råneå, Kalix, Överkalix, Pajala och Arvidsjaur) Antal stammar T G L C Tot Oskadade Skadade

16 20 Färska skador alla tallstammar Piteå ( ± medelfel ) Procent År

17 Färska skador tall huvudstammar Piteå 12,0 10,0 8,0 Procent 6,0 4,0 2,0 0, År

18 Huvudstammar vid ÄBIN i Piteå Antal stammar T G L C Tot Oskadade Skadade

19 20 Färska skador alla tallstammar Luleå ( ± medelfel ) Procent År

20 Färska skador tall huvudstammar Luleå 12,0 10,0 8,0 Procent 6,0 4,0 2,0 0, År

21 Huvudstammar vid ÄBIN i Luleå Antal stammar T G L C Tot Oskadade Skadade

22 20 Färska skador alla tallstammar Boden ( ± medelfel ) Procent År

23 Färska skador tall huvudstammar Boden 12,0 10,0 8,0 Procent 6,0 4,0 2,0 0, År

24 Huvudstammar vid ÄBIN i Boden Antal stammar T G L C Tot Oskadade Skadade

25 Färska skador alla tallstammar Råneå ( ± medelfel ) (24) Procent År

26 Färska skador tall huvudstammar Råneå 14,0 12,0 10,0 Procent 8,0 6,0 4,0 2,0 0, År

27 Huvudstammar vid ÄBIN i Råneå Antal stammar T G L C Tot Oskadade Skadade

28 20 Färska skador alla tallstammar Kalix ( ± medelfel ) Procent År

29 Färska skador tall huvudstammar Kalix 12,0 10,0 8,0 Procent 6,0 4,0 2,0 0, År

30 Huvudstammar vid ÄBIN i Kalix Antal stammar T G L C Tot Oskadade Skadade

31 22 20 Färska skador alla tallstammar Överkalix ( ± medelfel ) Procent År

32 Färska skador tall huvudstammar Överkalix 16,0 14,0 12,0 10,0 Procent 8,0 6,0 4,0 2,0 0, År

33 Huvudstammar vid ÄBIN i Överkalix Antal stammar T G L C Tot Oskadade Skadade

34 20 Färska skador alla tallstammar Pajala ( ± medelfel ) Procent År

35 Färska skador tall huvudstammar Pajala Procent År

36 Huvudstammar vid ÄBIN i Pajala 2012 Antal stammar T G L C Tot Oskadade Skadade

37 Färska skador alla tallstammar Arvidsjaur ( ± medelfel ) Arvidsjaur S Arvidsjaur N Procent År

38 Färska skador tall huvudstammar Arvidsjaur 12 Arvidsjaur S Arvidsjaur N 10 8 Procent År

39 Utökad ÄBIN i Arvidsjaur 2012 Nord Syd

40 Huvudstammar vid ÄBIN i Arvidsjaur Antal stammar T G L C Tot Oskadade Skadade

41 25,0 Färska skador tall, alla stammar (± medelfel) 20,0 15,0 Procent 10,0 5,0 0,

42 25,0 Färska skador tall, huvudstammar 20,0 15,0 Procent 10,0 5,0 0,

43 50 Ackumulerade skador Älgskador (färska + gamla) tall huvudstammar ÄBIN Norrbotten Procent ÄBIN-område

44 Biologiskt värdefulla lövträd Rönn och asp är viktiga för den biologiska mångfalden

45 Biologiskt värdefulla lövträd Älgbetning hindrar återväxt av trädbildande asp och rönn i ungskog På en av 2000 provytor är högsta rönnen - oskadad, - minst 2 m - med i konkurrensen med omgivande träd ÄBIN Norrbotten 2012

46 Biologiskt värdefulla lövträd Indikator: Höjd och älgskada hos högsta rönnen och aspen på varje provyta. Högsta individ på provytan: Frekvens provytor (%) Rönn Asp Höjd > 3 dm 13,3 11,4 Höjd > 3 dm, oskadad 1,5 1,20 Oskadad, med gynnsam konkurrensstatus *) 0,41 0,75 Oskadad, gynnsam konkurrensstatus och höjd min 2 m 0,05 0,24 *) Höjd minst 50% av medelhöjden hos ytans två högsta barrträd (Antal provytor i Norrbotten: 4118)

47 ÄBIN-resultat > Myndigheten > Skog och miljö > Tillståndet i skogen Älgförvaltning > Myndigheten >Skog-och-miljo >Skog, jakt och vilt

48

49 Slutsatser ÄBIN 2012 visar att frekvensen nytillkomna (färska) skador på tall fortfarande generellt ligger på en för hög nivå relativt skogsbrukets mål, men att skadorna varierar kraftigt mellan områden Inom länets inventerade områden har skadorna i snitt minskat något jämfört med rekordvintern 2010/2011. En ökad avskjutning 2011 kan ha bromsat skadeökningen. Andra faktorer kan också ha inverkat. Alarmerande hög andel färska skador finns i Råneå och Överkalix (17% av alla tallstammar, 10-15% av tallhuvudstammarna) Så höga skador under längre tid leder till kraftiga tillväxt- och värdeförluster under skogens omloppstid. Var tredje huvudstam av tall har där en älgskada på stammen I kustlandskapet (Piteå, Luleå, Kalix) är skadefrekvensen lägre. Särskilt i Piteå har älgbetningen på tall senaste vintern minskat till knappt 2 %

50 Slutsatser Rönn och asp som kan bilda vuxna träd är sällsynta i ungskogarna Älgskador medför stora produktionsförluster under lång tid, som drabbar markägarna, förädlingsindustrin och samhället Älgskadorna begränsar markägarens möjligheter till god skogsvård Tillgången på viltfoder i landskapet har betydelse för skaderisken och bör beaktas i älgförvaltningen

51 ÄBIN-resultat > Myndigheten > Skog och miljö > Tillståndet i skogen Älgförvaltning > Myndigheten > Skog-och-miljö > Skog, jakt och vilt