Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG)

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG)"

Transkript

1 Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG) Detta dokument är gemensamt för de markägare inom gruppen Skogsbrukets Viltgrupp, som tillsammans äger och representerar ca 80 % av Sveriges skogs- och jordbruksmark. Bakgrund Den nya älgförvaltningsmodellen, med start 1 januari 2012, bygger på en organiserad samordning av jakten över större områden i syfte att skapa balans mellan storleken på älgstammen och tillgängliga foderresurser. Bakgrunden var behov av större hänsyn till hur älgen rörde sig i landskapet. En viktig del av viltförvaltningen blev därför att inrätta arealmässigt större s k älgförvaltningsområden (ÄFO). För att förvalta områdets klövviltstam organiseras en s k älgförvaltningsgrupp inom varje område. I Naturvårdsverkets föreskrifter om jakt efter älg och kronhjort anges i inledningen att med en ekosystembaserad förvaltning av älgstammen avses i dessa föreskrifter en adaptiv förvaltning som i syfte att skapa en älgstam av hög kvalitet och i balans med betesresurserna tar hänsyn till viktiga allmänna intressen såsom förekomst av rovdjur, trafiksäkerhet och inverkan på biologisk mångfald samt till jordbruk och skador på skog. Målet med viltförvaltningen är att den ska vara faktabaserad. Motiv för ett nytt förvaltningssystem var i korthet att det gamla systemet inte förmådde minska älgskadorna och att markägarna skulle få större inflytande på älgförvaltningen. Älgförvaltningssystemet är begränsat till älg. Men i alla områden där annat klövvilt också påverkar skogs- och jordbruk måste förvaltningen givetvis ta hänsyn till dessa arters bete, när frågan om hur mycket älg marken kan bära avgörs. Förvaltningen utgår från älgförvaltningsområdet ÄFO Ett älgförvaltningsområde ÄFO bör omfatta i huvudsak en egen älgstam och vara sammanhängande. Ett ÄFO får även vara länsöverskridande för att bättre anpassas till älgens rörelsemönster och i landskapet naturliga/skapade barriärer. Exempel på sådana barriärer är viltstängsel, större vägar och järnvägar, samhällen samt större sjöar och vattendrag. Storleken på ett ÄFO bör enligt föreskrifterna vara minst ha i södra Sverige och ha i norra Sverige vilket enligt forskningen bedöms uppnå cirka 80 % av en egen älgstam. Samtidigt eftersträvas en områdesstorlek som kostnadseffektivt kan understödja inhämtning av fakta t ex genom inventeringar och statistik som bedöms nödvändig för den adaptiva förvaltningen. Det finns ingen övre gräns för ÄFO:s storlek. Inom ett län bör antalet ÄFO inte vara alltför stort, utifrån länets förutsättningar. Ett ÄFO rymmer både älgskötselområden och licensområden. Ett älgskötselområde (ÄSO) skall ta fram en 1 (11)

2 älgskötselplan, för jaktlig samverkan, som ska harmoniera med ÄFO-planen. Där naturliga gränser saknas kan ett väl fungerande älgskötselområde utgöra gräns mellan två älgförvaltningsområden. Det är viktigt att ett ÄSO inte delas av en ÄFO-gräns. God dialog mellan lokala representanter inom ÄSO och ÄFO är avgörande för en adaptiv viltförvaltning. ÄFO inrättades för att ge den styrning av älgförvaltningen som saknades i det gamla systemet. Samhällets uppdrag till älgförvaltningsgruppen ÄFG Älgförvaltningsgruppen ÄFG: Samordning inom området, exempelvis arbeta för att inventeringar genomförs och att analysera statistik. Samråd med ingående älgskötselområden. Samråd med licensområden bör ske om licensområden inom ÄFO sammantaget har areal som är av betydelse för älgförvaltningen. Förslag till förvaltningsplan för älgförvaltningsområdet Förslag till tilldelning av älgar för licensområden inom älgförvaltningsområdet Granskning av områdets älgskötselplaner Årlig måluppföljning och eventuell revidering av planer Måluppföljning under jaktperioden i syfte att fånga upp kraftiga avvikelser Organisation av ÄFG Markägar- och jägarorganisationerna nominerar vardera tre ledamöter, en markägarrepresentant ska föreslås till ordförande Ledamöterna utses av Länsstyrelsen efter förslag från markägarnas och jägarnas organisationer. Länsstyrelsen utser ordförande efter förslag från markägarna Ordförande har utslagsröst vid eventuellt lika antal röster. Frågor ska i första hand lösas genom dialog och utslagsrösten ska användas med omdöme. En älgförvaltningsgrupp kan besluta när minst två tredjedelar av vardera mark- och jaktintresset är representerade. En ledamot från jägarsidan respektive en ledamot från markägarsidan får utöva sin rösträtt genom fullmakt. Ledamöterna utses för tre år. Om en ledamot avgår ska en ny ledamot utses för återstoden av mandatperioden. Gruppen får vid behov av särskild kompetens adjungera experter t ex Skogsstyrelsen (skogstillstånd, foderprognoser), Trafikverket (viltolyckor). Adjungerade personer har ingen rösträtt. Älgförvaltningsgruppen skall träffas minst två gånger per år. Protokoll skall föras och dagordning skall skickas ut minst två veckor innan. Ordföranden är gruppens kontaktperson gentemot länsstyrelsen. Protokoll ska skickas till länstyrelsen. Ledamöter erhåller ett årligt arvode på 5000 kr samt reseersättning. 2 (11)

3 Älgförvaltningsgruppen får stöd från länsstyrelsen och berörda markägar- och jägarorganisationer för uppdraget. Ledamöterna ska erbjudas tillgång till utbildning och ny kunskap Nominering av ledamöter till ÄFG. Markägarsidan bör ha ett gemensamt förslag till varje post på markägarsidan i ÄFG. Dessa bör rekryteras ur de dominerande markägarorganisationerna i länet men erfarenhet, engagemang och personlig lämplighet är viktigare än organisationstillhörighet. Detta samordnas förslagvis genom länets markägargrupp, i de län där sådan grupp finns. Markägarnas ledamöter ska representera annan markanvändning än jakt. ÄFG:s arbetsuppgifter Älgförvaltningsgruppen upprättar en älgförvaltningsplan för en ekosystembaserad förvaltning av älgstammen. Älgförvaltningsplanen tas fram för en period av tre år. Planmallen i älgportalen ska användas. Älgförvaltningsplanens uppställda mål följs upp och ses över varje år vilket sker både under jaktsäsong och mellan jaktsäsonger. Så långt möjligt skall jakten inom området samordnas genom samråd och dialog med markägarna och jägarna inom berörda älgskötselområden och licensområden, om licensområden inom ÄFO sammantaget har areal som är av betydelse för älgförvaltningen. Löpande kontakt sker med berörda myndigheter, Skogsstyrelsen och respektive länsstyrelse. Gruppen inhämtar, sammanställer och analyserar inventeringsunderlag, foderprognoser samt granskar inventeringar som genomförs inom förvaltningsområdet. Inventeringar är t ex betesskadeinventeringar ÄBIN, älgobs, spillningsinventeringar och i förekommande fall flyginventeringar. Vidare följer gruppen upp statistik och information rörande avskjutning, viltolyckor, synpunkter inhämtas genom samråd med olika intressenter. Gruppen ska tillgodogöra sig kunskap om rovdjursförekomst, viltolyckor, skador i skogs- och jordbruk och med dessa utgångspunkter och fakta om älgstammens storlek och sammansättning upprätta en älgförvaltningsplan. Här anges kvantitativa och kvalitativa mål för älgstammen och avskjutningsmål. ÄFG ser över planen minst en gång per år och föreslår ändringar, länsstyrelsen godkänner. 3 (11)

4 Gruppen granskar de älgskötselplaner som tagits fram av respektive älgskötsel-område inom ÄFO och hur dessa harmonierar med fastställd älgförvaltningsplan. ÄFG ska tillstyrka eller avstyrka ÄSO-planerna. Om ÄSO-planer inte harmonierar med ÄFO-planen ska dialog föras med berört ÄSO om att justera planen. Om ÄSO-planen därefter inte harmonierar med ÄFOplanen, skriver ÄFG yttrande till länsstyrelsen och avstyrker ÄSO-planen. Gruppen föreslår den minsta areal som krävs för att få fälla en älgkalv respektive en vuxen älg inom älgförvaltningsområdet för länsstyrelsens beslut om licensområden. Arealkrav kan vara olika inom älgförvaltningsområdet. Om t ex jaktresultatet kraftigt avviker från älgförvaltningens mål ska gruppen aktivt verka för att lämpliga åtgärder vidtas, genom dialog med berörda jakträttshavare, eller företrädare för sådana, samt rapportera till länsstyrelsen att uppsatta mål för avskjutning inte kommer att nås under pågående jaktsäsong. Vem gör vad och vad ska man göra i en älgförvaltningsgrupp? Det är viktigt att komma ihåg att en ÄFG tar fram förslag, som länsstyrelsen sedan grundar sina beslut på. Detta kan tyckas vara en svag styrning från ÄFG. Det grundar sig emellertid på att om en ÄFG tar ett beslut i ordets formella mening om planer och älgtilldelning, skulle ÄFG rent juridiskt fått karaktären av myndighet, med allt var det innebär av ansvar, möjlighet för enskilda att överklaga beslut osv. ÄFGs uppdrag är minst lika viktigt ändå men inte så juridiskt komplicerat. Grundbulten är att de förslag som ÄFG tar fram, grundas på kunskap. Inte löst tyckande som var vanligt i de tidigare, nu slopade, lokala samråden om älgjakt. Med kunskap menas fakta grundad på den statistik, inventeringar, info om viltolyckor mm som ska finnas tillgängliga för en ÄFG. Tillgängliga underlag kommer att variera beroende på vilka inventeringar som kunnat genomföras i respektive ÄFO. Skogsstyrelsen tar varje år fram foderprognoser för alla ÄFO. Älgbetesinventeringar (ÄBIN) är viktiga för att få en relevant skadebild och genom en långsiktig finansiering samt regelbundna omdrev och uppföljningar får man en god uppfattning tillgång på foder och skadefrekvenser över tid. Det är viktigt att det råder samförstånd mellan ingående organisationer/aktörer om inventeringsmetoderna i det nya älgförvaltningssystemet. Att ifrågasätta resultat från någon av inventeringarna borde rimligen inte förekomma från någon sida, förutsatt att data är insamlade enligt gällande normer. Ordföranden är sammankallande och har utslagsröst i den mån ÄFG inte kan enas om förslagen. Hela idén med det nya älgförvaltningssystemet bygger på frivilligt deltagande och gemensamt ansvar från markägare och jägare. Beslutsunderlagen* för både skogen och viltstammarna ska vara kvalitetssäkrade. För att underlagen ska anses kvalitetssäkrade måste hela kedjan i framtagandet vara kvalitetssäkrat dvs. metodik, genomförande, analys och presentation. Inget faktaunderlag svarar upp mot dessa krav bättre än vad ÄBIN gör, vilket ger stor tillförlitlighet! * ÄBIN, foderprognos, referenshägn, avskjutningsstatistik, älgobs, spillningsinventering, älgkalvvikter, flyginventering m.fl 4 (11)

5 ÄFG bör sträva efter konsensus och kompromisslösningar men det får inte innebära att vi frångår skogsbrukets mål med älgförvaltningen. Oenighet inom ÄFG undergräver ÄFG:s trovärdighet och auktoritet. Markägarsidan ska vara restriktiv i användandet av utslagsrösten som följer med ordförandeskapet. Det är främst om det är uppenbart att motpartens uppfattning inte bygger på fakta, eller om motparten medvetet bortser från fakta som det finns skäl att använda utslagsrösten, eller att markägarrepresentanterna anser sig ha god grund för en annan bedömning. Vilket mandat har markägarrepresentanterna i ett ÄFG Som markägarrepresentant i en ÄFG ska man företräda skogs- och jordbrukets gemensamma intressen inom ÄFO. Den egna organisationstillhörigheten är därför av underordnad betydelse. Markägarrepresentanterna är ofta jaktintresserade vid sidan om sitt ägande och brukande av jord och skog samt många gånger mycket kunniga i jaktliga frågor. Det är dock ett absolut krav att skilja sitt personliga jaktintresse från markägaruppdraget i ÄFG. Jägarna är väl företrädda i ÄFG. Markägarna ska aldrig ta på jägarkepsen i ÄFG men väl lyssna och väga in jägarintressenternas argument och synpunkter i sin egen bedömning. Mandatet som markägare ska balansera jaktintresset, inte förstärka jaktintresset. Viktigt att tänka på vårt förhållningssätt: Bygg inte upp konflikter i onödan, markägare och jägare har ett gemensamt uppdrag Uppgifter om skogstillståndet enligt ÄBIN är det enskilt viktigaste beslutsunderlaget Nödvändigt med en bra dialog med länsstyrelsen, som måste vara aktiv. Ställ krav! Älgförvaltningsplanen är styrande/vägledande för älgskötselplanerna Se Naturvårdsverkets föreskrifter 18 och 25 I Älgförvaltningsplanen bör följande råd och vägledning till Älgskötselområdena alltid finnas: Målet på vuxna måste uppfyllas även om inte målet på kalvar nås. Inga restriktioner får finnas som begränsar avskjutningsmålen på vuxna älgar. Utöver lagets avskjutningsmål ska det alltid vara fritt att skjuta fler kalvar. ÄSOt kan avlysa jakten på kalv om ÄSOts mål överskrids alltför mycket vilket är sällan förekommande. Avlysningsjakt ska tillämpas vid behov för att säkerställa att avskjutningsmålen uppnås. 5 (11)

6 Frågor att tänka på. Beslutsunderlagen som ÄFG har att tillgå är inte alltid samstämmiga. Älgobs kan indikera en sjunkande älgstam samtidigt som skadorna enligt ÄBIN ökar, och båda KAN vara korrekta beskrivningar av verkligheten! Ett flerårsmedelvärde från ÄBIN som anger för höga betesskadenivåer bör alltid väga väldigt tungt vid beslut om avskjutningsnivåer. Ett av problemen i debatten om antal älgar, skador på skog och älgfoder är att foderskapande åtgärder från jägarhåll framställs som lösningen på problemet. Åsikten att man kan få utrymme för fler älgar och att minska betesskadorna genom att skapa annat foder än tall är vanlig. Sanningen är att tall är stapelföda för älg vintertid. Det enda som på lång sikt, i vissa områden, skulle kunna medge något fler älgar utan att betesskadorna ökar är en betydligt större areal tallungskogar och därmed större tillgång till vinterfoder för älg. Sommarbete för älg är inte en begränsande faktor för älgtillgången, annat än i delar av Sverige där konkurrensen mellan hjortdjuren (älg, rådjur, kron- och dovhjort) gör att sommarfodret inte räcker till. Det är alltså ett förändrat skogstillstånd, med större areal tallungskog, som på sikt skulle kunna medge fler älgar. Nu minskar istället arealen tallungskog på många håll därför att det inte går att plantera tall, på grund av det höga betestrycket. En minskning av älgstammen (och övriga klövviltstammar) är därför ofta nödvändig för skapa förutsättningar för ett ståndortsanpassat, ekonomiskt och biologiskt hållbart skogsbruk. Om man först minskar klövviltstammarna kan arealen tallungskog och därmed fodermängden i ungskogarna öka och på sikt kan detta skapa utrymme för en något större älgstam än vad som anses möjligt idag. Då arealen tallungskog är stor späds betestrycket ut på fler stammar över en större areal och skadorna kan lättare hållas på en acceptabel nivå. Om arealen tallungskog däremot är liten blir skadorna svårare på det fåtal tallar som finns. Man bör som skogsägare även utnyttja andra möjligheter till foderskapande åtgärder där det är möjligt utan kännbara kostnader. Den mängd extra foder som kan produceras på de marginella ytor som finns tillgängliga, t.ex. kraftledningsgator och vägrenar, är dock små. Som exempel kan nämnas att av den totala landarealen i Sverige utgör produktiv skogsmarksareal ca 55 % varav ca 6 % är foderproducerande ungskog, medan arealen kraftledningar och skogsbilvägkanter tillsammans utgör mindre än 1 % (källa: Skogsstatistisk årsbok). Även om de sistnämnda bidrar, är det således varken en kortsiktig eller långsiktig lösning på foderbrist och för stora betesskador än mindre ett incitament för ökningar av klövviltstammarnas numerär. Viktigt att beakta är att en stor andel av kraftledningsgator och vägkanter redan idag producerar mycket viltfoder, de ligger inte i träda. En del av problematiken är att 80-talets älgexplosion fortfarande är en slags måttstock som nutida älgtillgång och möjlighet till att fälla älg jämförs med. Den jämförelsen är inte rimlig. Älgexplosionen tog fart utan att vare sig myndigheter, markägare eller jägare till en början förstod vad som hände. Älgtätheter på älgar/1000 ha var vanliga och betesskadorna 6 (11)

7 skenade. Även nuvarande älgtätheter som ofta ligger på 7 15 älgar per/1000 ha är i en internationell jämförelse extrema, figur 1. Dagsläget är alltså inte något normaltillstånd. I den jämförelsen ska man också notera att skogstillståndet påverkar älgtätheten. I ett landskap med modernt, aktivt skogsbruk (Sverige, Finland) kan man ha fler älgar per ytenhet än t.ex. i Alaska. Trakthyggesbruk och välskötta tallföryngringar skapar mycket mer viltfoder än lågintensivt skogsbruk. Det är viktigt att betona att det är det svenska trakthyggesbruket som gett möjlighet till relativt stora älgstammar (i en internationell jämförelse). Samtidigt genererar älgstammen omfattande betesskador när den tenderar att bli större än vad fodret medger. Trakthyggesbrukets genomslag medförde ett markant ökat foderutbud och älgstammen var som störst under 80-talet. Trots mycket stor älgstam rådde ingen foderbrist. Det visade sig t.ex. i högre kalvvikter då än nu. Oavsett att älgstammen nu är mindre råder på många håll foderbrist, därför att arealen tallungskog minskat markant. Det är klarlagt att älgexplosionen följd av rådjursexplosion och södra Sveriges ökande dov- och kronhjortsstammar - sammantaget har lett till ett betestryck över mycket lång tid, som vi tidigare aldrig haft. Man kan inte förstå sambandet mellan älgtäthet och skador om man inte inkluderar utvecklingen av tallungskogsarealen. Trots höga avverkningsvolymer och avverkningsarealer har mängden vinterfoder i form av tallungskogar, 1-4 m halverats sedan 80-talet. Det är inte allmänt känt. 7 (11)

8 Areal tallungskog, 1-4 m. 5-årsmedelvärden (2010: ) Det saknas säkra skattningar på det totala antalet älgar i Sverige och ofta används avskjutningssiffror som ett index över älgstammens utveckling, med antagandet att det årliga jaktuttaget utgör en lika stor andel varje år. Detta är givetvis inte en sanning utan en förenklad bild av verkligheten. Om man slår ut tallungskogsarealen per fälld älg ser man att den har minskat med ca 40% sedan toppåren på 90-talet, då det fanns mest vinterfoder per fälld älg. Den minskande mängden tillgängligt vinterfoder per älg är en delförklaring till den ökande mängden betesskador trots att älgstammen på flera håll minskar. 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Tallungskogsareal (1-4m) per fälld älg i Sverige 0, (11)

9 I Sverige är de lokala variationerna i älgtäthet stora, det måste alltid vägas in i bedömningen. Medelvärden för Sverige eller hela landskap kan inte användas i älgförvaltningen. Utgångspunkten är att Sveriges älgtäthet är unik och att jämförelser med 80-talets älgstam leder fel i viltförvaltningen. Ytterligare en aspekt som ofta diskuteras är den om antal älgar kontra älgstammens kvalitet. Kvalitet i en älgstam är knappast definierad men brukar beskrivas som hög medelålder, hög reproduktion per älgko, höga kalvvikter och stora horn på tjurarna. För jord- och skogsbrukets intressen är det i princip en fördel med en älgstam som har hög medelålder och hög reproduktion per älgko. Då kan man ha relativt få djur i vinterstam, djur som därmed gör mindre skada i skogen under vintern och har hög reproduktion och som därmed ger många skottillfällen under hösten. I en situation där älgstammen snabbt måste minskas är det dock svårt att finjustera älgstammen. Då krävs att det totala antalet älgar, men också antalet vuxna hondjur sänks snabbt. Hondjursavskjutningen är alltid den viktigaste åtgärden när en älgstam ska regleras. Avskjutning av kalv och tjur påverkar förstås antalet älgar, men reproduktionen kan i praktiken bara ändras genom ökat jakttryck på hondjur. Antalet älgar är avgörande för skadornas storlek. I en akut situation är det högsta prioritet att ändra antalet älgar. Älgstammens kvalitet blir främst en fråga att hantera i lugnare perioder av förvaltningen. Ofta framförs andelen kalv i avskjutningen som ett kvalitetsmått för älgstammen vilket markägarsidan inte ställer sig bakom. Kvalitetsmåtten avser den stam som återstår EFTER avslutad jakt och kalvskyttet ska istället ses som ett medel för att nå uppställda mål. En hög andel kalv i avskjutningen kan erhållas genom att öka antalet fällda kalvar, eller minska antalet vuxna som fälls. Ett mål om hög kalvandel i avskjutningen får inte användas som argument för att fälla färre vuxna. Att fälla en stor andel kalvar är speciellt svårt i ett skede när man har som mål att ta ned en älgstam. Älgbetesinventeringen (ÄBIN) Det viktigaste instrumentet för att öka kunskapen om var balanspunkten finns mellan skog och vilt är att kontinuerligt genomföra/följa upp betesinventeringar i form av ÄBIN. Äbin är en kvalitetssäkrad basmetod i den nya älgförvaltningen. Äbin ger för ett inventeringsområde, vanligen ett ÄFO, bland annat svar på: - antal tallar (granar, björkar, övriga trädslag) med färska viltskador - antal oskadade tallar (granar) - andel provytor med förekomst av rönn, asp, sälg och ek (RASE) - andel provytor med god konkurrensstatus för RASE - etc Detta underlag hämtas via Älgportalen och förs in i älgförvaltningsplanen. Man ska dock inte fästa så stor vikt vid enskilda års värden utan istället följa utvecklingen över flera år, exempelvis via glidande treårsmedelvärden. Via dessa får man vägledning om åt vilket håll vi är på väg och vilka åtgärder som eventuellt bör vidtas. 9 (11)

10 Skogsbrukets mål för skog och klövvilt Modernt skogsbruk är viltvänligt ett aktivt, hållbart och ståndortsanpassat skogsbruk ger både skydd och foder åt viltet. Vilt är en viktig och självklar del av skogslandskapet och ska finnas i långsiktigt livskraftiga populationer. Vilt är av stort värde för jakt och annan rekreation. Den adaptiva klövviltförvaltningen strävar efter balans mellan klövviltstammar och fodertillgång för att uppnå såväl hög skogsproduktion som livskraftiga viltstammar av hög kvalitet. Svenskt skogsbruk har formulerat mål som samtliga bedöms nödvändiga för att uppfylla den adaptiva klövviltförvaltningens intentioner. Målen ska utvärderas 2015 och revideras vid behov. Huvudmål: Klövviltstammarna ska vara i balans med fodertillgången. 1. Det ska vara möjligt att i hela Sverige föryngra skogsmarken med lämpligt trädslag. 2. Minst 7 av 10 föryngrade tallstammar ska vid 5 m höjd vara oskadade. 3. RASE ska kunna bli trädbildande i hela Sverige där de är naturligt förekommande. Mätbara mål: 1. Det ska vara möjligt att i hela Sverige föryngra skogsmarken med lämpligt trädslag Andelen tall och andra betesbegärliga trädslag i ungskogar ska öka inom de älgförvaltningsområden där trädslagen idag har reducerats till följd av klövviltbete av 10 föryngrade tallstammar ska vid 5 m höjd vara oskadade På ÄFO-nivå ska minst 70 % av Äbin-inventerade tallar ha förutsättningar att förbli oskadade av klövvilt vid 5 m medelhöjd. I rena tallbestånd innebär detta att för T28 minst 1600, för T24 minst 1400 och för T20 minst 1200 tallstammar/ha ska vara oskadade av klövvilt vid 5 m medelhöjd. För att säkerställa att målet vid 5 m höjd ska kunna nås, används ett nyckeltal för hur stora årliga färska skador enligt Äbin som kan accepteras. Nyckeltalet för acceptabel färsk skada anges per ÄFO och varierar med bonitet och skadehistorik, vanligen mellan 2 och 5 %. 3. RASE ska kunna bli trädbildande i hela Sverige där de är naturligt förekommande. Konkurrensstatusen för RASE ska öka på älgförvaltningsområdesnivå. Detta innebär att där trädslagen förekommer ska en större andel trädindivider ha en höjd som är minst lika hög som medelhöjden hos barrträden. 10 (11)

11 Skogsbrukets förhållningssätt: Under följer ett ramverk för hur skogsbruket ska arbeta för att nå de uppsatta målen. Ett ståndortsanpassat trakthyggesbruk utgör grunden för skog-vilt balansen. Mål för skogsskötsel och naturvård ska vara vägledande för klövviltsförvaltningen. Mål för skogsskötsel och naturvård måste kunna nås utan stödutfodring annat än under extraordinära vinterförhållanden. Klövviltstammarnas numerär och sammansättning ska anpassas efter vad fodertillgång, betesskador och mål för biologisk mångfald medger. Måltal för älg formuleras inom respektive älgförvaltningsområde. Målen ska uppnås genom en reglerande jakt inom ordinarie klövviltförvaltning. Markägare ska kunna beviljas skyddsjakt på ett snabbt och förutsägbart sätt i situationer då målen inte nås inom ordinarie klövviltförvaltning. Rovdjursförekomst får inte innebära att klövviltstammarna tillåts öka om det leder till oacceptabla betesskador. En tillfredsställande föryngring ska kunna ske med för ståndorten lämpligt barrträdslag utan skyddsåtgärder såsom stängsling eller användande av annat viltskydd. Länkar (11)

Utvärdering av förvaltningsplaner för älg i Kronobergs län Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Kronobergs län

Utvärdering av förvaltningsplaner för älg i Kronobergs län Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Kronobergs län RAPPORT 13 Utvärdering av förvaltningsplaner för älg i Kronobergs län Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Kronobergs län Rapport -13. Älgförvaltning Kronobergs län Produk on: Svensk Naturförvaltning

Läs mer

MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN

MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN Denna manual ska hjälpa Er när ni fyller i mallen för upprättande av älgskötselplan. Det nya materialet ska användas från och med januari 2012. Manualen kommer punkt

Läs mer

Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu

Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Institutionen för teknik Avdelningen för Skog och trä Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010 Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Jakten

Läs mer

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI.

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1 DISTRIKT EGEN SKOG Jonnie Friberg Jägare Jägmästare Skogsförvaltare Skogsindustriernas nationella representant i: - Viltförvaltningsrådet - Rovviltrådet

Läs mer

Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro

Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv älgförvaltning Kunskap om systemet Älgens ekologi Forskningsexempel Foder behov, tillgång

Läs mer

Skog och jakt. Det ska vara enkelt och roligt att jaga på Holmens marker! Mål för skog och klövvilt

Skog och jakt. Det ska vara enkelt och roligt att jaga på Holmens marker! Mål för skog och klövvilt Jaga med Holmen Det ska vara enkelt och roligt att jaga på Holmens marker! Skog och jakt Sedan människan tog sitt första steg på jorden har jakt varit en naturlig del av livet. Jakten erbjuder många glädjeämnen

Läs mer

Välkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde. Orientering om ny älgförvaltning Sydöstra Gemensamt älgskötselområde?

Välkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde. Orientering om ny älgförvaltning Sydöstra Gemensamt älgskötselområde? Välkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde Orientering om ny älgförvaltning Sydöstra Gemensamt älgskötselområde? Problem med dagens älgförvaltning Ett komplicerat och svåröverskådligt

Läs mer

SKÖTSELPLAN FÖR ..ÄLGSKÖTSELOMRÅDE

SKÖTSELPLAN FÖR ..ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Svenska Jägareförbundet SKÖTSELPLAN FÖR..ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Upprättad 20 Total areal ha Reg. nr. -. -. varav odlat ha Antalet jaktlag i älgskötselområdet st. 1. Bedömning av aktuell älgstam a. De fyra senaste

Läs mer

Älgskötselplan område 14-66-06-007, Period 2015-2017

Älgskötselplan område 14-66-06-007, Period 2015-2017 Älgskötselplan område 14-66-06-007, Period 2015-2017 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Diarieföring av älgskötselplanen Nytt ärende (planen

Läs mer

Årets viktigaste skog- och viltseminarium kring hållbart brukande av skog, hjortdjur och landsbygd i Mellansverige Skogsstyrelsen 2016.03.

Årets viktigaste skog- och viltseminarium kring hållbart brukande av skog, hjortdjur och landsbygd i Mellansverige Skogsstyrelsen 2016.03. Årets viktigaste skog- och viltseminarium kring hållbart brukande av skog, hjortdjur och landsbygd i Mellansverige Skogsstyrelsen 2016.03.30 Nyckelord från dagen: ansvar, frihet, tillit och samarbete.

Läs mer

VILT Kvalificerad Viltförvaltare med fördjupning ekosystemtjänster, Trollhättan. Kursbeskrivningar

VILT Kvalificerad Viltförvaltare med fördjupning ekosystemtjänster, Trollhättan. Kursbeskrivningar Kursbeskrivningar 1. Kursens namn: Beteende och förändringsarbete Yh-poäng: 10 Kursen innehåller olika beteendevetenskapliga förklaringsmodeller för att förstå mänskliga beteende vid ett förändringsarbete.

Läs mer

En ny svensk älgförvaltning: Adaptiv ekosystembaserad förvaltning Göran Ericsson Sveriges lantbruksuniversitet

En ny svensk älgförvaltning: Adaptiv ekosystembaserad förvaltning Göran Ericsson Sveriges lantbruksuniversitet En ny svensk älgförvaltning: Adaptiv ekosystembaserad förvaltning Göran Ericsson Sveriges lantbruksuniversitet Varför? En ny älgförvaltning. Vad är problemet enligt lagstiftaren? Problem/brister i det

Läs mer

Information om nya älgjaktsförslaget och varg

Information om nya älgjaktsförslaget och varg Information om nya älgjaktsförslaget och varg Sv. Jägarförbundet genomför ett antal presentationer av förslaget om nya älgjaktsregler samt aktuella vargfrågor. I vårt område har information genomförts

Läs mer

Ny älgförvaltning 2012

Ny älgförvaltning 2012 Ny älgförvaltning 2012 - En introduktion Sveriges Lantbruksuniversitet Många beslut, lagar och regler att följa Beslutas av Detaljeringsgrad Lag Riksdag Lägst Förordning Regering Föreskrift Myndighet Högst

Läs mer

Älgskötselplan för Asa älgskötselområde (enligt NFS 2011:7)

Älgskötselplan för Asa älgskötselområde (enligt NFS 2011:7) Älgskötselplan för Asa älgskötselområde 2012-2013 (enligt NFS 2011:7) 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Asa Älgskötselområde bildades 1995 och omfattade 8322 ha med 9 stycken jaktlag. Ordförande

Läs mer

1 Älgskötselområdets namn ska vara älgskötselområde.

1 Älgskötselområdets namn ska vara älgskötselområde. Stadgar/Bestämmelser för. ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Antagna den och gällande för de fastigheter eller del av fastighet som genom Avtal om samgående i älgskötselområde anslutit sina fastigheter till För det fall

Läs mer

Ny älgförvaltning 2012

Ny älgförvaltning 2012 Ny älgförvaltning 2012 - En introduktion Sveriges Lantbruksuniversitet Många beslut, lagar och regler att följa Beslutas av Detaljeringsgrad Lag Riksdag Lägst Förordning Regering Föreskrift Myndighet Högst

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Företrädare för varje älgskötselområde har enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2011:7 28 ) ansvar att genomföra ett årligt protokollfört samråd

Läs mer

Ny älgförvaltning 2012

Ny älgförvaltning 2012 Ny älgförvaltning 2012 - En introduktion Sveriges Lantbruksuniversitet Många beslut, lagar och regler att följa Beslutas av Detaljeringsgrad Lag Riksdag Lägst Förordning Regering Föreskrift Myndighet Högst

Läs mer

Nya älgförvaltningen, Äbin mm

Nya älgförvaltningen, Äbin mm Nya älgförvaltningen, Äbin mm Kalmar 2015-01-26 Johan Frisk Skogs- & viltförvaltningsansvarig Södra Skog Kort presentation Södra Skog 1998, Ulricehamns sbo 2005- ansvarig för förvaltningen av egen skog

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE Er ref N2015/05179/FJR Ert datum 2015-11-09 Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss om strategi för svensk viltförvaltning Lantbrukarnas Riksförbund

Läs mer

I denna folder presenteras kortfattat projektets

I denna folder presenteras kortfattat projektets Det går att minska de omfattande betesskadorna på tall. Det går också att öka andelen tall i skogen. Och det går att göra genom ökad samverkan mellan jägare och skogsägare, något som båda grupperna tjänar

Läs mer

Referenshägn. Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning. Referenshägn Version 1.0

Referenshägn. Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning. Referenshägn Version 1.0 Referenshägn Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning Referenshägn Version 1.0 Författare Jonas Bergquist, Skogsskötselspecialist, Skogsstyrelsen, jonas.bergquist@skogsstyrelsen.se

Läs mer

Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län

Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2014: 15 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 Foto framsida: cc.flickr.com/isfugl Länsstyrelsen

Läs mer

Planer i älgförvaltningen

Planer i älgförvaltningen Planer i älgförvaltningen Vänersborg 2015-04-09 Johan Frisk Skogs- & viltförvaltningsansvarig Södra Skog Nya älgförvaltningen gäller mer än bara älg! Adaptiv Ekosystembaserad Lokalt förankrad I balans

Läs mer

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Älgförvaltningen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 3 juni 2010 Eskil Erlandsson Mats Wiberg (Jordbruksdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll I

Läs mer

STADGAR FÖR ÄLGSKÖTSELOMRÅDE

STADGAR FÖR ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Svenska Jägareförbundet Mall 2012 1 STADGAR FÖR.. ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Antagna den.och gäller för de jakträttshavare som genom avtal om samgående i älgskötselområde anslutit sina älgjaktområden till älgskötselområdet

Läs mer

Tänk vilt när du sköter skog!

Tänk vilt när du sköter skog! Tänk vilt när du sköter skog! För skogen och viltet Skogsstyrelsen, Jönköping 2014 Redaktör Royne Andersson Författare Matts Rolander Foto Omslag Rune Ahlander, 4m Johan Nitare sid 3 Michael Ekstrand sid

Läs mer

YTTRANDE över Jordbruksdepartementets promemoria (utkast till lagrådsremiss) Älgförvaltningen ; Dnr Jo2010/1120

YTTRANDE över Jordbruksdepartementets promemoria (utkast till lagrådsremiss) Älgförvaltningen ; Dnr Jo2010/1120 Jordbruksdepartementet Rättssekreteriatet 103 33 Stockholm YTTRANDE över Jordbruksdepartementets promemoria (utkast till lagrådsremiss) Älgförvaltningen ; Dnr Jo2010/1120 Sveriges Jordägareförbund har

Läs mer

Skog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige

Skog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige Skog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige Södras viltpolicy Skogen och viltstammarna ska förvaltas så att skogens alla nyttigheter tas tillvara samtidigt som det övergripande

Läs mer

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk skattning av bl.a. hur

Läs mer

Klövvilt och betestryck i Kolmården

Klövvilt och betestryck i Kolmården Kopia till: Håkan Svensson 2010-08-01 Klövvilt och betestryck i Kolmården Hur mycket vilt kan Kolmården föda? Det som kännetecknar skogsmarken i Kolmården, är relativt låga boniteter med inslag av hällar

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Osby Norra Älgskötselområde Ä09-01-047 Beslutad av Länsstyrelsen

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015 till och med 2017 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: VÄSTRA TORSÅS ÄLGSKÖTSELOMRÅDE 07-04-11-075-Ä Beslutad

Läs mer

Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund

Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas Folke Fagerlund 60000 Mantimmar obs 2014 ej slutredovisat 50000 I snitt i länet ligger ca 85 % av mantimmarna

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2014 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Osby Norra Älgskötselområde Ä09-01-047 Beslutad av Länsstyrelsen

Läs mer

Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (ÄFG)

Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (ÄFG) Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (ÄFG) Detta dokument är gemensamt för de organisationer som finns representerade inom. Tillsammans äger och representerar de ca 80 % av Sveriges

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015 till och med 2015 ÄSO:s namn: NV Gräsmarks ÄSO Länsstyrelsens reg.nummer: Beslutad av Länsstyrelsen ÄSO:s areal

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2013 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Örkelljunga Fagerhult Älgskötselområde Ä-05-01-059 Beslutad

Läs mer

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019 Beslut 1(2) Datum Ärendebeteckning 2016-06-13 218-4691-16 Sydöstra ÄFG c/o Peter Christoffersson Varvsbergsvägen 2B 891 20 Örnsköldsvik Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/2017 2018/2019

Läs mer

Med Älgfrode 3.2 som beräkningsverktyg för förslag på avskjutning.

Med Älgfrode 3.2 som beräkningsverktyg för förslag på avskjutning. Med Älgfrode 3.2 som beräkningsverktyg för förslag på avskjutning. Den här manualen är till för att underlätta för dig som ska planera älgskötseln i ert område de kommande åren. Målet är att öka förståelsen

Läs mer

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019 Beslut 1(2) Datum Ärendebeteckning 2016-06-13 218-4784-16 Nordvästra ÄFG c/o Anders Pettersson Blåhakevägen 4A 920 70 Sorsele Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/2017 2018/2019 Beslut

Läs mer

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019 Beslut 1(2) Datum Ärendebeteckning 2016-06-13 218-4776-16 Mellersta ÄFG c/o Sveaskog - Petter Johansson Industrivägen 12 901 30 Umeå Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/2017 2018/2019

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Varje älgskötselområde har enligt föreskrifterna ansvar att genomföra ett samråd om det fortsatta förvaltningsarbetet och är ett led i det nya älgförvaltningssystemet.

Läs mer

Bäckaby Älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Bäckaby Älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Bäckaby Älgskötselområde Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad

Läs mer

LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur

LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Styrelsen 2012-03-20 LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur Denna policy är avsedd att vara ett stöd för LRFs arbete i förvaltningen av älg och övriga vilda

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015/16 till och med 2017/18 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Stjärnsund 20-83-03-093-Ä ÄSO:s registrerade areal

Läs mer

Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad avskjutningsplan (inom pågående period)

Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad avskjutningsplan (inom pågående period) Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Ryssby-Åby Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad avskjutningsplan

Läs mer

JUA älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

JUA älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan JUA älgskötselområde Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: till och med ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: ÄSO:s registrerade areal i ha: Registrerande län: Tillhör ÄFO: Datum

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Varje älgskötselområde har enligt föreskrifterna ansvar att genomföra ett samråd om det fortsatta förvaltningsarbetet och är ett led i det nya älgförvaltningssystemet.

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015 till och med 2017 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: ÄSO:s registrerade areal i ha: 36000 Registrerande län:

Läs mer

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv kg

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv kg FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1 DISTRIKT EGEN SKOG Skogsindustriernas nationella representant i: -Viltförvaltningsrådet - Rovviltrådet - Vargflytt gruppen -Rovviltexpert miljödep. Skogsnäringens

Läs mer

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019 Beslut 1(2) Datum Ärendebeteckning 2016-06-13 218-4788-16 Nordöstra ÄFG c/o Emelie Bergquist Bergliden 28 931 96 Skellefteå Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/2017 2018/2019 Beslut

Läs mer

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning. 2009-05-28 Miljödepartementet Politiska staben PM: Sammanfattande del av propositionen En ny rovdjursförvaltning Sverige ska ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och varje

Läs mer

Älgförvaltningsområden i Jämtlands län

Älgförvaltningsområden i Jämtlands län 1 / 8 Beslut Datum 2012-01-17 218-2658-2011 Dnr (anges vid skriftväxling) Se sändlista Älgförvaltningsområden i Jämtlands län Bilagor: Karta 1, 2 Beslut Länsstyrelsen i Jämtlands län beslutar med stöd

Läs mer

Älgförvaltningsplan för Uppsala län

Älgförvaltningsplan för Uppsala län Älgförvaltningsplan för Uppsala län 2013-2015 LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2014: 04 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 Foto framsida: cc.flickr.com/jonathan Brennecke Länsstyrelsen i Uppsala

Läs mer

Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 2014/2015

Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 2014/2015 Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 2014/2015 På uppdrag av Holmen Skog har Svensk Naturförvaltning AB u ört en modellberäkning av älgstammens storlek, sammansä ning och utveckling i Örnsköldsviks älgförvaltningsområde

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Sida 1 Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2013 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Norra Hagunda Älgskötselområde 03-80-14-014-Ä Beslutad

Läs mer

Älgbetesinventering Uppsala län 2009 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo

Älgbetesinventering Uppsala län 2009 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo Älgbetesinventering Uppsala län 2009 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo 1 Älgbetesinventering i Uppland 2009 Sammanfattning Trenden med minskande älgbetesskador de senaste åren inom inventeringsområdena

Läs mer

Sö Perstorps Älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Sö Perstorps Älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Sö Perstorps Älgskötselområde Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2013 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Verum Ä06-11-023 Beslutad av Länsstyrelsen Total areal

Läs mer

Skötselplan för Stjärnsunds Älgskötselområde

Skötselplan för Stjärnsunds Älgskötselområde Upprättad 2013 Reg. Nr Ä -83 03-092 Total areal 40 429 ha Varav odlat ca Antalet jaktlag i älgskötselområdet : 28 st 1. Bedömning av aktuell älgstam/bör finnas i IT-plattformen a. De fyra senaste årens

Läs mer

Älgstammen i Södermanland. Rapport 2012:16

Älgstammen i Södermanland. Rapport 2012:16 Älgstammen i Södermanland Målsättning 2013-2016 Rapport 2012:16 Framtagen av: Viltförvaltningsdelegationens arbetsgrupp för älgfrågor, Länsstyrelsen i Södermanlands län Grafisk form och produktion: Länsstyrelsen

Läs mer

Jaktledarens grundkunskaper. Beståndsvårdssystemet

Jaktledarens grundkunskaper. Beståndsvårdssystemet Jaktledarens grundkunskaper Beståndsvårdssystemet 1 Jaktledarens grundkunskaper Beståndsvårdssystemet Jani Körhämö, Finlands viltcentral 2015 2 Förord Jaktledarens grundkunskaper är ett utbildningsmaterial

Läs mer

Protokoll ordinarie älg/kronviltmöte Årsmöte.

Protokoll ordinarie älg/kronviltmöte Årsmöte. Protokoll ordinarie älg/kronviltmöte Årsmöte. Roland Svensson hälsar alla mycket välkomna och förklarade mötet öppnat. 1. Val av ordförande och sekreterare. Mötet föreslog och valde Jan Elmeklo som ordförande

Läs mer

Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST)

Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Datum Dnr 2001-01-26 1426-2000 Juridiska sekretariatet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Sammanfattning Domstolsverket (DV) är positiv till

Läs mer

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2010/11:MJU6

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2010/11:MJU6 Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2010/11:MJU6 Älgförvaltningen Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2009/10:239 Älgförvaltningen. I betänkande behandlas även

Läs mer

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017 Älgbetesinventering och foderprognos 2017 ÄFO: 2. Malingsbo Län: Örebro län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Örebro län Kartan visar slumpvis utlagda kilometerrutor där inventering i ungskog har skett under 2015 och 2016. Ur detta stickprov har en statistisk skattning

Läs mer

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Västra Götalands län Kartan visar slumpvis utlagda kilometerrutor där inventering i ungskog har skett under 2015 och 2016. Ur detta stickprov har en statistisk

Läs mer

Viltinventeringar och viltforskning

Viltinventeringar och viltforskning Viltinventeringar och viltforskning http://www.rktl.fi/svenska/ http://www.rktl.fi/svenska/vilt/ http://www.rktl.fi/svenska/vilt/instruktioner_och_blanketter/ Finlands viltcentral 2012 Illustration: Seppo

Läs mer

Ank. ÄLGFÖRVALTNINGSPLAN. Bergslagskanalen. Namn på älgförvaltningsområdet. Länsstyrelson i Värmlands lan

Ank. ÄLGFÖRVALTNINGSPLAN. Bergslagskanalen. Namn på älgförvaltningsområdet. Länsstyrelson i Värmlands lan Namn på älgförvaltningsområdet Älgförvaltningsplan för perioden Reviderad datum Revidering orsak Registrerad areal för ÄFO (ha) Registrerad areal ÄSO totalt (ha) Registrerad areal licensområden Antal älgskötselområden

Läs mer

Utveckling av klövviltstammarna och tallskogskador på Halle- och Hunneberg

Utveckling av klövviltstammarna och tallskogskador på Halle- och Hunneberg Utveckling av klövviltstammarna och tallskogskador på Halle- och Hunneberg Foto: Jonas Lemel Sammanfattning för åren 2001-2005 Rapporten är beställd av: Sveaskog AB Rapport 11-2005 Svensk Naturförvaltning

Läs mer

INNEHÅLL: Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Diarieföring av älgskötselplanen 1.

INNEHÅLL: Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Diarieföring av älgskötselplanen 1. Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Diarieföring av älgskötselplanen Ryssby-Åby Version (datum) 2016-03-29 Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Nytt

Läs mer

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. 2011-04-12 Skogsstyrelsen Remiss Kunskapsplattform om hållbart brukande av skog Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. Sammanfattning Svenska Jägareförbundet

Läs mer

Information om nya älgjakten

Information om nya älgjakten Information om nya älgjakten Problem med dagens älgförvaltning Ett komplicerat och svåröverskådligt system. 3 former av licensområden, sam- och storlicenser, älgskötselområden och 2 former av kalvjaktsområden

Läs mer

Nicklas Eriksson Roger Johansson Anders Gustafsson Jens Andersson Roger Lundström. Oskar Burström

Nicklas Eriksson Roger Johansson Anders Gustafsson Jens Andersson Roger Lundström. Oskar Burström Jägareförbundet Umeå 1 Styrelsemöte Plats och tid: Jägarna, tisdag 6 Maj 2014 Närvarande: Ulf Lundgren Nicklas Eriksson Anders Gustafsson Jens Andersson Roger Lundström Adjungerade: Christer Zakrisson

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn För ensamkommande barn som kommer till Sverige ska en god man förordnas av överförmyndaren. Gode mannens uppdrag är att vara i vårdnadshavares och förmyndares ställe. Det betyder att den gode mannen har

Läs mer

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas

Läs mer

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. 2013-05-31 Skogsstyrelsen Remissvar Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 SvL Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. Sammanfattningsvis välkomnar Svenska

Läs mer

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2016 Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Norrtälje S Län: Stockholm Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk

Läs mer

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur

Läs mer

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (6) Datum Vår beteckning 2009-06-02 2009-001066 Handläggare: Peter Klintberg Tel: 0226-645047 E-post: peter.klintberg@avesta.se Er beteckning Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Läs mer

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...

Läs mer

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Södertälje ÄFO 2014

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Södertälje ÄFO 2014 Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Södertälje ÄFO 2014 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ till

Läs mer

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje norra ÄFO 2014

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje norra ÄFO 2014 Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje norra ÄFO 2014 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ

Läs mer

Välkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde. Orientering om ny älgförvaltning kretsen Sydöstra Gemensamt älgskötselområde?

Välkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde. Orientering om ny älgförvaltning kretsen Sydöstra Gemensamt älgskötselområde? Välkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde Orientering om ny älgförvaltning kretsen Sydöstra Gemensamt älgskötselområde? Problem med dagens älgförvaltning Ett komplicerat och svåröverskådligt

Läs mer

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2016 Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Gävle-Dala Län: Dalarna Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk

Läs mer

Skrivelse ang. Gävle-Dala ÄFO s förvaltningsplan

Skrivelse ang. Gävle-Dala ÄFO s förvaltningsplan Skrivelse ang. Gävle-Dala ÄFO s förvaltningsplan Mål Jägarrepresentanterna i Gävle-Dala ÄFO har som mål att ha en älgstam av högkvalité och en långsiktig avkastning på 3 älgar per 1000 ha i avskjutning.

Läs mer

Födoval hos kronhjort. Analys av maginnehåll hos 50 kronhjortar i Sörmland och Östergötaland under perioden augusti 2002 till och med juni 2003

Födoval hos kronhjort. Analys av maginnehåll hos 50 kronhjortar i Sörmland och Östergötaland under perioden augusti 2002 till och med juni 2003 Födoval hos kronhjort Analys av maginnehåll hos 50 kronhjortar i Sörmland och Östergötaland under perioden augusti 2002 till och med juni 2003 Göran Bergqvist, SVA Ove Fransson, DI Egen Skog Jonnie Friberg,

Läs mer

Stadgar för Jägareförbundet Råneå jaktvårdskrets

Stadgar för Jägareförbundet Råneå jaktvårdskrets Stadgar för Jägareförbundet Råneå - jaktvårdskrets Antagna av Svenska Jägareförbundets kongress 1991 Ändringar gjorda vid Jägareförbundets årsstämma 2000, 2004 och 2012 Antagna av jaktvårdskretsens årsmöte

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV

RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV Skogsområde vid kyrkan i Morjärv/2012 BAKGRUND OCH SYFTE Kalix kommuns totala skogsinnehav omfattar 543,9 ha, varav produktiv skogsmark närmare

Läs mer

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2016 Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Östersund-Sundsvall Län: Jämtland Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk

Läs mer

JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG

JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG JÄGAREFÖRBUNDET SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET EN PRESENTATION JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG Aldrig förr har så många jägare haft så många jaktmöjligheter på så mycket vilt som nu! Många arter ökar, till exempel

Läs mer

Svenska Jägareförbundets handlingsplan för älg

Svenska Jägareförbundets handlingsplan för älg Svenska Jägareförbundets handlingsplan för älg Handlingsplanen antogs vid förbundsstyrelsemöte 2008-06-17 Mål 1 Inledning Den svenska älgstammen utgör en unik resurs och representerar ett mycket stort

Läs mer

Instruktion för Älgbetesinventering 2015

Instruktion för Älgbetesinventering 2015 Instruktion för Älgbetesinventering 2015 Version 2015-01-16 Innehåll 1 Inledning 3 2 Bakgrund 4 3 Förklaringar och information 5 4 Syftet med inventeringen 6 5 Inventeringstidpunkt 8 6 Definitioner och

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer