RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN

Transkript

1 RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Varje älgskötselområde har enligt föreskrifterna ansvar att genomföra ett samråd om det fortsatta förvaltningsarbetet och är ett led i det nya älgförvaltningssystemet. Det arbete som ni lägger ned på att samordna älgförvaltningen tillsammans med berörda jakträttshavare och markägare ska ligga till grund för upprättandet av så väl kortsiktiga som långsiktiga mål vilka presenteras i älgskötselplanen. Det är ett gemensamt ansvar för markägarna och jägarna att skapa balans mellan viltstammarna och foderutnyttjande. Denna balans är ett viktigt mål för den jakt- och skogspolitik som riksdagen beslutat om. Inriktningen att ställningstagandena förs ut på det lokala planet innebär ett ökat och tydligare ansvar för markägarna och jägarna att målet uppfylls. Ett viktigt led är då det samråd som sker mellan representanter för markägarna och jakträttshavarna inom älgskötselområdet. Älgskötselområden ansvarar för att lokalt samråd årligen kommer till stånd. Riktlinjerna avser i första hand rutinerna kring älgjakt, men samrådet bör också kunna avse andra aktuella viltarter som till exempel kron- och dovhjort, rådjur samt vildsvin. Samrådets sammansättning Samrådet består av markägare och jakträttshavare inom älgskötselområdet. Inför samrådet Respektive företrädare har skyldighet att samla in de uppgifter inom sin sektor som kan ha betydelse för samrådets bedömningar. Jakträttshavarna: avskjutningsstatistik, älgobs, eventuella viltinventeringar, bedömningar av älgstammens storlek och sammansättning med mera, samt resultat ifrån överläggningar med ingående jaktlag. Markägarna: viltskador på gröda och skog grundade på bedömningar eller genomförda inventeringar. Förändringar i skogsbruket (till exempel slutavverkningsarealer) som kan komma att påverka det framtida foderutbudet. Åtgärder för att förbättra foderutbudet. Övrigt: viltolycksstatistik, särskilt drabbade vägsträckor med mera, samt eventuella förslag om olycksförebyggande åtgärder. Samrådets genomförande Samrådet ligger till grund för att upprätta en älgskötselplan för älgskötselområde med syftet att uppnå mål med en älgstam i balans med foderutnyttjande och trafiksäkerhet samt med en lämplig ålders- och könsfördelning. Älgskötselplanen omfattar en tre års period och ska harmoniera med länsplanens övergripande mål samt älgförvaltningsplanen för älgförvaltningsområdet. Eventuella skillnader inom distriktets olika delar bör särskilt noteras. För att nå uppsatta mål måste älgskötselområdets styrelse efter varje samråd kunna upprätt en skötselplan om avskjutningens storlek, tilldelning, avskjutningsprinciper, jakttider,

2 skadeförebyggande åtgärder, biotopvårdsåtgärder med mera. Detta mot bakgrund av de inför samrådet redovisade underlagen avstämda mot målen i den översiktliga planen. Resultatet av samrådet redovisas i ett protokoll. Samrådet är ingen beslutande församling utan ett forum där varje representant redovisar sin uppfattning om skogsskador, trafikolyckor, älgstammens status med mera. Efter samrådet Protokollet sparas i älgskötelområdets regi i minst 5 år. Protokollen kan begäras in av Länsstyrelsen. Protokollet bör även medföras under det samråd som Älgförvaltningsområdet kallar till. Tidsplanering för älgjaktsärendena 2013 Älgsköteselområden: 1 april: Äso-planen inlämnas till ÄFG (samråd med markägare och jägare ska vara klara). Planen granskas av Äfg och ev kompletteringar begärs in. 1 juni: Äso-plan godkänd av Äfg inlämnas till Länsstyrelsen 15 augusti: beslut från Lst om äso-planens godkännande Älgförvaltningsområden: 1 juni: Reviderad Äfp inlämnas till Lst (samråd med äso ska vara klara) Förslag på tilldelning till licensområden inom Äfo inlämnas till Lst 15 augusti: beslut från Lst om äfo-planens godkännande samt tilldelning licensområden Licensområden: 14 september: Sista dagen för erhållande av beslut om tilldelning

3 FÖREDRAGNINGSLISTA SAMRÅD ÄSO 1. Mötets öppnande av sammankallande ledamot från älgskötselområdet 2. Notering av kallade och närvarande 3. Val av ordförande och sekreterare för samrådet 4. Val av justeringsmän 5. Redovisning av a. föregående års avskjutning b. älgobs och eventuellt andra viltinventeringar c. bedömning av den nuvarande älgstammen d. genomgång av det pågående arbetet inom älgskötselområdet 6. Redovisning av viltskador på gröda 7. Redovisning av skador på skog 8. Redovisning av rapporterade viltolyckor 9. Redovisning av övrig dödlighet 10. Redovisning av förebyggande åtgärder foderproduktion, viltvård etc. 11. Målsättning för älgstammens utveckling 12. Övriga frågor (förslag om jakttider, fällavgifter, andra viltarter med mera) 13. Avslutning

4 PROTOKOLL SAMRÅD ÄSO Samrådet i Viljans, älgskötselområde, omfattande totalt hektar, har den (datum månad år) hållit samrådsmöte i Bråthults bygdegård. 1. Mötet öppnas av Vice ordf Lars-Göran Eriksson 2. Notering av närvarande personer/ representanter samt av adjungerade ledamöter Deltagare vid samrådet (antal) Jakträttshavare: Markägare: Jakträttshavare/ Markägare: Övriga deltagare 0 3. Till ordförande i samrådsgruppen utses: Lars-Göran Eriksson och till sekreterare Bengt Ragnarsson 4. Utsedda justeringsmän: Göran Svensson och Bo Håkansson 5. A) Redovisning av föregående års avskjutning. Noteringar med anledning av resultatet Vuxna djur : 25 st, årskalvar: 36. Av dessa: 12 tjurar, 13 hondjur, 20 tjurkalvar och 16 kvigkalvar. Noteras kan att två årskalvar anses vara humanitärt avlivade p.g.a. slaktvikt under 29 kg. Procent av samtliga skjutna djur: 48 % tjurar, 52 % hondjur, 59 % årskalvar. 5 B) Redovisning av älgobs samt övriga aktuella inventeringar. (till exempel reproduktionsundersökningar, slaktvikter, åldersbestämningar) Särskilda noteringar med anledning av de redovisade uppgifterna. Avser Antal kalvar per vuxet hondjur: Antal vuxna hondjur 161, Antal kalvar 135. Antal tjur per vuxna 0,46, antal tjurar 137, antal vuxna 298. Mantimmar 6019, antal obs 468, Obs / tim 0,078. Samtliga jaktlag: Tjur 137, Ko/kviga 65, Ko 1 kalv 64, Ko2 kalv 32, ensam

5 kalv 7, oidentifierad C) Redovisning av pågående arbete inom älgskötselområdet Särskilda noteringar med anledning av redovisningen. Lars-Göran Eriksson informerade om styrelsens arbete med att skapa en ny älgskötselplan. Arbetet är inte slutfört men skall fullföljas efter detta möte så att resultatet kan redovisas för älgförvaltningsgruppen senast de 1 april. Arbetet i styrelsen sker på ett konstruktivt sätt med regelbundna sammanträden. 5 D) Bedömning av den nuvarande älgstammen. Antalsmässigt Stammen ökar Stammen minskar Stammen oförändrad Kvalitetsmässigt Låg medelålder Låg tjurandel Låg hondjursandel Inventering: Ej utförd. Kommentarer (till exempel lokala skillnader) Några större lokala skillnader anser inte mötesdeltagarna att det finns. 6. Redovisning av viltskador på gröda. Särskilda noteringar. Små skador på jordbruksgrödor. 7. Redovisning av färska skador på skog. Skadeläget är enligt markägarna För högt Högt Acceptabelt Måttligt Lågt Trädbildning av rönn, sälg och asp förekommer i Riklig omfattning Måttlig omfattning Ringa omfattning

6 Uppfattningen grundas på Inventering Bedömning Kommentarer (lokala skillnader m.m.) På magrare skogsmarker där tall vore ett naturligt inslag, sådana finns i älgskötselområdet, gör älgarna stor skada på ungskogen. Vidtagna åtgärder för ett ökat foderutbud Någon större insats har inte gjorts mer är normal hänsyn till viltet i samband med röjningsarbeten. Foderutbudet anses mycket gott för närvarande med anledning av Gudrundhyggena. 8. Redovisning av viltolyckor i trafiken. 3 st olyckor med älg och? st olyckor med övrigt klövvilt inblandad inträffade föregående år. Särskilt drabbade vägavsnitt och eventuella förslag till förebyggande åtgärder: Området är förskonat från omfattande trafikolyckor med vilt inblandat. Länsväg 120 som passerar igenom området utgör den största faran men tre st olyckor med älg inblandad de senaste två åren anser vi inte är något som på verkar älgstammen i någon större omfattning. 9. Redovisning av övrig dödlighet: 3 st döda älgar har anträffats det senaste året. Dödsorsak okänd. 10. Redovisning av förebyggande åtgärder. Foderskapande åtgärder, viltvård, viltanpassat brukande etc. Ambitionen är att öka kunskapen om foderskapande åtgärder vilket medförde att mötesdeltagarna ställde sig positiva till en träff längre fram för utbildning i ämnet. 11. Mot bakgrund av redovisade förhållanden under punkterna 5-9 är målet med älgstammen följande avstämt mot älgskötselplanen;

7 Antalsmässigt Kvalitetsmässigt Nuvarande stam på lämplig nivå Högre medelålder Stammen kan öka (betydligt) Ökad andel hondjur Stammen måste minska (betydligt) Ökad andel tjur Noteringar och kommentarer (olika uppfattningar, lokala variationer med mera) _ Riktlinjer till jägarna för att uppnå önskvärd förändring: Ta bort fler kor i områden där stammen bör minskas. Om möjligt få ner antalet älgar i vinterstam där talen idag bedöms vara 10 st på 1000 ha. Behålla en hög beskattning av årskalvar. Åtgärder för att följa upp förändringen: En kommande spillningsinventering kommer att räta ut frågetecknen. 12. Övriga frågor (eventuella synpunkter på förslag om jakttider, fällavgifter, andra viltarter med mera) Mötet var eniga om att man sparar ko med en kalv första jaktveckan. Gammal bestämmelse som man vill ha kvar. Bestämmelsen om att 50 % av kvarvarande tilldelning får skjutas andra året i planen bör ändras då det kan stoppa en tänkt avskjutning om det finns udda antal älgar kvar. L-G Eriksson medgav att syrelsen redan diskuterat problemet och kommer med ett nytt förslag om detta till kommande årsmöte. 13. Mötets avslutande 14. Sekreterare Bengt Ragnarsson Namnförtydligande Ordförande Lars-Göran Eriksson Namnförtydligande

8 Telefon: Dagtid: Mobil: Telefon: Dagtid: Mobil: Justeras (två av mötet utsedda personer):.. Göran Svensson. Bo Håkansson