älgskötselområde, omfattande Daniel Norrgård, ordf V Torsås ÄSO 2. Notering av närvarande personer/ representanter samt av adjungerade ledamöter

Transkript

1 Västra Torsås älgskötselområde PROTOKOLL SAMRÅD ÄSO Samrådet i Västra Torsås älgskötselområde, omfattande totalt hektar, har den 27 mars 2014 hållit samrådsmöte i Hynnenäs bygdegård. 1. Mötet öppnas av 2. Notering av närvarande personer/ representanter samt av adjungerade ledamöter Deltagare vid samrådet (antal) Daniel Norrgård, ordf V Torsås ÄSO Jakträttshavare: Markägare: Jakträttshavare/ Markägare: Övriga deltagare Till ordförande i samrådsgruppen utses och till sekreterare Daniel Norrgård (ordf) resp Jan-Otto Björn (sekr) 4. Utsedda justeringsmän: Thomas Lundh och Roland Eliasson 5. A) Redovisning av föregående års avskjutning. Noteringar med anledning av resultatet Totalt 50 älgar har fällts, varav 7 tjurar, 14 hondjur och 29 kalvar. Härigenom blev avskjutningen 33 % tjurar av de vuxna och 58 % kalvar av totalen. Jämfört med skötselplanen uppgick den totala avskjutningen till 22 % fler än planen. 7 kalvar fälldes under jan-feb 2014 (ökat tryck på kalvavskjutning påkallades av Sv Jägareförb efter årsskiftet) och hade inte dessa fällts skulle överskjutningen ha stannat vid 5 %. Tjurvikterna har gått ner från 220 kg älgjakten 2012/13 till 207 kg nu (- 6 %), vilket kan vara en följd av att genomsnittsåldern minskat från 4,3 år till 3,8 år. Även kalvvikterna har minskat, för tjurkalv från 61 till 58 kg och för kvigkalv från 58 till 52 kg. De fällda fjolårskvigorna har dock inte minskat något i vikt. Inga felskjutningar har rapporterats detta år.

2 5 B) Redovisning av älgobs samt övriga aktuella inventeringar. (till exempel reproduktionsundersökningar, slaktvikter, åldersbestämningar) Särskilda noteringar med anledning av de redovisade uppgifterna. V Torsås ÄSO: Älgobs/mantimme , , ,09 Tjur/vuxen älg , , ,35 Kalv/vux hondjur , , ,69 ÄFO 3 Älgobs/mantimme , ,08 Tjur/vuxen älg , , ,41 Kalv/vux hondjur , , ,73 Obsen tyder på att andelen tjur i skötselområdet är lägre än i förvaltningsområdet. Ålderssammansättningen liksom vikterna tycks ha minskat något i älgstammen (se ovan under p. 5 A). Reproduktionen tycks också ha gått ned något både i skötselområdet och förvaltningsområdet enligt älgobsen. 5 C) Redovisning av pågående arbete inom älgskötselområdet Särskilda noteringar med anledning av redovisningen. Under de närmsta åren kommer med all sannolikhet ett införande av spillningsinventering. Förvaltningsområde 2 genomför i år en sådan inventering inom sina älgskötselområden. En särskild betestrycksinventering anpassad mer till södra Sverige (SydÄBIN) där inte tallinslaget behöver vara särskilt stort är på väg att genomföras av Södra under medverkan av Skogsstyrelsen. I år är det förvaltningsområde 2, 5, 6 och 7 som kommer att få sina områden genomgångna och nästa år blir det resten av förvaltningsområdena, dvs även V Torsås ÄSO. 5 D) Bedömning av den nuvarande älgstammen. Antalsmässigt Stammen ökar Stammen minskar Stammen oförändrad Kvalitetsmässigt Låg medelålder särskilt tjurarna < 6 taggar(från 4,3 till 3,8 år) Låg tjurandel Låg hondjursandel Inventering: antal ca 6,1/1000 hektar (vinterstam).

3 Kommentarer (till exempel lokala skillnader) En del ansåg att älgstammen har minskat (38%) och andra att stammen ökat (21%). Något flera (41%) ansåg att stammen i huvudsak är oförändrad. Kalvandelen har enligt de flesta minskat något bl a till följd av en större andel enkelkalvar, vilket också medförde att antalet fällda kalvar under de tre första veckorna var betydligt färre än vanligt (möjlighet att skjuta kalv första tre veckorna endast vid dubbelkalvar). Medelåldern på de fällda tjurarna har minskat något, vilket kan vara ett tecken på att medelåldern i stammen från 7 taggar och uppåt minskat. I övrigt ansågs att en stor andel tjurar har 2-4 taggar. Av denna anledning och för att få upp flera större älgar diskuterades möjligheten av att under t ex ett år förbjuda jakt på tjurar från t ex 6 taggar och uppåt och tillåta jakt på tjurar med upp till 4 eller 5 taggar. De flesta var av denna uppfattning. Föreslagen förändring av avskjutningen skulle dock innebära ett strypt flöde av mindre tjurar till gruppen äldre tjurar. Brist på äldre tjurar påverkar samtidigt reproduktionen med färre och sent födda kalvar. 6. Redovisning av viltskador på gröda. Särskilda noteringar. Inga större problem med älgarna. Det är grisarna det är problem med. Utfodring utöver åtling borde kunna förbjudas. Grisjakt ansågs kunna vara möjlig under älgjakten, men problemet är att denna jakt räknas som småviltjakt och därför inte alltid ingår i den tillgängliga älgjaktmarken. Där möjligheten finns rekommenderas samtidig grisjakt. 7. Redovisning av färska skador på skog. Skadeläget är enligt markägarna För högt Högt Acceptabelt Måttligt Lågt Trädbildning av rönn, sälg och asp förekommer i Riklig omfattning Måttlig omfattning Ringa omfattning Uppfattningen grundas på Inventering Bedömning Kommentarer (lokala skillnader m.m.) Inga kommentarer lämnades. Vidtagna åtgärder för ett ökat foderutbud

4 Viltåkrar har i viss omfattning anlagts. Röjning och gallring utförs så långt som möjligt ur ett viltperspektiv. Kantzoner sparas i vissa fall för viltet. Gallring och annan avverkning av t ex tall försöker man att göra under vintertid för att skapa tillgängligt foder. 8. Redovisning av viltolyckor i trafiken. 4 st olyckor med älg och 6 st olyckor med övrigt klövvilt (vildsvin) inblandad inträffade föregående år. Särskilt drabbade vägavsnitt och eventuella förslag till förebyggande åtgärder: Utöver älgar och grisar kan säkert ett antal rådjur bokföras på trafikskadekontot inom skötselområdet. Värst drabbat vägavsnitt inom området anses 126:an vara. Åtgärder för att få ned antalet trafikolyckor med vilt inblandat är svårt. Trafikanterna måste så långt som möjligt vara uppmärksamma på viltet i trafiken, särskilt i skymning och gryning. I övrigt skulle viltstängsel vara en möjlighet att få ned antalet olyckor med älg och annat klövvilt. 9. Redovisning av övrig dödlighet: 2 älgar har rapporterats som övrig dödlighet. 10. Redovisning av förebyggande åtgärder. Foderskapande åtgärder, viltvård, viltanpassat brukande etc. Den gångna vintern har det inte funnits något större behov av några särskilda foderskapande åtgärder. Sälg och rönn kan lämpligen sparas för viltet. Se i övrigt redovisningen på fråga Mot bakgrund av redovisade förhållanden under punkterna 5-9 är målet med älgstammen följande avstämt mot älgskötselplanen; Antalsmässigt Nuvarande stam på lämplig nivå Stammen kan öka (betydligt) Stammen måste minska (betydligt) Kvalitetsmässigt Högre medelålder Ökad andel hondjur Ökad andel tjur Noteringar och kommentarer (olika uppfattningar, lokala variationer med mera) Älgstammens numerär bedöms ligga på en lämplig nivå. Vinterstammen kanske kan höjas till ca 7 älgar/1000 ha. Kvalitetsmässigt behöver dock medelåldern för inte minst de äldre tjurarna (mer än 6 taggar) öka en del och av älgobsen framgår också ett behov av att öka andelen tjur i stammen. Riktlinjer till jägarna för att uppnå önskvärd förändring: Under mötet framkom inte några särskilda riktlinjer till jägarna, men fortfarande bör kunna sägas att föregående års riktlinjer rimligen gäller, nämligen. Fortsatt återhållsam avskjutning med selektiv jakt av tjurar jämfört med hondjur och ett ökat tryck på kalvavskjutningen så att denna i vart fall med marginal överstiger 50 %. Jämför vi 2013/14-års avskjutning med skötselplanen bör tjuravskjutningen inte öka medan hondjursavskjutningen lämpligen kan minskas en del.

5 Åtgärder för att följa upp förändringen: Det är viktigt att älgavskjutningen fortlöpande kan följas upp inom skötselområdet så att lämpliga åtgärder vid behov och i god tid kan vidtas. En förutsättning för detta är att rapporteringen av fällda älgar fortlöpande och inom angiven tid redovisas av jaktlagen. 12. Övriga frågor (eventuella synpunkter på förslag om jakttider, fällavgifter, andra viltarter med mera) Liksom föregående år ansåg många (45 %) att starten på älgjakten skulle kunna senareläggas en del mht att brunsttiden inte avslutats till vid nuvarande älgjakts början. Detta kan aktualiseras till Viltförvaltningsdelegationen/länsstyrelsen för översyn. Dessutom ansåg ännu flera (68 %) att februarijakten kunde slopas. Inte fullt så många (42 %) ansåg även att januarijakten kunde tas bort. Betr fällavgifterna ansågs att dessa kanske är lagom stora. I sammanhanget påkallades behov av information om fällavgifternas storlek i länet och hur dessa används. Det framkom även synpunkter på att fällavgifter för undermåliga kalvar borde kunna tas bort på något sätt. Vad gäller andra viltarter ansågs följande: Rådjuren ansågs på många håll (58 %) ha ökat betydligt medan dessa på några andra håll istället ansågs ha minskat. Lodjuren bedömdes även på flera håll ha ökat inkl föryngringar, varför denna djurart skulle kunna vara jaktbar. Det är viktigt att alla iakttagelser av lodjur rapporteras till länsstyrelsen. Befintlig älgskötselplan rekommenderades inte att ändras då det inte föreligger något större förändringsbehov. 13. Mötets avslutande Sekreterare Ordförande Jan-Otto Björn Namnförtydligande Daniel Norrgård Namnförtydligande Telefon: Dagtid: Mobil: Telefon: Dagtid: Mobil: Justeras (två av mötet utsedda personer). Thomas Lundh Jungfruboda, Lönashult. Roland Eliasson Kvarnagård, Lönashult

6 PROTOKOLL SAMRÅD ÄSO Samrådet i älgskötselområde, omfattande totalt hektar, har den (datum månad år) hållit samrådsmöte i. 4. Mötet öppnas av 5. Notering av närvarande personer/ representanter samt av adjungerade ledamöter Deltagare vid samrådet (antal) Jakträttshavare: Markägare: Jakträttshavare/ Markägare: Övriga deltagare 6. Till ordförande i samrådsgruppen utses och till sekreterare 4. Utsedda justeringsmän: 5. A) Redovisning av föregående års avskjutning. Noteringar med anledning av resultatet 5 B) Redovisning av älgobs samt övriga aktuella inventeringar. (till exempel reproduktionsundersökningar, slaktvikter, åldersbestämningar) Särskilda noteringar med anledning av de redovisade uppgifterna.

7 5 C) Redovisning av pågående arbete inom älgskötselområdet Särskilda noteringar med anledning av redovisningen. 5 D) Bedömning av den nuvarande älgstammen. Antalsmässigt Stammen ökar Stammen minskar Stammen oförändrad Kvalitetsmässigt Låg medelålder Låg tjurandel Låg hondjursandel Inventering: antal /1000 hektar. Kommentarer (till exempel lokala skillnader) 9. Redovisning av viltskador på gröda. Särskilda noteringar. 10. Redovisning av färska skador på skog. Skadeläget är enligt markägarna För högt Högt Acceptabelt Måttligt Lågt Trädbildning av rönn, sälg och asp förekommer i Riklig omfattning Måttlig omfattning Ringa omfattning Uppfattningen grundas på Inventering

8 Bedömning Kommentarer (lokala skillnader m.m.) Vidtagna åtgärder för ett ökat foderutbud 11. Redovisning av viltolyckor i trafiken. st olyckor med älg och st olyckor med övrigt klövvilt inblandad inträffade föregående år. Särskilt drabbade vägavsnitt och eventuella förslag till förebyggande åtgärder: 9. Redovisning av övrig dödlighet: 10. Redovisning av förebyggande åtgärder. Foderskapande åtgärder, viltvård, viltanpassat brukande etc. 11. Mot bakgrund av redovisade förhållanden under punkterna 5-9 är målet med älgstammen följande avstämt mot älgskötselplanen; Antalsmässigt Nuvarande stam på lämplig nivå Stammen kan öka (betydligt) Stammen måste minska (betydligt) Kvalitetsmässigt Högre medelålder Ökad andel hondjur Ökad andel tjur Noteringar och kommentarer (olika uppfattningar, lokala variationer med mera)

9 Riktlinjer till jägarna för att uppnå önskvärd förändring: Åtgärder för att följa upp förändringen: 14. Övriga frågor (eventuella synpunkter på förslag om jakttider, fällavgifter, andra viltarter med mera) 15. Mötets avslutande Sekreterare Ordförande Namnförtydligande Namnförtydligande Telefon: Dagtid: Mobil: Telefon: Dagtid: Mobil: Justeras (två av mötet utsedda personer):.....