Älgskötselområde ÄSO

Transkript

1 Älgskötselområde ÄSO

2 Vad är ett älgskötselområde? - Egentligen inget nytt. Älgskötselområden har funnits även tidigare - En av två typer av områden som kan registreras hos Länsstyrelsen (och som är krav för att få jaga älg - undantaget är kalvjakt under 5 dagar på oregistrerad mark) Licensområde - ett jaktområde med jakt efter licens Skötselområde - en sammanslutning av flera jaktområden med jakt efter skötselplan

3 Vad är ett älgskötselområde? en frivillig sammanslutning av jaktlag och marker som jagar inom ett område som ska tåla en avskjutning av minst 10 vuxna älgar per år En sammanslutning som anser att det är bättre att samverka över ett större område för att uppnå vissa mål Grundstommen i den nya älgförvaltningen!

4 2011

5 2012

6 2013

7 Nya 2014

8 Nya skötselområden 2014 Vilhelmina Mellersta Vilhelmina Östra Stöttingfjället Vännäs Norr 92 Vännäs ÄSO Lövånger ÄSO Björberget-Luspen ÄSO

9 Skötselområdenas utveckling st st st st

10 Täckningsgrad av ÄSO 2013 ÄFO Registrerad Areal (ha) Registrerad ÄSO areal (ha) % ÄSO NV % M % SV % NO % SO % Tot %

11 Ett annat sätt att illustrera täckningsgrad av ÄSO 2013 ÄFO % älg fälld i ÄSO % älg fälld i licens % tilldelat ÄSO NV 65 % 35 % 53 % 47 % M 61 % 39 % 52 % 48 % SV 53 % 47 % 39 % 61 % NO 87 % 13 % 81 % 19 % SO 65 % 35 % 57% 43 % Tot 68 % 32 % 58 % 42 % % tilldelat licens

12 Slutsatser Stor andel av länets älgjakt bedrivs inom ramen för älgskötselområden och det fortsätter att öka Stort steg taget i rätt riktning för den nya älgförvaltningen

13 Vad innebär det att vara med i ett ÄSO? - Kostar inget att bilda eller utöka ÄSO med befintliga licensområden - Att ansluta oregistrerad mark (en eller flera fastigheter) kostar 2300:- - Fritt att gå ur om det inte passar - Vid utträde kan ansökas om registrering av licensområde (kostar 2300:-)

14 Ett exempel på hur det kan se ut

15 Vad innebär det att vara med i ett ÄSO? Älgskötselområdet ansvarar för att förvalta älgstammen genom: Avskjutning Älgobs Eventuell annan inventering Samråd Viltvård Annat

16 Vad innebär det att vara med i ett ÄSO? Jakt efter älg sker inte efter årlig licenstilldelning jakten sker efter skötselplan Jakträttshavarna beslutar själva hur samarbetet ska ske Ska finnas en (3-årig) skötselplan (fastställs av Länsstyrelsen) Skötselområdet fördelar ut/tilldelar älgar till ingående jaktlag Mer flexibelt och anpassningsbart under säsongen jämfört med licens Företrädare för kontakt med Länsstyrelsen ska finnas

17 Vad innebär det att vara med i ett ÄSO? Finns inga formella regler ( ) om hur ett älgskötselområde ska styras Jägare och markägare med gemensamt ansvar att ta fram: Skötselplan Principer för fördelning av älgar Hantering av ansökning om ändring av området Inbetalning av fällavgifter Rapportering av avskjutning

18 Mer om skötselplan Ska innehålla: Uppsatta mål Uppföljning Älgförekomst Betessituationen Åtgärder Inventeringar Planerad avskjutning Tillstyrkan från älgförvaltningsgruppen

19 Företrädares ansvar Minst en gång om året göra uppföljning av älgskötselplanen Vid behov vidta åtgärder och föreslå ändringar för Länsstyrelsens fastställande Inkomma med ny plan i god tid före en planperiods (3 år) utgång Protokollförda samråd med berörda fastighetsägare, jakträttshavare och VVO:n Se till att delta i älgförvaltningsområdets samråd Samrådsprotokoll ska bevaras under minst fem år och ska på begäran ges in till Länsstyrelsen

20 Företrädares ansvar Se till att älgrapportering kommer in Se till att fällavgifter betalas in Se till att skötselplanen följs (max 10% avvikelse) Skicka in ansökningar om ändring av området till Länsstyrelsen

21 Länsstyrelsens rekommendation Styrelse/företrädare utses vid årsstämma/samråd Styrelsen består av markägare och jägare STYRELSEN Sköta löpande administration (t.ex älgtilldelning) Insamling av avskjutningsrapporter, fällavgifter och älgobs Ta emot ansökningar om ändringar av området Bereda och lämna förslag till beslut för årsmöte/samråd

22 Fördelar med älgskötselområde Älgförvaltningen gynnas Framgångsrik förvaltning kräver samarbete över stora arealer Samarbete mellan alla jaktlag inom vandringsområdet Jägare och markägare kommer själva överens om avskjutning och principer som ska gälla Lämplig och eventuellt differentierad älgtilldelning till ingående jaktområden Mindre byråkrati vid överskjutning och påskjutning

23 Fördelar med älgskötselområde Möjligt med fri kalvjakt (så länge planen följs) Fri älgjakt? (så länge planen följs) Markbyten medför inte någon ändrad registrering Samma jakttid på alla älgar Skyddsjakt vid oskördad gröda kan ske från 16 augusti Möjligt omfördela älgar Egen påverkan på älgtilldelningen

24 Länsstyrelsens krav Markägare och jägare ska vara överens om planen Planen i harmoni med övergripande älgförvaltningsplan och bör vara tillstyrkt av älgförvaltningsgruppen Planen kan underkännas om det finns felräkningar eller avvikande meningar om planens målsättning Länsstyrelsen kan avregistrera ÄSO om avskjutningen avviker kraftigt från målsättning i planen

25 Länsstyrelsens krav Länsstyrelsen kan avregistrera skötselområde som inte sköter sig Till exempel: Felaktiga uppgifter Inga rapportering av fällda älgar Ingen betalning av fällavgifter Deltar ej i inventering eller samråd

26 Vem gör vad? Regional nivå - Fastställer - Beslutar Ekosystemnivå - Föreslår mål, hanterar kunskapsbehov, uppföljning och samordning, samråd med ÄSO Lokal nivå - Planerar, samråd mellan markägare och jägare, praktisk förvaltning

27 Vilka planer finns det? Länsplan/program VFD fastställer Älgförvaltningsplan ÄFG föreslår VFD fastställer Älgskötselplan ÄFG granskar och tillstyrker Länsstyrelsen beslutar