Verksamhetsplan år

Transkript

1 Olofströms Äsko/Kronsko Verksamhetsplan år Korrigerad tillsammans med styrelsen som blivet godkänd verksamhetsplan i styrelsen för Olofströms skötselområde gällande Älg och Hjort. Mål Verksamhetsmålet med Älgskötselområde är att tillvarata de anslutna jaktlagens intressen för god älgoch hjortvård och att i samverkan med fastighetsägarna skapa en älg- och hjortstam i balans inom skogs- och jordbruk. Olofströms Skötselområde för Älg och Hjort är en frivillig sammanslutning av jaktmarker gällande förvaltning av stammarna. Vår Strategi och Vision är att områdets gränser skall "huvudsakligen" följa kommungränsen och området omfattar idag nästan hela kommunen, vissa delar i söder tillhör annat område. Styrelsen ansvar är att ta fram en skötselplan enligt de mallar och föreskrifter som finns för skötselområde. Skötselplanen förankras på möte i skötselområdet och då är det viktigt att var påläst och verkligen tänka efter och avstämma innan man går emot styrelsens förslag. Vi får inte glömma att vi Jägare har fått det allmänna uppdraget av Svenska Regeringen och det är viktigt fortsätta att förvalta denna kunskap. Skötselplanen är idag det dokument som görs med våra kunskaper och så kommer det att förbli även i framtiden. Skötselplan godkännes av Länsstyrelsen och tjänstemän på Jägareförbundet fungerar som remissorgan. För att följa planen måste medlemmar acceptera denna. Jägaren måste följa jaktliga förutsättningar för att vara med och skörda. Alla ingående områden är med i förvaltningen och det finns inget jaktlag som har egen älgstam. Idag styr vi avskjutningen med restriktioner och arealen har mindre betydelse. För att förvalta stammen bättre måste vi sätta upp mål som gör att det enskilda jaktlaget skall få ännu större friheter på sikt och via någon metod, kvotering eller annan modell som tar hänsyn till stammen. Vi har vid olika tillfälle under 3-års tid haft frågan på vår hemsida om jägaren kan ta ansvar! Svaret är att % att jägaren måste styras via regler eller övergripande beslut. Då måste alla acceptera de system vi har och att personer ni väljer får förtroende att göra ett bra jobb. Förtroendevalda växer inte på träd! Samråd Sker varje år med angränsande skötselområde i Blekinge, Skåne och Kronoberg totalt över hektar ( i Blekinge, i Dacke Snapphaneträffen). Lägger vi därtill Kalmarmodellen som håller på att implementeras på hektar då vi kan börja prata om älgförvaltning. Kanske vi redan fungerar som tänkt Förvaltningsområde, där ni kan vara med och påverka tillsättningen av förtroendevalda med kunskaper om jakten och skogen. Vårt mål är att upprätta skötselplaner och avskjutningsmodeller som till vissa delar är lika med angränsande område, dock med hänsyn till lokal älg-/hjortstam. Styrelsens mål Styrelsens mål, är att utöva jakt med gemensamma regler för avskjutning. Vår organisation kan vara med att påverka så att A-, B-, E- och oregistrerade områden försvinner då måste alla jaga med samma förutsättningar. Ibland hörs någon stämma att de skall gå ut ur skötselområdet för att någon enskild inte finner beslutet till sin fördel, låt då dessa försvinna med sin tjurighet men då kan de heller inte jaga älg om vi lyckas med våra mål. 1 (5)

2 Bedömning Vi bedömer, att älg/hjortstammen får tillåtas att försiktigt växa kvantitativt under mycket stark kontroll med hänsyn till skadeverkningar i skog och trafik. Vi tar även hänsyn till övrig dödlighet och naturligtvis lyssnat av Jägarkåren och avstämt med styrelsens värderingar. Nedan följer faktorer som ligger till grund för styrelsens bedömning när vi gör skötselplanen och även reviderar var 3: e år. Skötselplanen har krav till följande: Bedömning av aktuell älgstam Senaste årens avskjutning Älgobs Bedömd vinterstam med fördelning på djur Bedömd älgtillgång med hänsyn till fodertillgången och skadesituationen på skog och gröda samt trafikolyckornas omfattning. Älgstammens utseende för närvarande och variationer inom skötselområdet Bedömning av betestrycket och skadesituationen Planerade åtgärder Målsättning för älgstammens utveckling där vi bedömer vinterstammen, stammen medelålder och andel tjur i vinterstammen För att uppnå dessa mål förklarar vi vad som krävs enligt vår bedömning vad gäller avskjutning Jakträttshavare förbinder sig att bedriva jakt efter älg/hjort inom området i överensstämmelse med de mål som angivits i skötselplan (dvs. det enskilda jaktlaget) Samrådet intygas, vilket innebär när skötselplanen godkännes vad gäller målsättningarna med älgstammens förvaltning Styrelsen gör ett tufft jobb för att ta hänsyn till Jägare, markägare och trafik och målsättningen är i nuläget att bygga en bra älgstam på en sikt med 10 år med hänsyn till en bra kvalitativ älgstam. Avskjutningsregler bestäms för närvarande lokalt på höstmöte efter avstämning med angränsande områden där vi får möjlighet att vara delaktiga. Vi strävar efter en långsiktig förvaltning i samverkan. Vårt mål är att det frivilligt bildas större område för att slippa dagens restriktioner och samtidigt ta hänsyn att ingen fråntas jakträtten. När vi går med i skötselområdet skriver företrädare för ert jaktlag på följande avtal: AVTAL OM SAMGÅENDE I ÄLGSKÖTSEL-/ KRONVILTSKÖTSELOMRÅDE Undertecknade, företrädare för nedan angivna områden/jakträttshavare på angivna fastigheter, förklarar härmed att vi, med förekommande fall våra jaktlags/berörda jakträttshavares samtycke, ansluter respektive fastigheter till ett gemensamt skötselområde för Älg och Kronvilt. Vi bedömer att området har förutsättningar att bestå under överskådlig tid. Vi förbehåller oss dock rätten utträda ur skötselområdet om och när vi finner anledning härtill och ansöka om registrering av egna A-, B- eller E-områden. Vi godkänner de bestämmelser (bilaga 1) som upprättats för älg-/kronviltskötselområdets administration och verksamhet och utfäster oss att följa dessa så länge våra marker är anslutna till skötselområdet. Vi förbinder oss att under den tid våra marker är anslutna till Älg/Kronviltskötselområdet följa för området, i samråd med markägarna på nedan angivna älgjaktsområden/fastigheter, upprättad plan för älgstammens skötsel (bilaga2), samt att i samråd med markägarna fortlöpande se över och vid behov revidera planen. 2 (5)

3 Framtid för förvaltningsområden Förväntningarna var höga på att den efterlängtade älgutredningen skulle komma tillrätta med förvaltningen av älgstammen efter ett och ett halvt års utredande. Svenska Jägareförbundet föreslår att utredningen bearbetas ytterligare. Vår bedömning är att en förändring av älgförvaltningen inte kan bli aktuell förrän tidigast Låt oss visa att vi Jägare tillsammans med skogliga representanter sköta det allmänna uppdraget där även trafiken ingår och fortsätta att sköta viltförvaltningen och styra utvecklingen. Den gamla stammen av Jägare brukade säga: Ett jägarliv är för kort för dåliga hundar, och nu får vi ändra det till: Ett jägarliv är för kort för dåliga Jägare vilket innebär; kan vi inte sköta förvaltningen av våra viltstammar på ett klokt sätt tas vi ifrån denna möjlighet. Den lokala organisationen Den lokala organisationen av Jägare och Markägare har den bästa kunskapen om älgstammen och där skall förvaltningen skötas. Beslutsvägarna är korta och vi kan snabbt påverka och dessutom kostnadseffektivt. Kanske det fodras lite tuffare beslut och mer rättigheter ges till de förtroendevalda ni väljer. I utredningen föreslås även att det skall bli förvaltningsområden bestämda av tjänstemän men fortfarande skall skötselplanen användas som instrument. Men en viktig faktor till är att även annan jakt berörs. För mer information se vår hemsida Vi måste nu visa att vi kan förvalta älgstammen och lika viktigt är att alla viltstammar behandlas med ansvar, annars kan vi glömma det system vi har idag. Blir det viltförvaltningsområden påverkas även övrigt vilt och vi får själva inte utse och ta tillvara all den kunskap som finns hos den svenske jägaren. Hela dagens system kommer att urholkas och försvinna! Vi balanserar idag förslagen till beslut både med hänsyn till de biotoper vi har och dessutom med speciella avskjutningsbestämmelser. Vi försöker balansera de flesta önskemål som framförs innan vi presenterar avskjutningsförslag. Vi har själva varit med och tagit fram de beslut vi har idag och det är positivt att ingen de senaste 3 åren har försökt göra motstånd på en jakttid av 70 dagar, det tycker vi tyder på en mognad inom Jägarkåren. Med en blick i backspegeln har Jägarkåren utvecklats och i regel blir det så när alla är delaktiga i besluten. De flesta jägarna tar sitt ansvar och skjuter inte mer än marken producerar, men ibland kan man inte ta hänsyn till den enskilde jägaren eller jaktlaget utan betänka att det är våra viltstammar vi skall förvalta. Ekonomi Vi har klarat ekonomin själva inom skötselområdet och har ännu idag en bra kassa lokalt där vi kan styra vår budget. Vid felskjutningar behöver vi inte blanda in några myndigheter utan klarar det själva i Jägarskrået med hjälp av lokala regler och ärlighet. 3 (5)

4 Hundar och eftersöksekipage Vi bör införa och öka kunskapen om våra hundar och eftersök. Vi är alla överens om att det är viktigt att spåra upp och avliva en skadad älg/hjort oavsett om det gäller jakt eller viltkollision med bil eller tåg. Lagar och förordningar finns beskrivet i Jaktlagsstiftningen och där kan man läsa mer om eftersöksjuridik och som vi är skyldiga att följa. Många lägger ner stort jobb att träna sina hundar och då bör vi öka förståelsen att en hund som påbörjat eftersöket skall fortsätta även över rågången till nästa mark istället för att byta hund vid gränsen. Det bör nästan vara en oskriven lag och alla får fördel av detta och vi får fram bättre eftersökshundar. Samma gäller när eftersöksekipage kommer till hjälp så är det naturligt att de skall bestämma hur eftersöket skall gå till och där skall den lokale jaktledaren naturligt vara behjälplig till ekipaget. Arbetsfördelning med olika roller Detta skall bestämmas vid konstituering av styrelse (roller förutom styrelsearbete) Ajourhållning fastighetsförteckning och kartor Budget och framtagning etiketter för utskick till jaktlagen Hantering av Hjortfrågor samt framtagning av förslag till skötselplan Revidering och beslut av skötselplan Ansvarig för framtagning av förslag till skötselplan älg Revidering och beslut av skötselplan Ansvarig för protokoll och älgobservationer Ansvarig för avstämning med skogsrepresentanter Ansvarig för bokning av lokal och fika Ansvarig för röstlängd och röstkort Lotterier vid älgmöten Kontakter med Länsstyrelsen Utskickning av kallelse och kuvertering Förslag till kallelse Sammankallande och ledamöter i följande verksamhetsområden: o Älg- och hjortvårdsarbete, inventeringar och skadeförebyggande åtgärder o Åldersbestämning, älg och hjort o Valberedning Slutord Styrelsen var samlad under 2 dagar något år tillbaka för att diskutera fram arbetsformer och strategier för skötselområdet och var då överens att jobba på en 10-års sikt och det faktum kvarstår fortfarande. Visar vår modell igen nedan: Med dödlighet lik rovdjurspåverkan (varg och björn) på älgstam Dödligheten störst hos unga, oerfarna och svaga djur (Kalvar, ettåringar och gamla djur). Det blir fler vuxna kvar i vinterstam, dvs högre medelålder, bättre könssammansättning. Antalet födda kalvar ökar, men ändå är antalet i vinterstam detsamma. Detta är en bättre avskjutningsmodell som vi jägare borde ta efter! Dock ska man komma ihåg att vi jägare oftast har en annan målsättning än rovdjuren. 4 (5)

5 Vi upplever att verksamheten har utvecklats i rätt riktning. Vi försöker balansera inlägg från Jägarna som framförs innan vi presenterar skötselplan och avskjutningsförslag. Vi har alla varit med och tagit fram de beslut vi har idag och det är positivt att ingen de senaste åren har protesterat på lång jakttid, det tycker vi tyder på en mognad inom Jägarkåren. Med en kort tillbakablick i backspegeln har Jägarkåren utvecklats och i regel blir det så när alla är delaktiga i besluten, men vi måste bli bättre. De flesta jägarna tar sitt ansvar och skjuter inte mer än marken producerar, men ibland kan man inte ta hänsyn till den enskilde jägaren eller jaktlaget utan betänka att det är våra viltstammar vi skall förvalta. 5 (5) Olofström i januari 2008 Styrelsen