Idag finns sannolikt fler än vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha vildsvin i Sverige

Transkript

1 Idag finns sannolikt fler än vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha vildsvin i Sverige Foto: Thomas Ohlsson

2

3 Skador förorsakade av vildsvin

4

5

6 Utsatta miljöer

7 Antal olyckor Trafikolyckor med vildsvin År Antalet olyckor 2009 var 3085st Antalet olyckor 2010 var 2445st Antalet olyckor 2011 var 2647st Antalet olyckor 2012 är ca 2961st tom den 30/10

8 Spårstämplar Lättklövarna spretar. Klövarna är trubbiga och ger ett tvärt avrundat avtryck i framkanten.

9 Vildsvinens årscykel då den biologiska klockan fungerar Huvudsaklig jakttid Brunsttid Dräktighetstid dagar Bobyggande Vårdagjämning Födsel Fjolårsgaltarna stöts iväg Diperiod Sommarsolstånd

10 Biologi Enkelmagad allätare Hög reproduktion Känslig för störningar Påverkas i hög grad av mängden utfodring Foto: JL Andersson

11 Kraftig utfodring kan bidra till. mycket täta vildsvinsstammar förändringar av vildsvinens rörelsemönster att för unga gyltor får kultingar att det föds fler kullar spritt över hela året att det krävs en mycket hård avskjutning

12 Extremt flockdjur Matriarkat Flera generationer i samma flock Foto JL Andersson

13 Nattaktiva - Vildsvinen börjar i regel röra på sig efter solens nedgång. - Vildsvinen är i stort aktiva 6-8 timmar varje natt oavsett årstid

14 När föder suggorna? Ca 85% av födslarna sker under tiden februari maj i Södermanland Vuxna vildsvin är fredade 16 februari - 15 april Jan Mars Maj Juli Sept Nov

15 Var lever vildsvinen? I hemområden med en storlek av normalt 800 till 6000 ha, kan vara betydligt större! I hemområdet finns ett aktivitets/kärnområde som normalt omfattar en areal av 100 till 600 ha, variationerna är stora! Foto: JL Andersson

16 Dödlighet hos vildsvin Forskningen visar att dödligheten genom jakt är 90-95% Övrig dödlighet är trafik och drunkning Foto: Barnekow

17

18 Galt eller sugga? Könsskillnaderna blir tydligare i takt med stigande ålder

19 Vildsvinen är en art som kräver aktiv förvaltning/samarbete! Sluta att bara jaga vildsvin, börja att förvalta dessa! Foto: JL Andersson

20 Vildsvinsavskjutning i Sverige Foto: Thomas Ohlsson

21 Vildsvinsavskjutning i Jönköping / / / / / / / / / / / / 2012

22 Vildsvinsavskjutning i Östergötland

23 Vildsvinsavskjutning i Kronoberg

24 Uppskattad Vildsvinsavskjutning i Kalmar / / / / / / / / / / / / 2012

25 Vildsvinsavskjutning i Blekinge / / / / / / / / / / / / 2012

26 Vildsvinsavskjutning i Halland / / / / / / / / / / / / 2012

27

28 Vildsvinsavskjutningen i Sverige jämfört med i Tyskland Sverige Siffror för senaste säsongen 2011/2012 finns ännu ej för Tyskland Tyskland Det skjuts idag ca 10 ggr så många vildsvin i Tyskland

29 Utveckling av vildsvinsstammen Utgångsläge nu: 100 individer varav 20 st är produktiva hondjur År 1: 200 individer, avskjutning 60 st (30%) År 2: =140*2=280, avskjutning 84 st År 3: =196*2=392, avskjutning 118 st År 4: =274*2=548, avskjutning 165 st År 5: =383*2=766, avskjutning 230 st Efter 5 år har man ca 550 vildsvin och man har skjutit ca 650 st vid ett uttag på 30%/år Med en avskjutning på 90% av den årliga reproduktionen har man ca 200 vildsvin i vinterstam och man har skjutit ca 500 st

30 Fördubblingstakt: 2,7 S amma tillväxt

31 Framtida utmaningar rörande vildsvin Tillse att avskjutningen blir tillräckligt stor! Hantera vildsvin i tätbebyggda områden! Få alla att förstå att vildsvinen skall förvaltas! Begränsa skadorna i lantbruket! Brukare och jägare skall aktivt samarbeta kring vildsvinsförvaltningen! Öka intensiteten av åteljakt, fler jägare bör nyttjas! Ekonomi och vildsvin! Foto: Thomas Ohlsson

32 En balanserad vildsvinsstam? Reproduktionen och jakten är grunden till balans! Klimatpåverkan!

33 Naturvårdsverket lanserar ny förvaltningsplan för vildsvin som skall ligga till grund för länsvisa förvaltningsplaner! Allt är att läsa här:

34 Vad behöver göras? Skjuta 80-90% av den årliga reproduktionen! Samarbeta! Sluta att utfodra vildsvinen mer än i viltvårdande syfte! Vara aktiv vid skador, gäller både brukare och jägare! Tillse att resurser finns att tillgå vid behov! Vid upplåtelse av jakt var noga med villkoren, vi måste hjälpas åt!

35 Ska vi skjuta suggor/vuxna hondjur? Ja! Under förutsättning att det inte är en ledande sugga. Ur reproduktionssynpunkt kan man lika väl skjuta en gylta. Sugga som åtföljs av kultingar är alltid fredad. Om en ledande sugga fälls är konsekvensen ökad reproduktion och risk för betydande skador. Foto: JL Andersson

36 Så kan det se ut. Kan gemensam förvaltning vara lämplig? Skötselenheter över tillräckligt stora områden krävs för att förvalta stammen. Samordning för att minska skador! = Åtelplatser

37 Areal för ett förvaltningsområde Mer än hektar en egen vildsvinsstam (?) Starta med mindre areal och låt det växa! Gränser - låt naturliga barriärer och t ex vilt- stängsel styra. Fvo Svinaherdarna, 7000 hektar Våra skötselområden för älg och kronhjort är i regel lämpliga även för vildsvin.

38 Enheter inom ett förvaltningsområde Jaktlagen bör ha en areal om minst ha. Det ideala är gemensam jakt efter vildsvin inom området ungefär som vi jagar älg. Jakt, enskilt på små marker kan spoliera skötseln av den gemensamma stammen. Fvo 7000 ha, 6 st jaktlag

39 Svenska Jägareförbundet Vägen till samordning

40 Argument till förvaltning En högre medelålder bidrar till att koncentrera kullarna mer rätt i tiden Äldre suggor har erfarenhet, är skyggare och bidrar till färre skador Köttvärdet är högre från unga djur Foto: Thomas Olsson

41 Förvaltnings-område En enhetlig strategi för förvaltningen ger ett mervärde. För jägarna bättre jakt. För lantbrukarna minskade skador. Erfarenhet från älg- och kronhjortsskötselområden: Färre konflikter jaktgrannar emellan ger en bättre jakt. Foto: Thomas Ohlsson

42 Skadeförebyggande åtgärder Viltåker med samma gröda som den skadekänsliga???? Avledande utfodring???? Äldre vallar skadas betydligt mer, även ettårsvallar kan skadas! Skördade vallar som efterbetas med kreatur skadas mer. Problemgrödor, majs, vete, raps och havre. Jordbruksarrendator utan jakträtt rätt till viss skyddsjakt? Ta ställning inom området. Foto: Thomas Ohlsson

43 Elstängsel 60 cm 40 cm Jordad tråd 20 cm Svenska Jägareförbundet

44 Jakt och avskjutningsstrategi Avskjutningen måste spegla målsättningen Fri jakt efter årsgris Vuxna djur bara under höst och tidig vinter En sugga betyder mer än en älgko för populationen Könsbestämningen är svår, även för ett tränat öga Foto: Thomas Ohlsson

45 Varför samordning? Skapar förutsättningar för att styra vildsvinens utveckling Effektiv jakt Minskade problem och skador Bättre ekonomi och trivsel för alla Svenska Jägareförbundet

46 Exempel på punkter i ett avtal Förvaltningsområdet Avtal/stadgar liknande de för älgskötselområden. Tydliggör gärna markägarrollen. Avskjutningsregler Eftersök Beredskap vid skador Regler för utfodring Gemensamma hundjakter

47 Svenska Jägareförbundet

48 Jägarnas ansvar Att hålla vildsvinsstammen på en rimlig nivå, balans mellan utfodring och jakt Tillse att skadorna minimeras i jordbruket, på allmänna platser och hos enskilda Använda rätt hundmaterial Genomföra kvalitativa eftersök/kontrolleftersök Hålla hög etik Foto: JL Andersson