Vildsvin. Förvaltningsplan för. Jägareförbundet Västmanland
|
|
- Kjell Persson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förvaltningsplan för Vildsvin Jägareförbundet Västmanland Bakgrunden till att vi i Jägareförbundet Västmanland har tagit fram denna plan är för att vi ser stora behov med att förvalta vildsvinen inom vårt län. Utbredningen på vildsvinen är i dagens läge ojämn över länet men på vissa områden så stark att stammen är för stor. Därför ser vi att insatser behöver görs i de områden där vildsvinen redan har övertaget. Det är också mycket viktigt att vi startar med förvaltningen i god tid på de områden där vildsvinen börjar etablera sig för att inte få en okontrollerad situation även där.
2
3 Samarbete väsentligt Vildsvinet är en sådan art som behöver förvaltas på stora områden och genom ett ingående samarbete mellan jordbrukare, jägare och markägare. En bra storlek på förvaltningsområde torde vara de redan befintliga älgskötselområden. Där har vi organisationen klar och kan komma igång med en gemensam förvaltning på ganska kort tid. Skulle vi inte samarbeta på stora områden är det stor risk att flera små marker börjar med sina egna förvaltningar och då har vi inte i lika stor utsträckning kontroll på antalet utfodring och åtelplatser. Detta leder till att fodertillgången blir för hög i relation till vad vildsvinen behöver. Vildsvinen är en art som gynnas av ett högt energiintag, dvs mycket foder, vilket ger en stark populationsökning. Med stor förökningstakt är det mycket svårt att hålla stammarna på de nivåer man vill ha dem. En aktiv förvaltning och hårt arbete med väl avvägda avskjutningar tror vi kan vara lösningen till att vi kan hålla en jaktbar stam och där vi inte har oacceptabla skador inom jord och skogsbruksnäringen. Vid vargetableringar kommer stora delar av denna praktiska förvaltningsplan att bli mycket svår att genomföra. Detta pga att det blir nästintill omöjligt att släppa hundar vid jakt och eftersök.
4 Praktisk Förvaltningsplan för Vildsvin i Västmanland 1. Målsättning: En jaktbar stam som är acceptabel för alla berörda parter. Förvaltningen ska ske i samarbete mellan jordbrukare, jägare och markägare i området där förvaltningen ska utföras på. 2. Storleken på stammen: Storleken på stammen är ganska svår att avgöra hos vildsvin. Det finns olika sätt att inventera stammen på och se tendenser om man har en ökande stam vilket är på följande punkter Skador: Är det en ökande skadebild på t.ex. grödor år efter år är det förmodligen en ökande vildsvinsstam. Inventera i mjölkmognad: När vakjakt i gröda bedrivs bör man notera vilka vildsvin som ses samt tid man är ute. Detta kan ge en indikation om vilka vildsvin man har på ett område. Detta ger bäst resultat om man sitter på flera platser samtidigt och vid samma tid. Åteljakter: Även här kan man se tendenser om man för statistik på hur många individer man ser och hur mycket man skjuter. Man kan också sätta sig på alla åtlar man har på ett område samtidigt och räkna ihop antalet individer man ser och då uppskatta vilken stam man har. Om detta görs två gånger årligen före och efter grisningen kan man även se vilken föryngring man har. Statistik: Att föra statistik på alla jakter som bedrivs inom området ger en bild på hur stammen förändras år efter år. Statistiken ska då föras på vilken jaktform, antal observerade individer, avskjutning, mantimmar osv. Viltolyckor: Även antalet viltolyckor, vid hårt trafikerade vägar, med motorfordon kan ge en indikation på om stammen ökar eller minskar.
5 3. Åtgärder Samarbete: För att lyckas med en framgångsrik förvaltning av vildsvinstammen så måste det ske på stora områden. Därför måste ett samarbete mellan jägare, jordbrukare och markägare inom ett större område skapas. En lämplig storlek på område är älgskötselområden (Äso:n) där organisationen runt förvaltning redan finns. Samarbetet är A och O för att nå framgång och där är viktigt att påpeka att det inte endast är jägarnas ansvar att förvalta vildsvinen. Jordbrukarnas/arrendatorenas medverkande är viktig i många aspekter. Med tanke på att det är lantbrukarna som får de ekonomiska påföljderna av vildsvinen framfart så måste de vara med från början i en förvaltningsprocess med såväl åsikter som praktisk hjälp. Spridaren bör vara igång regelbundet så att vildsvinen vet att det finns mat där. Är det för sällan och vildsvinen passerar och det inte finns foder där kommer de inte så ofta till åteln. Placeringen av åteln bör vara så att den är lätt att nå för skötsel hela året, minst 200m från jaktmarksgräns och ej vara i närheten av skadekänsliga grödor, hårt trafikerade vägar eller nära bebyggelse. Åteln bör byggas med en vakkoja, både för att det är enklare att komma till skott och utan koja så blir jakttrycket mindre under vintern på grund av kyla. Foderspridaren bör flyttas med jämna mellanrum för att eventuella parasiter ska dö ut. Förebyggande åtgärder så att skyddsjakt kan bedrivas: Längs skogskanter kan man så in en remsa med vall. Dessa kan användas transportvägar under jakt samt utfodring. Man kan också utöka skogsbrynet intill åkern som skjutgata. Vid akut skada: Man kan med enkla medel som att göra skjutgator i skadekänsliga grödor och bidra med foder till åtelplatser mm kan minska skador på fält i hög grad. Ibland kan det också vara befogat med elstängsel en kortare tid för att hålla vildsvinen borta från skadekänsliga områden. Åtling: Åtling av vildsvin är till för att locka fram viltet för att få skottchans på det. Åtling ska endast ske med oförädlade produkter så som majs, ärtor, vete mm. För utfodring med animaliska biprodukter krävs tillstånd från länsstyrelsen. Mängden foder som läggs ut behöver inte vara mer än ca 1 kg/dygn/åtelplats för att lyckas locka fram vildsvin. Att lägga ut mer foder bidrar bara till att man göder vildsvinen och det är inte tanken med en åtel. Åtling sker enklast med en elektrisk foderspridare då man kan styra tiden på utläggning av foder för att locka in vildsvinen till platsen.
6 Stödutfodring: I enstaka fall, tex hårda vintrar, kan det få förekomma stödutfodring med ensilage. Fri tillgång på foder så som sockerbetshögar mm får aldrig förekomma. Utfodring för övrigt vilt bör endast ske med ensilage. Då ensilaget är en energifattig gröda bidrar det inte till förändring av reproduktionen hos vildsvinen utan har bara en mättande effekt. För att skjuta vuxna hondjur som är ett måste för att hålla en stam i rätt nivå är det viktigt att suggorna får kultingar perioden feb-mars och inte går med kultingar dec-jan som är den tiden när suggor bör skjutas. För mycket foder gör att det blir kultingar som föds under stora delar av året vilket försvårar förvaltningen och jakten. Viltåkrar: Viltåkrar är ett mycket bra sätt att leda bort vildsvin från skadekänsliga grödor samt att skapa en biotop där de vintertid kan söka föda. Viltåker ska anläggas med mer begärlig gröda än den gröda som man vill styra bort vildsvinen ifrån. Viltåkerns grödor ska gödslas och brukas på samma vis som produktionsfälten. Här kan också en foderspridare placeras. Grödan kan sedan med fördel få stå kvar under vintern. Under grödornas skadekänsliga period får inte jakt bedrivas på viltåkern däremot på vintertid kan det vara en bra plats att bedriva vakjakt på när grisarna är på födosök. Viltanpassat skogsbruk: Viltanpassat skogsbruk är också en del i förvaltningen och ett sätt att leda bort vildsvin från ställen man inte vill ha dem. Att t.ex. spara alla ekar på skogen skapar bra föda åt vildsvinen och är ett naturligt och bra sätt att minska behovet för utfodring i avledande syfte. Viktigt är dock att friställa ekar ordentligt då de är extremt känsliga för konkurrens av solljus från närstående träd. Andra åtgärder kan vara att spara vissa täta partier med gran och sly för skydd till djuren. Dessa ska då ligga så långt från skadekänsliga grödor som möjligt. Om dessa platser också är insprängda med lövträd så skapar man en bra biotop för annat klövvilt för att minska beteskador på gran och tall. I övrigt finns det inga forskningsresultat som visar på att vildsvinen har negativ inverkan på skogsbruket utan snarare tvärs om. Vildsvinens bökningar i skogsmark leder till att man får en bättre biologisk mångfald och ett rikare insektsliv.
7
8
9 4. Jakt Bevakning av fält: Den tiden då det finns skadekänsliga grödor på fälten så bör all jakt bedrivas på dessa. Ett kontinuerligt samarbete och dialog bör finnas mellan jägare och jordbrukare denna tid på året. Jordbrukaren bör hjälpa jägarna i så stor utsträckning som möjligt med bevakning av skador och rapporter om observationer på vildsvin. Skjutgator och klippta kantzoner kan öka framgången avsevärt under dessa jakter. En kombination med åtelplatser som man inte jagar vid under denna period kan bidra till mindre skador på grödor. Skyddsjakt: Framför allt ska den bedrivas i skadekänsliga fält vid den skadekänsliga tiden, som t.ex. när vetet går in i mjölkmognadsstadiet och vid sådd av ärter mm. Vakjakten bedrivs med fördel som smygjakt eller vak. Det är förhållandevis lätt att smyga sig på en grupp med grisar som står och betar i spannmål, bara man har rätt vind och smyger medan vildsvinen för oväsen så är det inte alls sällan man kommer in på en grupp på mindre än fem meter. Vaka på grisarna är också bra, med rätt vind och kamouflage så skapas ofta skottchans ute i fälten. Man kan med fördel skapa fria skjutriktningar där man tänkt vaka på gris igenom att putsa skjutgator på t.ex. kantzoner och i den växande grödan där grisarna håller till. Vakjakt kan också bedrivas på viltåkrar om man har sådana. Då är det dock viktigt att man enbart jagar där under vintertiden. Tanken med viltåkrar för vildsvin är att leda bort djuren från den produktiva jordbruksmarken, därför är det ett måste att dessa platser lämnas lugna under den tid man ej vill ha ut vildsvinen i skadekänsliga grödor. Skyddsjakt på vallarna behöver ofta ske hela året men främst på vår och höst när det inte finns spannmål, sker skador då främst på äldre vallar. Åteljakter: För att få stor effekt bör jakten ske på alla åtlar samtidigt (kom ihåg alltid ha tillgång till eftersöksekipage). Jakten på åtlarna bör inriktas under den tid av året som grödorna inte är känsliga för skador. Drevjakter: Om stor utdelning av jaktresultat önskas bör drevjakt ske över stora områden och angränsande områden bör jaga samtidigt. Vid dessa jakter bör trycket läggas där högsta koncentrationerna av vildsvin finns. Då krävs att man under en tid före jakten vet var vildsvinen finns. Det är även effektivt att ställa passkyttar inne i såtarna på viltväxlarna. Viktigt är också att rätt hundar både i antal och hundtyp används.
10 Avskjutningsstrategier: Suggor bör skjutas (okt-dec), Årsgris skall skjutas under hela året och bör utgöra en stor andel. Ska stammen minskas bör stor andel i avskjutningen vara vuxna hondjur. Eftersök: Eftersök är grunden till att effektiv jakt skall kunna bedrivas. Det är av största vikt att området där man ska förvalta vildsvin på har en strategi för eftersöksekipage. I den bör man ha med upplägg på hundträning, jourlistor mm. Det skall vara lätt för jägare att få tag i en eftersökspatrull innan man går ut på t.ex. åteljakt vilket leder till att jakttrycket då blir större. Därför är ett bra upplägg att göra en jourlista av de eftersöksekipage man har inom området. Ett bra sätt att hålla eftersöksekipagen på en hög kunskapsnivå är att skapa en hundgrupp inom området. Där kan man gemensamt utföra träning och fortbildning osv. Man bör också redan från början ha fria gränser för eftersöksekipagen inom ett förvaltningsområde. Detta gör det mycket enklare för dem som ska utföra eftersöket då de inte sällan sker på natten och kan vara omöjligt att få tag i jakträttsinnehavare när skadat vilt går över jaktmarksgräns. Det är också av fördel om man redan från början även har kontaktat gränsande områden för ett upplägg om eftersöket går utanför förvaltningsområdets gränser. Särskild tränad eftersökspatrull skall enligt lag finnas på plats inom 2 timmar efter påskjutningen.
11 5. Etik: Skytte: Skott mot vildsvin skall inte avlossas då skytt ej är 100% säker på en dödande träff! Säkerheten är A och O som vid all annan jakt, framför allt behöver man planera passen så att säkra skott kan avlossas mot vildsvin. En skytt skall alltid kunna visa skottplats efter avlossat skott. Hundanvändning: Hundar som används till vildsvinsjakt skall ej vara för skarpa. Det är inte heller acceptabelt att använda hundar som tar friska vildsvin. Det bör inte släppas för många hundar på en gång då det kan det medföra att de jagar efter samma drevdjur. Viktigt är också att man inte använder stötande/kortdrivare hundar tillsammans med ställande hundar då dessa har olika jaktsätt vilket kan leda till att vildsvin och hundar kommer till skada. Man bör ha i åtanke om och hur eventuella hundskador av vildsvin ska ersättas, hundarna bör vara försäkrade. 6. Efter skottet Fördelning av byte: Man bör ta upp frågan om fördelning av slaktkropparna redan från början i processen med skapande av den lokala förvaltningsplanen. Försäljning och ge bort kött från vildsvin: Om vildsvin säljs vidare måste det alltid levereras till en vilthanteringsanläggning, det får heller inte ges bort. När jägaren själv eller någon i jaktlaget behåller vildsvinsköttet lämnar man själv in ett trikintest till godkänt laboratorium.
12 Denna skrift har utarbetats av Vildsvinsgruppen inom Jägareförbundet Västmanland. Eftertryck förbjudes utan Jägareförbundets tillstånd. Foto: jakt och djur Thomas Ohlsson Naturbilder: fotoakuten.se Grafisk form: Åsa Söderberg Tryckt på Arkitektkopia Västerås
SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDETS HANDLINGSPLAN FÖR VILDSVIN
SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDETS HANDLINGSPLAN FÖR VILDSVIN Handlingsplanen antogs vid förbundsstyrelsemöte februari 2013 Vildsvin är en art som ställer stora krav på jägare och markägare. Det är ett läraktigt
Läs merIdag finns sannolikt fler än 200 000 vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha 500 000 vildsvin i Sverige
Idag finns sannolikt fler än 200 000 vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha 500 000 vildsvin i Sverige Foto: Thomas Ohlsson Skador förorsakade av vildsvin Utsatta miljöer Antal olyckor Trafikolyckor
Läs merSamverkan i praktiken. Mina egna erfarenheter Folke Fagerlund
Samverkan i praktiken Mina egna erfarenheter Folke Fagerlund Vildsvin i Ryssby-Åby ÄSO 2003 beslut att bilda en vildsvinsgrupp med tre representanter för ÄSO och tre från LRF s lokalavdelning Avskjutning
Läs merFRAMGÅNGSRIK VILDSVINSFÖRVALTNING
FRAMGÅNGSRIK VILDSVINSFÖRVALTNING DEN SVENSKA VILDSVINSSTAMMENS EXPANSION FORTSÄTTER Vildsvinen finns idag i mer eller mindre täta bestånd i de flesta områden från Dalälven och söderut. Tillväxttakten
Läs merÖvergripande riktlinjer för förvaltningen av vildsvinsstammen i Uppsala län
Övergripande riktlinjer för förvaltningen av vildsvinsstammen i Uppsala län LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2015:03 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 1(7) Övergripande riktlinjer för förvaltningen
Läs merVildsvin Några sanningar
Några sanningar De föder 2-3 kullar/år Varje sugga föder minst 8 kultingar Man kan skjuta hur många som helst, de blir ändå bara fler Vill Du ha bort grisarna, skjut suggan först De äter potatis precis
Läs merFrAmGÅnGsriK. vildsvinsförvaltning
FrAmGÅnGsriK vildsvinsförvaltning den svenska vildsvinsstammens expansion Fortsätter Vildsvinen finns idag i mer eller mindre täta bestånd i de flesta områden från Dalälven och söderut. tillväxttakten
Läs merTrafikolyckor med vildsvin
Varför samjakt? Antal olyckor Trafikolyckor med vildsvin 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 År Antalet olyckor 2009 var 3085st Antalet olyckor
Läs merRegional förvaltningsplan för vildsvin
Regional förvaltningsplan för vildsvin Regional förvaltningsplan för vildsvin Viltförvaltningsdelegationen i Hallands län Rapportnummer 2013:21. ISSN 1101 1084 ISRN LSTY-N-M 2013:21 SE 1 Innehåll Syfte...
Läs merSvenska Jägareförbundet har följande mål i vildsvinsförvaltningen, vilka gäller på jaktvårdskretsnivå.
Inledning Handlingsplanen är ett av Svenska Jägareförbundets viktigaste styrdokument för förvaltningen av vildsvinen. Här finns de konkreta mål som vi jobbar för att nå och planen utgör därmed en grund
Läs merNaturvårdsverket förslag till ändrade föreskrifter för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter björn
Naturvårdsverket förslag till ändrade föreskrifter för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter björn Författningsförslag Med stöd av 24 c jaktförordningen (1987:905) föreskriver Naturvårdsverket följande.
Läs merHANDLINGSPLAN VILDSVIN
HANDLINGSPLAN VILDSVIN FOTOGRAF THOMAS OHLSSON INLEDNING Handlingsplanen är ett av Svenska Jägareförbundets viktigaste styrdokument för förvaltningen av vildsvinen. Här finns de konkreta mål som vi jobbar
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Föreskrifter om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2010:7) för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter björn; Utkom från
Läs merProtokoll för genomförande av VILTRÅD i anslutning till (förslagsvis direkt efter) jaktvårdskretsarnas årsmöten i Stockholms län
Protokoll för genomförande av VILTRÅD i anslutning till (förslagsvis direkt efter) jaktvårdskretsarnas årsmöten i Stockholms län Syftet med Viltrådet är att samla upp den kunskap och de synpunkter som
Läs merJAKTETIK DISKUSSIONSMATERIAL
JAKTETIK DISKUSSIONSMATERIAL SYFTE MED DETTA PRESENTATIONSUNDERLAG Underlaget är ett stöd för diskussioner om jaktetik. För t.ex. jaktlaget, älgskötselområden, viltvårdsområden och jaktvårdskretsen. Svenska
Läs merFörvaltningsplan för vildsvin i Örebro län
1(6) Förvaltningsplan för vildsvin i Örebro län Syftet med denna plan är främst att ge jägare, markägare, lantbrukare och deras organisationer vägledning för förvaltningen av vildsvin i Örebro län. Planen
Läs merVILDSVINSFÖRVALTNING
VILDSVINSFÖRVALTNING I SAMVERKAN Särtryck 2013 till ursprungsutgåvan (2009) Vildsvinsförvaltning i Samverkan (VIS): Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Sveriges Jordägareförbund
Läs merVildsvin. i Södermanlands län och målsättning för stammarnas skötsel Rapport 2013:15
Vildsvin i Södermanlands län och målsättning för stammarnas skötsel 2014-2016 Rapport 2013:15 1 Framtagen av: Viltförvaltningsdelegationen i Södermanlands län Grafisk form och produktion: Länsstyrelsen
Läs merSvenska Jägareförbundet får efter att ha tagit del av rubricerad remiss anföra följande.
Öster Malma 2008-04-11 Registrator Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Remiss angående förvaltning av vildsvin m.m. Jo2008/56 Svenska Jägareförbundet får efter att ha tagit del av rubricerad remiss
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter björn beslutade den 27 maj 2010. NFS 2010:7 Utkom från
Läs merÄLGPOLICY. Beslutad vid förbundets årsstämma, Kiruna
ÄLGPOLICY Beslutad vid förbundets årsstämma, Kiruna 2018-06-02--03 1. Älgen är ett av våra viktigaste vilt. Älgen är en av våra nationalsymboler som representerar stora kulturella, sociala och ekonomiska
Läs merFrågor och svar angående vildsvin
Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var
Läs merÖvergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län
Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2014: 15 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 Foto framsida: cc.flickr.com/isfugl Länsstyrelsen
Läs merNY ÄLGPOLICY FÖRSLAG INFÖR STÄMMAN 2018
NY ÄLGPOLICY FÖRSLAG INFÖR STÄMMAN 2018 ARBETET LEDS AV EN ARBETSGRUPP FRÅN HELA LANDET Förbundsstyrelsen Peter Eriksson Daniel Ligné Region Norr Mikael Samuelsson Hans Eliasson Björn Sundgren Region Mitt
Läs merViltvårdsplan för Karlskoga Kommun
Bilaga 1. Viltvårdsplan för Karlskoga Kommun Datum: 2015-04-16 Uppdaterad: 2018-02-12 Innehåll Innehåll... 0 Inledning... 1 Viltvårdare... 1 Viltsituationen i kommunen... 2 Biotopvård... 3 Skyddsåtgärder...
Läs merälgskötselområde, omfattande Daniel Norrgård, ordf V Torsås ÄSO 2. Notering av närvarande personer/ representanter samt av adjungerade ledamöter
Västra Torsås älgskötselområde 2014-03-31 PROTOKOLL SAMRÅD ÄSO Samrådet i Västra Torsås älgskötselområde, omfattande totalt 16 952 hektar, har den 27 mars 2014 hållit samrådsmöte i Hynnenäs bygdegård.
Läs merViltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu
Institutionen för teknik Avdelningen för Skog och trä Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010 Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Jakten
Läs merVildsvinsförvaltning. Samarbete några förslag
Vildsvinsförvaltning Samarbete några förslag Inget samarbete = nuläge på många håll Jaktlaget jagar helt för sig självt Jaktlaget tillåter inte att andra jaktlag under några förhållanden gör eftersök på
Läs merL Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N. Förvaltningsplan för vildsvin i Örebro län. Publ nr: 2016:30
L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Förvaltningsplan för vildsvin i Örebro län Publ nr: 2016:30 Titel Förvaltningsplan för vildsvin i Örebro län Utgivare Länsstyrelsen i Örebro län Omslagsfoto
Läs merEr ref: NV Vår ref Dnr: 2019/033. Naturvårdsverket:
Er ref: NV-02782-19 Vår ref Dnr: 2019/033 Naturvårdsverket: registrator@naturvardsverket.se Yttrande över förslag till reviderad nationell förvaltningsplan för vildsvin. Målet med förslaget till nationell
Läs merVästmanlands län. Avskjutningsrapportering
Avskjutningsrapportering Västmanlands län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Läs merAttityder till vildsvin & utfodring. Fredrik Widemo
Attityder till vildsvin & utfodring Fredrik Widemo Data från fyra undersökningar Jägarkårens attityder till jakt och viltvård 9 66 jaktkortslösare, 62 % svarsfrekvens Fredrik Widemo, Göran Ericsson & Roger
Läs merVildsvinsrapport 2011
Jakttimmar Sida 1 av 8 Vildsvinsrapport 211 Under säsongen 211 genomfördes vildsvinsrapporteringen som skett under föregående år. På grund av bristande information har ej kretsen deltagit. Det man ser
Läs merÄLGPOLICY. foto: Mostphotos
ÄLGPOLICY Svenska Jägareförbundets grundläggande syn på älgen och älgförvaltningen foto: Mostphotos 1 Älgen är ett av våra viktigaste vilt Älgen är en av våra nationalsymboler som representerar stora kulturella,
Läs merRapport 2001:01. Förvaltningsplan för vildsvin. i Stockholms län
Rapport 2001:01 Förvaltningsplan för vildsvin i Stockholms län Förvaltningsplan för vildsvin i Stockholms län Länsstyrelsen i Stockholms län har med naturvårdsverkets nationella förvaltningsplan för
Läs merInformation om vildsvinsförvaltning
Information om vildsvinsförvaltning Vildsvinsgruppen inom Örebro Läns Västra Viltförvaltningsområde arbetar med: Samverkan mellan markägare och jägare betr. vildsvinsförvaltning. Kartläggning av vildsvinsförekomst.
Läs merRapport 2014:2. Förvaltningsplan för vildsvin i Gävleborgs län
Rapport 2014:2 Förvaltningsplan för vildsvin i Gävleborgs län Förvaltningsplan för vildsvin i Gävleborgs län Författare: Marcus Brage och Sara Lindqvist Illustration: Jonas Lundin Innehåll Sammanfattning...
Läs merSAKSKÄL FÖR LICENSJAKT
BJÖRNJAKT DELOMRÅDEN TILLDELNING SAKSKÄL FÖR LICENSJAKT Älgförvaltning Det totala rovdjurstrycket på klövvilt är högt i Dalarnas län sett ur ett nationellt perspektiv. Detta på grund av att länet har alla
Läs merHallands län. Avskjutningsrapportering
Avskjutningsrapportering Hallands län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Läs merFrågor och svar angående vildsvin
Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin inom Göteborgs kommungränser? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta då detta dels ändrar sig mellan åren, dels
Läs merBJÖRNPASSET. Lars Björk
BJÖRNPASSET Lars Björk 2017-02-03 BJÖRNPASSET - BAKGRUND Slutet 90-början 2000 talet en ökande björnstam Fram till början av 2000 talet jagades björn i samband med älgjakt eller specialiserade björnjägare
Läs merSammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin 2010
Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin Eleonore Marcusson Verksamhetsutvecklare LRF Västra Sverige Innehållsförteckning Introduktion... 3 Enkätens uppbyggnad... 3 Svarsfrekvens:...
Läs merTillstånd att använda rörlig belysning och elektronisk bildförstärkare i samband med skyddsjakt efter vildsvin
Beslut Diarienummer Sida 2018-07-10 218-26803-2018 1(5) Naturavdelningen Linnea Ulfsdotter 010-224 54 15 Gunnar Persson gunnaribjerg@hotmail.com Tillstånd att använda rörlig belysning och elektronisk bildförstärkare
Läs merviltvård för klövvilt
viltvård för klövvilt Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Rätt sammansatt viltfoder för klövviltet kan ge fina troféer. Viltvård för klövvilt I denna skrift finns tips på åtgärder
Läs merInformationsunderlag till media
Informationsunderlag till media 2015-10-08 Älgen har under många år varit Värmlands mest betydelsefulla jaktbara vilt. Älgjakten har långa traditioner och vi har historiskt sett haft en älgstam som varit
Läs merVildsvinsförvaltning. i samverkan
Vildsvinsförvaltning i samverkan December 2009 2009 Svenska Jägareförbundet Förlag Omslagsfoto: Thomas Ohlsson Layout: Ellie Andersson, www.ellie.se Tryck: Strokirk-Landströms AB 2009 Vildsvinsförvaltning
Läs merNATURVÅRDSENHETEN. Förvaltningsplan Vildsvin. Västmanlands län :5
NATURVÅRDSENHETEN Förvaltningsplan Vildsvin Västmanlands län 2012 2012:5 Titel: Förvaltningsplan Vildsvin Viltförvaltningsdelegationen i Västmanlands län Viltförvaltning Naturvårdsenheten Länsstyrelsen
Läs merLRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Styrelsen 2012-03-20 LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur Denna policy är avsedd att vara ett stöd för LRFs arbete i förvaltningen av älg och övriga vilda
Läs merVildsvinen, lantbruket och pengarna. Jag tycker att vildsvinsdebatten har spårat ur. tvungen att be The Shooting Community om ursäkt.
Vildsvinen, lantbruket och pengarna Var står vildsvinsfrågan? Den som följt debatten har säkert inte undgått att märka vindkantringen. Vi skulle kunna säga att LRF har säkrat det så kallade problemformuleringsprivilegiet.
Läs merJÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG
JÄGAREFÖRBUNDET SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET EN PRESENTATION JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG Aldrig förr har så många jägare haft så många jaktmöjligheter på så mycket vilt som nu! Många arter ökar, till exempel
Läs merEFTERSÖK PÅ VILDSVIN
EFTERSÖK PÅ VILDSVIN DETTA FÖREDRAG 1. Hur beter sig vildsvinet? 2. Hur anpassar vi oss? 3. Vilka krav ställer det? 4. Hur förbereder vi oss? 5. Övergripande tankar. VILDSVINSEFTERSÖK Lite skadebevis.
Läs merFörvaltningsplan för vildsvinsstammen i Västra Götalands län
Rapport 2016:32 Förvaltningsplan för vildsvinsstammen i Västra Götalands län Reviderad 2016-04-20 Rapportnr: 2016:32 ISSN: 1403 168X Rapportansvarig: Viktor Tylstedt Foto: www.fotoakuten.se Utgivare: Länsstyrelsen
Läs merÄFO-TRÄFF Johan Stedt Jaktvårdskonsulent
ÄFO-TRÄFF 2016 Johan Stedt Jaktvårdskonsulent PÅ G INOM EN Jägareförbundet släpper sitt krav på avskaffandet av utslagsrösten Ingått överenskommelse med storskogsbruket Kronhjortsförvaltningen utreds Modifierat
Läs merSammanställning av motioner och skrivelser från regionstämman. Motioner där åtgärder ska ske på regional nivå:
2019-03-28 Sammanställning av motioner och skrivelser från regionstämman Sydost 2019 De motioner som gick vidare till riks: 1 Minska vildsvinsstammen! 2 Stoppa vildsvinsinvasionen nu! 5 Vildsvin 6 Håll
Läs merSveriges Yrkesjägareförenings (SYF) policy för förvaltning av klövvilt
Sveriges Yrkesjägareförenings (SYF) policy för förvaltning av klövvilt 2013-05-26 Syftet med denna policy är att ge stöd och riktlinjer för SYF:s medlemmar i förvaltningen av klövvilt. Avsikten är också
Läs merSammanfattning av de tre första åren.
Sammanfattning av de tre första åren. Avskjutning Modellen att styra vuxenavskjutningen med antal fällda kalvar har visat sig höja avskjutningen ganska rejält, framförallt när det gäller kalvskyttet. Under
Läs merDovhjort. i Södermanlands län och målsättning för stammarnas skötsel 2014-2017. Rapport 2014:04
Dovhjort i Södermanlands län och målsättning för stammarnas skötsel 2014-2017 Rapport 2014:04 Framtagen av: Viltförvaltningsdelegationen i Södermanlands län Grafisk form och produktion: Länsstyrelsen i
Läs merBewegungsjagt. Ny jaktmetod som vinner mark i Tyskland :48 Mikael Grennard
Bewegungsjagt 2008-03-19 14:48 Mikael Grennard Ny jaktmetod som vinner mark i Tyskland Det är inte så ofta som det sker några övergripande nyutvecklingar inom hur jakten bedrivs. Visst ändrar vi våra metoder
Läs merFoto: Mostphoto. förekomst och förvaltning av vildsvin i Sverige. en analys från Svenska Jägareförbundets viltövervakning 2017
Foto: Mostphoto förekomst och förvaltning av vildsvin i Sverige 1 en analys från Svenska Jägareförbundets viltövervakning 2017 sammanfattning Den svenska vildsvinsstammen har ökat kraftigt i både utbredning
Läs merHjortdjurens bete på gröda
Hjortdjurens bete på gröda räkna med produktionsförluster Petter Kjellander Grimsö forskningsstation Inst för Ekologi, SLU Klövvilt och gröda 1987 ca 11 mkr/år (motsv ca 20 mkr) till ersättning för skador
Läs merRIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN
RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Företrädare för varje älgskötselområde har enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2011:7 28 ) ansvar att genomföra ett årligt protokollfört samråd
Läs merMål för skog och klövvilt
Jaga med Holmen Skog och jakt Sedan människan tog sitt första steg på jorden har jakt varit en naturlig del av livet. Jakten erbjuder många glädjeämnen och naturupplevelser. I Sverige har vi starkt förankrade
Läs merÅRSMÖTE KÖRNSTORPS SAMFÄLLIGHET
ÅRSMÖTE KÖRNSTORPS SAMFÄLLIGHET 2019-06-15 (Uppdrag från Styrelsen gällande Vildsvin i vårt område) Enligt samtal med vår granne på andra sidan Övre Marviken Per Hultkvist, som äger marken där, så har
Läs merÄlgskötselplan för Asa älgskötselområde (enligt NFS 2011:7)
Älgskötselplan för Asa älgskötselområde 2012-2013 (enligt NFS 2011:7) 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Asa Älgskötselområde bildades 1995 och omfattade 8322 ha med 9 stycken jaktlag. Ordförande
Läs merYTTRANDE med anledning av Naturvårdsverkets regeringsuppdrag i fråga om översyn av vildsvinsförvaltningen; Dnr 412-5130-06 Nv
Naturvårdsverket Att: Susanna Löfgren och Christer Pettersson Naturresursavdelningen / Viltförvaltningsenheten 106 48 Stockholm susanna.lofgren@naturvardsverket.se christer.pettersson@naturvardsverket.se
Läs merFastställande av kronhjortsskötselplan för Misterhults klövviltsförvaltningsområde
BESLUT Diarienummer 218-4419-2018 2018-05-28 Sid 1 (3) Djurenheten Fredrik Ustrup Tel. direkt: 010-223 84 48 E-post: fredrik.ustrup@lansstyrelsen.se Misterhults klövviltsförvaltning Elektronisk delgivning
Läs merJaktrapport Jägaretorpet från Gemensamhetsjakt 16 september 2017 i Halens Förvaltningsområde för Vildsvin.
Gemensamhetsjakt inom Halens Förvaltningsområde Vi samlades klockan 06.00 vid parkeringen intill Halens camping och planerade att alla passkyttar skulle vara på pass klockan 06.30 då 1:a släppet skulle
Läs merVerksamhetsplan år 2006 2016
Olofströms Äsko/Kronsko 50301 Verksamhetsplan år 2006 2016 Korrigerad tillsammans med styrelsen som blivet godkänd verksamhetsplan i styrelsen för Olofströms skötselområde gällande Älg och Hjort. Mål Verksamhetsmålet
Läs merSkog & vilt i balans. Christer Kalén
Skog & vilt i balans Christer Kalén Innehåll Målsättning och älgförvaltning Koncept - Foderbalans - Skog & Vilt i balans Mångfald, diet och älgarnas kvalitet Skador & projektet Mera Tall Skogsstyrelsens
Läs merAvskjutningsrapportering Avskjutningsrapport: 1 juli juni 2018
Avskjutningsrapportering Dalarnas län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Läs merStudiefrämjandet är Sveriges tredje största studieförbund och finns i hela landet. Vi är partipolitiskt, fackligt och religiöst obundna.
Studiefrämjandet är Sveriges tredje största studieförbund och finns i hela landet. Vi är partipolitiskt, fackligt och religiöst obundna. Våra profilområden är natur, djur, miljö och kultur. Drömmer du
Läs merSkåne län. Avskjutningsrapportering
Avskjutningsrapportering Skåne län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit genom
Läs merMANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN
MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN Denna manual ska hjälpa Er när ni fyller i mallen för upprättande av älgskötselplan. Det nya materialet ska användas från och med januari 2012. Manualen kommer punkt
Läs merUtfodring av klövvilt
Utfodring av klövvilt Att fodra och experimentera med olika foder och metoder är något jag tycker blir allt mer intressant för varje år. Det finns enormt mycket olika teorier om vad som är rätt eller fel.
Läs merLADDA NER LÄSA. Beskrivning. Vildsvinsjakt vid åtel PDF ladda ner
Vildsvinsjakt vid åtel PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Bo Kahlow. INNEHÅLL:Vildsvinet - Val av åtelplats - Anläggning av åtel - Foderslag - Jakttornet - Vittringen - Beteenden - Jakten
Läs merAvskjutningsrapportering Avskjutningsrapport: 1 juli juni 2018
Avskjutningsrapportering Kalmar län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Läs merLADDA NER LÄSA. Beskrivning. Vildsvinsjakt vid åtel PDF ladda ner
Vildsvinsjakt vid åtel PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Bo Kahlow. INNEHÅLL:Vildsvinet - Val av åtelplats - Anläggning av åtel - Foderslag - Jakttornet - Vittringen - Beteenden - Jakten
Läs merRIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN
RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Varje älgskötselområde har enligt föreskrifterna ansvar att genomföra ett samråd om det fortsatta förvaltningsarbetet och är ett led i det nya älgförvaltningssystemet.
Läs merJönköpings län. Avskjutningsrapportering
Avskjutningsrapportering Jönköpings län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Läs merI denna folder presenteras kortfattat projektets
Det går att minska de omfattande betesskadorna på tall. Det går också att öka andelen tall i skogen. Och det går att göra genom ökad samverkan mellan jägare och skogsägare, något som båda grupperna tjänar
Läs merTeknik- och samhällsbyggnadsnämnden beslutar
2013-12-02 Dnr 2013.TS0381 Miljöhandläggare Frida Johansson Tfn: 0481-45365 E-post: frida.johansson@nybro.se Teknik och Samhällsbyggnadsnämnden Taxa för upplåtande av jakträtt på kommunens mark samt policy
Läs merSVENSKA ERFARENHETER FRÅN FÖRVALTNING AV RÅDJUR OCH BÄVER
SVENSKA ERFARENHETER FRÅN FÖRVALTNING AV RÅDJUR OCH BÄVER ROLF BRITTAS VILTBIOLOG (FIL DR) April 2017 RÅDJURET EN SPRIDNINGS- ART SOM KOMMER IGEN! Unga djur sprider sig och bildar nya kolonier, ung get
Läs merVildsvin, jakt och förvaltning. Kunskapssammanställning för LRF
Vildsvin, jakt och förvaltning Kunskapssammanställning för LRF RAPPORT 04 2008 Produktion: Svensk Naturförvaltning AB Text: Jonas Lemel och Johan Truvé Foton: Magnus Nyman info@naturforvaltning.se www.naturforvaltning.se
Läs merÄlgförvaltningsplan för Uppsala län
Älgförvaltningsplan för Uppsala län 2013-2015 LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2014: 04 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 Foto framsida: cc.flickr.com/jonathan Brennecke Länsstyrelsen i Uppsala
Läs merChecklista inför jakten
Checklista inför jakten Förberedd inför jakten Inom all flygverksamhet säkerställer man att utrustningen fungerar perfekt, att överenskomna procedurer följs till punkt och pricka, att risken för misstag
Läs merNaturvårdsverket David Hansson vargforvaltningsplan@naturvardsverket.se. Öster Malma 2011-09-14
Naturvårdsverket David Hansson vargforvaltningsplan@naturvardsverket.se Öster Malma 2011-09-14 Remissvar angående listning av olägenheter som motiverar skyddsjakt Svenska Jägareförbundet, nedan kallat
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Jaktlagsutredningen (L 2012:01) Dir. 2013:66. Beslut vid regeringssammanträde den 13 juni 2013
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Jaktlagsutredningen (L 2012:01) Dir. 2013:66 Beslut vid regeringssammanträde den 13 juni 2013 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Utredaren får i uppdrag
Läs merVästra Götaland Väst. Avskjutningsrapportering
Avskjutningsrapportering Västra Götaland Väst Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som
Läs merRIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN
RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Varje älgskötselområde har enligt föreskrifterna ansvar att genomföra ett samråd om det fortsatta förvaltningsarbetet och är ett led i det nya älgförvaltningssystemet.
Läs merAvskjutningsrapportering. Stockholms län
Avskjutningsrapportering Stockholms län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Läs merSkogliga åtgärder vintern 2011/2012
INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att
Läs merAvskjutningsrapportering. Örebro län
Avskjutningsrapportering Örebro län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Läs merIntegrerat vilt- & skogsbruk
Älgen rör sig längs skogsbrynet och sträcker sig efter rönn och Salixskott. Med stabil tillgång till foder i landskapet under och mellan år minskar man problemen med betesskador. Integrerat vilt- & skogsbruk
Läs merVÄLKOMMEN TILL JAKTEN!
VÄLKOMMEN TILL JAKTEN! JAKT ÄR MER ÄN DU TROR! Är du nyfiken på jakt? Kul! Vi tror att du kommer bli överraskad över hur roligt och spännande jakt och viltvård är. Som jägare kommer du att få vara med
Läs mermed anledning av skr. 2015/16:199 Vildsvin och viltskador
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, L, KD) med anledning av skr. 2015/16:199 Vildsvin och viltskador Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen avslår delvis propositionen
Läs merAvskjutningsrapportering
Avskjutningsrapportering Skaraborg Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit genom
Läs merVärmland. Avskjutningsrapportering
Avskjutningsrapportering Värmland Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit genom
Läs merVildsvin i Järfälla. Vildsvin, vad har de här att göra?
Vildsvin i Järfälla Det här dokumentet har på initiativ av Järfällas kommunekolog Katarina Ekestubbe framtagits av Sven C G Andersson, klövviltsansvarig inom styrelsen för Svenska Jägareförbundet Stockholms
Läs merRedovisade undersökningar Attityder till kron & skador. Attityd till stammens storlek. Majoriteten vill ha mer kron
Redovisade undersökningar Attityder till kron & skador Jägarkårens attityder till jakt och viltvård 13 6 jaktkortslösare, 67 % svarsfrekvens Fredrik Widemo, Göran Ericsson & Camilla Sandström Skogsägares
Läs merDags att ta hand om svinen
Motion ifrån Kristdemokraterna i Kalmar kommun 2013-02-21 Dags att ta hand om svinen Vi var många som blev chockade när vi under förra veckan nåddes av nyheten att en kvinna blev attackerad av två stora
Läs mer