Hjortdjurens bete på gröda

Transkript

1 Hjortdjurens bete på gröda räkna med produktionsförluster Petter Kjellander Grimsö forskningsstation Inst för Ekologi, SLU

2 Klövvilt och gröda 1987 ca 11 mkr/år (motsv ca 20 mkr) till ersättning för skador på gröda (hjortdjur) Balans mellan viltstammarnas storlek och markernas förmåga att föda viltet (Jaktlagsutredn. 1986/87) 1995 upphörde ersättningssystemet för hjortdjur 2016 ca 5mkr/år (tranor o gäss)

3 Då på 1980 och 90-talet var det älgskador som kostade nu är tranor och gäss Beviljade bidrag till förebyggande åtgärder och ersättning för skador på gröda

4 Kostnader per art och de mest Grågås 226 Sångsvan 113 Trana 2613 Sädgås 11 Vitkindadgås 529 drabbade länen (tkr) Gotland (1600), Skåne (1539), Västerbotten (1200), Örebro (1163) = 60%

5 Hur gick det med hjortdjuren efter 1995? Lagens målsättning => markägaransvar att balansera viltstammarna via jakt Hur ser det ut nu? LRF Sörmland enkät 2012: I en stor del av lokalavdelningarna rapporteras 30% skador => anpassad odling (inga ärtor, bönor, majs, havre och vete eller ingen odling alls ) SCB/Jordbruksverket enkät 2014 Totala nationella skördebortfallet 0,2 7% (beroende på gröda) Vildsvin i alla grödor, älg i havre. 19% av spannmålsarealen viltskadad i Götalandsskogsbygder 10% av totala nationella vallarealen viltskadad >25% av lantbrukarna anger att viltet påverkar valet av gröda

6 Klövvilt kopplat till jordbruksmark ökar! >150 dovhjortar på bilden! Älg + Rådjur + Vildsvin +++ Kronhjort + Dovhjort ++ Avskjutning av klövvilt,

7 Vildsvinsskador, kostnad Hörningsholm, Sörmland 2010, baserat på 29 fält Månsson et al. 2011

8 Skador och produktionsförluster inte bara vildsvin

9 Både väder och djurtäthet påverkar produktionen Mellanårsskillnader i skador dåligt relaterade till djurtäthet Relaterar bäst till vårtemp. (vid sådd) Skador Skador Antal klövvilt Vår temperatur : dagars skillnad i växtsäsong (sådd skörd) beroende på gröda (vårvete, korn, havre) =>14 19% skillnad i säsong Putman & Kjellander 2003

10 Hur stora är produktionsförlusterna pga bete?

11 Uthägnader på havre och höstvete Trollhättan, V-götland, st 1m 2 ytor burar + kontroller havre (118 st, 4 fält, 75ha) höstvete (52 st, 4 fält, 60ha)

12 Havre (Gryn, 210kg/ha), sådd 23-apr 2014 Maj 12 Juni 26 Aug 12

13 Havre Skörd (kg/ha) Rel diff 21,3% Burar Kontroll Västra Götaland Norra slättbygd

14 Havre Skörd (kg/ha) Rel diff 21,3% Burar Kontroll Västra Götaland Norra slättbygd

15 Höstvete (Olivin 220kg/ha), sådd 26-aug 2013 Juni 26, 2014 Sept 29 April 1 Maj 12

16 Höstvete Medelskörd(kg/ha) Rel diff 26% Burar Kontroll Västra Götaland Torrvikt Renvaruhalt 99,7% Norra slättbygd

17 Höstvete Medelskörd(kg/ha) Rel diff 26% Burar Kontroll Västra Götaland Torrvikt Renvaruhalt 99,7% Norra slättbygd

18 Stor variation mellan fält (vete) Kg/ha

19 Var betar hjortarna? Sikt från väg Relativt betestryck

20 Högre betestryck nära skydd Skörd (kg/ha) Skörd (kg/ha) Avstånd till skog (m) Avstånd till väg (m)

21 Vall Produktionsförluster ca 25% (Grönberg 2011)

22 Stora produktionsförluster Går det att göra något åt?

23 Skyddsåtgärder Avledande utfodring från värdefulla odlingar Skrämselåtgärder (t ex gasolkanoner, skyddsjakt, repellenter) Viltåkrar/avledningsåkrar där djuren får beta ostört Stängsel Merparten av dessa åtgärder saknar vederhäftig utvärdering!

24 Testade repellenter Gasolkanon (Nima, Zon pirouette & Triplex purivox/razzo ljud) Hulken (uppblåsbar gubbe ljud och syn) Gori (vegetabiliska oljor smak och lukt) Ersa (oljebaserad lukt och smak) Hate (lukt och smak, oljeprodukt) Kotteolja (lukt och smak, fiskindustri rest produkt) PW viltskydd (lukt och smak, tallolja) Dendrocol (fr.allt smak, hartser) Människohår (lukt) Jurstatussen (fårull (lukt) Blodmjöl (lukt och smak, slakteriprodukt) Rovdjursspillning (lukt, naturprodukt) Tvål parfymerad (lukt, restflingor) Såpa (lukt)

25 Vad hjälpte förr?

26 Stängsel

27 Elstängsel Slät galvad tråd och elrep Hörnstolpar av trä (10x270cm) Glasfiberstolpar var 15:e meter 0,8m 1,3m 1,7m

28 Effekten av 3-trådigt elstängsel (havre) Skördeutfall (Kg/ha, ±SE) Stängslad Totalt 20 fält (2 7ha) 10 stängslade 14 norra Örebro läns skogsbygd 6 mellersta och södra Örebro läns jordbruksbyggd 29/6 28/9 Kontroll 787kg (26%) (Ahlqvist & Kjellander 1996)

29 Sammanfattningsvis Klövvilt bundet till jordbruksmark ökar! Inte bara vildsvin utan fr.allt dovhjort ökar överallt Betesskador troligen ett underrapporterat fenomen Generella produktionsförluster på spannmål >20%? Det finns kostnadseffektiva sätt att skydda grödan Stängsel! Hur stora skador är rimliga? Skogsägare 5% betesskador på tall/år (SVS policy, 2017) Samerna ska tåla 10% rovdjursförsluster (Riksdagsbeslut 2013)

30 Tack för uppmärksamheten!

31 Frågor?

32

33

34 Svenska Jägareförbundet tar initiativ till handlingsplan för vildsvinsförvaltning Lokal samverkan Jägare, markägare, lantbrukare och arrendatorer (fr. allt ang. förebyggande åtgärder) Begränsning av vildsvinstammen. Hög etik vid hundanvändning Anpassa jakt efter tillgång Ska stammen minska måste vuxna hondjur fällas (XXXnovember, lägst risk för småkultingar) Rätt skött åtling och utfodring. Ingen stödjande utfodring under vegetationsperioden Inga sockerbetor

35 25min inkl frågor Nya figurer JV stat LRF enkät Jfr förluster med skog 2 5% diskuteras (SVS policy) medan samer 10%. Betänkande 2013/14:MJU7 En hållbar rovdjurspolitik (sid. 38; toleransnivån för skador på ren orsakade av stora rovdjur ska vara maximalt 10 procent räknat på den aktuella samebyns faktiska renantal. Beslutad av Riksdagen Snytbagge >80% dödlighet ej markberedning, hyggesvila eller skydd Effekt av såtidpunkt o väder I genomsnitt(!) är cirka % av de avverkningsmogna granarna i södra Sverige rötangripna fr.allt på jordbruksmark (rotticka och honungsskivling).