Älghemområden, förvaltningsområden och inventering

Transkript

1 Älghemområden, förvaltningsområden och inventering Johan Månsson SLU i samarbete med Henrik Andrén & Göran Ericsson Inst. För Vilt, Fisk & Miljö

2 Hur stora är Älgskötselområdena idag? ha (93) Norrland ha (228) Svealand ha (301) Götaland Wennberg DiGasper 2006

3 Lantmäteriet: lantmateriet.se Blå kartan 2km

4 Lantmäteriet: lantmateriet.se Blå kartan 2km

5 Lantmäteriet: lantmateriet.se Blå Blå kartan kartan 2km

6 Hemområdesstorlek (från mars-07 till februari-08) Djurtyp Hemområdesstorlek (ha) Intervall (ha) Ko Tjur Kalv/kviga

7 Grimsö Forskningsområde Hur många älgar delar vi med grannarna? Tjur 4 av 4 Hondjur 10 av 13

8 Älgjaktsaktivitetsområden 3000 Aktivitetsområde, ha Ko Tjur Västerbotten Västmanland Västergötland? Wallin, Ericsson, Cederlund 1995

9 Andelen älgar med hela hemområden i skötselområdet 1.00 Andelen "egna" älgar ha 1500 ha 3000 ha Skötselområdets storlek - ha Wallin, Ericsson, Cederlund 1995

10 Slutsats Älgförvaltningen är på rätt väg! Förvaltningsområdena har varit på tok för små, men

11 storleken är viktig men inte allt!

12 Storlek på skötselområden Ekologisk aspekt Antalet älgar ökar inom området - variationen minskar Proportionen kantälgar minskar - mindre fel i inventeringsarbetet - högre proportion egna älgar Mänsklig aspekt Antalet jägare och markägare ökar - fler viljor inblandade? - svårare att organisera? Optimal storlek ur dessa perspektiv?

13 Storleken är inte allt! Vad behövs? 1. En målsättning 2. Ett mått på hur många älgar som finns 3. Ett mått på hur älgstammen kan tänkas förändras

14 Gemensam målsättning som följs KÖTT KÖTT SKOTTILL -FÄLLEN TROFÈ Den enskilda jägaren i skogen som avgör!

15 Vad behövs? 1. En målsättning 2. Ett mått på hur många älgar som finns 3. Ett mått på hur älgstammen kan tänkas förändras

16 Vad har vi för verktyg? Populationsmodell N t+1 = λ t * N t H t

17 Använder vi dessa verktyg?

18 Hur många ÄSO använder ngn typ av inventering som grund i beslut? Ingen inventeringsmetod 26% En inventeringsmetod 49% Två inventeringsmetoder 23% Tre inventeringsmetoder 2% Wennberg Digasper 2006

19 Varför inte? Tror inte på metoderna? - svårt att utvärdera metoderna - se dem som komplement Finns inget enkelt system att följa? - förvaltning och forskning bli bättre Lathet/Tidsbrist? Inget tvingande system?

20 Spillning mot täthet 60 Älgar/1000 ha (spillningsinventering) Älgar/1000 ha (känt antal) Bergström opubl.

21 Älgobs i relation till älgtäthet Älgpopulation Älgobs Solberg & Sœther 1999

22 Vi måste bli bättre på att ta reda på vad vi har att förvalta Älgförvaltningen fungerar inte! Hur många dagar lägger vi på jakt? Hur mycket tid på biotopvårdande åtgärder? Hur många dagar lägger vi på inventering?

23 493 personer av medlemmar i SOF (4%) 4 % av Svenska Jägareförbundets medlemmar skulle ge ca 8000 personer Varje person inventerar 30 provytor eller 60 provytor provytor 1 På Grimsö 600 provytor ha Samma inventeringsintensitet skulle motsvara en inventerad yta på mellan 5,6 11,2 milj. ha 11 D.v.s. alla registrerade ÄSO 2006 (10,8 milj. ha)

24 Flyginventering Flyginventering Stickprov eller Totalyta?

25 Summa älgar inom området % konfidensintervall Procentuellt fel

26 Kombinerade inventeringsmetoder Månsson, Hauser, Andrén & Possingham Flera inventeringsmetoder olika noggrannhet - olika kostnader

27 Fyra metoder: 1.Flyginventering 2.Spillningsinventering 3.Älgobsinventering 4.Populationsmodell Populationsmodell N t+1 = λ t * N t H t

28 Hur lyckas vi sköta älgsstammen? Utvärdering: 1. Hur ofta utanför ett målintervall 2. Variation i jaktuttag

29 Vad behövs? 1. En målsättning 2. Ett mått på hur många älgar som finns 3. Ett mått på hur älgstammen kan tänkas förändras

30 Antaganden Populationsmodell Antal älg vinterstam2009 = Tillväxttakt * Antal älg 2008 Jakt 2009 Tillväxttakt = 1.4 Variation mellan år (min=1,03; max=1,72) Yta ha Startpopulation = 1000 älgar Tidsspann (20år, 1000 upprepn.)

31 Felet i inventeringarna Flyginventering felet = ± 10 % Spillningsinventering felet = ± 13 % Älgobs felet = ± 15 %

32 Method A (more precise, more expensive) Method B (less precise, less expensive) Populationsstorlek Population size Skjuter mer än tillväxten Upper 1200 limit Skjuter tillväxten Lower 800 limit Skjuter mindre än tillväxten Tid Time

33 Resultat Hur ofta är man utanför intervallet i relation till inventeringskostnaden 0.70 Andel tid utanför intervall Ä 1/1 F 1/4 M 3/4 F 1/4 Ä 3/4 F 1/4 S 3/4 S 1/1 S 1/1 Ä 1/1 Exakt kunskap om antal älgar i februari F 1/ Kostnad (kr)

34 Resultat Hur stor är variationen i jaktuttag i relation till inventeringskostnaden 250 Variation i jaktuttag Ä 1/1 S 1/1 F 1/4 M 3/4 F 1/4 Ä 3/4 F 1/4 S 3/4 S 1/1 Ä 1/1 Exakt kunskap om antal älgar i februari F 1/ Kostnad (kr)

35 Slutsatser Förvaltningens måluppfyllelse ökar generellt med inventeringskostnad Kombinationer av flera metoder ökar måluppfyllelse Kombinationer av billiga metoder kan ge samma måluppfyllelse som flyginventeringsresultat Även fast vi har perfekt kunskap i februari når vi inte målet till 100% En inventering av reproduktion före jakt skulle kunna öka precisionen

36 Att sköta en älgstam som att sikta på ett rörligt mål

37 Exempel från ett älgskötselområde Läge: Flyginventering älg/1000 ha ha 400 älgar Mål: Svag ökning fram till 2009 Tillväxt =1.4 Varg 80 älgar Trafik 6 älgar Avskjutning Älgpopulation År Andrén & Månsson 2007

38 Exempel från ett älgskötselområde Effekten av osäkerhet i flyginventeringen (felet ± 10 %) Älgpopulation År Andrén & Månsson 2007

39 Exempel från ett älgskötselområde Effekten av osäkerhet i flyginventeringen (felet ± 10 %) och effekten av osäkerhet i tillväxttakt (felet ± 7 %) Älgpopulation Går det till så här? År Andrén & Månsson 2007

40 Adaptivt snurr

41 Exempel från ett älgskötselområde Effekten av osäkerhet i flyginventeringen (felet ± 10 %) och effekten av osäkerhet i tillväxttakt (felet ± 7 %) Älgpopulation År Andrén & Månsson 2007