Årets viktigaste skog- och viltseminarium kring hållbart brukande av skog, hjortdjur och landsbygd i Mellansverige Skogsstyrelsen

Transkript

1 Årets viktigaste skog- och viltseminarium kring hållbart brukande av skog, hjortdjur och landsbygd i Mellansverige Skogsstyrelsen Nyckelord från dagen: ansvar, frihet, tillit och samarbete. 1. Introduktion av Pär Larsson, Skogsstyrelsen. par.larsson@skogsstyrelsen.se Detta är det bredaste seminariet i Sverige som behandlar skog och vilt! Viltförvaltningen är verkligen på väg in i en ny fas närvaron i detta rum visar på bredden och komplexiteten i frågan! Tror vi alla kan enas om att det är balans vi vill ha. Men vad är lagom? Det är där vi måste diskutera. Jag brukar tänka på det som ett julbord vems fel är det egentligen om sillen är slut? De som planerade innehållet på julbordet eller de som planerade antalet gäster? Både har ju gjort rätt utifrån sitt perspektiv. Det är därför som vi behöver fungerande kommunikation. Vi, Skogsstyrelsen, har sökt vår roll här och nu tror jag att vi har hittat en att vara en plattform för samarbete och visa på goda exempel! Min förhoppning och förväntan är att vi sträcker ut handen och säger att nu, nu gör vi detta tillsammans. Vi tror på samarbete. Det är något annat än samverkan. Det är verklig handling! 2. Matts Rolander Skogstillståndet i Mellansverige. matts.rolander@skogsstyrelsen.se Dagen har fått ganska stort medialt intresse, vilket känns jättekul. Känns som att tåget för en ny och effektiv förvaltning går nu. Vi är redo och den nya älgförvaltningen börjar landa. Men vi ska veta, att trots att vi jobbat med frågan i nästan 10 år har vi inte riktigt kommit i mål. En del i varför vi har betesproblematik är att vi planterar fel träd på fel mark (gran där det borde planteras tall). Vägar framåt - Förstå att varken markägare eller jägare bär all skuld eller har alla lösningar - Förstå att hjortdjurens väl och ve inte står i motsats till välståndet i skogen - Respektera varandra och bjud in till samarbete 3. Ove Arnesson Erfarenheter och lärdomar från projektet Mera tall i södra Sverige ove.arnesson@skogsstyrelsen.se Ett samarbetsprojekt mellan med sju privata aktörer, Skogsstyrelsen och lokala referensgrupper. Mer info: Framgångskoncept: det var inte ett projekt som ägdes av Skogsstyrelsen, det var ett projekt som ägdes av alla! vi vågade ta vara på lokal kunskap vi har erkänt projektet som ett människo-projekt, inte ett tall-projekt. vi har även undvikit pekpinnar och varit noga med att fokusera på stövelnivån vi har jobbat med positiva målbilder för att öka möjligheter till samverkan mellan skogsägare och jägare för att förbättra balansen mellan skog och vilt vi vågade ha en dynamisk projektplan för att kunna främja, och inte stävja, samarbete under projekttiden. Nyckel var också att vi gav alla inblandade medarbetarna rejält med avsatt tid för att kunna engagera sig

2 4. Carina Berggren LBP, bidragsmöjligheter för kompetensutveckling och samarbeten kring viltförvaltning. Under sensommar/tidig höst 2016 kommer det att finnas 9,5 miljoner kronor att söka för LBP kompetensutvecklingsprojekt inom temat Viltstam i balans. Ansökan går via Jordbruksverket. 8 miljoner kronor är avsatta för utbildningsinsatser, t.ex. anordna egna kurstillfällen. 1,5 miljoner kronor är avsatta till informationsinsatser. Målgruppen är verksamma inom skogsbruk. Med satsningen vill man höja kunskapen om viltets påverkan på skogens värden. Finansieringen ges till 100 %, ingen medfinansiering krävs. Stödet ska täcka anordnarens uppgifter så att kurstillfället blir gratis (deltagarna får bekosta eventuella resor etc.). Tilldelning sker genom inarbetat struktur med poänggivning, samma kriterier som länsstyrelserna använder. En mycket viktig faktor är att projektet utgår från ett identifierat behov! Finns även pengar att söka inom Samarbete inom miljö. Här ska initiativen syfta till att skapa samarbete för ökat värde. T.ex. för en enskild aktör kan projektet vara av lågt värde men tillsammans med annan aktör kan stor utväxling erhållas. Kommer även att ske en utlysning kring Samarbete kring viltförvaltning sensommar/tidig höst. Målet är att främja att fastighetsperspektivet integreras med landsbygdsperspektivet. Denna finansiering ges till 70 %. 30 % ska komma från privat aktör. 5. Daniel Ligné Tallen, jakten och jägarna. Daniel.Ligne@jagareforbundet.se Vill se flerartsförvaltning och tror på samförvaltning så att vi skapar den föda som de vilda djuren ska äta. De kan inte leva på luft och kärlek, även om vi vill... Vi svämmas inte över av vilt idag. Just nu är ett ganska lysande läge att diskutera nya former för förvaltning. På ett nationellt plan har vi arbetsro. Vi har en tuff situation på lokal nivå, men nationellt är det arbetsro. Skador av hjort på nationell nivå är relativt låg. Bra tajming av Skogsstyrelsen att börja väcka dessa frågor nu. Det jag hade missbedömt är att älgförvaltning inte handlar om älgar, det handlar om människor! Brukar säga, varför har vi jägmästare och biologer - Vi behöver ju psykologer, beteendevetare etc! Det finns på det stora hela en samsyn på skador på skog mellan markägare och jägare. Denna typer av studier förekommer ganska frekvent. Jägarna är genomgående mer oroliga för ekonomisk skada på skogen av viltet än markägarna. Man kan fundera på om markägarna vet vad som försiggår i sina skogar... Skadebilden är relativt konstant över Sverige. Medierna ger bilden av att vi är väldigt osams, på nationell och regional nivå. Men på lokal nivå är det nästan inga konflikter alls (10-15 %). De som svarat är privata markägare. Jägarna anser nu att det är ett lagom antal älgar.

3 Sammanfattning (relationen mellan jägare och markägare) Samsyn om skador Samsyn om risk för ekonomisk skada Låg konfliktnivå Men varför gruffar vi då? Jo, vi har pratat med privata markägare. Kan vara en annan dynamik med andra markägare, framför allt inom storskogsbruket men här finns inga studier! Teori att motsättningen mellan privata markägare och företag kan vara större än mellan jägare och privata markägare. Det finns antagligen inte samsyn om orsakerna till skadenivåer och risken för ekonomisk skada. Avskjutning anses vara viktigare inventeringsmetod än fodermätningar och ÄBIN hos både Skogsstyrelsen och Jägare. Jägare har genomgående större förtroende för inventeringsmetoder än skogsägarna. Vad finns för bild av förvaltningen? Ses ofta som två kranar. En som stoppar in grönt till en balja, där växer älgarna och sedan finns en kran ut, mer avskjutning. Dessa båda kranar måste kunna förvaltas samtidigt, och inte minst kommunicera med kommunicera. Något som gör frågan än mer komplex är Rovdjursproblematiken, där tilltron till myndigheter är all time low. Det finns i delar av landet inte längre utrymme för jakt då vargarna tar allt överskott. Risk: Markägarna drabbas dubbelt; ökade skadenivåer och minskade jaktintäkter (ca 1/3). Näst högst skadenivåer på skog finns idag i Värmland och där finns nu tankar om att ställa in älgjakten begynnande kris? Vi måste prata med varandra, inte om varandra. Och ett handslag - tillit är nyckelordet! Läget är nu att vi är beredda att göra denna överenskommelse. Vi har nu ett extremt bra läge för att skapa kompromisser och nya handslag när vi vågar vrida på båda kranarna. Vi måste gå från stuprörsförvaltning till flerartsförvaltning. Det går inte annars. Kan upplevas jobbigt, men vi måste börja någonstans. Jag tror också att vi landar i samförvaltning. Vi har inlett en dialog med markägare och jägare, och vi har börjat diskutera förhållningssätt. Vi har en överenskommelse av att lite på varandra och på inventeringsteknikerna. Vi måste lita på varandra. Det finns två käpphästar när vi pratar med jägarna viltstammarnas kvalitet och lokal förvaltning! Det finns en ganska stor fara i att vi siktar för högt och gör frågorna för stora. Då tappar vi det personliga engagemanget. Då ska någon annan göra det. Man måste tänka på skalan, så att vi får med den kritiska massan. Ännu långt kvar till en faktabaserad och adaptiv förvaltning, trots att vi är världsledande i förvaltningen av ekosystemtjänster. Viltförvaltningen är lite fartblind? Vi har haft lokal förvaltning sedan 70-talet. Risk med många kockar i viltförvaltningssoppan det är många perspektiv som ska tycka, men det är två som ska utföra jobbet; jägarna och markägarna. Det är de som ska leva med konsekvenserna. Vi får akta så att det inte blir för komplext.

4 6. Solveig Larsson, Jägarnas Riksförbund - Hållbart brukande av skog, hjortdjur och landsbygd. solveig.larsson@ume.se Framgångsfaktor 1 äganderätten Jakträtt en del av äganderätt Markägarens engagemang Vilt förvaltas genom jakt Jakt ger intäkt Långsiktigt agerande Något som man får betalt för, det bryr man sig om. Framgångsfaktor 2 skogsbruket Ett aktivt skogsbruk är det viktigaste för att få fina hjortstammar Stora arealer plant- och ungskog Trädslag efter biotop Tall på tallmark! Skötsel av ungskog Avverka så tidigt som möjligt så att vi har stor andel ung skog bäst för framgångsrika och tåliga viltstammar. Framgångsfaktor 3 jägare Människor med stort engagemang ofta livslångt Lokal och teoretisk kunskap Generationsöverskridande Kompetenta utövare Viltvård Ger möjlighet att ta till vara på lokalt engagemang. Framgångsfaktor 4 lokala beslut Ta vara på de naturgivna förutsättningar som finns (klimatzoner, marktyper mm) Ta tillvara på det lokala jord- och skogsbruket Mindre mark i reservat det är det värsta hjortdjur vet Ha minimalt med stora rovdjur för att kunna ha en långsiktigt hållbar och stor hjortpopulation. Framgångsfaktor 5 samarbete Vilt rör sig över fastigheter Jakt är kulturell historisk samverkan Frivillighet är nyckeln är det inte roligt så gör vi något annat Framgångsfaktor 6 mångfald Ger alternativ inför okänd framtid Uppmuntra olikheter Ta tillvara lokal kompetens, istället för att tvinga på statistik som kommer uppifrån Agera om det blir för mycket enfald i planerna Skapa en minimal och effektiv byråkrati

5 Slutsatser Jakten är en del av en stark äganderätt Ha ett aktivt skogsbruk, med en stor andel ungskog Ta till vara jägarnas engagemang Låt lokala beslut vara grunden Uppmuntra frivilligt arbete Mångfald nyckel till hållbar framgång Vid ett samarbetsprojekt vad skulle jägarförbundens stora bidrag vara? Vi kan vara överens om tagen i förvaltningen, vi kan gå ut till jägarna och säga att nä, kritisera inte ÄBIN nu, det är det bästa vi har. Vi har förtroendet från jägarna, vilket inte finns mot myndigheter och företag i samma utsträckning. Ta utgångspunkt i två kranar och att vi gemensamt har ett ansvar för olika delar. Vem ska bryta stuprörsförvaltningen? Initiativ kan inte komma från antingen uppifrån eller nedifrån. Måste ske samtidigt! Mera Tallprojektet har vi mycket att lära ifrån. Politiken kan göra mycket, men det kommer aldrig bli handling om vi inte lyckas engagera lokalt. Ska vi ha professionell viltförvaltning? Ja, men vem ska betala? Respektera de lokala besluten! Den nya älgförvaltningen är ett litet steg åt det hållet. Men det är olika vid olika länsstyrelser. Ni som sitter i viltförvaltningsdelegationer se till att det är de underifrån som får makt och inte handläggare på länsstyrelserna, säger Solveig Larsson. 7. Sven-Erik Johansson behov och möjligheter till kompetensutveckling/utbildning. sven-erik.johansson@mellanskog.se Låt inte föreningstillhörighet skapa barriärer Uppfinn inte hjulet på nytt vi har redan strukturer och arbetssätt Målgrupper för kompetensutveckling Älgförvaltningsgrupper (840 personer). Alla 840 har inte samma kompetens och kunskap det måste vi jobba med! Älgskötselområden, dessa blir ofta åsidosatta vilket ger låg kunskap och det skapar en obalans i kommunikationen mellan markägarna och jägarna. I vissa områden är jägarna starka, i andra är markägarna starka. Här behöver vi stärka upp! Finns flera som är allmänt intresserade! T.ex. svamp- och bärplockare, de är också en del av våra intressenter. Vi måste skapa ömsesidig förståelse för varandras roller när vi nyttjar skogen. Har som mål att skapa ett utbildningsprogram inom skog/vilt/jakt genom landsbygdsprogrammet. Ska använda projekten Skog och klövvilt samt Mera Tall m.fl. För att undvika att uppfinna hjul på nytt! Ska skapa en utbildningsplattform. Vet inte hur programmet ser ut, vi får se hur det utvecklas under tidens gång. Vi ska leta vinna-vinna-koncept! Kontakt eller funderingar mailas till sven-erik.johansson@mellanskog.se

6 8. Mats Nilsson Skogs och klövvilt samverkan. Skogsbruk är att skapa ekosystemtjänster skogsproduktion, virke, CO2, vilt, rekreation och upplevelser, biologisk mångfald Målbild; Klövviltstam av god kvalitet i balans med fodertillgång Ungskogar är basen i foderutbudet i skogslandskapet Skador beror på foder i förhållande till antal klövvilt 2 älgar äter mer än 1 älg. Mats visade på enkelt och tydligt räkneexempel hämtat från verkligheten med befintligt data från praktisk älgförvaltning. Genom att kombinera med data från ÄBIN om skogstillståndet och skattningar av vilttäthet kan man få en indikation som på ÄFO-nivå kan förklara hur man ligger till i balansen mellan klövvilt och foder. Tall på tallmark. Ståndortsanpassat trakthyggesbruk är grunden för foder Begränsade arealer för foderskapande åtgärder. Olika åtgärder Klövvilt kan vi reglera upp och ner på kort tid. Foder tar lång tid år och påverkas av naturgivna förutsättningar för trädslagsval. Flera klövviltsarter försvårar förvaltning Alla hjälps åt tillsammans - mer tall lagom klövvilt Mera Tall-projekt i Mellansverige? 9. Pär Larsson Reflektion och framtid. Kom till oss om ni har idéer! Ansvar och ledarskap är ledord. Trots allt det positiva som sägs idag är det många som säger att - om vi bara löste vargfrågan - om vi bara fick naturvården att förstå - om vi bara skötte förvaltningen på ett annat sätt ja då skulle allt lösa sig! Så kan vi inte tänka, vi måste våga agera utifrån de förutsättningar som vi har idag. Tack för en mycket givande dag där alla bjudit till och visat på stor vilja till samarbete! rpro Foder/Vilt g