Klövvilt och betestryck i Kolmården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klövvilt och betestryck i Kolmården"

Transkript

1 Kopia till: Håkan Svensson Klövvilt och betestryck i Kolmården Hur mycket vilt kan Kolmården föda? Det som kännetecknar skogsmarken i Kolmården, är relativt låga boniteter med inslag av hällar och impediment. Kolmården är talldominerat och hyser väldigt lite jordbruksmark. På Holmens skogsinnehav i Kolmården är mer än 60 % av den produktiva skogsmarken av tallbonitet. Under drygt 20 år har vi i Kolmården haft en relativt låg reproduktion på älg. Enligt livmodersstudier ligger reproduktionen på mellan 0,7-0,8 kalv per vuxet hondjur under denna period. Ett genomsnittsvärde i landet är över 1,0 eftersom älgkon i gynnsamma foderlägen föder 2 kalvar. Tyngre älgar föder fler kalvar. Älgkornas vikt vid brunsten avgör hur många kalvar det blir. Kolmårdens låga reproduktionstal på älg beror sannolikt på att älgarna inte lyckas bli tillräckligt tunga. Förklaringen till detta är sannolikt kvantitet och kvalité på foder. Magra marker producerar sämre med foder. Sannolikt bidrar foderkonkurrensen från ökande populationer av övrigt klövvilt till älgens låga vikter. Maten räcker inte riktigt till för att bygga upp optimal kroppsvikt. Klövviltstammarnas utveckling På Holmens marker i södra Sverige har klövviltstammarna ökat kraftigt den senaste 20 åren. Nya arter som kronvilt, dovvilt och vildsvin har etablerat sig. Utvecklingen är inte unik för Holmen utan likartad även i stora delar Sörmland och övriga Östergötland. När de nya arterna etablerat sig har viltskötselplaner och viltskötselområden inrättats för att i de flesta fall öka numerär och kvalité hos viltstammarna. Intresset för att etablera de nya klövviltarterna har till övervägande del varit jaktligt. Få har egentligen undersökt och följt förutsättningarna för att öka dessa arter ur ett skogligt och ekologiskt perspektiv. Det är trevligt och spännande för alla naturintresserade och inte minst för jägare med kronvilt, dovvilt och vildsvin. Ju fler desto roligare, är det lätt att tycka. Jaktens utveckling Jakterna har ansetts bli bättre och utvecklats med ökat antal klövvilt på skottlistan och viltparaden. Detta har drivit på uppbyggnaden av klövviltspopulationerna. Ett stort antal fällda vilt på viltparaden har varit det direkta betyget på en lyckad jakt. Lite vilt på paraden har i det närmaste ansetts som ett misslyckande. Vi har blivit jaktligt fartblinda helt enkelt. Holmen Skog AB Postadress Besöksadress Telefon Fax Region Norrköping Kansligatan 10 Kansligatan 10, Bråvalla Norrköping Org.nr

2 Klövviltsförvaltning Skogsägare och jägare tänker sällan på helheten, när det gäller klövviltsförvaltning i balans med skogsproduktion och skogsekosystemen. Viltets inverkan på skogsskador och skogsproduktion har sällan analyserats i skötselområden. Balans mellan vilt och foder är sällan något som diskuteras. Skogsekosystemets förutsättningar att föda viltet är inte heller kartlagt och diskuteras inte alls i skötselområden. Här måste vi tillsammans finna logiska fakta för att skapa balans mellan foder och vilt. Hur påverkas skogsekosystemen? Det höga betestrycket påverkar skogens naturliga succession från pionjärfas till sekundärfas. I och med att pionjär arter som tall och örter betas ner etablerar sig sekundära arter som gran och gräs tidigt. Pionjärfasen i skogsekosystemet blir onaturligt kort eller riskerar att utebli. Hur detta långsiktigt påverkar skogens biologiska mångfald skulle vara intressant att veta. Sannolikt är det negativt för ett flertal arter och även för klövviltet. En ökande andel granskogar ger mindre foder till klövviltet och högre betestryck på de tallungskogar som finns kvar. Vi spelar ett högrisk spel med skogsekosystemen genom att hålla onaturligt höga klövviltpopulationer. Vi måste sträva efter balans och jämvikt. Uppföljning av betestryck och betesskador Inom skogsbruket har vi sedan stormarna Gudrun och Per haft prioritering på annat än viltskador. Det har inte funnits någon tillräckligt bra och etablerad inventeringsmetod för att kartlägga betesskador inom skogsbruket i södra Sverige. Den tidigare vedertagna och kritiserade ÄBIN-metoden har sedan flera år lagts i malpåse. Det finns idag ingen vedertagen metod att mäta betestryck och betesskador med. På Holmens egen skog har vi sedan början av 2000-talet upptäckt ett markant ökande sk försommarbete på tall. Försommarbetet sker på färska tallskott under maj och juni när viltet normalt skall äta örter och annan vegetation än just tall. Försommarbete är inget nytt fenomen utan har tidigare noterats i södra Sverige, men inte i den omfattning som vi nu ser i Kolmården området började vi inom Holmen utveckla en metodik att inventera försommarbete. Vi inventerade 2003 och fann att skadenivåerna var ca 10 %. Därtill skall vinterbetet adderas, som enligt ÄBIN var drygt 10 %. Totalt ca 20% färska toppskottskador. Avskjutning och avverkning Vi ökade avskjutningen relativt kraftfullt på älg 2003, 2004 och Vi utarbetade även en hemsida för att i detalj kunna följa utvecklingen på avskjutning, slaktvikter mm. Vi fick faktiskt ganska kraftig kritik för vår ambition att sänka älgstammen. Vi lyckades dock med att sänka älgstammen temporärt. Vi upplevde 2006 att älgstammen ur ett jaktligt perspektiv var för låg och började hålla igen på avskjutningen för att öka älgpopulationen. Under samma period har vi medvetet ökat våra populationer av kronvilt och gris. Studier visade att kronhjorten inte hade någon negativ effekt på skogen i Kolmården. Vi såg därför ingen risk att öka kronviltet. En annan anledning till den medvetna ökningen har varit att tillfredställa våra ambitioner att hålla hög kvalité på representationsjakter och övrig

3 jakt. Hög kvalité på jakt har likställts med antal vilt i pass och antal vilt på paraden. Kanske är antal fällda vilt ett jaktligt kvalitetsmål som behöver omvärderas. Detta mål leder tveklöst till ökande viltstammar och risk för ekologisk obalans i skogens ekosystem. Vi antog att insatsen att sänka älgstammen mellan 2003 och 2006 skulle få betet att återhämta sig och att populationen av älg kunde öka igen utan besvärande skador. Det vi inte räknade med, var att våra slutavverkningar dvs hyggesarealer minskade under samma period beroende på stormar, virkesöverskott, lågkonjunktur. Hyggen och ungskogar mellan 4-14 år är absolut den viktigaste foderkällan för viltet. Minskar foderutbudet samtidigt som viltstammarna ökar, blir konsekvensen ohållbar. Viltet ökar och fodret minskar. Resultatet är egentligen förutsägbart, svältande vilt och ökande betesskador. Viltet svälter En tydlig indikation på att det råder obalans i skogsekosystemet är låga slaktvikter hos klövviltet. Viltet svälter och tvingas äta det de kommer åt. Vi ser en tydlig trend på sjunkande slaktvikter hos främst älgen men även på kron- och dovhjort. Minst 10 fällda älgkalvar har under 2009 vägt under 40 kg. Ny inventeringsmetod och DNA-analys Våren 2009 utvecklade vi i samråd med Roger Bergstöm (Viltbetesexpert, SkogForsk) en metod att inventera både vinter och försommarbete vid samma tidpunkt. Metoden bygger på den tidigare vedertagna ÄBIN, men omfattar även försommarbetet. Vi utförde inventeringen juni-juli 2009 för första gången. Resultaten visade då på riktig höga betesskador ca 30 % färska toppskottsskador på tallungskog i ålder 3-13 år. Var tredje huvudstam av tall har efter vegetationsperioden 2008 (från okt 2008) fram till juni 2009 hade blivit toppskottsbetad. På granen var motsvarande värde ca 15 %. Skogsbrukets omtalade skademål är ca 2 %. För att även få kunskap om vilken art som betat på toppskotten togs DNA prover på betten. Göran Spong på SLU genomförde sedan analysen av DNA proverna. Resultaten visade att älgen står för 75 % av betten på tall och resterande 25 % betas av kronhjort. Motsvarande värden på granens toppskott är att älgen står för ca 65 % och kronhjorten för resterande 35 %. Det som är lite uppseendeväckande i resultaten är att älgen betar granskott i relativt stor omfattning. Älg äter normalt inte gran om den inte är i trängande behov av föda. En parallell är den sk älvsborgssjukan på 90- talet. Enligt forskare på SLU var Älvsborgssjukan ett resultat av svält. Där betade älgen gran innan svälten började ta sig i uttryck av sjukdom. En annan överraskning i DNA resultaten är att även kronhjorten äter tallskott och granskott i relativt stor omfattning. Tidigare har maganalyser av kronhjort inte visat detta. Vilket kan indikera att det totala betestrycket är så högt i nuläget att även hjortarna tvingas äta tall och gran för att överleva.

4 Älgen är förloraren I konkurrens mellan de olika klövviltarterna blir älgen sannolikt den som förlorar slaget om födan. Örterna försvinner och gräset etableras. Älgen är större och finsmakare till skillnad från kron- och dovhjort. Hjortarna har ett bredare foderspektrum och kan beta strax ovan markytan. Älgen däremot vill att betet skall komma upp över cm. Är det brist på foder hinner inte fodret komma upp utan betas redan vid markytan och blir aldrig tillgängligt för älgen. Älgen tvingas att beta det som finns kvar dvs tall och gran. Alla blir förlorare Det är inte bara skogsbruket och det svältande viltet som är förlorare. Även vi jägare blir förlorare om vi inte skapar förutsättningar för viltet att överleva i balans med foderutbudet. Jägarna är inte betjänta av att viltet svälter, får sjukdomar och kanske kraschar. Vi upplever att jägarna på Holmens marker har fått upp ögonen för hur läget ser ut. Det är inte jaktlycka att skjuta ynkliga magra älgar. Det är ingen trevlig jaktupplevelse att ta hem en älgkalv under 45 kg. En vuxen älg skall inte väga runt 120 kg i slaktvikt. Det finns idag en viss förståelse bland våra jägare för att något måste göras. Samtidigt finns en rädsla att antalet skottillfällen kommer att minska. Antalet skottillfällen kommer kortsiktigt och tveklöst att minska när vi tvingas minska klövviltstammarna. Alla har vi medverkat till målen att öka antal vilt i pass och på viltparaden. Vi har inte ägnat särskilt mycket tid och kraft åt vilka eventuella konsekvenser detta långsiktigt kan få. Obalanser straffar sig i regel på sikt. Foderkapitalet är borta Om tittar på våra hyggen och ungskogar idag finns knappt några örter, asp eller sälg. Det finns idag inget foderkapital att bygga på. Det är bortbetat. I ett balanserat skogsekosystem skall det finnas ett foderkapital som producerar ett överskott av foder sk ränta och det är räntan viltet skall leva på. Är det för många munnar att mätta räcker räntan inte till utan viltet tvingas tära på foderkapitalet för att överleva. På sikt innebär det att foderkapitalet minskar och i värsta fall försvinner. Så ser tyvärr läget ut på Holmens marker i Kolmården idag. Det finns för lite kvar att äta på våra hyggen och i våra ungskogar i förhållande till de viltpopulationer vi har. Det totala betestrycket är för hårt och har så varit under en längre tid. Vi har helt enkelt missat att prognostisera foderutbudet. Minskande hyggesarealer Det är ett faktum att hyggesarealerna minskat pga stormar och konjunktur. Enligt våra beräkningar är minskningen ca 20 %. Från år 2005 blir det ca hektar mindre foderareal som vi har på Holmens mark 2010 jämfört med Om vi på Holmen planerar att avverka enligt AVB framåt i tiden kommer trenden mot minskade foderarealer inte att vända förrän Konsekvensen av sjunkande foderarealer kan bara betyda minskade viltpopulationer. Allt annat ger ökade skador och svältande viltstammar, vilket vi nu ser. Om trenden på minskade foderarealer är densamma i hela Östergötland innebär det att vi sedan 2005 har hektar mindre foderareal i länet. Detta måste märkas på betestrycket i länet.

5 Betesskadorna hotar virkesproduktionen Våra planterade ungskogar är hårt betade och förlorar i virkesproduktion. Hur stora produktionsförlusterna är vet vi inte men i årets inventering mäter vi medelhöjden på huvudstammarna. Medelhöjden borde kunna ge indata för att beräkna förluster i virkesproduktion. Kan inte lova några säkra data på detta. Det kan vara svårt att uppskatta volymtillväxtförluster i plant- och ungskog. Höjdtillväxten är dock märkbart påverkad av betesskadorna. Årets inventeringsresultat Inventeringen är i sitt slutskede. Nu återstår att beräkna och utvärdera resultaten. Resultaten visar på ytterligare ökning i Finspång Södra. I övriga delar ser vi en något sjunkande trend. Sannolikt ett resultat av att vi lyckades öka avskjutning på dessa områden redan Finspång Södra delen lyckades inte med det. Notera att granbetet ökat ytterligare i Stavsjö (söder E4) Andelen färskt toppskottsbete på huvudstammar av tall per bestånd i ålder 3-13 år 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Finspång Södra V 55:an Ö 55:an Stavsjö Tall Alla 2009 Tall Alla 2010 Andel färskt toppskottsbete på huvudstammar av gran per bestånd i ålder 3-13 år 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Finspång Södra V 55:an Ö 55:an Stavsjö Gran Alla 2009 Gran Alla 2010

6 Vad gör vi? Vi måste reagera omgående och kraftfullt för att foderkapitalet skall återhämta sig och kunna föda friska livskraftiga viltstammar i balans med foderutbud och skogsproduktion. Vi har fakta som visar att betesskadorna är oacceptabla, vi vet vilka arter som orsakar skadorna och vi vet populationernas numerär efter årets flyginventering, foderplatsinventering och spillningsinventering. Vi tvingas minska klövviltspopulationerna kraftfullt. Betestrycket är så högt idag att minst en halvering krävs för att fodertillväxten och skogsproduktionen skall återhämta sig. Det har gått för långt. Med facit hand borde vi ha reagerat tidigare. Samtidigt skall vi vara medvetna om att vi står inför ett läge som aldrig tidigare inträffat. Vi har aldrig haft så mycket klövvilt i Sverige någonsin. Det är alltid lätt att vara efterklok. Nu måste vi ta tag i frågan och lösa problemen med skogskador, foderbrist och svältande viltstammar. Det är viktigt att både jägare och skogsägare samarbetar för att lösa detta. Större krav på jägare och jaktlag Vi jobbar just nu med att konkretisera avskjutningsmål för älg, kronhjort och dovvilt. Det innebär i princip att vi ställer krav på att jaklagen skall uppnå tilldelade avskjutningsmål på älg, kronvilt och dovvilt. Tilldelning sker jaktlagsvis på hemsidan, Vi kommer dagligen kunna följa avskjutningen, eftersom jägarna hela tiden uppdaterar jaktresultaten. En morot är att fällavgifterna blir lägre om målen uppfylls. En piska är att Holmen kan tillsätta ytterligare jägare i jaktlag som inte anstränger sig för att uppnå avskjutningsmålen. För att klara att sänka klövviltstammarna krävs ökad jaktinsats av varje jaktlag och jägare. Det kommer att kräva mer tid och högre effektivitet. Vad skall vi göra på lite längre sikt? Vi måste se viltet och skogen tillsammans som ett ekosystem. Vi vet vilken typ och ålder av skog som ger foder till viltet. Det finns utmärkt information och data om skogarnas ålder och arealer i skogsbruksplaner och beståndsregister. I och med att det är lag på att alla slutavverkningar större än 0,5 hektar skall anmälas och godkännas av Skogsstyrelsen, har myndigheten fullständig information om hela Sveriges hyggesarealer och ungskogar. Vi har möjlighet att kartlägga hur mycket areal som är i foderproducerande ålder dvs år i hela Sverige. Det går naturligtvis att bryta ner detta på län, kommun, förvaltningsområden, älgskötselområden och jaktlag. Vi kan även göra foderprognoser. Den skog som idag är 1 år kommer in i foderfas om 3 år och den skog som är 12 år idag lämnar foderfasen om 3 år. Vi sitter redan idag på ett fantastiskt informationsmaterial. Vi måste använda detta material i våra viltskötselområden för att få kunskap om var och hur mycket foder som finns och produceras i ett skötselområde. Har vi dessutom kunskap om populationer och skadenivåer har vi god information för att sköta ekosystemet Foder-Vilt logiskt och trovärdigt. På detta sätt kan skogsägare och jägare förstå varandra bättre. Vi måste börja inse att fodermängd och foderareal kanske är de viktigaste förutsättningarna för klövviltpopulationernas storlek och utveckling.

7 Foderskapande åtgärder Foderskapande åtgärder är en viktig aktivitet för att minska på betestrycket från områden eller grödor vi inte vill att viltet skall beta på. Vi skall jobba för att skapa mer foder i bryn, vägkanter och kraftledningsgator mm. Vi skall även göra en del i normal avverkning som att lämna talltoppar vintertid, om möjligt välja avverkningstidpunkt för att gynna foder till viltet. Vi måste däremot förstå att foderskapande åtgärder inte är en långsiktig uthållig metod för att hålla höga klövviltstammar. Foderskapande åtgärder skall främst ses som en aktivitet för att höja slaktvikter, kvalité och reproduktionsförmågan hos klövviltet och inte ett verktyg för att öka populationerna. Klövviltpopulationernas storlek måste rimligtvis anpassas efter skogsbrukets förutsättningar och inte tvärtom. Naturligtvis skall även skogsbruket göra rimliga anpassningar i ordinarie verksamhet för att skapa mer foder till viltet. Trakthyggesbruket viltets bäste vän? Den svenska modellens trakthyggesbruk är sannolikt den enskilt största anledningen till att Sverige idag har en av världens tätaste klövviltspopulationer. Ungskogsarealen är viltets viktigaste foderbas i skogsmark. Klövviltpopulationerna måste balanseras efter denna foderbas som grundregel. Använder vi foderbasen som reglerande faktor får vi sannolikt sunda friska viltstammar i balans med foderproduktion och acceptabla betesskador. Dagens skogsmark har betydligt mer virkesvolym per areal enhet än vad tidigare skogar haft. Det innebär att mindre arealer dvs hektar behöver avverkas för att tillfredställa efterfrågan på skogsråvara. Det är tyvärr negativt för viltet eftersom hyggesarealerna minskar och därmed även fodermängden. Slutligen två principer jag tror är viktiga att försöka enas kring: 1. Ungskogsareal och skadenivå styr klövviltpopulationernas storlek. 2. Foderskapande åtgärder höjer klövviltets kvalité. Se bifogade PowerPoint presentation med bilder och diagram om foder, inventeringsresultat och vilt i kolmården. Under varje bild finns förklarande anteckningar. Med vänlig hälsning Jonnie Friberg Holmen Skog AB Region Norrköping

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv kg

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv kg FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1 DISTRIKT EGEN SKOG Skogsindustriernas nationella representant i: -Viltförvaltningsrådet - Rovviltrådet - Vargflytt gruppen -Rovviltexpert miljödep. Skogsnäringens

Läs mer

Vad är Viltförvaltning?

Vad är Viltförvaltning? Vad är Viltförvaltning? Sunda livskraftiga viltstammar i balans med: 1. Skogsproduktion (Foderproduktion) 2. Biologisk mångfald 3. Jaktupplevelser 1 Tallandelen i våra skogar minskar 1984 utgjorde tallen

Läs mer

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv kg

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv kg FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1 Jonnie Friberg Jägare (1974) Reservofficer (1984) Jägmästare (1993) Jaktvårdskonsulent Gävle (1994) Områdeschef SÖDRA i Halland (1995) Distriktschef köp/egen

Läs mer

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI.

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1 DISTRIKT EGEN SKOG Jonnie Friberg Jägare Jägmästare Skogsförvaltare Skogsindustriernas nationella representant i: - Viltförvaltningsrådet - Rovviltrådet

Läs mer

Minnesanteckningar styrgruppsmöte

Minnesanteckningar styrgruppsmöte Minnesanteckningar styrgruppsmöte 2012 09 10 1. Godkännade av tillkommande fastigheter / jaktlag Håkan redovisade dokument från länsstyrelsen om markägare/jaktlag som vill ansluta sig till Holmens Viltskötselområde

Läs mer

I denna folder presenteras kortfattat projektets

I denna folder presenteras kortfattat projektets Det går att minska de omfattande betesskadorna på tall. Det går också att öka andelen tall i skogen. Och det går att göra genom ökad samverkan mellan jägare och skogsägare, något som båda grupperna tjänar

Läs mer

Tänk vilt när du sköter skog!

Tänk vilt när du sköter skog! Tänk vilt när du sköter skog! För skogen och viltet Skogsstyrelsen, Jönköping 2014 Redaktör Royne Andersson Författare Matts Rolander Foto Omslag Rune Ahlander, 4m Johan Nitare sid 3 Michael Ekstrand sid

Läs mer

Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG)

Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG) Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG) Detta dokument är gemensamt för de markägare inom gruppen Skogsbrukets Viltgrupp, som tillsammans äger och representerar ca 80 % av

Läs mer

Stefan Åman Håkan Wallet. Jonnie Friberg

Stefan Åman Håkan Wallet. Jonnie Friberg PROTOKOLL Utskriftsdatum Sida 2009-06-02 1(3) Sammanträdesdatum Plats 2009-05-26 Elgsjögården Närvarande Per Cronström Örjan Pettersson Kurt Holmgren Dag Axelsson + 1 Bertil Gunnar Protokollförare Jonnie

Läs mer

Nya älgförvaltningen, Äbin mm

Nya älgförvaltningen, Äbin mm Nya älgförvaltningen, Äbin mm Kalmar 2015-01-26 Johan Frisk Skogs- & viltförvaltningsansvarig Södra Skog Kort presentation Södra Skog 1998, Ulricehamns sbo 2005- ansvarig för förvaltningen av egen skog

Läs mer

Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu

Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Institutionen för teknik Avdelningen för Skog och trä Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010 Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Jakten

Läs mer

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige Ett projekt inom programområde Skog, Fortlöpande miljöanalys (Foma), SLU Kronhjort. Foto: Lars Edenius Årsrapport 2015 Lars Edenius, Vilt, fisk &

Läs mer

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. 2011-04-12 Skogsstyrelsen Remiss Kunskapsplattform om hållbart brukande av skog Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. Sammanfattning Svenska Jägareförbundet

Läs mer

Älgskötselplan för Asa älgskötselområde (enligt NFS 2011:7)

Älgskötselplan för Asa älgskötselområde (enligt NFS 2011:7) Älgskötselplan för Asa älgskötselområde 2012-2013 (enligt NFS 2011:7) 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Asa Älgskötselområde bildades 1995 och omfattade 8322 ha med 9 stycken jaktlag. Ordförande

Läs mer

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige Ett projekt inom programområde Skog, Fortlöpande miljöanalys (Foma), SLU Kronhjort. Foto: Lars Edenius Årsrapport 2013 Lars Edenius, Vilt, fisk &

Läs mer

Remiss: Skogsstyrelsens policy för skogsskador orsakade av hjortdjur

Remiss: Skogsstyrelsens policy för skogsskador orsakade av hjortdjur Bilaga 1 Nr 1(6) 2017/1147 Remiss: Skogsstyrelsens policy för skogsskador orsakade av hjortdjur Ställningstaganden Skogsstyrelsens ställningstaganden indelas i målbilder och ståndpunkter. Målbilder beskriver

Läs mer

Utvecklingen av klövviltstammarna och tallskogsskador på Halle och Hunneberg

Utvecklingen av klövviltstammarna och tallskogsskador på Halle och Hunneberg Utvecklingen av klövviltstammarna och tallskogsskador på Halle och Hunneberg Sammanfattning för 2001 2006 Foto: Jonas Lemel Oktober 2006 Arbetet är beställt av Sveaskog AB Rapport 21-2006 Svensk Naturförvaltning

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015 till och med 2017 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: VÄSTRA TORSÅS ÄLGSKÖTSELOMRÅDE 07-04-11-075-Ä Beslutad

Läs mer

FAKTA ÄLG inventeringar

FAKTA ÄLG inventeringar FAKTA ÄLG inventeringar Flyginventering feb 03 6,5 älgar per 1000 hektar observerades Beräknad vinterstam är 7,4 älgar 1-40 kronvilt per 1000 hektar ÄBIN 2003 2004 Mål 2,0 % Mål 2,0 % Utfall 10,7 % Utfall

Läs mer

Projekt. Mera Tall! Ett samverkansprojekt mellan. Välkomna!

Projekt. Mera Tall! Ett samverkansprojekt mellan. Välkomna! Projekt Mera Tall! 2010-07-01 - - 2015-12-31 Ett samverkansprojekt mellan Välkomna! Program 18.00-18.10 Monika Stridsman GD Skogsstyrelsen 18.10-18.40 Ove Arnesson, projekt Mera Tall 18.40-19.00 Göran

Läs mer

Älgstammen i Södermanland. Rapport 2012:16

Älgstammen i Södermanland. Rapport 2012:16 Älgstammen i Södermanland Målsättning 2013-2016 Rapport 2012:16 Framtagen av: Viltförvaltningsdelegationens arbetsgrupp för älgfrågor, Länsstyrelsen i Södermanlands län Grafisk form och produktion: Länsstyrelsen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Varje älgskötselområde har enligt föreskrifterna ansvar att genomföra ett samråd om det fortsatta förvaltningsarbetet och är ett led i det nya älgförvaltningssystemet.

Läs mer

Betesskador av älg i Götaland

Betesskador av älg i Götaland Betesskador av älg i Götaland Konsekvenser för virkesproduktion och ekonomi OM SÖDRA Södra grundades 1938 och är Sveriges största skogsägarförening med mer än 50 000 skogsägare som medlemmar. Södra är

Läs mer

Skog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige

Skog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige Skog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige Södras viltpolicy Skogen och viltstammarna ska förvaltas så att skogens alla nyttigheter tas tillvara samtidigt som det övergripande

Läs mer

Älgobservationer Obs per mantimme Andel tjur av vuxna Kalvar per vuxet hondjur. Hjälmserydsbygdens Älgskötselområde. Inventering april/maj 2018

Älgobservationer Obs per mantimme Andel tjur av vuxna Kalvar per vuxet hondjur. Hjälmserydsbygdens Älgskötselområde. Inventering april/maj 2018 Älgobservationer Obs per mantimme Andel tjur av vuxna Kalvar per vuxet hondjur 0,14 Älgobs per mantimme Obs / tim 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Obs / tim Linjär (Obs

Läs mer

Vad ska vi ha den Svenska skogen till?

Vad ska vi ha den Svenska skogen till? Vad ska vi ha den Svenska skogen till? Vad ska vi ha den svenska skogen till? "En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: till och med ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: ÄSO:s registrerade areal i ha: Registrerande län: Tillhör ÄFO: Datum

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Företrädare för varje älgskötselområde har enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2011:7 28 ) ansvar att genomföra ett årligt protokollfört samråd

Läs mer

Skrivelse ang. Gävle-Dala ÄFO s förvaltningsplan

Skrivelse ang. Gävle-Dala ÄFO s förvaltningsplan Skrivelse ang. Gävle-Dala ÄFO s förvaltningsplan Mål Jägarrepresentanterna i Gävle-Dala ÄFO har som mål att ha en älgstam av högkvalité och en långsiktig avkastning på 3 älgar per 1000 ha i avskjutning.

Läs mer

Skador på skog och jordbruk orsakade av klövvilt Skogsstyrelsen

Skador på skog och jordbruk orsakade av klövvilt Skogsstyrelsen Skador på skog och jordbruk orsakade av klövvilt Skogsstyrelsen Viltförvaltarkonferensen 2018 Christer Kalén 1 Uppdrag och mål för skogen Kärnan i skogspolitiken Åtgärdsområden Koppling till viltförvaltning

Läs mer

Älgskötselplan Sö Perstorps Äso Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan Sö Perstorps Äso Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan Sö Perstorps Äso 2013-05-13 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2013 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Ä 12-04-01-218 Sö Perstorps

Läs mer

Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län

Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2014: 15 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 Foto framsida: cc.flickr.com/isfugl Länsstyrelsen

Läs mer

Utveckling av klövviltstammarna och tallskogskador på Halle- och Hunneberg

Utveckling av klövviltstammarna och tallskogskador på Halle- och Hunneberg Utveckling av klövviltstammarna och tallskogskador på Halle- och Hunneberg Foto: Jonas Lemel Sammanfattning för åren 2001-2005 Rapporten är beställd av: Sveaskog AB Rapport 11-2005 Svensk Naturförvaltning

Läs mer

Älgskötselplan Älgabäckens Älgskötselområde

Älgskötselplan Älgabäckens Älgskötselområde Älgskötselplan Älgabäckens Älgskötselområde 2014-2016 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Läs mer

Avskjutningsrapportering. Örebro län

Avskjutningsrapportering. Örebro län Avskjutningsrapportering Örebro län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit

Läs mer

Älgskötselplan Göingeåsens älgskötselområde Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan Göingeåsens älgskötselområde Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan Göingeåsens älgskötselområde 2013-03-18 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2013 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Ä 12-08-15-046

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Osby Norra Älgskötselområde Ä09-01-047 Beslutad av Länsstyrelsen

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015/16 till och med 2017/18 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Stjärnsund 20-83-03-093-Ä ÄSO:s registrerade areal

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2014 till och med 2016 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Platåbergens ÄSO Ä-14-98-15-003 Beslutad av Länsstyrelsen

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2014 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Osby Norra Älgskötselområde Ä09-01-047 Beslutad av Länsstyrelsen

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2013 till och med 2015 ÄSO:s namn: Osby Norra Älgskötselområde Länsstyrelsens reg.nummer: Total areal ÄSO i ha: 21273

Läs mer

ÄLGSKÖTSELPLAN INNEHÅLL: Namn på älgskötselområdet. Arbrå Östra. Älgskötselplan för perioden Reviderad datum

ÄLGSKÖTSELPLAN INNEHÅLL: Namn på älgskötselområdet. Arbrå Östra. Älgskötselplan för perioden Reviderad datum Namn på älgskötselområdet Arbrå Östra Älgskötselplan för perioden 205 206 207 Reviderad datum Beslutad av Länsstyrelsen Äso:s registrerade areal i ha 23 655 Ansökt areal (nytt/ändrat område) Registrerande

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2013 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Örkelljunga Fagerhult Älgskötselområde Ä-05-01-059 Beslutad

Läs mer

Informationsunderlag till media

Informationsunderlag till media Informationsunderlag till media 2015-10-08 Älgen har under många år varit Värmlands mest betydelsefulla jaktbara vilt. Älgjakten har långa traditioner och vi har historiskt sett haft en älgstam som varit

Läs mer

Älgbetesinventering Uppsala län 2009 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo

Älgbetesinventering Uppsala län 2009 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo Älgbetesinventering Uppsala län 2009 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo 1 Älgbetesinventering i Uppland 2009 Sammanfattning Trenden med minskande älgbetesskador de senaste åren inom inventeringsområdena

Läs mer

Klövviltsförvaltning och biologisk mångfald. Kunskapsbaserad förvaltning

Klövviltsförvaltning och biologisk mångfald. Kunskapsbaserad förvaltning Klövviltsförvaltning och biologisk mångfald Kunskapsbaserad förvaltning Skogen i Jönköpings län Virkesförråd fördelat på trädslag, milj.m3sk Andel produktiv skogsmark fördelad på marktyp 12,1 28 % 37,1

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015 till och med 2017 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: ÄSO:s registrerade areal i ha: 36000 Registrerande län:

Läs mer

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019 Beslut 1(2) Datum Ärendebeteckning 2016-06-13 218-4784-16 Nordvästra ÄFG c/o Anders Pettersson Blåhakevägen 4A 920 70 Sorsele Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/2017 2018/2019 Beslut

Läs mer

Halasjöbygdens älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Halasjöbygdens älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Namn på älgskötselområdet Halasjöbygdens älgskötselområde Typ av plan Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad avskjutningsplan (inom pågående

Läs mer

Älgbetesinventering och foderprognos 2017/2018

Älgbetesinventering och foderprognos 2017/2018 Älgbetesinventering och foderprognos 2017/2018 Äbinresultat för ÄFO registrerade i Jämtlands län Kartan utgörs av de ÄFO som är registrerade till länet samt det stickprov av kilometerrutor där inventering

Läs mer

BOLLEBYGDS ÄLGSKÖTSELOMRÅDE. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

BOLLEBYGDS ÄLGSKÖTSELOMRÅDE. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Namn på älgskötselområdet BOLLEBYGDS ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Typ av plan Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad avskjutningsplan (inom pågående

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Sida 1 Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2013 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Norra Hagunda Älgskötselområde 03-80-14-014-Ä Beslutad

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2013 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Verum Ä06-11-023 Beslutad av Länsstyrelsen Total areal

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015 till och med 2015 ÄSO:s namn: NV Gräsmarks ÄSO Länsstyrelsens reg.nummer: Beslutad av Länsstyrelsen ÄSO:s areal

Läs mer

Sammanfattning av de tre första åren.

Sammanfattning av de tre första åren. Sammanfattning av de tre första åren. Avskjutning Modellen att styra vuxenavskjutningen med antal fällda kalvar har visat sig höja avskjutningen ganska rejält, framförallt när det gäller kalvskyttet. Under

Läs mer

Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro

Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv älgförvaltning Kunskap om systemet Älgens ekologi Forskningsexempel Foder behov, tillgång

Läs mer

ALGUTSBODA ÄLGSKÖTSELOMRÅDE. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

ALGUTSBODA ÄLGSKÖTSELOMRÅDE. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Namn på älgskötselområdet ALGUTSBODA ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Typ av plan Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Diarieföring av älgskötselplanen Reviderad

Läs mer

Skog & vilt i balans. Christer Kalén

Skog & vilt i balans. Christer Kalén Skog & vilt i balans Christer Kalén Innehåll Målsättning och älgförvaltning Koncept - Foderbalans - Skog & Vilt i balans Mångfald, diet och älgarnas kvalitet Skador & projektet Mera Tall Skogsstyrelsens

Läs mer

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019 Beslut 1(2) Datum Ärendebeteckning 2016-06-13 218-4691-16 Sydöstra ÄFG c/o Peter Christoffersson Varvsbergsvägen 2B 891 20 Örnsköldsvik Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/2017 2018/2019

Läs mer

älgskötselområde, omfattande Daniel Norrgård, ordf V Torsås ÄSO 2. Notering av närvarande personer/ representanter samt av adjungerade ledamöter

älgskötselområde, omfattande Daniel Norrgård, ordf V Torsås ÄSO 2. Notering av närvarande personer/ representanter samt av adjungerade ledamöter Västra Torsås älgskötselområde 2014-03-31 PROTOKOLL SAMRÅD ÄSO Samrådet i Västra Torsås älgskötselområde, omfattande totalt 16 952 hektar, har den 27 mars 2014 hållit samrådsmöte i Hynnenäs bygdegård.

Läs mer

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015 till och med 2017 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Närdingens ÄSO 01-01-05-101-Ä Beslutad av Länsstyrelsen

Läs mer

Rapport betesinventering augusti 2017

Rapport betesinventering augusti 2017 Rapport betesinventering augusti Bakgrund Betesinventeringen genomfördes mellan 3 juli till 21 juli och omfattade 133 bestånd fördelat på Holmens skogsinnehav i region köping. Den totala inventerade arealen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Varje älgskötselområde har enligt föreskrifterna ansvar att genomföra ett samråd om det fortsatta förvaltningsarbetet och är ett led i det nya älgförvaltningssystemet.

Läs mer

Älgförvaltningsplan för Uppsala län

Älgförvaltningsplan för Uppsala län Älgförvaltningsplan för Uppsala län 2013-2015 LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2014: 04 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 Foto framsida: cc.flickr.com/jonathan Brennecke Länsstyrelsen i Uppsala

Läs mer

Västra Götaland Väst. Avskjutningsrapportering

Västra Götaland Väst. Avskjutningsrapportering Avskjutningsrapportering Västra Götaland Väst Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som

Läs mer

Osby Norra Älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Osby Norra Älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Osby Norra Älgskötselområde Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Läs mer

Bäckaby Älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Bäckaby Älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Bäckaby Älgskötselområde Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad

Läs mer

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019 Beslut 1(2) Datum Ärendebeteckning 2016-06-13 218-4776-16 Mellersta ÄFG c/o Sveaskog - Petter Johansson Industrivägen 12 901 30 Umeå Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/2017 2018/2019

Läs mer

Snapphanebygdens Jägare. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Snapphanebygdens Jägare. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Namn på älgskötselområdet Snapphanebygdens Jägare Typ av plan Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad avskjutningsplan (inom pågående

Läs mer

Älgförvaltningsområde 1 (ÄFO1) Norrtälje Norra Stockholms län.

Älgförvaltningsområde 1 (ÄFO1) Norrtälje Norra Stockholms län. Sida1(9) Distribution Deltagare : Länsstyrelse: Camilla Frisch Styrelsemötesprotokoll 2015-03-23. Deltagare; Per Hjärp. Holmen Skog. Fredrik Landström. Hargs Bruk Denny Häverstam Mellanskog Anders Holm

Läs mer

Avskjutningsrapportering Avskjutningsrapport: 1 juli juni 2018

Avskjutningsrapportering Avskjutningsrapport: 1 juli juni 2018 Avskjutningsrapportering Kalmar län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit

Läs mer

JUA älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

JUA älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan JUA älgskötselområde Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad

Läs mer

Avskjutningsrapportering Avskjutningsrapport: 1 juli juni 2018

Avskjutningsrapportering Avskjutningsrapport: 1 juli juni 2018 Avskjutningsrapportering Östergötlands län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit

Läs mer

Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad avskjutningsplan (inom pågående period)

Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad avskjutningsplan (inom pågående period) Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Ringamåla Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad avskjutningsplan

Läs mer

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019 Beslut 1(2) Datum Ärendebeteckning 2016-06-13 218-4788-16 Nordöstra ÄFG c/o Emelie Bergquist Bergliden 28 931 96 Skellefteå Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/2017 2018/2019 Beslut

Läs mer

Älgförvaltningsplan för älgförvaltningsområde (enligt NFS 2011:7)

Älgförvaltningsplan för älgförvaltningsområde (enligt NFS 2011:7) NFS 2011:7 Bilaga 1 Älgförvaltningsplan för älgförvaltningsområde (enligt NFS 2011:7) 1. Uppgifter om älgförvaltningsområdet (ÄFO) Älgförvaltningsplan (ÄFP) för ÄFO för perioden 20.. - 20.. ÄFO:s orlek

Läs mer

Gäsene Östra älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Gäsene Östra älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Namn på älgskötselområdet Gäsene Östra älgskötselområde Typ av plan Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad avskjutningsplan (inom pågående

Läs mer

Avskjutningsrapportering Avskjutningsrapport: 1 juli juni 2018

Avskjutningsrapportering Avskjutningsrapport: 1 juli juni 2018 Avskjutningsrapportering Dalarnas län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit

Läs mer

Sö Perstorps Älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Sö Perstorps Älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Sö Perstorps Älgskötselområde Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Läs mer

Jönköpings län. Avskjutningsrapportering

Jönköpings län. Avskjutningsrapportering Avskjutningsrapportering Jönköpings län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit

Läs mer

MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN

MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN Denna manual ska hjälpa Er när ni fyller i mallen för upprättande av älgskötselplan. Det nya materialet ska användas från och med januari 2012. Manualen kommer punkt

Läs mer

Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Fredriksberg 2008

Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Fredriksberg 2008 FAKTABLAD Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Fredriksberg 2008 Arbetet är beställt av: Bergvik Skog AB Rapport 11-2008 Svensk Naturförvaltning AB www.naturförvaltning.se Bakgrund För

Läs mer

Skötselplan för Stjärnsunds Älgskötselområde

Skötselplan för Stjärnsunds Älgskötselområde Upprättad 2013 Reg. Nr Ä -83 03-092 Total areal 40 429 ha Varav odlat ca Antalet jaktlag i älgskötselområdet : 28 st 1. Bedömning av aktuell älgstam/bör finnas i IT-plattformen a. De fyra senaste årens

Läs mer

Fastställelse av policy och ståndpunkter samt strategi för Skogsstyrelsens arbete mot viltskador på skog

Fastställelse av policy och ståndpunkter samt strategi för Skogsstyrelsens arbete mot viltskador på skog ~S KO GSSTYRE LSEN PROTOKOLL Datum 2008-04-10 Nr 49 1(1) Närvarande: Göran Enander Generaldirektör beslutande Avdelningschef ('r U Johan Wester "-Ii::: Johanna From Enhetschef Q,L. Christer Kajen Handläggare,

Läs mer

Beslutas att Viltskadepolicy, version 2.0, ska tillämpas fr.o.m. den 18 oktober 2018.

Beslutas att Viltskadepolicy, version 2.0, ska tillämpas fr.o.m. den 18 oktober 2018. PROTOKOLL Nr H-57/2018 1(1) Datum 2018-10-18 Närvarande: Herman Sundqvist Erik Sollander Christer Kalén Generaldirektör, beslutande Skogspolitisk strateg Handläggare, föredragande Justeras Herman Sundqvist

Läs mer

Välkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde. Orientering om ny älgförvaltning kretsen Sydöstra Gemensamt älgskötselområde?

Välkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde. Orientering om ny älgförvaltning kretsen Sydöstra Gemensamt älgskötselområde? Välkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde Orientering om ny älgförvaltning kretsen Sydöstra Gemensamt älgskötselområde? Problem med dagens älgförvaltning Ett komplicerat och svåröverskådligt

Läs mer

1 Jaktlagens lägesrapport Rodga Det finns älg, upplever beteskadorna högre än älgstam. Sporadisk förekomst av dov, kron och gris.

1 Jaktlagens lägesrapport Rodga Det finns älg, upplever beteskadorna högre än älgstam. Sporadisk förekomst av dov, kron och gris. 2008-09-24 1(5) Sammanträdesdatum Plats 2008-09-24 Elgsjögården Protokollförare Jonnie Friberg Distribution övriga På hemsidan Jaktledarmöte delområde Holmen 24 september 2008 1 Jaktlagens lägesrapport

Läs mer

Planer i älgförvaltningen

Planer i älgförvaltningen Planer i älgförvaltningen Vänersborg 2015-04-09 Johan Frisk Skogs- & viltförvaltningsansvarig Södra Skog Nya älgförvaltningen gäller mer än bara älg! Adaptiv Ekosystembaserad Lokalt förankrad I balans

Läs mer

Norra Hagunda Övre ÄSO. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Norra Hagunda Övre ÄSO. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Norra Hagunda Övre ÄSO Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad

Läs mer

Älgstammens ålderssammansättning och reproduktion i Skultuna. Maj Rapport Rapporten är beställd av: Sveaskog AB

Älgstammens ålderssammansättning och reproduktion i Skultuna. Maj Rapport Rapporten är beställd av: Sveaskog AB Älgstammens ålderssammansättning och reproduktion i Skultuna Foto: Magnus Nyman Maj 2005 Rapporten är beställd av: Sveaskog AB Rapport 6-2005 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund

Läs mer

ÄBIN Västerbotten 2012

ÄBIN Västerbotten 2012 ÄBIN Västerbotten 212 Skogsstyrelsen Skogsbruket Älgvårdsfonden Bo Leijon ÄBIN i älgförvaltningen ÄBIN är en objektiv, kvalitetssäkrad älgskadeinventering för en adaptiv, kunskapsbaserad älgförvaltning

Läs mer

Älgskadeinventering Uppsala län 2010 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo Vattholma vfo Norrtälje N vfo

Älgskadeinventering Uppsala län 2010 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo Vattholma vfo Norrtälje N vfo Älgskadeinventering Uppsala län 2010 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo Vattholma vfo Norrtälje N vfo 1 Älgskadeinventering i Uppsala län 2010 Sammanfattning Under ett antal år har älgbetesskadorna

Läs mer

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018 Älgbetesinventering 2018 ÄFO: Norrbotten 1 Län: Norrbottens län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk

Läs mer

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018 Älgbetesinventering 2018 ÄFO: Jönköping 8 Län: Jönköpings län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk

Läs mer

Värmland. Avskjutningsrapportering

Värmland. Avskjutningsrapportering Avskjutningsrapportering Värmland Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit genom

Läs mer

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018 Älgbetesinventering 2018 ÄFO: Norrbotten 4 Delomr. 2 Län: Norrbottens län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett inom delområdet. Via

Läs mer

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018 Älgbetesinventering 2018 ÄFO: Jönköping 4 Län: Jönköpings län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk

Läs mer

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018 Älgbetesinventering 2018 ÄFO: Jönköping 6 Län: Jönköpings län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk

Läs mer

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018 Älgbetesinventering 2018 ÄFO: ÄFO 7 Län: Värmlands län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk

Läs mer

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018 Älgbetesinventering 2018 ÄFO: 7. Tiveden Län: Örebro län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk

Läs mer