Kan vi återskapa naturvärden?

Transkript

1 Kan vi återskapa naturvärden? Erfarenheter från Sveaskogs arbete med ekoparker och naturvårdande skötsel Stefan Bleckert Peter Bergman

2 Innehåll Den svenska modellen - bu eller bä? Ekoparker skapar nya skogslandskap! Naturvårdsskogar orördhet eller skötsel? Naturhänsyn vid avverkning viktigt! Effekt 20 uppföljning på landskapsnivå!

3 Fördelar svenska modellen? Modellen är väl anpassad till vår skogshistoria och till hur naturvärden fördelar sig i dagens skogslandskap Naturvård även i produktionsskogen. Undviker utpräglat plantageskogsbruk Modellen bygger in ett frivilligt ansvar från skogsägarna bidrar med stora ekologiska och ekonomiska värden

4 Nackdelar svenska modellen? Vissa brister i efterlevnad och kvalité vad gäller naturhänsyn vid avverkning Det avverkas fortfarande skogar med tydligt höga naturvärden Höga naturvärden växer bort i avsatta naturtyper Stimulans saknas till att utveckla naturvården på landskapsnivå

5 Modellen är bra men mer finns att göra? Skogsbruket måste förbättra kvalitén på naturvårdsarbetet Skogsstyrelsen uppföljningar tydligare och mer lärande Skogsbruket och myndigheterna bör utveckla ett effektivare arbetssätt för att rädda skogar med tydligt höga värden Utveckla naturvårdande skötsel för att bevara naturvärden Utveckla fler landskapssatsningar såsom ekoparker En modell för att beskriva verkligheten med helhetssyn inom naturgeografiska områden bör utvecklas både för kvantitet och kvalitet

6

7

8 Naturvårdsstrategi både kvantitet och kvalitet Bevarar och restaurerar på landskapsnivå FSC 20% ha Höga naturvärden prioriteras och lövskogar restaureras 20% ha Gamla och grova träd prioriteras 20% 20% ha Naturvårdsinsatserna förstärker varandra och summerar till 20%

9 CLASS 1: % nature conservation 10% nature conservation 15% nature conservation Ecopark

10 Ekoparker Naturvårdskogar Naturhänsyn

11 Ekoparker - Skapar nya skogslandskap -

12 Halle- Hunneberg Tranuberget Karhuvaara Naakajärvi Manuvaara Leipipir Rautiorova Luttåive Vuollerim Varjisån/Piteälven Storklinten Tjadnes Nimtek Rosfors Ledfat Dubblabergen Håckren Galhammar Fjätälven Hornslandet Grytyaberg Ejheden Ovansjö Forsmark Malïngsbo Färna Ridön Kilsbergen Norra Vätterns Skärgård Omberg Jovan Böda Hornsö Skatan Käringberget 36 Ekoparker Minst hektar med minst 50% naturvårdsareal Ekologi styr över ekonomi Ekoparksavtal 50 år Raslången

13 BIOTOPINVENTERING Naturvärdesinventering Trädslagsblandning Träddata Beståndsstruktur Arter Naturvärdesinventering, naturvärdesbedömning och naturvårdsbeskrivning Inventerare Datum Avdelningsnamn Koordinater (X, Y) Areal Medelålder Ståndortsindex Från register Naturvärdesinvent. Tall Gran Björk Asp Al Sälg Ek Bok Ask Lind Lönn Alm Rönn Hassel Summa TBL naturvård % av stam Maxålder per trädslag Naturvärdesträd Torrakor o. högstubbar Lågor (över 15 cm) Beståndsstruktur. Signalarter Rödlistade arter Nv-bedömning NV-betyg Typ av naturvärde vid NV-betyg 1-3 Fritext - Beskrivning Naturvärdesträd Naturvärdesträdskvalitet Trädslag Död ved Lågakvalité Kontinuitet Ålder Topografi Mark Vattenmiljöer Naturliga processer Biotoper Kulturmiljöer Friluftsliv Rennäring Arter Slutgiltig bedömning Naturvärde Sätt x för särskilt höga värden Frilufts. Kultur. Rennär Landsk Naturvårdsbeskrivning Alt 1 Alt 2 Målklass alt 1 och 2 Målbild trädslagtall Gran Björk Asp Al Öv-löv Ek Bok Ask Öv-ädel Hänsynsprocent End. för NO/NS Målformulering NO/NS Naturtyp fritext Kvalitéer fritext Artgrupper fritext Mål-biotopnamn NS-skötsel NS år NS-åtgärder i yt% Intervall Övriga NS-åtgärder sätt x Beskrivning övrig NS-åtg 1:åtg Resth Luck Utgles Frihugg Orört Antal år Brand Vattenr. Bete Haml Övrig avdelningsbeskrivning

14 BIOTOPINVENTERING Naturvärdesbedömning 16 faktorer betygssätts Naturvärdesträd Naturvärdesträdkvalité Trädslag Död ved Lågakvalité Kontinuitet Ålder Topografi Mark Vattenmiljöer Naturliga processer Biotoper Kulturmiljöer Friluftsliv Rennäring Arter Naturvärdesinventering, naturvärdesbedömning och naturvårdsbeskrivning Inventerare Datum Avdelningsnamn Koordinater (X, Y) Areal Medelålder Ståndortsindex Från register Naturvärdesinvent. Tall Gran Björk Asp Al Sälg Ek Bok Ask Lind Lönn Alm Rönn Hassel Summa TBL naturvård % av stam Maxålder per trädslag Naturvärdesträd Torrakor o. högstubbar Lågor (över 15 cm) Beståndsstruktur. Signalarter Rödlistade arter Nv-bedömning NV-betyg Typ av naturvärde vid NV-betyg 1-3 Fritext - Beskrivning Naturvärdesträd Naturvärdesträdskvalitet Trädslag Död ved Lågakvalité Kontinuitet Ålder Topografi Mark Vattenmiljöer Naturliga processer Biotoper Kulturmiljöer Friluftsliv Rennäring Arter Slutgiltig bedömning Naturvärde Sätt x för särskilt höga värden Frilufts. Kultur. Rennär Landsk Naturvårdsbeskrivning Alt 1 Alt 2 Målklass alt 1 och 2 Målbild trädslagtall Gran Björk Asp Al Öv-löv Ek Bok Ask Öv-ädel Hänsynsprocent End. för NO/NS Målformulering NO/NS Naturtyp fritext Kvalitéer fritext Artgrupper fritext Mål-biotopnamn NS-skötsel NS år NS-åtgärder i yt% Intervall Övriga NS-åtgärder sätt x Beskrivning övrig NS-åtg 1:åtg Resth Luck Utgles Frihugg Orört Antal år Brand Vattenr. Bete Haml Övrig avdelningsbeskrivning

15 BIOTOPINVENTERING Naturvårdsbeskrivning Naturvärde Naturvärdesinventering, naturvärdesbedömning och naturvårdsbeskrivning Inventerare Datum Avdelningsnamn Koordinater (X, Y) Areal Medelålder Ståndortsindex Från register Naturvärdesinvent. Tall Gran Björk Asp Al Sälg Ek Bok Ask Lind Lönn Alm Rönn Hassel Summa TBL naturvård % av stam Maxålder per trädslag Naturvärdesträd Torrakor o. högstubbar Lågor (över 15 cm) Beståndsstruktur. Signalarter Rödlistade arter Målklass Ekologisk målbild Skötselbeskrivning Nv-bedömning NV-betyg Typ av naturvärde vid NV-betyg 1-3 Fritext - Beskrivning Naturvärdesträd Naturvärdesträdskvalitet Trädslag Död ved Lågakvalité Kontinuitet Ålder Topografi Mark Vattenmiljöer Naturliga processer Biotoper Kulturmiljöer Friluftsliv Rennäring Arter Slutgiltig bedömning Naturvärde Sätt x för särskilt höga värden Frilufts. Kultur. Rennär Landsk Naturvårdsbeskrivning Alt 1 Alt 2 Målklass alt 1 och 2 Målbild trädslagtall Gran Björk Asp Al Öv-löv Ek Bok Ask Öv-ädel Hänsynsprocent End. för NO/NS Målformulering NO/NS Naturtyp fritext Kvalitéer fritext Artgrupper fritext Mål-biotopnamn NS-skötsel NS år NS-åtgärder i yt% Intervall Övriga NS-åtgärder sätt x Beskrivning övrig NS-åtg 1:åtg Resth Luck Utgles Frihugg Orört Antal år Brand Vattenr. Bete Haml Övrig avdelningsbeskrivning

16 Fältinventering Ecopark Käringberget - 1: Landskapsanalys Alternativ Konnektivitet målklass Reservatsförslag Brand, bete och skogliga våtmarker Hög Skärmar/fröträd andel lövträd Ecopark Käringberget 1: Hög Sjöar andel och vattendrag naturvärdesträd - Hög Friluftsliv andel och död upplevelser ved Gamla Kulturmiljöer skogar Biotopförstärkning Hänsynsprocent på hyggen 0 1,5 3 kilometer Kärnområden Alternativa 0 skogsbruksmetoder 1,5 3 kilometer

17 Ekopark Malingsbo - 1: Landskapsanalys Skogar med höga naturvärden idag samt skogar med höga naturvärden i framtiden Målklasser (NO, NS) Naturvård skötsel Naturvård orört Ekologisk målbild (Skogstyp) Tallnaturskog Grannaturskog Lövnaturskog Lövrik barrnaturskog

18 Framtida naturvärden - före åtgärd

19 Framtida naturvärden - efter åtgärd

20 40 år senare

21 Naturvårdsskogar orördhet eller skötsel -

22 Grannaturskog Orört - NO

23 Ädellövnaturskog Orört - NO

24 Naturvårdande skötsel NS Före åtgärd

25 Naturvårdande skötsel Efter åtgärd

26 Naturvårdande skötsel Före åtgärd

27 Naturvårdande skötsel Efter åtgärd

28 Naturvårdande skötsel Före åtgärd

29 Naturvårdande skötsel Efter åtgärd

30 Från boken Ekoparksresan Fotograf Karl Ingvarsson

31 Erfarenhet från ca ha naturvårdsskogar Fördelningen mellan NO och NS 80 % orört 20 % skötsel 40 % orört 60 % skötsel 20 % orört 80 % skötsel

32 Naturvårdande skötsel och orördhet - inte antingen eller utan både ock! Utebliven skötsel eller upphörd naturlig störning ett allvarligt hot mot hotade arter i skyddade skogar De avsatta skogarnas naturvärden behöver optimeras - tydliggöra ekologisk målbild och val av skötselmetod Lika viktigt är det att se till så att skogar med naturvärden knutna till skuggtåliga trädslag förblir orörda

33 Produktionsskogen dominerar landskapet Generell naturhänsyn en nyckel till framgång! Kantzoner, gamla träd, trädgrupper, lövträd, högstubbar, död ved

34 Idre 2 % Särna 2 % Idre 2 % Skogsmark Ekoparker Naturvårdskogar Naturhänsyn

35

36 9 % naturhänsyn i produktionsskogen Insatserna förstärker varandra I produktionsskogar lämnar Sveaskog nio procent naturhänsyn i snitt. Nått vårt mål angående omfattning men kvalitén kan fortfarande förbättras Naturhänsynens värde ökar med tiden Naturhänsyn lika viktigt som ekoparker och naturvårdsskogar

37 Effekt 20 uppföljning på landskapsnivå -

38 Effekt 20 Del av Partnerskap för Levande skogar (WWF) Utvärdera naturvårdsambitioner på landskapsnivå Ny kunskap om naturvårdens effekter

39 Från boken Ekoparksresan Fotograf Karl Ingvarsson

40 Insektsinventeringen Fällfångstanalys på högstubbar (A. Lindhe) Följa förändringar och trender i landskapen Ekoparker med referenslandskap (7 områden) ha per landskap

41 Insektsinventeringen Startade 2006 Alla landskap inventeras i omdrev på 10 år 364 högstubbar med totalt ca observationer Plask!

42 Från boken Ekoparksresan Fotograf Tero Niemi

43 Fågelinventeringen Linjetaxering (SLU) Följa förändringar och trender hos skogslevande stannfåglar Ekoparker och referenslandskap (10 områden) ha per landskap

44 Fågelinventeringen Första inventeringen 2006 Alla landskap inventeras i omdrev på 2 år Totalt 70 mil med ca fågelobservationer

45 JÄMFÖRELSE FÄRNA FAGERSTA Barrskogsmesar Hackspettar Antal individer per 1000 ha

46 FÄRNA Antal individer av hackspettar Antal individer per 1000 ha och art En möjlig trend som visar att antalet individer ökar med åren (Friedman ANOVA p=0.07, n=6 arter, df=4)

47 Tack för ordet!