Asp, klövviltbetning & trädbildning. Lars Edenius, SLU

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Asp, klövviltbetning & trädbildning. Lars Edenius, SLU"

Anton Martinsson
för 6 år sedan
Visningar:

1 Asp, klövviltbetning & trädbildning Lars Edenius, SLU

2 Disposition Aspens föryngring i ett längre perspektiv Aspens demografi - betningens påverkan Demografi och populationsdynamik Implikationer för förvaltningen

3 Förändringar i mängden asp Storleksfördelning (Hellberg 2004)

4 Förändringar i antal småträd (<10 cm) (RIS)

6 Stor variation i antal småträd över tiden Flera faktorer spelar in: Ändrad störningsregim Förändringar i markanvändningen Ökat betestryck Hur påverkas rekryteringen av betning?

Bete som påverkansfaktor 66% av asparna i ungskog skadade; 85% tillskrevs älgen [älgtoppen i början av1980-talet (Näslund 1986)] 7-28 % årlig betning på stammar 0.

7 Bete som påverkansfaktor 66% av asparna i ungskog skadade; 85% tillskrevs älgen [älgtoppen i början av1980-talet (Näslund 1986)] 7-28 % årlig betning på stammar m; något högre andel i asprika landskap (egna data) Älg (& andra hjortdjurs) andel av skadorna 70-95%, hare 5-20%, sorkar 0.5-2% (egna data) Andra skadegörare.

8 Experimentella studier av betningens betydelse Aspfattigt landskap, Robertsfors Asprikt landskap, norra Uppland

9 Utförande 5 x 5 m utestängningar 1 km 5 års uppföljning av enskilda skott

10 Effekter av betning på höjdtillväxt

11 Demografiska analyser Demografiska variabler Reproduktion Överlevnad Tillväxt demografiska data behövs för att analysera effekter på trädbildning förstå populationsdynamik göra prognoser

12 Utestängning av älg & andra större växtätare, 5 år (Uppland) Variabel Asp, utan Asp, med Rönn, utan Rönn, med betning betning betning betning Överlevnad, 0.74 (0.04) 0.75 (0.027) 0.88 (0.03) 0.82 (0.03) stammar <1 m Överlevnad, 0.95 (0.02) 0.93 (0.06) 0.98 (0.01) 0.96 (0.02) stammar 1-2 m Rekrytering 0.04 (0.01) 0.02 (0.01) 0.11 (0.01) 0.05 (0.02) <1 m till 1-2 m Rekrytering (0.02) 0.03 (0.01) 0.10 (0.03) 0.06 (0.04) 2 m till 2-3 m

13 Effekter av betning på överlevnad

14 Effekter av betning på aspens demografi, sammanfattning Överlevnad hos småträd Liten (vilket även andra studier visat) Relativt hög dödlighet generellt Andra faktorer än betning viktiga (svamp, torka ) Rekrytering inom beteshöjd Stor Relativt låg rekryteringshastighet generellt Hög reproduktion + hög dödlighet ==> stor omsättning av småträd

15 Demografi och populationsdynamik

16 Simulering av populationsutveckling över 50 år utan betning (Uppland) Aspen Rowan, average Rowan, +1 SD Rowan, -1 SD Aspen, +1 SD Aspen, -1 SD No. of stems <3 m 600 Rönn Asp Year Överlevnaden hos småträden påverkar dynamiken mest!

17 Lärdomar för förvaltningen Betning fördröjer höjdutvecklingen 3-8 år Ett hårt betestryck äventyrar rekryteringen av nya träd Hur kommer vi vidare? Mer fokus på trädbildning än betestrycket! Hur sätter vi måltal för trädbildning?

18 Rekrytering Avgång Betning, röjning, insekter mm Mäng Förråd av grova aspar Slutavverkning Naturvårdshänsyn

19 Sätta måltal Mängd grövre träd Kan göras utifrån befintliga data (RIS) ex vis antal träd > minimidiameter Tröghet i systemet - svårt att fånga upp förändringar ( facit i efterhand )

20 Sätta måltal Mängd grövre träd Kan göras utifrån befintliga data (RIS) Tröghet i systemet - svårt att fånga upp förändringar ( facit i efterhand ) Nybildning av träd - rekrytering Mer komplicerat att följa Återkommande mätningar av samma träd/provytor behövs Snabba förändringar kan fångas upp

21 Modell för att beräkna rekrytering Variabler ( rattar ) i modellen: Antal aspbestånd per ha skogsmark Medelstorlek (m2) hos aspbestånden Tätheten av småaspar Kombinationer av variabler för att uppnå olika måltal för nybildning av träd >10 cm (antal träd per år & ha) med och utan betning Parameteriserad med data från Uppland

22 Rekrytering, antal stammar >10 cm per ha & år:

23 Kunskapsluckor Måltal för mängd asp - hur mycket av vad och var?

24 Kunskapsluckor Måltal för mängd asp - hur mycket av vad och var? Mortalitet hos större träd - orsaker, frekvens Långsiktiga effekter på populationsdynamiken av variation i: Föryngring - jfr Yellowstone NP Betestryck - refugier för rekrytering i tid och rum?

25 Lästips Ericsson, G., Edenius, L. & Sundström, D Factors affecting browsing by moose (Alces alces L.) on European aspen (Populus tremula L.) in a managed boreal landscape. Ecoscience 8: Edenius. L. & Ericsson, G Aspen demographics in relation to spatial context and ungulate browsing: implications for conservation and forest management. Biological Conservation 135: Zakrisson, C., Ericsson, G. & Edenius, L Effects of browsing on recruitment and mortality of European aspen (Populus tremula L.). Scandinavian Journal of Forest Research 22: Edenius, L., Kempe, G., Bergström, R., Danell, K. & Ericsson, G Föryngring av asp i Sveriges skogar Fakta Skog 14: 2008 Edenius, L., Ericsson, G., Kempe, G., Bergström, R. & Danell, K The effects of changing land use on aspen abundance and regeneration: a 50-year perspective from Sweden. Journal of Applied Ecology 48: Den Herder, M., Kouki, J. & Ruusila, V The effects of timber harvest, forest fire, and herbivores on regeneration of deciduous trees in boreal pine-dominated forest. Canadian Journal of Forest Research 39: Myking, T., Bøhler, F., Austrheim, G. & Solberg, E. J Life history strategies of aspen (Populus tremula L.) and browsing effects: a literature review. Forestry 84 (1) doi: /forestry/pq044

Relevanta dokument

Föryngring av asp i Sveriges skogar

FAKTA SKOG 14 28 OM FORSKNING VID SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LARS EDENIUS GÖRAN KEMPE ROGER BERGSTRÖM KJELL DANELL GÖRAN ERICSSON Föryngring av asp i Sveriges skogar 1953 27 Foto: Lars Edenius Analys