List of publications May 2013
|
|
- Gun Ebba Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Johan Månsson Department of Ecology List of publications Peer reviewed articles Månsson J., Nilsson L. and Hake M. In press. Territory size and habitat selection of breeding common cranes in a boreal landscape. Ornis Fennica. Månsson J. & Jarnemo A Bark-stripping on Norway spruce by red deer in Sweden: level of damage and relation to tree characteristics. Scandinavian journal of forest research 28: Månsson J., Bunnefeld, N., Andrén, H. & Ericsson G Spatial and temporal predictions of moose Alces alces winter distribution. Oecologia 170: Månsson, J. & Hämäläinen, L Spring stopover patterns of migrating whooper swans (Cygnus cygnus) at Lake Tyslingen, Sweden: consequences for predicting human-waterfowl conflicts. Journal of Ornithology 153: Månsson, J., Hauser C.E., Andrén, H. & Possingham, H.P Survey Method Choice for Wildlife Management the Swedish case. Wildlife Biology 17(2): Månsson, J., Andrén, H. & Sand, H Can pellet counts be used to accurately describe habitat selection in ungulates? European Journal of Wildlife Research 57: Hake, M., Månsson, J., and Wiberg, A A working-model for preventing crop damage caused by increasing goose populations in Sweden. Ornis Svecica 20: Sahlsten, J., Bunnefeld, N., Månsson J., Ericsson G., Bergström R. & Dettki, H Can Supplemental feeding be used to redistribute moose? Wildlife Biology. 16:85-92 Månsson, J., Bergström, R., Pehrson, Å., Skoglund, M. & Skarpe, C Felled Scots pine (Pinus sylvestris as supplemental forage for moose (Alces alces) browse availability and utilisation. Scandinavian Journal of Forest Research 25: Månsson, J Environmental variation and moose Alces alces density as determinants of spatio-temporal heterogeneity in browsing. Ecography 32: SLU, Grimsö Wildlife Research Station, SE Riddarhyttan, Sweden tel: +46 (0) Johan.mansson@slu.se
2 Månsson, J., Bergström, R., Danell, K Fertilization effects on deciduous tree growth and browsing by moose. Forest Ecology and Management 258: Rönnegård L., Sand H., Andrén H., Månsson, J. and Pehrson, Å Evaluation of four methods used to estimate population density of moose (Alces alces). Wildlife biology 14: Månsson, J., Andrén, H., Pehrson, Å., Bergström, R Moose browsing and forage availability: a scale dependent relationship? Canadian Journal of Zoology 85:1-9. Månsson J., Kalén C., Kjellander P., Andrén H. and Smith H Quantitative estimates of tree species selectivity by moose (Alces alces) in a forest landscape Scandinavian Journal of Forest Research 22: Roberge, J.-M. & Månsson, J Blue Tits Parus caeruleus breeding in House Martin Delichon urbica nest. Ornis Svecica 13: Books or chapters with international and national coverage Månsson J., Levin M., Larsson I., Hake M., Ängsteg I. & Wiberg A Besiktning av viltskador på gröda med inriktning på fredade fåglar. Viltskadecenter, SLU. Edita Sverige AB, Västerås. 120pp. Månsson J., Bergström R., Emanuelsson U., Göransson G., Helldin J-O., Bergqvist G Viltmiljöerna. P Chapter 7 in Vilt, Människa & Samhälle. Kjell Danell, Roger Bergström (eds). Liber. Andrén H., Månsson J., Lundberg P., Danell K., Bergström R., Göransson G Viltpopulationernas storlek. P Chapter 3 in Vilt, Människa & Samhälle. Kjell Danell, Roger Bergström (eds). Liber. Widemo F., Helldin J-O., Göransson G., Spong G., Thulin C-G., Andrén H., Weinberg U., Månsson J., Bergström R Åtgärder öka vilttillgången. P Chapter 17 in Vilt, Människa & Samhälle. Kjell Danell, Roger Bergström (eds). Liber. Jarnemo, A., Nordström, J., Kjellander, P., Månsson, J., Liberg, O Trade-off between high-quality forage and neonatal predation risk. In: Jarnemo, A Neonatal mortality in roe deer. Doctoral thesis 321, SLU, Uppsala. Månsson, J., Andrén, H. and Jansson, G Telemetri distanskurs i djurens ekologi. Kapitel i Skogsvilt III vilt och landskap i förändring. Inst. för ekologi, SLU. 2(6)
3 Technical and scientific reports Ödman L., Månsson J., Nilsson L Grågäss vid Sörfjärden - resultat av inventering och försök med Gåsbetesåker. Rapport Länsstyrelsen Sörmland, Viltskadecenter, SLU. 16 pp Edenius L., Roberge, J-M., Månsson, J., Ericsson, G., and Bergström, R Projekt viltbete och foderproduktion inventeringsresultat Klövviltsindex, betestryck och skadegrad. Resultatrapport 3. Department of Wildlife, Fish, and Environmental Studies, SLU. 10 pp. Andrén H., Sand H., Månsson J., Edenius L. & Kjellander P Ekosystemaspekter på älgförvaltning med stora rovdjur. SLU, Uppsala. 37 pp Sand H., Jonzén N., Andren H., Månsson J., Swenson J. & Kindberg J Beskattningsstrategier på älg med och utan rovdjur. SLU, Uppsala. 47 pp Ödman L., Månsson J., Nilsson L Grågäss vid Sörfjärden - resultat av inventering och försök med Gåsbetesåker. Rapport Länsstyrelsen Sörmland, Viltskadecenter, SLU. 16 pp Månsson J., Jansson G. & Ängsteg I. Besiktning av vildsvinsskador på gröda en pilotstudie. Rapport 2011:10, Viltskadecenter, SLU. 31pp. Nilsson L. & Månsson J Count of wintering waterfowl, geese and cranes in Sweden. Annual report 2010/11. Department of Biology, Lunds university. 53pp Levin M., Karlsson J., Månsson J. & Jaxgård P Viltskadestatistik Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda. Rapport från Viltskadecenter, SLU. Jarnemo A. & Månsson J Barkskalning av kronvilt: en fråga om födotillgång, landskapstyp eller populationstäthet? Slutrapport viltvårdsfonden, projektnummer 09/214 V Naturvårdsverket, Stockholm. 19pp Jansson G. & Månsson J Inventeringsteknik och populationsprognoser för vildsvin (Sus scrofa) i Sverige. SLU. Projektrapport Dnr 08/283, Naturvårdsverket. 18 pp. Edenius L., Månsson J., Jansson G. & Dahl F Inventering för adaptiv älgförvaltning i älgförvaltningsområden (ÄFO) nationella referensområden för älg. Manual nr 9, SLU. 9 pp. Bergström R., Månsson J., Kindberg J., Pehrson Å., Ericsson G. & Danell K Inventering för adaptiv älgförvaltning i älgförvaltningsområden (ÄFO) spillningsinventering av älg. Manual nr 3, SLU. 19 pp. Ödman L., Månsson J., Nilsson Lo., Wiberg A Grågäss vid Sörfjärden - resultat av inventering och försök med Gåsbetesåker. Rapport Länsstyrelsen Sörmland, Viltskadecenter, SLU. 22 pp Nilsson L. & Månsson J Count of wintering waterfowl, geese and cranes in Sweden. Annual report 2009/10. Department of Biology, Lunds university. 53pp 3(6)
4 Månsson J., Levin M., Larsson I. & Ängsteg I Besiktning av skador på gröda orsakade av vildsvin. Viltskadecenter, SLU. 48 pp. Levin M., Karlsson J., Månsson J. & Jaxgård P Viltskadestatistik 2009 skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda. Viltskadecenter, SLU. 23 pp. Roberge, J-M., Månsson, J., Ericsson, G., and Bergström, R. Projekt viltbete och foderproduktion inventeringsresultat Klövviltsindex, betestryck och skadegrad. Resultatrapport 2. Department of Wildlife, Fish, and Environmental Studies, SLU. 16pp. Månsson, J., Ericsson, G., and Bergström, R Projekt viltbete och foderproduktion inventeringsresultat Klövviltsindex, betestryck och skadegrad. Resultatrapport 1. Department of Wildlife, Fish, and Environmental. Studies, SLU. 13pp. Pehrson, Å. & Månsson, J Älgtäthet-Fodertillgång-Betestryck i Grimsö-Malingsbo- Kloten, inventering av Sveaskogsägda marker i Bergslagen våren Report. Grimsö Wildlife Research Station, SLU, Sweden. 14 pp. Pehrson, Å. & Månsson, J Älgtäthet-Fodertillgång-Betestryck i Grimsö-Malingsbo- Kloten, inventering av Sveaskogsägda marker i Bergslagen våren Report. Grimsö Wildlife Research Station, SLU, Sweden. 14 pp. Pehrson, Å. & Månsson, J Älgtäthet-Fodertillgång-Betestryck i Grimsö-Malingsbo- Kloten, inventering av Sveaskogsägda marker i Bergslagen våren Report. Grimsö Wildlife Research Station, SLU, Sweden. 12pp. Pehrson, Å. & Månsson, J Älgtäthet-Fodertillgång-Betestryck i Grimsö-Malingsbo- Kloten, inventering av Sveaskogsägda marker i Bergslagen våren pp. Report. Grimsö Wildlife Research Station, SLU, Sweden. 14 pp Kalén C. & Månsson J Betesskador av älg rumslig analys. pp In Osäkerhet och aktiv riskhantering aspekter på osäkerhet och risk i sydsvenskt skogsbruk. Ed. Blennow, K. Slutrapport SUFOR Pehrson, Å. & Månsson, J Älgtäthet-Fodertillgång-Betestryck i Grimsö-Malingsbo- Kloten, inventering av Sveaskogsägda marker i Bergslagen våren Report. Grimsö Wildlife Research Station, SLU, Sweden. 25 pp. Popular science articles Månsson J., Roberge J.-M., Edenius L., Bergström R., Nilsson L., Komstedt K., Lidberg M. & Ericsson G Viltåkrar foderproduktion och indirekta effekter på skogen. Fakta Skog Nr 15. Edenius L., Roberge J.-M., Månsson J. & Ericsson G Risseparering som foderskapande åtgärd för klövvilt vid föryngringsavverkning och gallring. Fakta Skog Nr 14. 4(6)
5 Roberge J.-M., Månsson J., Edenius L., Lindqvist S. & Ericsson G Vad visar inventeringar av älgskador och betestryck i skog? Fakta Skog Nr 12. Månsson J. & Nilsson L Kunskapen om tranornas ekologi ökar med hjälp av GPSteknik. Fåglar i Kvismaren 1: Sand H., Jonzén N., Andren H., Månsson J Beskattning av älgpopulationer med varg och björn. Fakta Skog Nr 26, Sand H., Jonzén N., Andren H., Månsson J Strategier för beskattning av älg. Fakta Skog Nr 24, Andrén H., Jarnemo A., Sand H., Månsson J., Edenius L. & Kjellander P. Ekosystemaspekter på älgförvaltning med stora rovdjur. Fakta Skog Nr 23, Jansson G., Magnusson M. & Månsson J Jaktens effekter på vildsvin. Svensk jakt 6:66-69 Edenius L., Månsson J., Jansson G., & Dahl F Referensområden som verktyg för viltförvaltningsunderlag. Fakta skog Nr 18. Bergström, R., Månsson J., Kindberg J., Pehrson Å., Ericsson G. & Danell K Spillningsinventering för älg. Fakta skog Nr 12. Jansson, G & Månsson, J Övervakning av vildsvin en utmaning. Skog och Mark 2011: Naturvårdsverket, Stockholm. Månsson, J., Nilsson, Lo., Nilsson, Le., Hake, M. & Levin, M Hur många tranor räknades in i Sverige 2010 och hur har det sett ut de senaste åren? Faktablad från Viltskadecenter SLU. Månsson, J, Jansson G., Lindblom S. & Levin M Skador av vildsvin - omfattning och fördelning i ett mellansvenskt jordbrukslandskap. Faktablad från Viltskadecenter SLU. Hämäläinen L., Månsson J. & Levin M Sångsvanens rastperiod och val av jordbruksmark vid sjön Tysslingen. Faktablad från Viltskadecenter SLU. Månsson, J., Hake M., Nilsson L., Wiberg A. & Levin M Förslag på arbetsmodell för att lösa problem med betande fåglar. Faktablad från Viltskadecenter SLU. Månsson, J & Nilsson, L Tranor och gäss i jordbruket problem och lösningar. Norrbruk 5: Jansson, G & Månsson, J Räkna vildsvin med viltkameror. Svensk Jakt 5: Jansson, G, Månsson, J & Magnusson, M Hur många vildsvin finns det? Svensk Jakt 4: (6)
6 Jarnemo, A. & Månsson, J Skalning av kronhjort ett ökande problem. Skogseko 4:34 Månsson, J Inte bara en lappuggla. Pandion 2: Jansson, G. & Månsson, J Vildsvin och skogsbruket. Fakta Skog Nr 1, Nilsson, L., Månsson, J. & Bergström, R Viltåkrar tonvis med mat. Svensk Jakt 7: Månsson, J., Andrén, H., Bergström, R., Kjellander,P., Pehrson, Å. and Kalén, C Älgbete i tid och rum - vad styr älgarna och betestrycket i ungskog? Fakta Skog nr 7. Månsson, J., Skoglund, M., Bergström, R. and Pehrson, Å Gamla tallar en foderresurs för klövviltet? Svensk Jakt Nr 4: Månsson, J. & Roberge, J.-M Svalorna svarar för bon på ditt hus hur många fler arter står i bostadskön? Fåglar i Västmanland Nr 1:4-7. 6(6)
Resultat och erfarenheter från svenska Skog-vilt projektet vad gjordes bra, och vad kunde ha gjorts bättre!?
Resultat och erfarenheter från svenska Skog-vilt projektet vad gjordes bra, och vad kunde ha gjorts bättre!? Lars Edenius Vilt, fisk & miljö, SLU, 901 83 Umeå Temaprogram en unik satsning mot omgivande
Läs merAsp, klövviltbetning & trädbildning. Lars Edenius, SLU
Asp, klövviltbetning & trädbildning Lars Edenius, SLU Disposition Aspens föryngring i ett längre perspektiv Aspens demografi - betningens påverkan Demografi och populationsdynamik Implikationer för förvaltningen
Läs merSLUTRAPPORT. Temaforskningsprogram Vilt och Skog 2010-2012
SLUTRAPPORT. Temaforskningsprogram Vilt och Skog 2010-2012 Göran Ericsson, Lars Edenius, Jean-Michel Roberge, Johan Månsson, Joris Cromsigt, Navinder Singh och Wiebke Neumann Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merViltbete och Foderproduktion Inventeringsresultat våren 2011
Viltbete och Foderproduktion Inventeringsresultat våren 2011 Lars Edenius, Jean-Michel Roberge, Johan Månsson, Göran Ericsson och Roger Bergström Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 1 Institutionen för
Läs merForest regeneration in Sweden
Forest regeneration in Sweden Historic developement Methods Pine regeneration in Southern Sweden Storm damage Forest legislation and regeneration survey Survey: Is performed 5(7) years after final cutting.
Läs merSLUTRAPPORT. Temaforskningsprogram Vilt och Skog
SLUTRAPPORT. Temaforskningsprogram Vilt och Skog 2010-2012 Göran Ericsson, Lars Edenius, Jean-Michel Roberge, Johan Månsson, Joris Cromsigt, Navinder Singh och Wiebke Neumann Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merInventering för adaptiv älgförvaltning i älgförvaltningsområden (ÄFO) Nationella referensområden för älg Manual nr 9
Inventering för adaptiv älgförvaltning i älgförvaltningsområden (ÄFO) Nationella referensområden för älg Manual nr 9 Innehållsförteckning Inledning 2 Begrepp och definitioner 5 Beskrivning av konceptet
Läs merDelrapport för uppdraget om framtagande av metoder för inventering av älg m.m. (L2011/193)
Sveriges lantbruksuniversitet Dnr SLU ua.fe.2011.5.9-270 1(6) 2011-09-26 Bilaga 1 Delrapport för uppdraget om framtagande av metoder för inventering av älg m.m. (L2011/193) Sammanfattning Regeringen uppdrog
Läs merReferenshägn. Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning. Referenshägn Version 1.0
Referenshägn Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning Referenshägn Version 1.0 Författare Jonas Bergquist, Skogsskötselspecialist, Skogsstyrelsen, jonas.bergquist@skogsstyrelsen.se
Läs merRissepareringens effekter på viltets nyttjandegrad av GROT
Faculty of Forest Science Rissepareringens effekter på viltets nyttjandegrad av GROT The effect of slash treatments on the use of harvest residues by browsers David Rehmberg Examensarbete i ämnet biologi
Läs merÄlghemområden, förvaltningsområden och inventering
Älghemområden, förvaltningsområden och inventering Johan Månsson SLU i samarbete med Henrik Andrén & Göran Ericsson Inst. För Vilt, Fisk & Miljö Hur stora är Älgskötselområdena idag? 49 000 ha (93) Norrland
Läs merSG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F)
PROGRAMNÄMND SKOG BILAGA I PROTOKOLL SLU ID: SLU.sfak.2018.3.1.1-229 Tabell: ramschema jägmästarprogrammet grundnivå lå 19/20 Termin 1 höst Termin 2 vår Sommar Årskurs 1 SG0170 Skog och skogsbruk, 15hp
Läs merNyhetsbrev. Nr
Nyhetsbrev Nr 1 2011 foto: inga ängsteg Våren har äntligen kommit med stormsteg och med den kommer även ett Nyhetsbrev från. Vi önskar alla läsare en glad påsk och en skön och härlig vår! Utbildningar
Läs merHur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer?
Hur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer? Grimsö forskningsstation vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har för Naturvårdsverkets räkning gjort en översikt av kunskapsläget om hur de
Läs merViltskadestatistik 2005
Viltskadestatistik 2005 VERSIONER AV VILTSKADESTATISTIK 2005...2 INLEDNING...3 DELOMRÅDEN I STATISTIKEN...4 ROVDJURSFORUM...5 RENSKÖTSELOMRÅDET...6 OM STATISTIKEN...6 TAMDJUR...7 OM STATISTIKEN...7 BEVILJADE
Läs merReferensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige
Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige Ett projekt inom programområde Skog, Fortlöpande miljöanalys (Foma), SLU Kronhjort. Foto: Lars Edenius Årsrapport 2015 Lars Edenius, Vilt, fisk &
Läs merReferensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige
Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige Ett projekt inom programområde Skog, Fortlöpande miljöanalys (Foma), SLU Kronhjort. Foto: Lars Edenius Årsrapport 2013 Lars Edenius, Vilt, fisk &
Läs merNyhetsbrev. Här kommer sommarens nyhetsbrev från Viltskadecenter. Vi hoppas att ni får en härlig sommar ute på grönbetet!
Nyhetsbrev Nr 2 2011 Här kommer sommarens nyhetsbrev från. Vi hoppas att ni får en härlig sommar ute på grönbetet! foto: inga ängsteg Stora rovdjur Björnpredation på ren Under våren har det genomförts
Läs merResultat från inventeringar av björn i Sverige 2005 Sammanställning från Rovdjursforum
Resultat från inventeringar av björn i Sverige 2005 Sammanställning från Rovdjursforum 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METODER...4 2.1. ORGANISATION...4 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 Utgivningsdatum:
Läs merSverige Håkan Sand Olof Liberg Henrik Andrén Per Ahlqvist Camilla Wikenros
SKANDULV Skandinaviska Vargforskningsprojektet Populationsekologi Sverige Håkan Sand Olof Liberg Henrik Andrén Per Ahlqvist Camilla Wikenros Grimsö Research Station Swedish University of Agricultural Sciences
Läs merViltskadestatistik 2012
Viltskadestatistik 2012 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2013-1 Innehåll Inledning 1 Skador på tamdjur 2 Rovdjursangrepp på tamdjur 3 Vargangrepp på tamdjur
Läs merViltskadestatistik 2013 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda
Viltskadestatistik 2013 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 2014-1 Versioner av Viltskadestatistik 2013 Version 1.0 Utgivningsdatum 2014-02-17 Förändring
Läs merViltskadestatistik 2012
Viltskadestatistik 2012 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2013-1 Innehåll Inledning... 2 Delområden i statistiken... 3 Rovdjursforum... 3 1. Tamdjur... 4 Om
Läs merViltskadestatistik 2005
Viltskadestatistik 2005 VERSIONER AV VILTSKADESTATISTIK 2005...2 INLEDNING...3 DELOMRÅDEN I STATISTIKEN...4 ROVDJURSFORUM...5 RENSKÖTSELOMRÅDET...6 OM STATISTIKEN...6 TAMDJUR...7 OM STATISTIKEN...7 BEVILJADE
Läs merPublications in scientific journals 1. Mikusiński, G., Blicharska, M., Antonson, H., Henningsson, M., Göransson, G., Angelstam, P. & Seiler, A.
Publications in scientific journals 1. Mikusiński, G., Blicharska, M., Antonson, H., Henningsson, M., Göransson, G., Angelstam, P. & Seiler, A. Integrating ecological, social and cultural dimensions in
Läs merÅrsredovisning för Viltskadecenter
Årsredovisning för Viltskadecenter Budgetåret 2010 Ledamöter i Viltskadecenters styrelse 2010 Magnus Ekelund(ordförande) Länsstyrelsen i Örebro Inga Ängsteg Viltskadecenter (verksamhetsansvarig) Susanna
Läs merUtfodring av vilt och dess konsekvenser
Utfodring av vilt och dess konsekvenser Petter Kjellander Grimsö Forskningsstation Institutionen för ekologi, SLU Foto: Anders Jarnemo Petter Kjellander Grimsö Forskningsstation Institutionen för Ekologi,
Läs merBjörnpredation på renar
Nyhetsbrev Nr 1-2010 Inventeringar och utbildningar Barmarksinventering av varg med DNA-analys har ett regeringsuppdrag att utveckla metoder för barmarksinventering av varg. Just nu pågår DNA-analyserna
Läs merNyhetsbrev. Vi på Viltskadecenter önskar alla läsare av Nyhetsbrevet ett Gott Nytt År 2011! Nr Resa till Mongoliet
Nyhetsbrev Nr 4 2010 Så har ännu ett år passerat i rasande fart. Vår verksamhet 2010 har påverkats mycket av den nya rovdjurspolitiken. har haft förmånen att få medverka vid flera utbildningar av ledamöterna
Läs merFoderskapande åtgärder i skogsbruket Stengårdshult 14 jan Lars Edenius Vilt, fisk & miljö, SLU, Umeå
Foderskapande åtgärder i skogsbruket Stengårdshult 14 jan 2014 Lars Edenius Vilt, fisk & miljö, SLU, Umeå Viltanpassat skogsbruk Åtgärder som syftar till att förena vilt- och skogsvård inom ramen för ett
Läs merBjörnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet
Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg, Jon E. Swenson och Göran Ericsson Introduktion Björnen tillhör
Läs merTack för i år. och trevliga helger. Nyhetsbrev. önskar vi på Viltskadecenter. Nr Årets varginventering
Nyhetsbrev Nr 2 2012 Tack för i år och trevliga helger önskar vi på Årets varginventering Årets varginventering har startat och länsstyrelserna kommer nu löpande ända fram till sista februari att inventera
Läs merVilt och Trafik. Forskning kring viltolyckor, barriäreffekter, bullerstörning, åtgärder och uppföljning vid Grimsö forskningsstation
Vilt och Trafik Forskning kring viltolyckor, barriäreffekter, bullerstörning, åtgärder och uppföljning vid Grimsö forskningsstation Präsentation på Älgskadefondsföreningens årsstämma 2009-10-03 Andreas
Läs merSlutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2007/08
Slutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2007/08 Nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av lodjur. Version 1.1 2 Innehåll Versioner...3 1. Inledning...4
Läs merViltskadestatistik 2010
Viltskadestatistik 2010 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2011-1 Innehåll Inledning...2 Delområden i statistiken... 3 Rovdjursforum... 4 1. Tamdjur...5 Om
Läs merBilaga I - Ramschema för Jägmästarprogrammet läsåret 2020/2021
Bilaga I - Ramschema för Jägmästarprogrammet läsåret 2020/2021 SLU ID: SLU.sfak.2019.3.1.1-132, PN-S 2019-05-24 61 a Period 1 a Period 1 b Period 2 a Period 2 b Period 3 a Period 3 b SG0250 Skog mark och
Läs merÅrsredovisning för Viltskadecenter
Årsredovisning för Viltskadecenter Budgetåret 2012 Ledamöter i Viltskadecenters styrelse/brukarråd 2012 Magnus Ekelund (ordförande) Länsstyrelsen i Örebro Inga Ängsteg Viltskadecenter (verksamhetsansvarig)
Läs merRapporten kan laddas ned som pdf-dokument från Viltskadecenters webbplats.
Viltskadestatistik 2015 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 2016-1 VILTSKADESTATISTIK 2015 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda Rapport från
Läs merGRÅGÄSSENS PÅVERKAN PÅ JORDBRUKET VID SÖRFJÄRDEN
GRÅGÄSSENS PÅVERKAN PÅ JORDBRUKET VID SÖRFJÄRDEN Enkätundersökning 2014 Lars Ödman 1 Grågäss på gåsåkern, maj 2014 1 Grågåsgruppen vid Sörfjärden 2012-05-13 1. Bakgrund De ökande populationerna av stora
Läs merInventering för adaptiv älgförvaltning i älgförvaltningsområden (ÄFO) Nationella referensområden för älg Manual nr 9
Inventering för adaptiv älgförvaltning i älgförvaltningsområden (ÄFO) Nationella referensområden för älg Manual nr 9 Inventering för adaptiv älgförvaltning i älgförvaltningsområden (ÄFO) Nationella referensområden
Läs merViltskadestatistik 2009
Viltskadestatistik 2009 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda STATISTIK OCH PROGNOSER FRÅN VILTSKADECENTER 2010-1 Innehåll Inledning...2 Delområden i statistiken...3 Rovdjursforum... 4 1.
Läs merPrognoser för lodjurspopulationen 2012 och 2013 i Sverige. Forecasting the lynx population to 2012 and 2013 in Sweden
Prognoser för lodjurspopulationen 2012 och 2013 i Sverige Henrik Andrén och Guillaume Chapron Grimsö forskningsstation, Inst. för ekologi, SLU, 730 91 Riddarhyttan Version 2011-09- 23 Summary Forecasting
Läs merVästmanlands län. Avskjutningsrapportering
Avskjutningsrapportering Västmanlands län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Läs merResultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2003/04
Resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2003/04 Version 1.2 2 Innehåll VERSIONER...3 1. INLEDNING...4 2. METODER...4 2.1. ORGANISATION...5 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 4. HUR MÅNGA LODJUR
Läs merViltskadestatistik 2007
Viltskadestatistik 2007 VERSIONER AV VILTSKADESTATISTIK 2007...2 INLEDNING...3 DELOMRÅDEN I STATISTIKEN...4 ROVDJURSFORUM...5 TAMDJUR...7 OM STATISTIKEN...7 BEVILJADE BIDRAG OCH ERSÄTTNINGAR 2007...7 SKADOR
Läs merRådjursförvaltning i områden med stora rovdjur (på 40 minuter )
Rådjursförvaltning i områden med stora rovdjur (på 4 minuter ) Petter Kjellander SLU / Grimsö forskningsstation ~13.ha Kunglig jaktmark => Forskningsområde 1972 Studieområden Pågående Bogesund 1988- Grimsö
Läs merViltskadestatistik 2006
Viltskadestatistik 2006 VERSIONER AV VILTSKADESTATISTIK 2006...2 INLEDNING...3 DELOMRÅDEN I STATISTIKEN...4 ROVDJURSFORUM...5 RENSKÖTSELOMRÅDET...7 TAMDJUR...8 OM STATISTIKEN...8 BEVILJADE BIDRAG OCH ERSÄTTNINGAR
Läs merPreliminära resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2004/05
Preliminära resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2004/05 Version 1.1 2 Innehåll Versioner...3 1. Inledning...4 2. Metoder...4 2.1. Organisation...5 2.2. Rovdjursforum...5 3. Resultat...5 4.
Läs merNytt fokus på viltolyckor KRÄVS!
Nytt fokus på viltolyckor KRÄVS! Anders Sjölund Ekolog & Nationell samordnare Natur Tel: 46 (0)70 5975228 Mail: anders.sjolund@trafikverket.se Trafikverket Röda vägen 1 781 88 Borlänge www.trafikverket.se
Läs merEn integrerad förvaltning av älg och skog
En integrerad förvaltning av älg och skog Christina Skarpe & Karen Marie Mathisen Artikkelen er fagfellevurdert. Abstrakt I detta kapitel diskuterar vi möjligheten att i ökad omfattning utnyttja både värdet
Läs merNya älgförvaltningen, Äbin mm
Nya älgförvaltningen, Äbin mm Kalmar 2015-01-26 Johan Frisk Skogs- & viltförvaltningsansvarig Södra Skog Kort presentation Södra Skog 1998, Ulricehamns sbo 2005- ansvarig för förvaltningen av egen skog
Läs merFoto: Lennart Johanzon OM DU MÖTER VARG
Foto: Lennart Johanzon OM DU MÖTER VARG Runt om i världen sker tusentals möten mellan vargar och människor varje dag utan att något särskilt inträffar. Vid sällsynta tillfällen har det ändå hänt att vargar
Läs merStrategier för beskattning av älg med och utan rovdjur. Förvaltning av älg - generella förutsättningar. Predationsmönster hos varg och björn
2015-09-30 Strategier för beskattning av älg med och utan rovdjur Håkan Sand Grimsö forskningsstation Sveriges lantbruksuniversitet Disposition Förvaltning av älg - generella förutsättningar Predationsmönster
Läs merHjortdjurens bete på gröda
Hjortdjurens bete på gröda räkna med produktionsförluster Petter Kjellander Grimsö forskningsstation Inst för Ekologi, SLU Klövvilt och gröda 1987 ca 11 mkr/år (motsv ca 20 mkr) till ersättning för skador
Läs merViltskadestatistik 2003
Viltskadestatistik 2003 Version 1.1 VERSIONER AV VILTSKADESTATISTIK 2003... 3 INLEDNING... 4 DELOMRÅDEN I STATISTIKEN... 5 ROVDJURSFORUM... 7 TAMDJUR... 7 OM STATISTIKEN... 7 BEVILJADE BIDRAG OCH ERSÄTTNINGAR
Läs merSammanfattning av seminariet Skog-älg-rovdjur 2 april
Sammanfattning av seminariet Skog-älg-rovdjur 2 april Syftet med seminariet var att diskutera hur man kan skapa en högkvalitativ jaktbar älgstam som är i balans med betesresurserna samtidigt som den biologiska
Läs merÄlgarnas foder & hälsa i södra Sverige. Annika Felton Brännö 26 okt 2017
Älgarnas foder & hälsa i södra Sverige Annika Felton Brännö 26 okt 2017 Lindbladh, M., Axelsson, A-L, Hultberg, T., Brunet J. & A. Felton 2014. From broadleaves to spruce the borealization of southern
Läs merEuropeiska trankonferensen
ETT NYHETSBREV FRÅN VILTSKADECENTER, SLU NO 2/214 Europeiska trankonferensen Fortsättning på studien Kalvning i hägn Informationsmöten och utbildningar Varg- och loinventering VILT&TAMT 2 Nytt Nyhetsbrev
Läs merEn fråga om födotillgång, landskapstyp eller populationstäthet?
Barkskalning av kronvilt: En fråga om födotillgång, landskapstyp eller populationstäthet? SLUTRAPPORT VILTVÅRDSFONDEN, PROJEKT NR 09/214 V-205-09 Anders Jarnemo & Johan Månsson Grimsö forskningsstation
Läs merMS0059/30302 Regressionsanal ys 7,5 hp G1F
GRUNDKURSER JÄGMÄSTARPROGRAMMET År 2 jk 09/14 Hösttermin2010 termin 3 Vårtermin 2011 termin 4 vt år 2 slut 11/6 3 A 17/1-18/2 3 B 21/2-25/3 4 A 28/3-29/4 4 B 2/5-3/6+++ SG0027/50055 Ekologi och skogsskötsel
Läs merNyhetsbrev. Nr Pilotstudie vildsvinsskador
Nyhetsbrev Nr 3 2011 Pilotstudie vildsvinsskador 1 Under odlingssäsongen 2010 genomfördes en pilotstudie som innefattade besiktningsmetodik för vildsvinsskador på gröda. Studien utfördes på uppdrag från
Läs merDenna serie rapporter utges av Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå med början 2011.
Årsrapport SYDÄLG Öster Malma 2014/2015: Rörelse, hemområden och reproduktion Wiebke Neumann, Göran Ericsson, Jimmy Pettersson, Eric Andersson, Holger Dettki, Fredrik Stenbacka, Lars Edenius, A Alina Evans,
Läs merViltskadestatistik 2010 Skador av fredat vilt på tamdjur och hundar
Viltskadestatistik 2010 Skador av fredat vilt på tamdjur och hundar STATISTIK OCH PROGNOSER FRÅN VILTSKADECENTER 20101 Innehåll Inledning... 2! Delområden i statistiken... 3! Rovdjursforum... 4! 1. Tamdjur...
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2004
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2004 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 4. LITTERATUR...8 Utgivningsdatum: 2005-03-30
Läs merKörskador som inte syns på ytan vad händer egentligen i marken?
Körskador som inte syns på ytan vad händer egentligen i marken? Linnea Hansson jägmästare och doktorand i markvetenskap Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU Bakgrund Foto:
Läs merÄlgens ekonomi och den ekonomiskt optimala älgstammen
Älgens ekonomi och den ekonomiskt optimala älgstammen Peter Lohmander Professor i Skoglig Företagsekonomi med inriktning mot Ekonomisk Optimering, SLU, Inst. f. Skogsekonomi www.lohmander.com Skogen och
Läs merMånsson, J Moose management and browsing dynamics in boreal forest. Doctor s dissertation. ISSN , ISBN
Abstract Månsson, J. 2007. Moose management and browsing dynamics in boreal forest. Doctor s dissertation. ISSN 1652-6880, ISBN 91-576-7381-7 The foraging patterns of large herbivores will affect their
Läs merPreliminära resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2005/06
Preliminära resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2005/06 Version 1.1 2 Innehåll Versioner...3 1. Inledning...4 2. Metoder...4 2.1. Organisation...4 2.2. Rovdjursforum...5 3. Resultat...5 4.
Läs merI denna folder presenteras kortfattat projektets
Det går att minska de omfattande betesskadorna på tall. Det går också att öka andelen tall i skogen. Och det går att göra genom ökad samverkan mellan jägare och skogsägare, något som båda grupperna tjänar
Läs merBjörnstammens storlek i Sverige 2013 länsvisa skattningar och trender
Björnstammens storlek i Sverige 213 länsvisa skattningar och trender Rapport 214-2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg och Jon E. Swenson www.bearproject.info Introduktion Den senaste
Läs merProjekt. Mera Tall! Ett samverkansprojekt mellan. Välkomna!
Projekt Mera Tall! 2010-07-01 - - 2015-12-31 Ett samverkansprojekt mellan Välkomna! Program 18.00-18.10 Monika Stridsman GD Skogsstyrelsen 18.10-18.40 Ove Arnesson, projekt Mera Tall 18.40-19.00 Göran
Läs merAVDELNINGSPROTOKOLL Nr N 60/07. Första fördelningen av medel ur Viltskadeanslaget
1 (5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY AVDELNINGSPROTOKOLL 2007-03-30 Nr N 60/07 Första fördelningen av medel ur Viltskadeanslaget 1 Bidrag för att förebygga och ersätta viltskador Av regleringsbrevet
Läs merSkog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige
Skog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige Södras viltpolicy Skogen och viltstammarna ska förvaltas så att skogens alla nyttigheter tas tillvara samtidigt som det övergripande
Läs merMöjlighet till fortsatta studier
Bilaga 1 till utbildningsplan för EnvEuro European Master in Science Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort utbildningen på Enveuro European master in Science med avlagd masterexamen
Läs merJ-O Helldin, Andreas Seiler, Mattias Olsson, Tommy Lennartsson,...
www.triekol.se J-O Helldin, Andreas Seiler, Mattias Olsson, Tommy Lennartsson,... 2!!!"#$%$"&'() !!!"#$%$"&'()!!!"!&*+*&(,-'+./-01"2, 2 !!!"#$%$"&'()!!!"!&*+*&(,-'+./-01"2,!!!"34#$567"2, 2 www.triekol.se
Läs merVILTFOÖ RVALTARKONFERENS 2018
SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VILTFOÖ RVALTARKONFERENS 2018 Uppdaterat 20181019 VÄLKOMMEN till årets Viltförvarvaltarkonferens! Årets konferens har ett övergripande tema om viltskador och hur
Läs merAdaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro
Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv älgförvaltning Kunskap om systemet Älgens ekologi Forskningsexempel Foder behov, tillgång
Läs merVilja, kunna, förstå
Vilja, kunna, förstå om förutsättningar att nå målen i älgförvaltningen Camilla Sandström, Umeå universitet Sabrina Dreβel, Sveriges lantbruksuniversitet Maria Johansson, Lunds universitet 1 Innehållsförteckning
Läs merKANDIDATUPPSATS. En kartläggning och jämförelse av viltfodertillgång, betningsgrad och älgtäthet i 10 sydsvenska älgförvaltningsområden
Naturvård och artmångfald 180 hp KANDIDATUPPSATS En kartläggning och jämförelse av viltfodertillgång, betningsgrad och älgtäthet i 10 sydsvenska älgförvaltningsområden Martina Saldner Biologi 15 hp Halmstad
Läs merSynen på älg & skogsskador
Synen på älg & skogsskador Innehåll Jägarkårens syn på älgstammens storlek Markägarnas syn på älgstammens storlek Effekter av markägande & rovdjur Synen på skadebilden Synen på inventeringsmetoder Redovisade
Läs merProtokoll fört vid viltförvaltningsdelegationens möte
1(5) Viltförvaltningsdelegationen Protokoll fört vid viltförvaltningsdelegationens möte 2014-11-27 Plats: Länsstyrelsens sessionssal Närvarande: Peter Egardt (ordf.), Tomas Bergström, Stefan Holm, Bo Jansson,
Läs merRemiss: Kunskapsplattform för skogsproduktion Dnr 2012/3474
2014-06 06-10 Skogsstyrelsen Remiss: Kunskapsplattform för skogsproduktion Dnr 2012/3474 Svenska Jägareförbundet, nedan kallat förbundet, har tagit del av rubricerad remiss. Förbundets synpunkter redovisas
Läs merBjörnstammens storlek i Sverige 2017
Björnstammens storlek i Sverige 2017 Rapport 2018-3 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg och Jon E. Swenson www.bearproject.info Introduktion De senaste skattningarna av björnstammens storlek
Läs merRönn, asp, sälg och ek i skogslandskapet
Institutionen för ekologi Grimsö forskningsstation Rönn, asp, sälg och ek i skogslandskapet - effekter av skogsbruk och bete i nordöstra Uppland Rowan, aspen, sallow and oak in the forest landscape effects
Läs merSlutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2006/07
Slutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2006/07 2 Version 2.0 Innehåll Versioner...3 1. Inledning...4 2. Metoder...4 2.1. Organisation... 5 3. Resultat...5 4. Hur många lodjur finns
Läs merÄLGPOLICY. foto: Mostphotos
ÄLGPOLICY Svenska Jägareförbundets grundläggande syn på älgen och älgförvaltningen foto: Mostphotos 1 Älgen är ett av våra viktigaste vilt Älgen är en av våra nationalsymboler som representerar stora kulturella,
Läs merNyhetsbrev. Nr Vargen alltid i fokus. Information om varg och björn
Nyhetsbrev Nr 1 2012 FOTO: ÅKE ARONSON Vargen alltid i fokus Under vårvintern har det varit stort fokus på varg både politiskt, förvaltningsmässigt och massmedialt. Det har för oss på inneburit en hel
Läs merBrunbjörnars predation på älgkalvar i Norrbottens län - rapport utarbetad på uppdrag av regeringen (L2011/1478)
Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö 2012-11-26 901 83 UMEÅ Brunbjörnars predation på älgkalvar i Norrbottens län - rapport utarbetad på uppdrag av regeringen (L2011/1478) Jonas Kindberg, Ole-Gunnar
Läs merÄLGPOLICY. Beslutad vid förbundets årsstämma, Kiruna
ÄLGPOLICY Beslutad vid förbundets årsstämma, Kiruna 2018-06-02--03 1. Älgen är ett av våra viktigaste vilt. Älgen är en av våra nationalsymboler som representerar stora kulturella, sociala och ekonomiska
Läs merBehov av dikesrensning och trädens tillväxtrespons
Behov av dikesrensning och trädens tillväxtrespons Kurs LBP Dikesrensning i praktiken Ulf Sikström SkogD Hur fastställa behov av DR? Vill uppnå: Grundvattennivå ca 30 40 cm från markytan Nivån, dess varaktighet
Läs merViltförvaltningens framtid, utmaningar och behovet av ny kunskap från forskningen
1(7) Viltförvaltningens framtid, utmaningar och behovet av ny kunskap från forskningen Program Viltforskningsdagarna 10-11 februari 2014 är ett samarbete mellan och och genomförs på Öster Malma. Dagarna
Läs merKlövvilt och betestryck i Kolmården
Kopia till: Håkan Svensson 2010-08-01 Klövvilt och betestryck i Kolmården Hur mycket vilt kan Kolmården föda? Det som kännetecknar skogsmarken i Kolmården, är relativt låga boniteter med inslag av hällar
Läs merDEN NYA ÄLGFÖRVALTNINGEN - HUR BLEV DEN? Göran Bergqvist Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet
- HUR BLEV DEN? Göran Bergqvist Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet NÅGRA MÅL I DEN NYA ÄLGFÖRVALTNINGEN (DET FINNS FLER ) Adaptiv Kostnadseffektiv Markägarsidans inflytande stärkas ÄLGFÖRVALTNINGSOMRÅDEN
Läs merTema vilt och skog: Årsrapport GPS-älgarna Referensområde Växjö 2010/2011
Tema vilt och skog: Årsrapport GPS-älgarna Referensområde Växjö 2010/2011 Wiebke Neumann, Göran Ericsson, Holger Dettki, Roger Bergström, Anders Hågeryd, Eric Andersson, Åke Nordström Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merÄlgskötselplan för Asa älgskötselområde (enligt NFS 2011:7)
Älgskötselplan för Asa älgskötselområde 2012-2013 (enligt NFS 2011:7) 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Asa Älgskötselområde bildades 1995 och omfattade 8322 ha med 9 stycken jaktlag. Ordförande
Läs mernyhetsbrev nr
Det här är det sista nyhetsbrevet från i denna form. Under januari får vår webbplats en ny struktur och vi kommer fortlöpande att använda webbplatsen för att presentera vad som sker inom och sedan sammanställa
Läs merInventering för adaptiv älgförvaltning i älgförvaltningsområden (ÄFO) Avskjutningsstatistik för älg Manual nr 1
Inventering för adaptiv älgförvaltning i älgförvaltningsområden (ÄFO) Avskjutningsstatistik för älg Manual nr 1 Inventering för adaptiv älgförvaltning i älgförvaltningsområden (ÄFO) Avskjutningsstatistik
Läs merUtbredning och förekomst av kron- och dovhjort i Sverige. analys av data från Svenska Jägareförbundets viltövervakning 2016
Utbredning och förekomst av kron- och dovhjort i Sverige 1 analys av data från Svenska Jägareförbundets viltövervakning 2016 sammanfattning De svenska kron- och dovhjortsstammarna ökar i både utbredning
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2013
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2013 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar Anna Danell RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2013-4 Version 1.0 Utgivningsdatum 2013-12-19
Läs merStorspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008
åke berg Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008 Inledning Många jordbruksfåglar har under de senaste decennierna minskat kraftigt i antal i Västeuropa och också i
Läs mer