Behov av dikesrensning och trädens tillväxtrespons

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Behov av dikesrensning och trädens tillväxtrespons"

Transkript

1 Behov av dikesrensning och trädens tillväxtrespons Kurs LBP Dikesrensning i praktiken Ulf Sikström SkogD

2 Hur fastställa behov av DR? Vill uppnå: Grundvattennivå ca cm från markytan Nivån, dess varaktighet och säsongen har betydelse Finns ingen enkel visuell fältmetod för att avgöra: Vattenförhållanden i marken Dikenas funktion Betydelse för trädtillväxt Endast bedöma diken Risk överskatta behovet Flera faktorer att beakta: Diken Bestånd Marktyp

3 Diken / Markfuktighet Diken avstånd och djup Dikenas funktion förändras Kompaktering av torv Vegetation och slam Tid sedan dikning år (10 50 år) GVN nära markytan under tillväxtsäsongen? Mindre än ca 30 cm

4 Beståndet (1) Ökad tillväxt efter nydikning? Finland: > 1,5 m 3 /ha, år (Dikningsbonitet torvmark; Hånell 1988)

5 Beståndet (2) Vatten- och näringstillgång (Brække 1983)

6 Beståndet (4) Samband virkesförråd och GVN (Laine 1986, Ahti and Hökkä 2016, Sarkkola m.fl. 2010) Gränsvärde ca 150 m 3 per ha Beståndstyp Trädslag Virkesegenskaper Grundvattennivå, cm Beståndsvolym, m 3 /ha (Sarkkola m.fl. 2010) 110 m 3 /ha 390 m 3 /ha

7 Vattenbalans årsvärden Svartberget Nederbörd Avdunstning + Transpiration 600 mm 300 mm (50 %) Ungefärliga långtidsmedeltal i gammal granskog (>100 år). Data från Svartberget, Vindeln, Västerbottens inland. (Stefan Löfgren, pers. medd.) 300 mm (50 %) Avrinning

8 Vattenbalans årsvärden Kindla Nederbörd Avdunstning + Transpiration 900 mm 450 mm (50 %) Ungefärliga långtidsmedeltal i gammal granskog (>100 år). Data från Kindla, Guldsmedshyttan,Bergslagen. (Stefan Löfgren, pers. medd.) 450 mm (50 %) Avrinning

9 Vattenbalans årsvärden Aneboda Nederbörd Avdunstning + Transpiration 750 mm 470 mm (63 %) Ungefärliga långtidsmedeltal i gammal granskog (>100 år). Data från Aneboda, Lammhult, Småländska höglandet. (Stefan Löfgren, pers. medd.) 280 mm (37 %) Avrinning

10 Vattenbalans: juni sept ( ) Nederbörd Avdunstning + Transpiration Nederbörd Avdunstning + Transpiration 250 mm 119 % 270 mm 58 % S Finland N Finland Minskat lager ( 25 %) Oförändrat lager ( 1 %) Avrinning (6 %) Avrinning (43 %) (Sarkkola m.fl. 2013)

11 Marktyp Torv humifieringsgrad Mineraljord textur Näringstillgång (Brække 1983)

12 DR Effekt på GVN Gallringsskog: ca 5 10 cm (30 40 cm) Föryngringsavverkning: ex. på 40 cm Förändringen beror på: GVN innan DR Avverkningsuttag Markens förmåga att leda vatten (hydraulisk konduktivitet)

13 DR Effekt på tillväxt 0,5 1,5 (1,8) m 3 /ha och år under år Experiment (12 st); Survey data; Modellering Främst tall på torvmark Virkesförråd m 3 /ha

14 DR Studie Skogforsk 14 bestånd (survey data) Tall och gran Mineraljord och torvmark T16 T29 m; G16 G38 m Virkesförråd m 3 /ha 7 34 år efter DR

15 Föryngringsavverkning Inga publicerade tillväxtdata efter DR!

16 Behov och tillväxt sammanfattning Tillväxteffekt av tidigare dikning? GVM närmare markytan än cm? Virkesförråd mindre än ca 150 m 3 per ha? Störst nytta tidigt under omloppstiden

17 Referenser Ahti E., Hökkä H Effects of the growth and volume of Scots pine stands on the level of the water table on peat in central Finland. Proceedings of an international conference on hydrology and management of forested wetlands. April , New Bern, North Carolina, s Ahti E., Päivänen J Response of stand growth and water table level to maintenance of ditch networks within forest drainage areas. I: Trettin C.C., Jurgensen M.F., Grigal D.F., Gale M., Jeglum J. (eds.). Northern forested wetlands: ecology and management, chapter 32. CRC Press Inc., Lewis Publishers, USA, s Ahtikoski A., Kojola S., Hökkä H., Penttilä T. (2008). Ditch network maintenance in peatland forest as a private investment: short- and long-term effects on financial performance at stand level. Mires and Peat 3(3). 11 p. Ahtikoski A., Salminen H., Hökkä H., Kojola S., Penttilä T Optimizing stand management on peatlands: the case of northern Finland. Canadian Journal of Forest Research 42: Brække F.H Gjødsling på skog av torvmark. Norsk Skogsbruk 11: Heikurainen L On the influence of cutting on the water economy of drained peatlands. Acta Forestalia Fennica 82(2): Hånell B Post-drainage forest productivity of peatlands in Sweden. Canadian Journal of Forest Research 18(11): Hökkä H., Alenius V., Salminen H Kunnostusojitustarpeen ennustaminen ojitusalueilla. [Predicting the need for ditch network maintenance in drained peatland sites in Finland]. Suo - Mires and Peat 51(1): Koivusalo H., Ahti E., Laurn A., Kokkonen T., Karvonen T., Nevalainen R., Finér L Impacts of ditch cleaning on hydrological processes in a drained peatland forest. Hydrology and Earth System Sciences 12: Laine J Kuivatustekniikan, kuivatussyvyyden ja puuston kasvun välisiä vuorosuhteita 25 vuotta vanhoilla ojitusalueilla. [Interrelationships among ditching technique, ditching depth, and tree stand growth in 25 years old forest drainage areas]. Tutkimussopimushankkeen Metsäojitettujen soiden ekologia loppuraportti. Helsinki. 24 p. [In Finnish]. Lauhanen R., Piiroinen M.-L., Penttilä T., Kolehmainen E Kunnostusojitustarpeen arviointi Pohjois-Suomessa. [Evaluation of the need for ditch network maintenance in northern Finland]. Suo 49(3): [In Finnish with English summary]. Lundin L Kalhuggningens inverkan på markvattenhalt och grundvattennivån. SLU, Inst. f. Skoglig Marklära. Rapporter i skogsekologi och skoglig marklära. 35 p. ISBN Päivänen J Hydraulic conductivity and water retention in peat soils. Acta Forestalia Fennica p. Päivänen J., Hånell B Peatland ecology and forestry a sound approach. University of Helsinki Department of Forest Sciences Publications 3: ISBN Päivanen J., Sarkkola S The effect of thinning and ditch network maintenance on the water table level in a Scots pine stand on peat soil. Suo 51(3): Sarkkola S., Hökkä H., Koivusalo H., Nieminen M., Ahti E., Päivänen J., Laine J Role of tree stand evapotranspiration in maintaining satisfactory drainage conditions in drained peatlands. Canadian Journal of Forest Research 40: Sarkkola S., Hökkä H., Ahti E., Koivusalo H., Nieminen M Depth of water table prior to ditch network maintenance is a key factor for tree growth response. Scandinavian Journal of Forest Research 27: Sikström, U., Hökkä, H Interactions between soil water conditions and forest stands in boreal forests with implications for ditch network maintenance. Silva Fennica vol. 50 no. 1 article id

18

Hur påverkas vattnets kvalitet av dikesrensning och hur kan eventuella effekter mildras eller undvikas?

Hur påverkas vattnets kvalitet av dikesrensning och hur kan eventuella effekter mildras eller undvikas? Hur påverkas vattnets kvalitet av dikesrensning och hur kan eventuella effekter mildras eller undvikas? Kurs LBP Dikesrensning i praktiken Stefan Löfgren DOCENT Ingående kursmoment Effekter på ytvatten

Läs mer

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences

Läs mer

Markavvattning i skogen

Markavvattning i skogen Markavvattning i skogen eller en vandring ut i det okända Anja Lomander 1 Dikningsåtgärder i skogen tre centrala begrepp Markavvattning: Åtgärd som utförs för att avvattna mark med syftet att varaktigt

Läs mer

Körskador som inte syns på ytan vad händer egentligen i marken?

Körskador som inte syns på ytan vad händer egentligen i marken? Körskador som inte syns på ytan vad händer egentligen i marken? Linnea Hansson jägmästare och doktorand i markvetenskap Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU Bakgrund Foto:

Läs mer

1

1 1 2 3 4 5 Det är irrationellt att använda 10 kurvan i samband med kontinuerligt skogsbruk! Av Peter Lohmander 120224 Enkel undersökning av samband mellan virkesförråd och löpande tillväxt Peter Lohmander

Läs mer

Synpunkter på Skogsstyrelsens Nya och reviderade målbilder för god miljöhänsyn avseende dikesrensning och skyddsdikning (Dnr 2014/2973)

Synpunkter på Skogsstyrelsens Nya och reviderade målbilder för god miljöhänsyn avseende dikesrensning och skyddsdikning (Dnr 2014/2973) 2017-05-24 Synpunkter på Skogsstyrelsens Nya och reviderade målbilder för god miljöhänsyn avseende dikesrensning och skyddsdikning (Dnr 2014/2973) Lennart Henrikson, Natur och Människa AB, Friared Prästgården,

Läs mer

Forest regeneration in Sweden

Forest regeneration in Sweden Forest regeneration in Sweden Historic developement Methods Pine regeneration in Southern Sweden Storm damage Forest legislation and regeneration survey Survey: Is performed 5(7) years after final cutting.

Läs mer

Framtidens lövskog 15 mars 2013

Framtidens lövskog 15 mars 2013 Tillståndet i lövskogen! Framtidens lövskog 15 mars 2013 Lönsamhet i lövskogsbruket!? Lars Rytter The choice of species in forestry is important, and a real issue as large areas of wind-damaged forest

Läs mer

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige jämförelse med sur deposition Baserat på följande artikel: kl Johan Iwald, Stefan Löfgren, Johan Stendahl, Erik Karltun. Acidifying effect

Läs mer

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Protected areas in Sweden - a Barents perspective Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for

Läs mer

WAMBAF God praxis vid dikesrensning för att skydda vattenkvaliteten i Östersjöområdet. Sammanfattning på svenska

WAMBAF God praxis vid dikesrensning för att skydda vattenkvaliteten i Östersjöområdet. Sammanfattning på svenska WAMBAF God praxis vid dikesrensning för att skydda vattenkvaliteten i Östersjöområdet Sammanfattning på svenska 2018-11-13 1 Innehållsförteckning Förord... 2 1. Inledning... 3 2. Är dikesrensning en lämplig

Läs mer

WAMBAF - God praxis vid dikesrensning för att skydda vattenkvalitet i Östersjöområdet

WAMBAF - God praxis vid dikesrensning för att skydda vattenkvalitet i Östersjöområdet ARBETSRAPPORT 1001-2018 WAMBAF - God praxis vid dikesrensning för att skydda vattenkvalitet i Östersjöområdet Sammanfattning på svenska Demonstrationsområde med dikesrensning i Lettland. Foto: Zane Lībieté

Läs mer

Vägar till ett hållbart torvbruk

Vägar till ett hållbart torvbruk Vägar till ett hållbart torvbruk - Strategier t r och behov av kunskap Torven ur ett vattenperspektiv Lars Lundin Myggbotjärn Fågelperspektiv Torvbråten En myrtjärn omgiven av torvmark Den lokala vattentillgången

Läs mer

Identifiering av diken och planeringsunderlag

Identifiering av diken och planeringsunderlag Identifiering av diken och planeringsunderlag Kurs LBP - Dikesrensning i praktiken Ulf Sikström Gustav Friberg Historik kartmaterial för skogsbruksanvändning Ritade kartor sedan flera hundra år (beståndsindelning

Läs mer

Examensarbeten 2018:3

Examensarbeten 2018:3 Examensarbeten 2018:3 Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för skogens ekologi och skötsel Forest Drainage Effects on Tree Growth in Northern Sweden - Developing Guidelines for Ditch Network Maintenance

Läs mer

Identifiering av diken och planeringsunderlag

Identifiering av diken och planeringsunderlag Identifiering av diken och planeringsunderlag Kurs LBP - Dikesrensning i praktiken Ulf Sikström Gustav Friberg Historik kartmaterial för skogsbruksanvändning Ritade kartor sedan flera hundra år (beståndsindelning

Läs mer

Skogs och myrmark som kolkälla och/eller kolsänka.

Skogs och myrmark som kolkälla och/eller kolsänka. Skogs och myrmark som kolkälla och/eller kolsänka. November 2016 Mats Olsson Mats.Olsson@slu.se Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser M ton CO2 Utsläpp i Sverige Utsläpp i andra länder Upptag av

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Hydroteknisk och hydrologisk utredning av planerad våtmarksrestaurering i Brötarna

Hydroteknisk och hydrologisk utredning av planerad våtmarksrestaurering i Brötarna Grap Hydroteknisk och hydrologisk utredning av planerad våtmarksrestaurering i Brötarna Geosigma AB September 2010 GEOSIGMA SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: Sofia Brodd Uppdragsnr: Grap nr:

Läs mer

Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson

Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson 20171122 1 Skogens ekosystemtjänster (Skogsstyrelsen Rapport 2017:x) Exempel: Försörjande Timmer och massaved, Biobränsle, Dricksvatten,

Läs mer

Skogsdikning och hänsynsåtgärder för vatten i Östersjöländerna - Befintlig kunskap, metoder och behov av utveckling

Skogsdikning och hänsynsåtgärder för vatten i Östersjöländerna - Befintlig kunskap, metoder och behov av utveckling Skogsdikning och hänsynsåtgärder för vatten i Östersjöländerna - Befintlig kunskap, metoder och behov av utveckling 1. Inledning Detta dokument är framtaget inom projektet WAMBAF (Water Management in Baltic

Läs mer

Skogliga skattningar med 3D data från flygbilder - Framtiden efter NNH

Skogliga skattningar med 3D data från flygbilder - Framtiden efter NNH Skogliga skattningar med 3D data från flygbilder - Framtiden efter NNH Doktorandprojekt finansierat av Kempestiftelserna och Skogssällskapet Innehåll Introduktion digital fotogrammetri Överblick av doktorandprojektet

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

Kontinuerligt Skogsbruk

Kontinuerligt Skogsbruk Kontinuerligt Skogsbruk Föredrag för Skogsägarna i Botsmark Torsdagen den 8 Mars 2012 Peter Lohmander Professor i skoglig företagsekonomi med inriktning mot ekonomisk optimering SLU, Fakulteten för Skogsvetenskap,

Läs mer

Hur kan skogskötsel bidra till att minska kväveförluster i ett förändrat klimat?

Hur kan skogskötsel bidra till att minska kväveförluster i ett förändrat klimat? Hur kan skogskötsel bidra till att minska kväveförluster i ett förändrat klimat? Annemieke Gärdenäs & Martin Rappe George (SLU) CLEO-seminariet 21 maj 2012 Upplägg Bakgrund Vad kan vi lära oss från tidigare

Läs mer

Asp, klövviltbetning & trädbildning. Lars Edenius, SLU

Asp, klövviltbetning & trädbildning. Lars Edenius, SLU Asp, klövviltbetning & trädbildning Lars Edenius, SLU Disposition Aspens föryngring i ett längre perspektiv Aspens demografi - betningens påverkan Demografi och populationsdynamik Implikationer för förvaltningen

Läs mer

Fallstudie: Linköpings kommun. Trakthyggesbruk eller kontinuitetsskogsbruk? Arbetsgång. Kommunens frågeställning. Målformulering.

Fallstudie: Linköpings kommun. Trakthyggesbruk eller kontinuitetsskogsbruk? Arbetsgång. Kommunens frågeställning. Målformulering. Trakthyggesbruk eller kontinuitetsskogsbruk? En fallstudie av Linköpings kommun Eva-Maria Nordström, Hampus Holmström & Karin Öhman Institutionen för skoglig resurshushållning Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Kartläggning av dikade skogbevuxna torvmarker

Kartläggning av dikade skogbevuxna torvmarker Kartläggning av dikade skogbevuxna torvmarker Granska lågproduktiva skogsmarker med potential till restaurering Syfte Syftet med projektet är att kartlägga dikade skogbevuxna torvmarker. Uppdraget omfattade

Läs mer

Virkesproduktion & lönsamhet [ i olikåldrig skog ]

Virkesproduktion & lönsamhet [ i olikåldrig skog ] Virkesproduktion & lönsamhet [ i olikåldrig skog ] Jari Hynynen 1), Anssi Ahtikoski 1), Kalle Eerikäinen 1), Eljas Heikkinen 2), Saija Huuskonen 1), Pentti Niemistö 1), Hannu Salminen 1) & Kristian Karlsson

Läs mer

Snövattenekvivalentuppskatning med markradar

Snövattenekvivalentuppskatning med markradar Snövattenekvivalentuppskatning med markradar Nils Sundström, LTU Distribuerade system för förbättrade snöoch avrinningsprognoser minska volymfelet i avrinningsprognoser förbättra tidsbestämningen av den

Läs mer

Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute

Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute Dagens Nyheter 2001 Lämmelår Angerbjörn m. fl. 2001 Lämmelår i Fennoskandien

Läs mer

Förord. Alnarp Juni 2003. Henrik Carlsson

Förord. Alnarp Juni 2003. Henrik Carlsson Förord Detta examensarbete ingår i mitt tredje år på Skogsingenjörsprogrammet 00/03. Arbetet omfattar 10 poäng. Beställaren av examensarbetet är Skogsvårdsstyrelsen i Västervik tillsammans med Institutionen

Läs mer

Avvattning från produktionsperspektiv i Finland. Helena Äijö Täckdikningsföreningen rf 30.1.2014, Uppsala

Avvattning från produktionsperspektiv i Finland. Helena Äijö Täckdikningsföreningen rf 30.1.2014, Uppsala Avvattning från produktionsperspektiv i Finland Helena Äijö Täckdikningsföreningen rf 30.1.2014, Uppsala Täckdikningsföreningen rf Grundades år 1918 4 000 medlemmar Informations- utbildnings- och intresseorganisation

Läs mer

MS0059/30302 Regressionsanal ys 7,5 hp G1F

MS0059/30302 Regressionsanal ys 7,5 hp G1F GRUNDKURSER JÄGMÄSTARPROGRAMMET År 2 jk 09/14 Hösttermin2010 termin 3 Vårtermin 2011 termin 4 vt år 2 slut 11/6 3 A 17/1-18/2 3 B 21/2-25/3 4 A 28/3-29/4 4 B 2/5-3/6+++ SG0027/50055 Ekologi och skogsskötsel

Läs mer

P Kontroll och inmätning av diken i potentiella utströmningsområden i Laxemar. Valideringstest av ythydrologisk modellering

P Kontroll och inmätning av diken i potentiella utströmningsområden i Laxemar. Valideringstest av ythydrologisk modellering P-05-238 Kontroll och inmätning av diken i potentiella utströmningsområden i Laxemar Valideringstest av ythydrologisk modellering Emma Bosson, Sten Berglund Svensk Kärnbränslehantering AB September 2005

Läs mer

Skiktad skog förbättrar ekonomin och virkets kvalitet.

Skiktad skog förbättrar ekonomin och virkets kvalitet. 1 Skiktad skog förbättrar ekonomin och virkets kvalitet. Mats Hagner 2007-03-08 Den sammanlagda volymtillväxten i område A var lika med den i område B Den volymtillväxt som saknades i konkurrenszonen,

Läs mer

Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv

Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv Svensk skogshushållning Förråd i Sverige (1 6 m 3 sk) Hur mycket är 31 miljoner m 3 sk (stamved)? Biomassa från skogen: Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv Urban Bergsten 5 4 3 2 1 99

Läs mer

Water Profile för den svenska skogsindustrin

Water Profile för den svenska skogsindustrin Water Profile för den svenska skogsindustrin 10 litres of water for 1 sheet of A4-paper Vattnets kretslopp Water Profile IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Skogsindustrierna utfört studien Water

Läs mer

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn SLU:s underlag till genomförandet av Agenda 2030 Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn Verksamhetsidé SLU SLU utvecklar utvecklar kunskapen kunskapen om de om de

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Resultat t o m sept 2014 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Luftföroreningar i Värmlands län 2013/2014

Läs mer

UTMANINGSBASERAT LÄRANDE I FÖRSTA PROGRAMMERINGSKURSEN

UTMANINGSBASERAT LÄRANDE I FÖRSTA PROGRAMMERINGSKURSEN Fokus: Studenters lärande 2015, 26-27 nov, Malmö UTMANINGSBASERAT LÄRANDE I FÖRSTA PROGRAMMERINGSKURSEN Jeanette Eriksson, Olle Lindeberg BAKGRUND Programmering är en nyckelkompetens inom datavetenskap.

Läs mer

WAMBAF. Water Management in Baltic Forests. Eller Vad finns i vattnet som inte skall vara där, och hur jobbar vårt projekt för att få bort det?

WAMBAF. Water Management in Baltic Forests. Eller Vad finns i vattnet som inte skall vara där, och hur jobbar vårt projekt för att få bort det? WAMBAF Water Management in Baltic Forests Eller Vad finns i vattnet som inte skall vara där, och hur jobbar vårt projekt för att få bort det? Linnéa Jägrud, Skogsstyrelsen Projektledare för WAMBAF Östersjöns

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Kristina Säfsten. Kristina Säfsten JTH

Kristina Säfsten. Kristina Säfsten JTH Att välja metod några riktlinjer Kristina Säfsten TD, Universitetslektor i produktionssystem Avdelningen för industriell organisation och produktion Tekniska högskolan i Jönköping (JTH) Det finns inte

Läs mer

Rapport Kunskapssammanställning skogsbruk på torvmark. Andreas Drott

Rapport Kunskapssammanställning skogsbruk på torvmark. Andreas Drott Rapport 3 2016 Kunskapssammanställning skogsbruk på torvmark Andreas Drott Skogsstyrelsen, juni 2016 Författare Andreas Drott Omslagsfoto Jonas Bergqvist Projektledare Erik Sollander Projektgrupp Stefan

Läs mer

Läckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn.

Läckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn. Läckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn Bo Bergkvist LU Bakgrund - frågeställningar Pågående experiment och undersökningar

Läs mer

Produktionshöjande åtgärder

Produktionshöjande åtgärder Produktionshöjande åtgärder Rapport från samverkansprocess skogsproduktion Skogsstyrelsen, januari 2018 Arbetsgrupp Olof Falkeström Åke Granqvist Thomas Höijer Finnvid Prescher Tomas Thuresson Lars-Erik

Läs mer

Fallgropar i förståelse och tillämpning. Kristoffer Hylander Inst. för Ekologi, Miljö och Botanik Stockholms Universitet

Fallgropar i förståelse och tillämpning. Kristoffer Hylander Inst. för Ekologi, Miljö och Botanik Stockholms Universitet Fallgropar i förståelse och tillämpning av EST begreppet Kristoffer Hylander Inst. för Ekologi, Miljö och Botanik Stockholms Universitet Ekosystemtjänster och biodiversitet Ekosystemtjänster och ekosystemotjänster

Läs mer

SG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F)

SG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F) PROGRAMNÄMND SKOG BILAGA I PROTOKOLL SLU ID: SLU.sfak.2018.3.1.1-229 Tabell: ramschema jägmästarprogrammet grundnivå lå 19/20 Termin 1 höst Termin 2 vår Sommar Årskurs 1 SG0170 Skog och skogsbruk, 15hp

Läs mer

TEACHING AND LECTURING

TEACHING AND LECTURING Anu Muhonen, PhD Assistant Professor, Director of Finnish Studies University of Toronto TEACHING AND LECTURING GRADUATE OR POST-GRADUATE LEVEL TEACHING AND LECTURING Blogging and Vlogging in Toronto and

Läs mer

Det idealiska systemet för virkesodling

Det idealiska systemet för virkesodling Det idealiska systemet för virkesodling Mats Hagner 2009-02-15 UBICON Rapport 2, 2009 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Efterbehandling av torvtäkter

Efterbehandling av torvtäkter Efterbehandling av torvtäkter Tall och gran, 17 år efter plantering vid Spjutaretorpsmossen i Kronobergs län. Produktiv skogsmark inklusive förna lagret binder c:a 1600 kg CO2/ha och år. Genom att aktivt

Läs mer

Skydd av plantor mot snytbagge aktuellt läge

Skydd av plantor mot snytbagge aktuellt läge Skydd av plantor mot snytbagge aktuellt läge Göran Nordlander 1 & Kristina Wallertz 2 1 Inst. för ekologi, SLU, Uppsala 2 Enheten för skoglig fältforskning, SLU, Asa Plantans dagar, Skogforsk, 18-19 oktober

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark 1,1 5 Myr/kärr/mosse,2

Läs mer

Bilaga 5 SLUGTEST FALKTRÄSKET Rev.datum:

Bilaga 5 SLUGTEST FALKTRÄSKET Rev.datum: Bilaga 5 PM SLUGTEST FALKTRÄSKET 2016-10-19 Rev.datum: 2016-10-31 SAMMANFATTNING Slugtester har genomförts i fem nyinstallerade grundvattenrör vid det nya planområdet för bostadsområdet Södra Falkträsket

Läs mer

Tidiga kalhyggen i mellersta och norra Sverige

Tidiga kalhyggen i mellersta och norra Sverige Tidiga kalhyggen i mellersta och norra Sverige -Vad säger de om tidens syn på skogen? Hanna Lundmark 2016-10-10 Nordisk skogshistorisk konferens Brytningsskeden i synen på våra skogar Disposition Definition

Läs mer

Tillförsel av aska på dikad torvmark

Tillförsel av aska på dikad torvmark Tillförsel av aska på dikad torvmark Skogforsk, Göteborgs/Örebro Univ., SLU Ulf Sikström, Leif Klemedtsson, Robert G. Björk, Eva Ring, Maria Ernfors, Staffan Jacobson, Mats Nilsson, Tobias Rütting 1 Övergripande

Läs mer

Forskningsinformation Strategier och. prestationer. Biblioteksrådet, Mälardalens högskola 9:e mars 2017

Forskningsinformation Strategier och. prestationer. Biblioteksrådet, Mälardalens högskola 9:e mars 2017 Forskningsinformation Strategier och prestationer Biblioteksrådet, Mälardalens högskola 9:e mars 2017 > Embracing the Need for Radical Change 17-03-20 Chalmers 2 Som en del av det allmänna biblioteksväsendet

Läs mer

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Mikael Sundby Varför behöver vi långa tidsserier? Vi behöver långtidsprognoser på tillrinning både för prisprognosticering och optimering av

Läs mer

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Oslo 2012-03-16 Ulf Sikström, Skogforsk Allt vanligare syner i skogen Av skördad m 3 s: 90 % slutavv. 10 % gallring GROT-skörd: Ca 70000 ha (Bedömning

Läs mer

KSLA-seminarium 2010

KSLA-seminarium 2010 KSLA-seminarium 2010 Lappalainen 1996 Peatlands 398 milj. ha Wetlands 243 Sa.. 641 Fördelning av jordens myrmarker efter Gore, 1983 Wetlands 243 Globalt medeldjup för torvmarker 1,3 1,4 m Begrepp och begreppsförvirring

Läs mer

Laserskanning för bättre beslut i skogsbruket - nu eller i framtiden?

Laserskanning för bättre beslut i skogsbruket - nu eller i framtiden? Laserskanning för bättre beslut i skogsbruket - nu eller i framtiden? Johan Holmgren SkogsGIS 9-10 april 2014 Foto: Lee Shand Laserskanner: TopEye, BLOM Vilken information kan vi få? http://commons.wikimedia.org/wiki/file:airborne_laser_scanning_discrete_echo_and_full_waveform_signal_comparison.svg

Läs mer

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The

Läs mer

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet?

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet? Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet? Föredrag vid seminariet Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat och energiarbete, Piteå, 12 nov 2013, anordnat av Sveaskog och Biofuel Region

Läs mer

Skog Klimat Miljö. Tillväxt eller förråd Skogsskötsel Kretslopp skog-samhälle

Skog Klimat Miljö. Tillväxt eller förråd Skogsskötsel Kretslopp skog-samhälle Skog Klimat Miljö Tillväxt eller förråd Skogsskötsel Kretslopp skog-samhälle BIOAVFALL KOLDIOXID BARN SYRE BIOMASSA Opinion of the EEA Scientific Committee on Greenhouse Gas Accounting in Relation to Bioenergy

Läs mer

Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 2007-08-07

Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 2007-08-07 1 Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 27-8-7 Bild 1. En tall med diameter 25 cm. Runt om tallen höggs det kalt 1973 och den var då 8 cm grov. Som tur var

Läs mer

Kaliumgödsling på torvmark effekt på tillväxten hos planterade granar (Picea abies)

Kaliumgödsling på torvmark effekt på tillväxten hos planterade granar (Picea abies) Examensarbete i Skogs och träteknik Kaliumgödsling på torvmark effekt på tillväxten hos planterade granar (Picea abies) Potassium fertilization on peatland effects on the growth of planted pines Författare:

Läs mer

Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold TaxWebb Analysverktyg

Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold TaxWebb Analysverktyg Riksskogstaxeringen Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold TaxWebb Analysverktyg Beskrivning av data TaxWebb Analysverktyg - Beskrivning av data Utgivningsår: 2015, Umeå Utgivare: Riksskogstaxeringen,

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar Produktiv skogsmark 165,3 83 Myr/kärr/mosse 16,7 8 Berg/Hällmark 9,9 5 Inäga/åker 6,6 3 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,6

Läs mer

Arealer för skogsgödsling med träaska och torvaska på organogena jordar i Sverige

Arealer för skogsgödsling med träaska och torvaska på organogena jordar i Sverige MILJÖRIKTIG ANVÄNDNING AV ASKOR 872 Arealer för skogsgödsling med träaska och torvaska på organogena jordar i Sverige Björn Hånell Arealer för skogsgödsling med träaska och torvaska på organogena jordar

Läs mer

Bilaga I - Ramschema för Jägmästarprogrammet läsåret 2020/2021

Bilaga I - Ramschema för Jägmästarprogrammet läsåret 2020/2021 Bilaga I - Ramschema för Jägmästarprogrammet läsåret 2020/2021 SLU ID: SLU.sfak.2019.3.1.1-132, PN-S 2019-05-24 61 a Period 1 a Period 1 b Period 2 a Period 2 b Period 3 a Period 3 b SG0250 Skog mark och

Läs mer

Maskinell markberedning av skogsmark är inte längre nödvändig

Maskinell markberedning av skogsmark är inte längre nödvändig Miljöminister Andreas Carlgren Kopia till Skogsstyrelsens ledning, Sveaskogs Styrelsen, Professor Anders Lindroth Lundsuniversitet, Samernas Riksförbund, Sametinget, Riksantikvarien. Media. Maskinell markberedning

Läs mer

Privata skogsägares kunskap om dikning på skogsmark

Privata skogsägares kunskap om dikning på skogsmark SKOGSMÄSTARPROGRAMMET Examensarbete 2017:08 Privata skogsägares kunskap om dikning på skogsmark Private forest owner s knowledge about draining forestland John Hedlund Examensarbete i skogshushållning,

Läs mer

Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet??

Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet?? Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet?? Gustaf Egnell, Skogens ekologi och skötsel Biobränsle i energisystemet - dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar Stockholm 6 maj 2015 Mulet 15-20

Läs mer

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Barn lär av barn Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Måste inte vara problematiskt Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Vad gjorde ni för

Läs mer

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic

Läs mer

Manual för beräkningsverktyget Räkna med rotröta

Manual för beräkningsverktyget Räkna med rotröta Manual för beräkningsverktyget Räkna med rotröta Verktyget Räkna med rotröta hjälper dig att beräkna rotrötan i ett granbestånd i två steg. I det första steget räknar du ut den förväntade genomsnittliga

Läs mer

Implication of the Selfoss declaration for regeneration

Implication of the Selfoss declaration for regeneration Foryngelse i skogreisingsområder Bergen, Norge, 28.-30. september 2009 Implication of the Selfoss declaration for regeneration Hrefna Jóhannesdóttir Icelandic Forest Research Station NordGen Skog conference

Läs mer

Plantering av plantor med frysta substratklumpar

Plantering av plantor med frysta substratklumpar Plantering av plantor med frysta substratklumpar Anders Lindström Elisabeth Wallin Högskolan Dalarna Akademin Industri och Samhälle Plantproduktion/Skogsetablering Stencil nr 80 2013 Anders Lindström och

Läs mer

Hur skriva och granska uppsats?

Hur skriva och granska uppsats? Hur skriva och granska uppsats? Inst för Skogsekonomi Disposition Hur skriva uppsats? Disposition av uppsats Praktiska frågor Referenser Citat Käll- och litteraturlista Tabeller och diagram Språkbruk Skrivinstruktioner

Läs mer

MILJÖVÄNLIGT SKOGSBRUK ÄR LÖNSAMT! - Detaljregler måste därför revideras. Optimalt kontinuerligt skogsbruk:

MILJÖVÄNLIGT SKOGSBRUK ÄR LÖNSAMT! - Detaljregler måste därför revideras. Optimalt kontinuerligt skogsbruk: MILJÖVÄNLIGT SKOGSBRUK ÄR LÖNSAMT! - Detaljregler måste därför revideras SAMMANFATTNING: Det är ofta mer lönsamt, även ur ett rent skogsproduktions- perspektiv, att använda kontinuerligt skogsbruk än kalhyggesskogsbruk.

Läs mer

Model Forest Forskningssamarbete mellan Sverige och Kanada. Johan Svensson, SLU

Model Forest Forskningssamarbete mellan Sverige och Kanada. Johan Svensson, SLU Model Forest Forskningssamarbete mellan Sverige och Kanada Johan Svensson, SLU johan.svensson@slu.se Model Forest UNCED, Rio de Janeiro 1992 On a late evening in 1990 I was DG Science and Sustainable Development

Läs mer

Referenshägn. Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning. Referenshägn Version 1.0

Referenshägn. Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning. Referenshägn Version 1.0 Referenshägn Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning Referenshägn Version 1.0 Författare Jonas Bergquist, Skogsskötselspecialist, Skogsstyrelsen, jonas.bergquist@skogsstyrelsen.se

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 41 1,4 0,2 0,0 % 94 3 0 0 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,2 0 Övrig areal 0,7 2 Summa landareal

Läs mer

Skötselmetoder för intensivodling av skog

Skötselmetoder för intensivodling av skog Hushållningssällskapet Halland & Partnerskap Alnarp Skogsexkursion, Tönnersjöheden, 2016-04-23 Skötselmetoder för intensivodling av skog Gödsling Förädlade plantor Nya trädslag Skötsel av torvmarker Ulf

Läs mer

I korta drag. Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2016 Costs and revenues for measures in large-scale forestry in 2016

I korta drag. Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2016 Costs and revenues for measures in large-scale forestry in 2016 JO 0307 SM 1701 Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2016 Costs and revenues for measures in large-scale forestry in 2016 I korta drag Sammanfattning Kostnader för föryngringsavverkning

Läs mer

Prognoser för lodjurspopulationen 2012 och 2013 i Sverige. Forecasting the lynx population to 2012 and 2013 in Sweden

Prognoser för lodjurspopulationen 2012 och 2013 i Sverige. Forecasting the lynx population to 2012 and 2013 in Sweden Prognoser för lodjurspopulationen 2012 och 2013 i Sverige Henrik Andrén och Guillaume Chapron Grimsö forskningsstation, Inst. för ekologi, SLU, 730 91 Riddarhyttan Version 2011-09- 23 Summary Forecasting

Läs mer

REHAB BACKGROUND TO REMEMBER AND CONSIDER

REHAB BACKGROUND TO REMEMBER AND CONSIDER Training in water REHAB BACKGROUND TO REMEMBER AND CONSIDER PHASE I: PROLIFERATION PROTECTION, 0-6 WEEKS PHASE II: TRANSITION PROGRESSION, 7-12 WEEKS PHASE III: REMODELLING FUNCTION, 13-32 WEEKS PHASE

Läs mer

Slutrapport för projekt Mark-/växtodling 0333002 LÅNGSIKTIGA EFFEKTER AV DRÄNERING PÅ GRÖDANS ETABLERING, SKÖRD OCH MARKBÖRDIGHET

Slutrapport för projekt Mark-/växtodling 0333002 LÅNGSIKTIGA EFFEKTER AV DRÄNERING PÅ GRÖDANS ETABLERING, SKÖRD OCH MARKBÖRDIGHET Institutionen för Markvetenskap 2008-03-04 Avdelningen för hydroteknik Slutrapport för projekt Mark-/växtodling 0333002 Ingrid Wesström, Elisabeth Bölenius & Johan Arvidsson SLU, Institution för markvetenskap,

Läs mer

The present situation on the application of ICT in precision agriculture in Sweden

The present situation on the application of ICT in precision agriculture in Sweden The present situation on the application of ICT in precision agriculture in Sweden Anna Rydberg & Johanna Olsson JTI Swedish Institute for Agricultural and Environmental Engineering Objective To investigate

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Tillväxt på gran och tall efter dikesrensning i Jönköpings län Growth of Norway spruce and Scots pine trees after ditch cleansing in Jönköping county

Tillväxt på gran och tall efter dikesrensning i Jönköpings län Growth of Norway spruce and Scots pine trees after ditch cleansing in Jönköping county Examensarbete i skog och trä Tillväxt på gran och tall efter dikesrensning i Jönköpings län Growth of Norway spruce and Scots pine trees after ditch cleansing in Jönköping county Författare: Handledare

Läs mer

Långtidsprestanda av permeabla vägytor: dränerande asfalt och gräsarmerad betong - Fältförsök -

Långtidsprestanda av permeabla vägytor: dränerande asfalt och gräsarmerad betong - Fältförsök - Långtidsprestanda av permeabla vägytor: dränerande asfalt och gräsarmerad betong - Fältförsök - Sökande Godecke Blecken, tekn dr., forskarassistent Stadens vattensystem, Inst. f samhällsbyggnad och naturresurser

Läs mer

Skogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Ägarförhållanden.

Skogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Ägarförhållanden. Skogsbruksplan Planens namn Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Fanbyn 13:25 m.fl. 2019-2028 2019-04-30 Foran Forest AB Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 22.9 1.4 0.0 2.5 85 5 0 9 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0.0 0 Övrig areal 0.2 1 Summa landareal

Läs mer

Stående virkesförråd i Sverige

Stående virkesförråd i Sverige Stående virkesförråd i Sverige 2,26 Miljarder m 3 3,24 Miljarder m 3 År 1980 År 2010 Ökning med 43% på 30 år. Inte illa! 30 Hela Europa Stående virkesförråd (Miljarder m3) 25 20 15 10 5 I Sverige var ökningen

Läs mer

Kompletterande konsekvensbeskrivning av arten knärot

Kompletterande konsekvensbeskrivning av arten knärot Datum 2018-09-26 Bilaga Kompletterande konsekvensbeskrivning av arten knärot -till detaljplan för Växjö 9:34, Norremark, Norrastugan Växjö kommun EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället Kursplan Ideella organisationer: teorier, historiska rötter och samtida trender, 7,5 hp Civil society organizations: theories, origin and contemporary trends 7,5 ECTS Program Masterprogram i socialt arbete

Läs mer

Hjalmar Laudon, Sveriges Lantbruksuniversitet. Future Forests

Hjalmar Laudon, Sveriges Lantbruksuniversitet. Future Forests Skogsbrukets anpassning till klimatförändringar, med fokus på vatten Hjalmar Laudon, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Umeå, forskningsprogram gp g Mistra Future Forests Future Forests Sustainable strategies

Läs mer

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Efrikgården :2 Stora Kopparberg Falun Dalarnas län Ägare Adress Björn Lindgren Stora Efrikgården 5 Falun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20208

Läs mer