Behov av dikesrensning och trädens tillväxtrespons
|
|
- Erik Lund
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Behov av dikesrensning och trädens tillväxtrespons Kurs LBP Dikesrensning i praktiken Ulf Sikström SkogD
2 Hur fastställa behov av DR? Vill uppnå: Grundvattennivå ca cm från markytan Nivån, dess varaktighet och säsongen har betydelse Finns ingen enkel visuell fältmetod för att avgöra: Vattenförhållanden i marken Dikenas funktion Betydelse för trädtillväxt Endast bedöma diken Risk överskatta behovet Flera faktorer att beakta: Diken Bestånd Marktyp
3 Diken / Markfuktighet Diken avstånd och djup Dikenas funktion förändras Kompaktering av torv Vegetation och slam Tid sedan dikning år (10 50 år) GVN nära markytan under tillväxtsäsongen? Mindre än ca 30 cm
4 Beståndet (1) Ökad tillväxt efter nydikning? Finland: > 1,5 m 3 /ha, år (Dikningsbonitet torvmark; Hånell 1988)
5 Beståndet (2) Vatten- och näringstillgång (Brække 1983)
6 Beståndet (4) Samband virkesförråd och GVN (Laine 1986, Ahti and Hökkä 2016, Sarkkola m.fl. 2010) Gränsvärde ca 150 m 3 per ha Beståndstyp Trädslag Virkesegenskaper Grundvattennivå, cm Beståndsvolym, m 3 /ha (Sarkkola m.fl. 2010) 110 m 3 /ha 390 m 3 /ha
7 Vattenbalans årsvärden Svartberget Nederbörd Avdunstning + Transpiration 600 mm 300 mm (50 %) Ungefärliga långtidsmedeltal i gammal granskog (>100 år). Data från Svartberget, Vindeln, Västerbottens inland. (Stefan Löfgren, pers. medd.) 300 mm (50 %) Avrinning
8 Vattenbalans årsvärden Kindla Nederbörd Avdunstning + Transpiration 900 mm 450 mm (50 %) Ungefärliga långtidsmedeltal i gammal granskog (>100 år). Data från Kindla, Guldsmedshyttan,Bergslagen. (Stefan Löfgren, pers. medd.) 450 mm (50 %) Avrinning
9 Vattenbalans årsvärden Aneboda Nederbörd Avdunstning + Transpiration 750 mm 470 mm (63 %) Ungefärliga långtidsmedeltal i gammal granskog (>100 år). Data från Aneboda, Lammhult, Småländska höglandet. (Stefan Löfgren, pers. medd.) 280 mm (37 %) Avrinning
10 Vattenbalans: juni sept ( ) Nederbörd Avdunstning + Transpiration Nederbörd Avdunstning + Transpiration 250 mm 119 % 270 mm 58 % S Finland N Finland Minskat lager ( 25 %) Oförändrat lager ( 1 %) Avrinning (6 %) Avrinning (43 %) (Sarkkola m.fl. 2013)
11 Marktyp Torv humifieringsgrad Mineraljord textur Näringstillgång (Brække 1983)
12 DR Effekt på GVN Gallringsskog: ca 5 10 cm (30 40 cm) Föryngringsavverkning: ex. på 40 cm Förändringen beror på: GVN innan DR Avverkningsuttag Markens förmåga att leda vatten (hydraulisk konduktivitet)
13 DR Effekt på tillväxt 0,5 1,5 (1,8) m 3 /ha och år under år Experiment (12 st); Survey data; Modellering Främst tall på torvmark Virkesförråd m 3 /ha
14 DR Studie Skogforsk 14 bestånd (survey data) Tall och gran Mineraljord och torvmark T16 T29 m; G16 G38 m Virkesförråd m 3 /ha 7 34 år efter DR
15 Föryngringsavverkning Inga publicerade tillväxtdata efter DR!
16 Behov och tillväxt sammanfattning Tillväxteffekt av tidigare dikning? GVM närmare markytan än cm? Virkesförråd mindre än ca 150 m 3 per ha? Störst nytta tidigt under omloppstiden
17 Referenser Ahti E., Hökkä H Effects of the growth and volume of Scots pine stands on the level of the water table on peat in central Finland. Proceedings of an international conference on hydrology and management of forested wetlands. April , New Bern, North Carolina, s Ahti E., Päivänen J Response of stand growth and water table level to maintenance of ditch networks within forest drainage areas. I: Trettin C.C., Jurgensen M.F., Grigal D.F., Gale M., Jeglum J. (eds.). Northern forested wetlands: ecology and management, chapter 32. CRC Press Inc., Lewis Publishers, USA, s Ahtikoski A., Kojola S., Hökkä H., Penttilä T. (2008). Ditch network maintenance in peatland forest as a private investment: short- and long-term effects on financial performance at stand level. Mires and Peat 3(3). 11 p. Ahtikoski A., Salminen H., Hökkä H., Kojola S., Penttilä T Optimizing stand management on peatlands: the case of northern Finland. Canadian Journal of Forest Research 42: Brække F.H Gjødsling på skog av torvmark. Norsk Skogsbruk 11: Heikurainen L On the influence of cutting on the water economy of drained peatlands. Acta Forestalia Fennica 82(2): Hånell B Post-drainage forest productivity of peatlands in Sweden. Canadian Journal of Forest Research 18(11): Hökkä H., Alenius V., Salminen H Kunnostusojitustarpeen ennustaminen ojitusalueilla. [Predicting the need for ditch network maintenance in drained peatland sites in Finland]. Suo - Mires and Peat 51(1): Koivusalo H., Ahti E., Laurn A., Kokkonen T., Karvonen T., Nevalainen R., Finér L Impacts of ditch cleaning on hydrological processes in a drained peatland forest. Hydrology and Earth System Sciences 12: Laine J Kuivatustekniikan, kuivatussyvyyden ja puuston kasvun välisiä vuorosuhteita 25 vuotta vanhoilla ojitusalueilla. [Interrelationships among ditching technique, ditching depth, and tree stand growth in 25 years old forest drainage areas]. Tutkimussopimushankkeen Metsäojitettujen soiden ekologia loppuraportti. Helsinki. 24 p. [In Finnish]. Lauhanen R., Piiroinen M.-L., Penttilä T., Kolehmainen E Kunnostusojitustarpeen arviointi Pohjois-Suomessa. [Evaluation of the need for ditch network maintenance in northern Finland]. Suo 49(3): [In Finnish with English summary]. Lundin L Kalhuggningens inverkan på markvattenhalt och grundvattennivån. SLU, Inst. f. Skoglig Marklära. Rapporter i skogsekologi och skoglig marklära. 35 p. ISBN Päivänen J Hydraulic conductivity and water retention in peat soils. Acta Forestalia Fennica p. Päivänen J., Hånell B Peatland ecology and forestry a sound approach. University of Helsinki Department of Forest Sciences Publications 3: ISBN Päivanen J., Sarkkola S The effect of thinning and ditch network maintenance on the water table level in a Scots pine stand on peat soil. Suo 51(3): Sarkkola S., Hökkä H., Koivusalo H., Nieminen M., Ahti E., Päivänen J., Laine J Role of tree stand evapotranspiration in maintaining satisfactory drainage conditions in drained peatlands. Canadian Journal of Forest Research 40: Sarkkola S., Hökkä H., Ahti E., Koivusalo H., Nieminen M Depth of water table prior to ditch network maintenance is a key factor for tree growth response. Scandinavian Journal of Forest Research 27: Sikström, U., Hökkä, H Interactions between soil water conditions and forest stands in boreal forests with implications for ditch network maintenance. Silva Fennica vol. 50 no. 1 article id
18
Hur påverkas vattnets kvalitet av dikesrensning och hur kan eventuella effekter mildras eller undvikas?
Hur påverkas vattnets kvalitet av dikesrensning och hur kan eventuella effekter mildras eller undvikas? Kurs LBP Dikesrensning i praktiken Stefan Löfgren DOCENT Ingående kursmoment Effekter på ytvatten
Läs merDränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson
Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences
Läs merMarkavvattning i skogen
Markavvattning i skogen eller en vandring ut i det okända Anja Lomander 1 Dikningsåtgärder i skogen tre centrala begrepp Markavvattning: Åtgärd som utförs för att avvattna mark med syftet att varaktigt
Läs merKörskador som inte syns på ytan vad händer egentligen i marken?
Körskador som inte syns på ytan vad händer egentligen i marken? Linnea Hansson jägmästare och doktorand i markvetenskap Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU Bakgrund Foto:
Läs mer1
1 2 3 4 5 Det är irrationellt att använda 10 kurvan i samband med kontinuerligt skogsbruk! Av Peter Lohmander 120224 Enkel undersökning av samband mellan virkesförråd och löpande tillväxt Peter Lohmander
Läs merSynpunkter på Skogsstyrelsens Nya och reviderade målbilder för god miljöhänsyn avseende dikesrensning och skyddsdikning (Dnr 2014/2973)
2017-05-24 Synpunkter på Skogsstyrelsens Nya och reviderade målbilder för god miljöhänsyn avseende dikesrensning och skyddsdikning (Dnr 2014/2973) Lennart Henrikson, Natur och Människa AB, Friared Prästgården,
Läs merForest regeneration in Sweden
Forest regeneration in Sweden Historic developement Methods Pine regeneration in Southern Sweden Storm damage Forest legislation and regeneration survey Survey: Is performed 5(7) years after final cutting.
Läs merFramtidens lövskog 15 mars 2013
Tillståndet i lövskogen! Framtidens lövskog 15 mars 2013 Lönsamhet i lövskogsbruket!? Lars Rytter The choice of species in forestry is important, and a real issue as large areas of wind-damaged forest
Läs merFörsurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige
Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige jämförelse med sur deposition Baserat på följande artikel: kl Johan Iwald, Stefan Löfgren, Johan Stendahl, Erik Karltun. Acidifying effect
Läs merProtected areas in Sweden - a Barents perspective
Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for
Läs merWAMBAF God praxis vid dikesrensning för att skydda vattenkvaliteten i Östersjöområdet. Sammanfattning på svenska
WAMBAF God praxis vid dikesrensning för att skydda vattenkvaliteten i Östersjöområdet Sammanfattning på svenska 2018-11-13 1 Innehållsförteckning Förord... 2 1. Inledning... 3 2. Är dikesrensning en lämplig
Läs merWAMBAF - God praxis vid dikesrensning för att skydda vattenkvalitet i Östersjöområdet
ARBETSRAPPORT 1001-2018 WAMBAF - God praxis vid dikesrensning för att skydda vattenkvalitet i Östersjöområdet Sammanfattning på svenska Demonstrationsområde med dikesrensning i Lettland. Foto: Zane Lībieté
Läs merVägar till ett hållbart torvbruk
Vägar till ett hållbart torvbruk - Strategier t r och behov av kunskap Torven ur ett vattenperspektiv Lars Lundin Myggbotjärn Fågelperspektiv Torvbråten En myrtjärn omgiven av torvmark Den lokala vattentillgången
Läs merIdentifiering av diken och planeringsunderlag
Identifiering av diken och planeringsunderlag Kurs LBP - Dikesrensning i praktiken Ulf Sikström Gustav Friberg Historik kartmaterial för skogsbruksanvändning Ritade kartor sedan flera hundra år (beståndsindelning
Läs merExamensarbeten 2018:3
Examensarbeten 2018:3 Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för skogens ekologi och skötsel Forest Drainage Effects on Tree Growth in Northern Sweden - Developing Guidelines for Ditch Network Maintenance
Läs merIdentifiering av diken och planeringsunderlag
Identifiering av diken och planeringsunderlag Kurs LBP - Dikesrensning i praktiken Ulf Sikström Gustav Friberg Historik kartmaterial för skogsbruksanvändning Ritade kartor sedan flera hundra år (beståndsindelning
Läs merSkogs och myrmark som kolkälla och/eller kolsänka.
Skogs och myrmark som kolkälla och/eller kolsänka. November 2016 Mats Olsson Mats.Olsson@slu.se Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser M ton CO2 Utsläpp i Sverige Utsläpp i andra länder Upptag av
Läs merHört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics
Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet
Läs merHydroteknisk och hydrologisk utredning av planerad våtmarksrestaurering i Brötarna
Grap Hydroteknisk och hydrologisk utredning av planerad våtmarksrestaurering i Brötarna Geosigma AB September 2010 GEOSIGMA SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: Sofia Brodd Uppdragsnr: Grap nr:
Läs merVattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson
Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson 20171122 1 Skogens ekosystemtjänster (Skogsstyrelsen Rapport 2017:x) Exempel: Försörjande Timmer och massaved, Biobränsle, Dricksvatten,
Läs merSkogsdikning och hänsynsåtgärder för vatten i Östersjöländerna - Befintlig kunskap, metoder och behov av utveckling
Skogsdikning och hänsynsåtgärder för vatten i Östersjöländerna - Befintlig kunskap, metoder och behov av utveckling 1. Inledning Detta dokument är framtaget inom projektet WAMBAF (Water Management in Baltic
Läs merSkogliga skattningar med 3D data från flygbilder - Framtiden efter NNH
Skogliga skattningar med 3D data från flygbilder - Framtiden efter NNH Doktorandprojekt finansierat av Kempestiftelserna och Skogssällskapet Innehåll Introduktion digital fotogrammetri Överblick av doktorandprojektet
Läs merNaturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen
Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre
Läs merKontinuerligt Skogsbruk
Kontinuerligt Skogsbruk Föredrag för Skogsägarna i Botsmark Torsdagen den 8 Mars 2012 Peter Lohmander Professor i skoglig företagsekonomi med inriktning mot ekonomisk optimering SLU, Fakulteten för Skogsvetenskap,
Läs merHur kan skogskötsel bidra till att minska kväveförluster i ett förändrat klimat?
Hur kan skogskötsel bidra till att minska kväveförluster i ett förändrat klimat? Annemieke Gärdenäs & Martin Rappe George (SLU) CLEO-seminariet 21 maj 2012 Upplägg Bakgrund Vad kan vi lära oss från tidigare
Läs merAsp, klövviltbetning & trädbildning. Lars Edenius, SLU
Asp, klövviltbetning & trädbildning Lars Edenius, SLU Disposition Aspens föryngring i ett längre perspektiv Aspens demografi - betningens påverkan Demografi och populationsdynamik Implikationer för förvaltningen
Läs merFallstudie: Linköpings kommun. Trakthyggesbruk eller kontinuitetsskogsbruk? Arbetsgång. Kommunens frågeställning. Målformulering.
Trakthyggesbruk eller kontinuitetsskogsbruk? En fallstudie av Linköpings kommun Eva-Maria Nordström, Hampus Holmström & Karin Öhman Institutionen för skoglig resurshushållning Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merKartläggning av dikade skogbevuxna torvmarker
Kartläggning av dikade skogbevuxna torvmarker Granska lågproduktiva skogsmarker med potential till restaurering Syfte Syftet med projektet är att kartlägga dikade skogbevuxna torvmarker. Uppdraget omfattade
Läs merVirkesproduktion & lönsamhet [ i olikåldrig skog ]
Virkesproduktion & lönsamhet [ i olikåldrig skog ] Jari Hynynen 1), Anssi Ahtikoski 1), Kalle Eerikäinen 1), Eljas Heikkinen 2), Saija Huuskonen 1), Pentti Niemistö 1), Hannu Salminen 1) & Kristian Karlsson
Läs merSnövattenekvivalentuppskatning med markradar
Snövattenekvivalentuppskatning med markradar Nils Sundström, LTU Distribuerade system för förbättrade snöoch avrinningsprognoser minska volymfelet i avrinningsprognoser förbättra tidsbestämningen av den
Läs merGnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute
Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute Dagens Nyheter 2001 Lämmelår Angerbjörn m. fl. 2001 Lämmelår i Fennoskandien
Läs merFörord. Alnarp Juni 2003. Henrik Carlsson
Förord Detta examensarbete ingår i mitt tredje år på Skogsingenjörsprogrammet 00/03. Arbetet omfattar 10 poäng. Beställaren av examensarbetet är Skogsvårdsstyrelsen i Västervik tillsammans med Institutionen
Läs merAvvattning från produktionsperspektiv i Finland. Helena Äijö Täckdikningsföreningen rf 30.1.2014, Uppsala
Avvattning från produktionsperspektiv i Finland Helena Äijö Täckdikningsföreningen rf 30.1.2014, Uppsala Täckdikningsföreningen rf Grundades år 1918 4 000 medlemmar Informations- utbildnings- och intresseorganisation
Läs merMS0059/30302 Regressionsanal ys 7,5 hp G1F
GRUNDKURSER JÄGMÄSTARPROGRAMMET År 2 jk 09/14 Hösttermin2010 termin 3 Vårtermin 2011 termin 4 vt år 2 slut 11/6 3 A 17/1-18/2 3 B 21/2-25/3 4 A 28/3-29/4 4 B 2/5-3/6+++ SG0027/50055 Ekologi och skogsskötsel
Läs merP Kontroll och inmätning av diken i potentiella utströmningsområden i Laxemar. Valideringstest av ythydrologisk modellering
P-05-238 Kontroll och inmätning av diken i potentiella utströmningsområden i Laxemar Valideringstest av ythydrologisk modellering Emma Bosson, Sten Berglund Svensk Kärnbränslehantering AB September 2005
Läs merSkiktad skog förbättrar ekonomin och virkets kvalitet.
1 Skiktad skog förbättrar ekonomin och virkets kvalitet. Mats Hagner 2007-03-08 Den sammanlagda volymtillväxten i område A var lika med den i område B Den volymtillväxt som saknades i konkurrenszonen,
Läs merTillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv
Svensk skogshushållning Förråd i Sverige (1 6 m 3 sk) Hur mycket är 31 miljoner m 3 sk (stamved)? Biomassa från skogen: Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv Urban Bergsten 5 4 3 2 1 99
Läs merWater Profile för den svenska skogsindustrin
Water Profile för den svenska skogsindustrin 10 litres of water for 1 sheet of A4-paper Vattnets kretslopp Water Profile IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Skogsindustrierna utfört studien Water
Läs merSLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn
SLU:s underlag till genomförandet av Agenda 2030 Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn Verksamhetsidé SLU SLU utvecklar utvecklar kunskapen kunskapen om de om de
Läs merTillståndet i skogsmiljön i Värmlands län
Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Resultat t o m sept 2014 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Luftföroreningar i Värmlands län 2013/2014
Läs merUTMANINGSBASERAT LÄRANDE I FÖRSTA PROGRAMMERINGSKURSEN
Fokus: Studenters lärande 2015, 26-27 nov, Malmö UTMANINGSBASERAT LÄRANDE I FÖRSTA PROGRAMMERINGSKURSEN Jeanette Eriksson, Olle Lindeberg BAKGRUND Programmering är en nyckelkompetens inom datavetenskap.
Läs merWAMBAF. Water Management in Baltic Forests. Eller Vad finns i vattnet som inte skall vara där, och hur jobbar vårt projekt för att få bort det?
WAMBAF Water Management in Baltic Forests Eller Vad finns i vattnet som inte skall vara där, och hur jobbar vårt projekt för att få bort det? Linnéa Jägrud, Skogsstyrelsen Projektledare för WAMBAF Östersjöns
Läs merSWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet
SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten
Läs merKristina Säfsten. Kristina Säfsten JTH
Att välja metod några riktlinjer Kristina Säfsten TD, Universitetslektor i produktionssystem Avdelningen för industriell organisation och produktion Tekniska högskolan i Jönköping (JTH) Det finns inte
Läs merRapport Kunskapssammanställning skogsbruk på torvmark. Andreas Drott
Rapport 3 2016 Kunskapssammanställning skogsbruk på torvmark Andreas Drott Skogsstyrelsen, juni 2016 Författare Andreas Drott Omslagsfoto Jonas Bergqvist Projektledare Erik Sollander Projektgrupp Stefan
Läs merLäckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn.
Läckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn Bo Bergkvist LU Bakgrund - frågeställningar Pågående experiment och undersökningar
Läs merProduktionshöjande åtgärder
Produktionshöjande åtgärder Rapport från samverkansprocess skogsproduktion Skogsstyrelsen, januari 2018 Arbetsgrupp Olof Falkeström Åke Granqvist Thomas Höijer Finnvid Prescher Tomas Thuresson Lars-Erik
Läs merFallgropar i förståelse och tillämpning. Kristoffer Hylander Inst. för Ekologi, Miljö och Botanik Stockholms Universitet
Fallgropar i förståelse och tillämpning av EST begreppet Kristoffer Hylander Inst. för Ekologi, Miljö och Botanik Stockholms Universitet Ekosystemtjänster och biodiversitet Ekosystemtjänster och ekosystemotjänster
Läs merSG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F)
PROGRAMNÄMND SKOG BILAGA I PROTOKOLL SLU ID: SLU.sfak.2018.3.1.1-229 Tabell: ramschema jägmästarprogrammet grundnivå lå 19/20 Termin 1 höst Termin 2 vår Sommar Årskurs 1 SG0170 Skog och skogsbruk, 15hp
Läs merTEACHING AND LECTURING
Anu Muhonen, PhD Assistant Professor, Director of Finnish Studies University of Toronto TEACHING AND LECTURING GRADUATE OR POST-GRADUATE LEVEL TEACHING AND LECTURING Blogging and Vlogging in Toronto and
Läs merDet idealiska systemet för virkesodling
Det idealiska systemet för virkesodling Mats Hagner 2009-02-15 UBICON Rapport 2, 2009 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merEfterbehandling av torvtäkter
Efterbehandling av torvtäkter Tall och gran, 17 år efter plantering vid Spjutaretorpsmossen i Kronobergs län. Produktiv skogsmark inklusive förna lagret binder c:a 1600 kg CO2/ha och år. Genom att aktivt
Läs merSkydd av plantor mot snytbagge aktuellt läge
Skydd av plantor mot snytbagge aktuellt läge Göran Nordlander 1 & Kristina Wallertz 2 1 Inst. för ekologi, SLU, Uppsala 2 Enheten för skoglig fältforskning, SLU, Asa Plantans dagar, Skogforsk, 18-19 oktober
Läs merSammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark 1,1 5 Myr/kärr/mosse,2
Läs merBilaga 5 SLUGTEST FALKTRÄSKET Rev.datum:
Bilaga 5 PM SLUGTEST FALKTRÄSKET 2016-10-19 Rev.datum: 2016-10-31 SAMMANFATTNING Slugtester har genomförts i fem nyinstallerade grundvattenrör vid det nya planområdet för bostadsområdet Södra Falkträsket
Läs merTidiga kalhyggen i mellersta och norra Sverige
Tidiga kalhyggen i mellersta och norra Sverige -Vad säger de om tidens syn på skogen? Hanna Lundmark 2016-10-10 Nordisk skogshistorisk konferens Brytningsskeden i synen på våra skogar Disposition Definition
Läs merTillförsel av aska på dikad torvmark
Tillförsel av aska på dikad torvmark Skogforsk, Göteborgs/Örebro Univ., SLU Ulf Sikström, Leif Klemedtsson, Robert G. Björk, Eva Ring, Maria Ernfors, Staffan Jacobson, Mats Nilsson, Tobias Rütting 1 Övergripande
Läs merForskningsinformation Strategier och. prestationer. Biblioteksrådet, Mälardalens högskola 9:e mars 2017
Forskningsinformation Strategier och prestationer Biblioteksrådet, Mälardalens högskola 9:e mars 2017 > Embracing the Need for Radical Change 17-03-20 Chalmers 2 Som en del av det allmänna biblioteksväsendet
Läs merTidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22
Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Mikael Sundby Varför behöver vi långa tidsserier? Vi behöver långtidsprognoser på tillrinning både för prisprognosticering och optimering av
Läs merAskåterföring till skog några erfarenheter från Sverige
Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Oslo 2012-03-16 Ulf Sikström, Skogforsk Allt vanligare syner i skogen Av skördad m 3 s: 90 % slutavv. 10 % gallring GROT-skörd: Ca 70000 ha (Bedömning
Läs merKSLA-seminarium 2010
KSLA-seminarium 2010 Lappalainen 1996 Peatlands 398 milj. ha Wetlands 243 Sa.. 641 Fördelning av jordens myrmarker efter Gore, 1983 Wetlands 243 Globalt medeldjup för torvmarker 1,3 1,4 m Begrepp och begreppsförvirring
Läs merLaserskanning för bättre beslut i skogsbruket - nu eller i framtiden?
Laserskanning för bättre beslut i skogsbruket - nu eller i framtiden? Johan Holmgren SkogsGIS 9-10 april 2014 Foto: Lee Shand Laserskanner: TopEye, BLOM Vilken information kan vi få? http://commons.wikimedia.org/wiki/file:airborne_laser_scanning_discrete_echo_and_full_waveform_signal_comparison.svg
Läs merThe source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)
The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The
Läs merÖkat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet?
Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet? Föredrag vid seminariet Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat och energiarbete, Piteå, 12 nov 2013, anordnat av Sveaskog och Biofuel Region
Läs merSkog Klimat Miljö. Tillväxt eller förråd Skogsskötsel Kretslopp skog-samhälle
Skog Klimat Miljö Tillväxt eller förråd Skogsskötsel Kretslopp skog-samhälle BIOAVFALL KOLDIOXID BARN SYRE BIOMASSA Opinion of the EEA Scientific Committee on Greenhouse Gas Accounting in Relation to Bioenergy
Läs merTillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 2007-08-07
1 Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 27-8-7 Bild 1. En tall med diameter 25 cm. Runt om tallen höggs det kalt 1973 och den var då 8 cm grov. Som tur var
Läs merKaliumgödsling på torvmark effekt på tillväxten hos planterade granar (Picea abies)
Examensarbete i Skogs och träteknik Kaliumgödsling på torvmark effekt på tillväxten hos planterade granar (Picea abies) Potassium fertilization on peatland effects on the growth of planted pines Författare:
Läs merRubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold TaxWebb Analysverktyg
Riksskogstaxeringen Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold TaxWebb Analysverktyg Beskrivning av data TaxWebb Analysverktyg - Beskrivning av data Utgivningsår: 2015, Umeå Utgivare: Riksskogstaxeringen,
Läs merSammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer hektar Produktiv skogsmark 165,3 83 Myr/kärr/mosse 16,7 8 Berg/Hällmark 9,9 5 Inäga/åker 6,6 3 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,6
Läs merArealer för skogsgödsling med träaska och torvaska på organogena jordar i Sverige
MILJÖRIKTIG ANVÄNDNING AV ASKOR 872 Arealer för skogsgödsling med träaska och torvaska på organogena jordar i Sverige Björn Hånell Arealer för skogsgödsling med träaska och torvaska på organogena jordar
Läs merBilaga I - Ramschema för Jägmästarprogrammet läsåret 2020/2021
Bilaga I - Ramschema för Jägmästarprogrammet läsåret 2020/2021 SLU ID: SLU.sfak.2019.3.1.1-132, PN-S 2019-05-24 61 a Period 1 a Period 1 b Period 2 a Period 2 b Period 3 a Period 3 b SG0250 Skog mark och
Läs merMaskinell markberedning av skogsmark är inte längre nödvändig
Miljöminister Andreas Carlgren Kopia till Skogsstyrelsens ledning, Sveaskogs Styrelsen, Professor Anders Lindroth Lundsuniversitet, Samernas Riksförbund, Sametinget, Riksantikvarien. Media. Maskinell markberedning
Läs merPrivata skogsägares kunskap om dikning på skogsmark
SKOGSMÄSTARPROGRAMMET Examensarbete 2017:08 Privata skogsägares kunskap om dikning på skogsmark Private forest owner s knowledge about draining forestland John Hedlund Examensarbete i skogshushållning,
Läs merHur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet??
Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet?? Gustaf Egnell, Skogens ekologi och skötsel Biobränsle i energisystemet - dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar Stockholm 6 maj 2015 Mulet 15-20
Läs merBarn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr
Barn lär av barn Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Måste inte vara problematiskt Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Vad gjorde ni för
Läs merThe Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT
The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic
Läs merManual för beräkningsverktyget Räkna med rotröta
Manual för beräkningsverktyget Räkna med rotröta Verktyget Räkna med rotröta hjälper dig att beräkna rotrötan i ett granbestånd i två steg. I det första steget räknar du ut den förväntade genomsnittliga
Läs merImplication of the Selfoss declaration for regeneration
Foryngelse i skogreisingsområder Bergen, Norge, 28.-30. september 2009 Implication of the Selfoss declaration for regeneration Hrefna Jóhannesdóttir Icelandic Forest Research Station NordGen Skog conference
Läs merPlantering av plantor med frysta substratklumpar
Plantering av plantor med frysta substratklumpar Anders Lindström Elisabeth Wallin Högskolan Dalarna Akademin Industri och Samhälle Plantproduktion/Skogsetablering Stencil nr 80 2013 Anders Lindström och
Läs merHur skriva och granska uppsats?
Hur skriva och granska uppsats? Inst för Skogsekonomi Disposition Hur skriva uppsats? Disposition av uppsats Praktiska frågor Referenser Citat Käll- och litteraturlista Tabeller och diagram Språkbruk Skrivinstruktioner
Läs merMILJÖVÄNLIGT SKOGSBRUK ÄR LÖNSAMT! - Detaljregler måste därför revideras. Optimalt kontinuerligt skogsbruk:
MILJÖVÄNLIGT SKOGSBRUK ÄR LÖNSAMT! - Detaljregler måste därför revideras SAMMANFATTNING: Det är ofta mer lönsamt, även ur ett rent skogsproduktions- perspektiv, att använda kontinuerligt skogsbruk än kalhyggesskogsbruk.
Läs merModel Forest Forskningssamarbete mellan Sverige och Kanada. Johan Svensson, SLU
Model Forest Forskningssamarbete mellan Sverige och Kanada Johan Svensson, SLU johan.svensson@slu.se Model Forest UNCED, Rio de Janeiro 1992 On a late evening in 1990 I was DG Science and Sustainable Development
Läs merReferenshägn. Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning. Referenshägn Version 1.0
Referenshägn Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning Referenshägn Version 1.0 Författare Jonas Bergquist, Skogsskötselspecialist, Skogsstyrelsen, jonas.bergquist@skogsstyrelsen.se
Läs merSammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten er Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 41 1,4 0,2 0,0 % 94 3 0 0 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,2 0 Övrig areal 0,7 2 Summa landareal
Läs merSkötselmetoder för intensivodling av skog
Hushållningssällskapet Halland & Partnerskap Alnarp Skogsexkursion, Tönnersjöheden, 2016-04-23 Skötselmetoder för intensivodling av skog Gödsling Förädlade plantor Nya trädslag Skötsel av torvmarker Ulf
Läs merI korta drag. Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2016 Costs and revenues for measures in large-scale forestry in 2016
JO 0307 SM 1701 Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2016 Costs and revenues for measures in large-scale forestry in 2016 I korta drag Sammanfattning Kostnader för föryngringsavverkning
Läs merPrognoser för lodjurspopulationen 2012 och 2013 i Sverige. Forecasting the lynx population to 2012 and 2013 in Sweden
Prognoser för lodjurspopulationen 2012 och 2013 i Sverige Henrik Andrén och Guillaume Chapron Grimsö forskningsstation, Inst. för ekologi, SLU, 730 91 Riddarhyttan Version 2011-09- 23 Summary Forecasting
Läs merREHAB BACKGROUND TO REMEMBER AND CONSIDER
Training in water REHAB BACKGROUND TO REMEMBER AND CONSIDER PHASE I: PROLIFERATION PROTECTION, 0-6 WEEKS PHASE II: TRANSITION PROGRESSION, 7-12 WEEKS PHASE III: REMODELLING FUNCTION, 13-32 WEEKS PHASE
Läs merSlutrapport för projekt Mark-/växtodling 0333002 LÅNGSIKTIGA EFFEKTER AV DRÄNERING PÅ GRÖDANS ETABLERING, SKÖRD OCH MARKBÖRDIGHET
Institutionen för Markvetenskap 2008-03-04 Avdelningen för hydroteknik Slutrapport för projekt Mark-/växtodling 0333002 Ingrid Wesström, Elisabeth Bölenius & Johan Arvidsson SLU, Institution för markvetenskap,
Läs merThe present situation on the application of ICT in precision agriculture in Sweden
The present situation on the application of ICT in precision agriculture in Sweden Anna Rydberg & Johanna Olsson JTI Swedish Institute for Agricultural and Environmental Engineering Objective To investigate
Läs merTHE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY
THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON
Läs merTillväxt på gran och tall efter dikesrensning i Jönköpings län Growth of Norway spruce and Scots pine trees after ditch cleansing in Jönköping county
Examensarbete i skog och trä Tillväxt på gran och tall efter dikesrensning i Jönköpings län Growth of Norway spruce and Scots pine trees after ditch cleansing in Jönköping county Författare: Handledare
Läs merLångtidsprestanda av permeabla vägytor: dränerande asfalt och gräsarmerad betong - Fältförsök -
Långtidsprestanda av permeabla vägytor: dränerande asfalt och gräsarmerad betong - Fältförsök - Sökande Godecke Blecken, tekn dr., forskarassistent Stadens vattensystem, Inst. f samhällsbyggnad och naturresurser
Läs merSkogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Ägarförhållanden.
Skogsbruksplan Planens namn Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Fanbyn 13:25 m.fl. 2019-2028 2019-04-30 Foran Forest AB Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)
Läs merSammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 22.9 1.4 0.0 2.5 85 5 0 9 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0.0 0 Övrig areal 0.2 1 Summa landareal
Läs merStående virkesförråd i Sverige
Stående virkesförråd i Sverige 2,26 Miljarder m 3 3,24 Miljarder m 3 År 1980 År 2010 Ökning med 43% på 30 år. Inte illa! 30 Hela Europa Stående virkesförråd (Miljarder m3) 25 20 15 10 5 I Sverige var ökningen
Läs merKompletterande konsekvensbeskrivning av arten knärot
Datum 2018-09-26 Bilaga Kompletterande konsekvensbeskrivning av arten knärot -till detaljplan för Växjö 9:34, Norremark, Norrastugan Växjö kommun EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress
Läs merMasterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället
Kursplan Ideella organisationer: teorier, historiska rötter och samtida trender, 7,5 hp Civil society organizations: theories, origin and contemporary trends 7,5 ECTS Program Masterprogram i socialt arbete
Läs merHjalmar Laudon, Sveriges Lantbruksuniversitet. Future Forests
Skogsbrukets anpassning till klimatförändringar, med fokus på vatten Hjalmar Laudon, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Umeå, forskningsprogram gp g Mistra Future Forests Future Forests Sustainable strategies
Läs merSkogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Efrikgården :2 Stora Kopparberg Falun Dalarnas län Ägare Adress Björn Lindgren Stora Efrikgården 5 Falun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20208
Läs mer