Skogs och myrmark som kolkälla och/eller kolsänka.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Skogs och myrmark som kolkälla och/eller kolsänka."

Carina Mattsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Skogs och myrmark som kolkälla och/eller kolsänka. November 2016 Mats Olsson

2 Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser M ton CO2 Utsläpp i Sverige Utsläpp i andra länder

3 Upptag av CO2 i mark och skog; Mton CO2/år data enl den nationella skogs- och markinventeringen Organic soils Dead org matter Mineral soil Living biomass Total, net -60

4 Växthusgaser som påverkas av markanvändning, och deras uppvärmningspotential CO 2 N 2 O CH 4 Växthusgaserna och deras uppvärmningspotential (GWP)

5 Decline of one pulse of gas over time Time

6 Decline of one pulse of a gas over time, rel values g /m2 yr, relative values 100,00 90,00 80,00 70,00 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 0, Year CO2 CH4 N2O

7 Warming potential (radiative forcing) of 1 g of a gas CH4 N2O CO2 1gCO2ekv 121gCO2ekv 219gCO2ekv

8 Växthusgaser som påverkas av markanvändning, och deras uppvärmningspotential GWP = Global Warming Potential, 100 år CO 2 (GWP 1) N 2 O (GWP 298) CH 4 (GWP 34) Växthusgaserna och deras uppvärmningspotential (GWP)

9 The global perspective

11 Fate of anthropogenic CO2 emissions

12 Forestry and land use/management

13 Fotosyntesprocessen: 6CO H 2 O C 6 H 12 O 6 + 6O 2

14 Oxidationsprocessen (respiration): C 6 H 12 O 6 + 6O 2 6CO H 2 O

15 CO2 Measurement of net ecosystem exchange Photosynthesis Respiration

16 Example on net ecosystem exchange of CO 2 Net ecosystem CO flux (g m -2 d -1 ) CO 2 flux, g m -2 d Cumulative CO -2 2 flux (g m -2 ) Cumul. CO 2 flux, g m g m g m g m g m g m g m g m -2-2 Flakaliden, Västerbotten From: Achim Grelle

17 Kolflöden, g C per m2 och år Från Berggren Kleja Mmfl 2008

18 Natural disturbancies, eg fires

19 Hur mycket C finns i marken var???

20 Mängd C, frisk mark, per ha O horisont 42 % C, 25 ton C E horisont 0,5% C, 5 ton C B horisont 2 % C 50 ton C Summa, 80 ton mark-c

21 Distribution of organic matter in a naturally drained forest, ton C per ha Vegetation 50%, C 40 ton C (100m3 stemwood) O horizon 42%, 25 ton C E horisont 0,5%, 5 ton C B horisont 2 %, 50 ton C Summa, 80 ton mark-c

Soil to 1m depth Tree (above and below ground) Carbon in forest ecosystems Ton C ha -1 0 70 70-90 90

22 Soil to 1m depth Tree (above and below ground) Carbon in forest ecosystems Ton C ha No Data Ton C ha No Data From Lustra Progress Report, 2002

23 Torv Djup 1,7 m Volymvikt 0,1 g/cm3 C% 50 C-mängd 850 ton/ha

24 Frequency of peatlands in Sweden

25 Torvarealer i Sverige, Mha Torvtäckt mark: 10 Mha Torvmark: 6,4 Mha Dikningspåverkad torvmark:2,6 Mha

26 C-förråd i levande skogsbiomassa och mineraljordar, samt torvmark. Mton C Torv Mineraljordar Skogsbiomassa

27 Emissioner från mark

28 C sequestration in forest soils in Sweden Calculated with the N balance method (Akselsson, 2005).

29 Forest land - Dead org. matter & Mineral soils M ton CO2-eq Dead org. matter Mineral soils

31 Torvmarker vår största kolpool

32 Växthusgaser från torvmark N 2 O CH 4 CO 2

33 Metan Fermentering C 6 H 12 O 6 CH 3 CH 2 COOH + 2CO 2 + CH 4 + H 2 Oxidation CH 4 + 2O 2 CO H 2 O

34 Dikväveoxid Denitrifikation 2NO e H + N 2 O + 5H 2 O 2NO e H + N 2 + 6H 2 O 24NO C 6 H 12 O H + 24CO N 2 O + 36H 2 O

35 Ur: Torvutvinningens och torvanvändningens klimat- och miljöpåverkan. Sammanställning från Naturvårdsverket, juni 2016

36 Emissionen från 1 ha dränerad torvmark motsvarar 1 varv runt jorden med medelstor bil!

37 Torvarealer i Sverige, Mha Torvtäckt mark: 10 Mha Torvmark: 6,4 Mha Dikningspåverkad torvmark:2,6 Mha

38 Orörda myrar (3,8 Mha, 59% ) Höga naturvärden Nettoupptag av koldioxid genom torvtillväxt Dock utsläpp av metan

39 Dikningspåverkad torvmark i Sverige (2,6 Mha) Mton CO2 per år CO2, CH4 N2O Sveriges rapporterade utsläpp 2014; 54 Mton CO2ekv varav nationella transporter 18 Mton CO2ekv

40 Påverkad torvmark: Fördelning av sammanlagda emissioner på markanvändning: Dikad myr (8%) Jordbruks mark (17%) Skogsmark (75%) Skogsmark Dikad myr Jordbruk

41 Drainage leads to peat oxidation and loss of peat Depth in soil Ground water level Time

42 Kvarvarande mängd, % Torvmängdsförändringar på dikad skogsbevuxen torvmark. (2,1 Mha) År Förutsättningar: Initiell emission: 500g CO2/m2 år = 3,2 mm/år Urspungligt torvdjup: 1,7m Ursprunglig dränering: 50cm Volymvikt: 0,094 g/cm3 C-halt 45% Här bromsas förlusterna upp på grund av låg kvarvarande mängd torv

43 Återvätning

44 3. Rewetting increased groundwater level Net accumulation Cumulative CO2eqv, g/m Uptake of CO Year Emission of CH4 and N2O Accumulation of CH4 and N2O in the atmosphere, versus uptake and peat accumulation, prerequsite annual growth amounting to 92gCO2/m2*yr

45 Långsiktiga klimatförändringar effekter på kolflöden

46 Ond loop 1 för ekosystemprocess/klimat Ökad atm konc av GHG Mindre kol i marken Ökad temp/ torrare Lägre primär biomassaproduktion

47 Ond loop 2 för ekosystemprocess/klimat Ökad atm konc av GHG Ökande emissioner Ökad temperatur Smältande permafrost

48 Ond loop 3 för ekosystemprocess/klimat Ökad atm konc av GHG Mindre mängd CO2 i haven Ökad temperatur Lägre CO2 löslighet i haven

49 Ond loop 4 för ekosystemprocess/klimat Ökad instrålning Mindre reflekterad instrålning Ökad temperatur Smältande glaciärer

50 Koppling till förvaltning Hydrologisk regim Skogsskötsel biomassaprod/förna Kväve Klimatförändringar

51 Hydrologi: Nettoeffekt av koldioxid & metan från torvmark beroende på grundvattenytan Från Jungkunst & Fiedler 2007

52 Markberedningseffekter Långliggande försök vid Fläda. Analyser efter 27 år ( ) C, ton/ha C, ton/ha C, ton/ha Total Prod m3/ha Mineraljord O sum Kontroll 18,9 6,6 25,5 118 Harvning 15,1 5,4 20,5 135 Högläggning 15,3 7,9 23,2 164 Hyggesplöjning 14,8 14,7 29,5 178

53 Avskogning C-förrådsförändringar vid avskogning och uppodling, Etiopien From Leminih et al 2004

54 Ökning i C- förråd i marken [ton ha -1 ] Kvävegödsling C = N-giva, p< Sammanlagd N-giva [kg ha -1 ] Från Eriksson m.fl (SKA-analyser)

55 Mark-C för gran och tall Linear relationship between soil organic C stock in the cm soil layer and temperature sum. Scots pine: plots points:, fitted line: --- Norway spruce: Plot points: o, Fitted line: ). The difference in slope was significant (R2 = 0.319, p < 0.001) Från Stendahl m fl 2010

56 Skogsskötsel måste ses i ett långsiktigt perspektiv Mg Carbon ha -1 Eliasson P, Svensson M, Olsson M & Ågren GI Swedish University of Agricultural Sciences Years

57 Skogsbränder

58 Humus brinner delvis upp/förkolnas (2015)

59 SLUT

Relevanta dokument

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences