Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe, 2013-03-15"

Transkript

1

2 Upplägg Kort introduktion Klimatåtgärders påverkan på utsläpp ur ett internationellt perspektiv Klimatåtgärders påverkan ur ett Nordiskt perspektiv Möjliga samverkansfördelar inom hushållssektorn Möjliga samverkansfördelar konflikter inom transportsektorn Sammanfattningsvis

3 Hur hänger luftföroreningar och växthusgaser ihop? Utsläpp av CO2, NOx, SO2, PM2.5 har ofta samma utsläppskällor Åtgärder för att minska utsläpp av CO2 innefattar ofta att utsläpp av luftföroreningar minskar Ur ett ekonomiskt kostnadsperspektiv innebär detta att åtgärdskostnader för att minska CO2-utsläpp leder till besparingar i åtgärdsarbetet med att minska utsläpp av luftföroreningar Det finns däremot risk för konflikter då vissa reningstekniker riskerar öka andra utsläpp. Denna konflikt finns även mellan luftföroreningar

4 Klimatåtgärders påverkan på utsläpp - Det internationella perspektivet Potential för samverkansfördelar mellan GHG och luftföroreningar år 22 i Annex I-länder Amann mfl. 29

5 Samverkansfördelar bränslebyte från kol till gas i kraftverk 12 CO 2 2. SO 2 tco2/pj Coal Gas t/tj Coal Gas no control average BAT - no control average BAT

6 Samverkansfördelar och konflikter bränslebyte från kol till gas i kraftverk NO x PM Coal Gas Coal Gas t/tj.8 t/tj no control average BAT - no control average BAT

7 Samverkansfördelar och konflikter Effekter av ambitiösa klimatstrategier på luftföroreningar (skillnad i utsläpp år 22 mellan prognos och låg-co 2 -strategi) Land / utsläpp Danmark Finland Norge Sverige Enhet SO kton NO x kton PM kton (PM BC ) kton CO MT CO 2 -ekv annan GHG MT CO 2 -ekv Åström mfl 213

8 Samverkansfördelar och konflikter Energiefterfrågan Energy Demand i Svenska comparison hushåll, - Households jämförelse Sweden, mellan olika scenarios GAINS i scenarios GAINS-modellen TWh 6 4 ELE HEAT 2 25 BSL 22 MTFR 22 Anpassat från Åström mfl 21

9 Samverkansfördelar och konflikter Apsimon mfl 29

10 Samverkansfördelar och konflikter kt Potentiella utsläpp av NOx och PM2.5 år 22 från bensindrivna personbilar som en följd av varierande mängd etanol All E Baseline (19.86% of E1) PM.98 All E85 From E85 From E5 kt All E Baseline (19.86% of E1) NOx 2.5 All E85 Etanolens andel av utsläpp i huvudprognosen är 14% för både PM och NOx From E85 From E5 Anpassat från Yaramenka 211

11 Sammanfattningsvis Klimatåtgärder påverkar vanligtvis utsläpp av luftföroreningar Dessa effekter syns i alla länder och i de flesta sektorer Det finns däremot ett flertal fall då klimatåtgärder leder till ökade utsläpp av vissa luftföroreningar, Vi måste analysera och ta hänsyn till både klimat- och luftföroreningspolitik för att hitta bästa åtgärdslösningarna för nå miljömålen

12 Tack Kontakt: John Munthe

13 Åtgärder som påverkar mer än ett utsläpp: potential fär synergier eller konflikter Exempel: 3-vägs katalysator: NO x ( ), PM ( ), men N 2 O ( ), NH 3 ( ) Byte till gas: CO 2 ( ), men CH 4 ( ) pga distribution Fackling: CH 4 ( ), men CO 2 ( ), NO x ( ) Carbon Capture and storage: CO 2 ( ), men bränsleanvändning ( ) Pelletsanvändning NO x ( ), PM ( ) Förbränning av avfall: CH 4 ( ), efterfrågan andra bränslen ( ), men CO 2 ( ) Minskad användning gödsel: N 2 O ( ), energy ( ) IIASA

14 Samverkan mellan åtgärdskostnader i Norden 22? CO 2 -utsläpp i Norden till följd av olika post-kyoto-strategier (Gton C) Jämförelser med strategi S2: Utsläppsminskning av luftföroreningar i jämförelse med S2 (kton) Åtgärdskostnadsbesparingar till följd av mindre utsläpp än i S2 Million / year / t CO (3.7) Rypdal et al., 27

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt? Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt? Stefan Åström, IVL Svenska Miljöinstitutet HC Hansson, Institutet för Tillämpad Miljövetenskap Punkter Huvudbudskap CLEO 4.1, vad gör

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Nationella Åtgärdsstrategier. Stefan Åström, 2013-03-14

Nationella Åtgärdsstrategier. Stefan Åström, 2013-03-14 Upplägg Vad menar vi när vi pratar om nationella åtgärdsstrategier? Hur ser prognoserna för Sverige ut? Går det att minska utsläppen ytterligare? Hur skiljer sig olika huvudprognoser? Vilka synergier och

Läs mer

Hur robusta är målen för framtida luftkvalitet?

Hur robusta är målen för framtida luftkvalitet? Hur robusta är målen för framtida luftkvalitet? Stefan Åström 2017-02-07 SCAC slutkonferens Med arbetsbidrag från: ACES: HC Hansson IVL: Sofia Andersson, Helena Danielsson, Karin Kindbom, Maria Lindblad,

Läs mer

Ekonomiska konsekvenser av kommissionens förslag till ett nytt Utsläppstaksdirektiv. Stefan Åström, IVL,

Ekonomiska konsekvenser av kommissionens förslag till ett nytt Utsläppstaksdirektiv. Stefan Åström, IVL, Ekonomiska konsekvenser av kommissionens förslag till ett nytt Utsläppstaksdirektiv Stefan Åström, IVL, 2014-04-10 Huvudbuskap Förslaget till ett reviderat Utsläppstaksdirektiv är det första inom luftområdet

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim

Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim www.airclim.org Sammanfa;ande och lite förenklade Kopplingar lu#föroreningar - > klimat Minskade utsläpp av: SO 2 NOx NM- VOC NH 3 PM 2,5 CH 4 Lu.kvalitet

Läs mer

EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim www.airclim.org Luftföroreningar & Hälsa Förhöjda halter av partiklar (PM 2,5 ) orsakade år 2005 cirka 455 000 förtida dödsfall i EU. Under ett Baseline-scenario

Läs mer

Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim www.airclim.org Försurningen på 70- och 80-talet: fiskdöd och skogsskador 1970-talet: Larmet går om försurning av sjöar och vattendrag i Sverige och Norge.

Läs mer

Källor till utsläpp i de nordiska länderna Trender, prognoser och åtgärder Reino Abrahamsson naturvårdsverket

Källor till utsläpp i de nordiska länderna Trender, prognoser och åtgärder Reino Abrahamsson naturvårdsverket Kortlivade klimatpåverkande ämnen Metan och Black Carbon Källor till utsläpp i de nordiska länderna Trender, prognoser och åtgärder Reino Abrahamsson naturvårdsverket Kortlivade klimatpåverkande ämnen

Läs mer

Underlag för svenska åtgärder

Underlag för svenska åtgärder Karin Kindbom IVL Svenska Miljöinstitutet Seminarium: Kortlivade klimatpåverkande ämnen, SLCF Stockholm, 8 mars 2011 Svenska emissioner till luft Inventeringsprocessen Viktiga källor till BC-emissioner

Läs mer

Europeisk luftvårdspolitik. Christer Ågren AirClim

Europeisk luftvårdspolitik. Christer Ågren AirClim Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim Försurningen på 70- och 80-talet: fiskdöd och skogsskador 1970-talet: Larmet går om försurning av sjöar och vattendrag i Sverige och Norge. 1980-talet:

Läs mer

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Klimatmål, fossila bränslen och CCS Pathways to Sustainable European Energy Systems Klimatmål, fossila bränslen och CCS Filip Johnsson Energisystem 20 januari, 2016 Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Carbon budget

Läs mer

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn givet hårda h koldioxidmål Finansierat av Vinnova Maria Grahn Fysisk Resursteori Chalmers Tekniska Högskola maria.grahn@fy.chalmers.se www.frt.fy.chalmers.se

Läs mer

Nordic Energy Perspectives

Nordic Energy Perspectives Nordic Energy Perspectives Utvecklingen av Sveriges och Nordens energisystem till 2030 Bo Rydén Profu Projektinriktad forskning och utveckling Profu etablerades 1987 och består idag av ca 20 personer.

Läs mer

Handbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer

Handbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer Bilaga 6:1, bränsleförbrukning och trafikarbete för år 2016 Scenariot bygger på HBEFA3.2-modellen, SE_Emission_90_16_35_FEB_2017 na inkluderar körning med varm motor, kallstarter, avdunstning samt försämring

Läs mer

SCARP - IAM. år 1. John Munthe* / Jenny Arnell*, Mohammed Belhaj*, Salim Belyazid*, Lena Nerhagen**, Stefan Åström* * IVL **VTI

SCARP - IAM. år 1. John Munthe* / Jenny Arnell*, Mohammed Belhaj*, Salim Belyazid*, Lena Nerhagen**, Stefan Åström* * IVL **VTI år 1 John Munthe* / Jenny Arnell*, Mohammed Belhaj*, Salim Belyazid*, Lena Nerhagen**, Stefan Åström* * IVL **VTI SCARP-IAM, bakgrund En Svensk GAINS-modell skulle kunna användas för att höja uppmärksamheten

Läs mer

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast

Läs mer

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region Kristina Persson Minister för strategi- och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete, Sverige Nordisk Facklig Kongress, 27 Maj 2015 Hur konkurrenskraftig

Läs mer

Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Perspektiv på framtida avfallsbehandling Perspektiv på framtida avfallsbehandling Johan Sundberg, Profu Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se I ett miljöperspektiv så har Sverige världens bästa avfallsbehandling!

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna

Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna Regionala luftvårdsdagen 1 oktober 2013 Anna Engleryd Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-10-02 1 Sveriges internationella

Läs mer

Strategi för en samlad luftvårdspolitik. Miljömålsberedningen

Strategi för en samlad luftvårdspolitik. Miljömålsberedningen Strategi för en samlad luftvårdspolitik Parlamentarisk beredning som ska lämna förslag till regeringen om hur Sveriges miljökvalitetsmål och generationsmål kan nås Ledamöter från sju riksdagspartier, samt

Läs mer

Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter

Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter Karin Kindbom Klimatpåverkande luftföroreningar, SLCF Lunchmöte 9 november 2011 Partiklar och black carbon emissioner och åtgärder Black carbon

Läs mer

Luftvårdsarbetet nationellt och internationellt drivkrafter och bromsar

Luftvårdsarbetet nationellt och internationellt drivkrafter och bromsar Luftvårdsarbetet nationellt och internationellt drivkrafter och bromsar Anna E ngleryd Naturvårdsverket April 2016 1 E xisterande luftvårdslagstiftning INTERNATIONELLT C LR TAP UN E C E Konventionen om

Läs mer

Luftfrågorna i ett europeiskt perspektiv Svenska luftvårdsföreningen 25 oktober 2011

Luftfrågorna i ett europeiskt perspektiv Svenska luftvårdsföreningen 25 oktober 2011 Luftfrågorna i ett europeiskt perspektiv Svenska luftvårdsföreningen 25 oktober 2011 Anna Engleryd 1 UNITED NATIONS ECONOMIC COMMISSION FOR EUROPE Skrevs under 1979, trädde i kraft 1983 51 parter 8 protokoll

Läs mer

Miljönytta från Sverigerelaterad

Miljönytta från Sverigerelaterad Miljönytta från Sverigerelaterad LNG flottan Katarina Yaramenka, Erik Fridell, Stefan Åström 30 31 maj 2018 Gasdagarna Sveriges utsläpp till luft från internationell sjöfart NOx 130 kt Sverige, land, 2015

Läs mer

Framtida energisystem i Jönköpings län

Framtida energisystem i Jönköpings län Framtida energisystem i Jönköpings län Är koldioxidåtervinning något att satsa på i framtiden? 2030 2045 7e September 2016 Maria Taljegård Energi och Miljö, Chalmers maria.taljegard@chalmer.se Globala

Läs mer

Bilaga: Beräkningsunderlag

Bilaga: Beräkningsunderlag Bilaga: Beräkningsunderlag Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Klimateffekter... 1 Klimateffekt fordonsgas... 1 Klimateffekt Industriell användning... 2 Klimateffekt minskad användning av handelsgödsel...

Läs mer

Trafikplanering, miljöbedömning och klimat

Trafikplanering, miljöbedömning och klimat Trafikplanering, miljöbedömning och klimat Mikael Johannesson, PhD Miljömålsdagarna den 27 april Klimatmål Från 1990 till 2020 ska utsläppen från icke-handlande sektorn i Sverige minska med 40 %, en tredjedel

Läs mer

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning Eva Lotta Lindholm, SLU Staffan Berg, Skogforsk Per Anders Hansson, SLU Johan Stendahl,

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN. Bild 1 Jordbruket och Växthuseffekten Målet för presentationen är att informera åhörarna om: Vad ingår i den svenska rapporteringen av emissioner av klimatgaser från jordbruket Hur stora är utsläppen från

Läs mer

processindustrin Thore Berntsson

processindustrin Thore Berntsson Bioraffinaderier i processindustrin av Thore Berntsson Relationer mellan CO2 utsläpp från bränslen per energienhet Kol 1,25 Olja 1 Naturgas 0,75 Biobränsle 0?? CHALMERS Bioraffinaderikoncept i Processindustrin

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning

Läs mer

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv KLIMAT: En ny klimatpolitik för Sverige En klimatlag instiftas Ett klimatpolitiskt råd tillsätts Mål

Läs mer

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen Energianvändning i olika sektorer Mtoe 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 Transportsektorn

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Handbok för vägtrafikens luftföroreningar 2015-12-04 Emissionsfaktorer

Handbok för vägtrafikens luftföroreningar 2015-12-04 Emissionsfaktorer Bilaga 6:1, bränsleförbrukning och trafikarbete för år 2014 Scenariot bygger på HBEFA3.2-modellen. na inkluderar körning med varm motor, kallstarter, avdunstning samt försämring p.g.a. åldring. Effekterna

Läs mer

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell Vägtrafikens och sjöfartens emissioner Erik Fridell 2013-10-24 Research and consultancy by IVL Swedish Environmental Research Institute around 200 employees engineers, economists, social scientists, geoscientists,

Läs mer

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningens betänkande Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningen (M2007:03) Klimatberedningen Mål på kort, medellång och lång sikt Handlingsplan till år 2020 Svenskt agerande i de internationella

Läs mer

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Värdera metan ur klimatsynpunkt Värdera metan ur klimatsynpunkt Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 35-465 22 The Global Warming Potential (GWP) is defined as the timeintegrated

Läs mer

Koldioxidinfångning och lagring (CCS)

Koldioxidinfångning och lagring (CCS) N2 (O2) MeO CO2 H2O Koldioxidinfångning och lagring (CCS) Anders Lyngfelt Chalmers tekniska högskola Svenska luftvårdsföreningen 6 maj 2019 Luftreaktor Bränslereaktor MeO1-x Luft Bränsle Teknik Koldioxidinfångning

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

MILJÖ- CHEFS- NÄTVERK SKL

MILJÖ- CHEFS- NÄTVERK SKL MILJÖ- CHEFS- NÄTVERK SKL Stockholm 13 maj Anna Forsgren Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-06-03 1 Upplägg Småskalig vedeldning och hälsa Ekodesign kommande

Läs mer

Nya EU-krav på utsläpp från medelstora biobränslepannor. Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet och energi8llförsel

Nya EU-krav på utsläpp från medelstora biobränslepannor. Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet och energi8llförsel Nya EU-krav på utsläpp från medelstora biobränslepannor Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet och energi8llförsel Nya EU-krav på utsläpp från medelstora biobränslepannor - Måste Sverige gå före? - Hur påverkar

Läs mer

Biogas till tung trafik. Hans Johansson FordonsGas Sverige AB

Biogas till tung trafik. Hans Johansson FordonsGas Sverige AB Biogas till tung trafik Hans Johansson FordonsGas Sverige AB FordonsGas Sverige AB Bildades: 1998 Antal anställda: 33 stycken Ägare: Air Liquide 42 CNG-stationer 2 BiGreen (LBG) stationer 4 bussdepåer

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? (Klimatforum 2013) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH Konsumtion, energi och klimat Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH Från produktion till konsumtion Utsläpp från fabriker i fokus på 70 och 80-talet End-of-pipe solutions, återvinning 90-talet, Agenda 21,

Läs mer

Drivmedelsfakta 2011

Drivmedelsfakta 2011 Drivmedelsfakta 2011 Klimatnytta i korthet Istället för svensk bensin Utsläppsreduktion (% CO 2 e/sträcka) Etanol E85 39 Biogas 83 Naturgas 23 Svensk fordonsgasmix 59 Siffrorna gäller för en given bil.

Läs mer

Utvärdering av klimatåtgärder inom LBP MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH

Utvärdering av klimatåtgärder inom LBP MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Utvärdering av klimatåtgärder inom LBP 2007 2013 MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Utvärdering av klimatåtgärder inom LBP Vad ska utvärderas? Klimatrelaterade mål och indikatorer? Vad

Läs mer

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Loggor Utveckling av Skogsbränsle från Mittregionen SLU 19 Mars Magnus Matisons Projektledare Forest Refine

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter

Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter Karin Kindbom Svenska Luftvårdsföreningen 25 oktober 2011 Varför black carbon (sot)? Viktiga källor till BC-emissioner i Sverige Beräkning av

Läs mer

Mårten Johansson, ordf marten.johansson@akeri.se Sveriges Åkeriföretag. Johan Granlund, sekr johan.granlund@vv.se Vägverket Konsult

Mårten Johansson, ordf marten.johansson@akeri.se Sveriges Åkeriföretag. Johan Granlund, sekr johan.granlund@vv.se Vägverket Konsult Mårten Johansson, ordf marten.johansson@akeri.se Sveriges Åkeriföretag Johan Granlund, sekr johan.granlund@vv.se Vägverket Konsult NVF utmaning Mobilitet -Personer -Gods Betalningsvilja Kostnader 2008

Läs mer

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers CHALMERS Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers Thore Berntsson, Styrkeområdesledare Energi, Chalmers Energiinitiativ 2010-03-05 CHALMERS World Other Sectors Road Electricity Transport

Läs mer

Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen

Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen Klimat och klimatgaser Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen 2011-11-17 Jag ska prata om Klimatförändring-vad innebär det? Växthusgaser Jordbrukets utsläpp Globalt perspektiv på klimat 2C o Hittills

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

SSABs väg till fossilfrihet

SSABs väg till fossilfrihet SSABs väg till fossilfrihet För en starkare, lättare och mer hållbar värld Nyköping 20180601 Martin Pei SSAB EU average NAFTA Russia China India SSABs resa till fossilfrihet bygger på genombrottsteknik

Läs mer

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER Brodderad av Mo-Gerda 92 år på Mogården, Dalarna. År 1991. L Lars Brolin B li Projektchef P j kt h f Scandinavian Biogas Tfn: 0707 95 98 78 l lars.brolin@scandinavianbiogas.com b li @ di i bi UTSLÄPP AV

Läs mer

Processintegration i industrin utveckling och erfarenheter i Sverige och Internationellt Forskning och utveckling vid Linköpings universitet

Processintegration i industrin utveckling och erfarenheter i Sverige och Internationellt Forskning och utveckling vid Linköpings universitet Processintegration i industrin utveckling och erfarenheter i Sverige och Internationellt Forskning och utveckling vid Linköpings universitet 1 Skapa en nod 2 Lägg till fler noder, ge dem namn och koppla

Läs mer

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Den framtida elproduktionen

Den framtida elproduktionen Den framtida elproduktionen Föredrag av Morgan Andersson Elforsk AB Gothia Powers Elkraftsymposium 27 nov. 2008 2008-12-15 1 Disposition Något om Elforsk Dagens produktionskostnader Miljövärdering av el

Läs mer

Ingenjören och miljön

Ingenjören och miljön Ingenjören och miljön Maria Grahn Fysisk Resursteori www.frt.fy.chalmers.se maria.grahn@fy.chalmers.se 4 principer för ett hållbart förhållande mellan samhället och ekosfären Ekosfären Atmosfären Alla

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Mattias Bisaillon Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 2001- Doktorand i avfallsgruppen på Chalmers 1998-2004 (tekn. doktor i avfalls- och energisystemanalys 2004) (Projektinriktad forskning

Läs mer

Försämrad miljö efter stängning av Barsebäck

Försämrad miljö efter stängning av Barsebäck Försämrad miljö efter stängning av Barsebäck Detta är Faktablad nr 25 från 2000. Den kan även hämtas ned som pdf (0,18 MB) En miljökonsekvensbeskrivning av barsebäcksstängningen har upprepade gånger efterlysts

Läs mer

1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll. Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik

1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll. Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik Datum: 14/10-2014 Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik Author Statistics Denmark: Peter Rørmose Author Statistics Sweden: Anders Wadeskog 1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll Namn på

Läs mer

Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon

Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon liij ]Swede Gas AB 1989 FORSKNING UTVECKLING PEMONSTRATION MINSKAT KOLDIOXIDUTSLAPP MED NATURGASDRIVNA FORDON STOCKHOLM 1989-07-03 VATTENFALL SMÅSKALIG

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

PRINCIP VÄGEN TILL KLIMATSMARTA ENERGILÖSNINGAR 2010-2012. Lisa Bolin 2012-10-04

PRINCIP VÄGEN TILL KLIMATSMARTA ENERGILÖSNINGAR 2010-2012. Lisa Bolin 2012-10-04 PRINCIP VÄGEN TILL KLIMATSMARTA ENERGILÖSNINGAR 2010-2012 Lisa Bolin 2012-10-04 Projektpartner Aalborgs Kommun (DK), Lead partner Aalborgs Universitet (DK) Frederikshavns Kommun (DK) IVL Svenska Miljöinstitutet

Läs mer

Åtgärder för att minska utsläpp av NO x och PM 2,5 från den svenska transportsektorn 2025

Åtgärder för att minska utsläpp av NO x och PM 2,5 från den svenska transportsektorn 2025 RAPPORT Åtgärder för att minska utsläpp av NO x och PM 2,5 från den svenska transportsektorn 2025 - Stefan Åström, Sebastian Bäckström, Martin Jerksjö, Erik Fridell B 2111 November 2013 Rapporten godkänd:

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

www.balticbiogasbus.eu 1

www.balticbiogasbus.eu 1 1 Baltic Biogas Bus Project Gasskonferansen, Bergen, 5 Maj 2011 Anneli Waldén AB Storstockholms Lokaltrafik www.sl.se 2 Agenda Bakgrund Baltic Biogas Bus Projekt Strategi vid införandet av biogasbussar

Läs mer

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län Sara Anderson, 2050 Consulting Innehåll Mål och syfte. Vad är samhällsnytta och vad innebär samhällsekonomisk analys? Biogasens olika nyttoeffekter.

Läs mer

Redovisad bolagsskatt. Redovisad bolagsskatt 2014 1 669 miljoner kronor. Genomsnittlig avbrottstid i minuter

Redovisad bolagsskatt. Redovisad bolagsskatt 2014 1 669 miljoner kronor. Genomsnittlig avbrottstid i minuter E.ON Nordic Hållbarhetsrapport Nyckeltal - Samhälle Total el- och värmeproduktion i Norden (i ) Investeringssiffror 6- Total el- och värmeproduktion Investeringssiffror 6- Energikunskap Klimateffektiv

Läs mer

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Denna vägledning beskriver hur man ska beräkna minskade utsläpp av växthusgaser i ansökningar till Klimatklivet. Växthusgasutsläpp vid utvinning,

Läs mer

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Utvecklingsvägar för Europas energisystem Utvecklingsvägar för Europas energisystem Filip Johnsson Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96, Göteborg filip.johnsson@chalmers.se Chalmers energidag, 4 november, 2010 Stora investeringar

Läs mer

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström

Läs mer

Scenarioanalys : den energi- och klimatpolitiska dimensionen

Scenarioanalys : den energi- och klimatpolitiska dimensionen Scenarioanalys : den energi- och klimatpolitiska dimensionen EU och nationellt fokus på förnybart Fokus: förnybart (mot ett förnybart Sverige/Norden) Fokus:klimat Huvudfokus på lång sikt (efter 23): minska

Läs mer

Det våras för CCS? Klimatarbete och det globala perspektivet. Filip Johnsson, Chalmers NEPP:s halvtidskonferens,

Det våras för CCS? Klimatarbete och det globala perspektivet. Filip Johnsson, Chalmers NEPP:s halvtidskonferens, Det våras för CCS? Klimatarbete och det globala perspektivet Filip Johnsson, Chalmers NEPP:s halvtidskonferens, 2019 03 13 Globalt Primärenergianvändning [Mtoe] Globalt Globalt Globalt Globalt Globalt

Läs mer

Sammanfattning inputs och förutsättningar i Ei:s bedömning av effekt- och energibalansen 2025

Sammanfattning inputs och förutsättningar i Ei:s bedömning av effekt- och energibalansen 2025 Sammanfattning inputs och förutsättningar i Ei:s bedömning av effekt- och energibalansen 2025 Sammanfattning inputs och förutsättningar i Ei:s bedömning av effekt- och energibalansen 2025 Modellbakgrund

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Luftföroreningar i Europa. Christer Ågren AirClim

Luftföroreningar i Europa. Christer Ågren AirClim Luftföroreningar i Europa Christer Ågren AirClim Fyra huvudarenor för internationellt arbete: CLRTAP, EU, IMO och FCCC CLRTAP = Konventionen om gränsöverskridande luftföroreningar: Göteborgsprotokollet

Läs mer

Prisutveckling på elmarknaden. Frank Krönert

Prisutveckling på elmarknaden. Frank Krönert Prisutveckling på elmarknaden Frank Krönert 1 214 22 23 214 214 214 22 22 22 23 23 23 Många faktorer pekar på en elprisutveckling i sidled de närmaste fem åren Ändringar inom det europeiska elsystemet

Läs mer

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013 0 Är skogsb biomassan klimatneutral? Konsekvenser för energisektorn Hearing om konkurrensen om skogsråvaran Finlandshuset 24 jan 2013 1 Är biobränslen klimatneutrala? CO 2 -emis ssioner från förbränning

Läs mer

Partikelemissioner från Sjöfart

Partikelemissioner från Sjöfart Partikelemissioner från Sjöfart Åsa Jonsson IVL Svenska Miljöinstitutet Disposition Introduktion Emissioner Partiklar Mätningar, pågående projekt ombord Slutsatser Introduktion Idag står sjöfart för >80%

Läs mer

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt.

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt. Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, 2003 10. Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt. YTTRE MILJÖ luft biosfären mark vatten PÅVERKAN

Läs mer

Samhällsekonomisk konsekvensanalys för Sverige av ett reviderat Göteborgsprotokoll till år 2020

Samhällsekonomisk konsekvensanalys för Sverige av ett reviderat Göteborgsprotokoll till år 2020 RAPPORT Samhällsekonomisk konsekvensanalys för Sverige av ett reviderat Göteborgsprotokoll till år 2020 Maria Lindblad, Stefan Åström, Karin Kindbom Tomas Gustafsson B 2097 April 2013 Rapporten godkänd:

Läs mer

DML/HBL rapporteringen

DML/HBL rapporteringen Förnybara drivmedel för bussar och lastbilar Fredag 30 januari 2015 DML/HBL rapporteringen 2011, 2012, 2013-års mängder Marianne Pettersson Analysavdelningen Energimyndigheten DML årlig rapportering Färdiga

Läs mer

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö Nordic Road Safety AB 2017-09-06 GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL 2030 3 SVERIGES KLIMATMÅL 3 TRAFIKVERKETS

Läs mer

B-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället

B-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället B-TEORI Lektion 1 Trafiken och samhället Grundläggande regler Uppträd mot andra trafikanter så som Du vill att de ska uppträda mot Dig! bengt hedlund - bräckegymnasiet 2(23) Grundläggande regler En trafikant

Läs mer