SCARP - IAM. år 1. John Munthe* / Jenny Arnell, Mohammed Belhaj, Salim Belyazid*, Lena Nerhagen**, Stefan Åström* * IVL **VTI

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "SCARP - IAM. år 1. John Munthe* / Jenny Arnell*, Mohammed Belhaj*, Salim Belyazid*, Lena Nerhagen**, Stefan Åström* * IVL **VTI"

Susanne Gustafsson
för 5 år sedan
Visningar:

1 år 1 John Munthe* / Jenny Arnell*, Mohammed Belhaj*, Salim Belyazid*, Lena Nerhagen**, Stefan Åström* * IVL **VTI

2 SCARP-IAM, bakgrund En Svensk GAINS-modell skulle kunna användas för att höja uppmärksamheten kring icke-tekniska, strukturändrande och beteendeförändrande åtgärder En Svensk GAINS-modell skulle ge möjlighet att kontrollera Europeiska uppskattningar En svensk GAINS-modell skulle dessutom kunna visa på vikten antaganden (användas som känslighetsanalys)

3 Från SCARP-kick off, Vad ska göras inom SCARP IAM? Utveckla metod för kostnadsberäkningar vid t.ex energibesparingar Vidareutveckla GAINS kostnadsmodul Uppstart av en svensk GAINS modell Nationell tillämpning av en svensk GAINS-prototyp

4 SCARP-IAM, deliverables 2007 Översikt över nuvarande sätt att beräkna åtgärdskostnader i GAINS Översikt över nya tänkbara metoder för att beräkna kostnader i en svensk integrerad bedömningsmodell. Förarbete inför ett europeiskt nätverk för integrerad bedömningsmodellering Rasmus 4 kg tung, 54 cm lång

5 Vad är GAINS? Fyra huvuddelar: Utsläpp Spridning Miljöeffekt Åtgärder / kostnader Dessutom: OPTIMERING av kostnader

6 Utsläpp i GAINS

7 Utsläppens väg genom GAINS cenariodata: modelluppskattning från PRIMES modelluppskattning från TREMOVE modelluppskattning från den där jordbruksmodellen GAINS Scenario-specifik storlek på utsläpp angivet i EMEPrutnätet

8 Spridning av utsläpp i GAINS

9 Spridning av utsläppen i GAINS transfer matrices mellan utsläpp och deposition tsläpp angivet i EMEP-rutor GAINS Deposition och koncentration

10 Miljöeffekter i GAINS

11 Miljöeffekter i GAINS Kartor över ekosystemkänslighet, Kartor över befolkning eposition och koncentration ver EMEP-rutor GAINS Storlek på miljöeffekt och hälsoeffekt orsakad av luftföroreningar

12 Åtgärder och kostnader i GAINS

13 Åtgärder och kostnader i GAINS Databas över åtgärder inkl. kostnader Miljö- och hälsoeffekt Skillnad mot miljömål GAINS Återkoppling mellan införande av åtgärd och minskning av utsläp osv osv osv

14 Åtgärder och kostnader i GAINS GLÖM KOSTNADSKURVORNA! GAINS räknar kostnader för utsläppsrening och bränsleskiften Utsläppsminskningen är en separat egenskap för varje åtgärd Inte längre utsläpps-specifika åtgärdskostnader utan kostnader relateras bara till tekniken eller åtgärden, utsläppsminskningen är en egenskap hos åtgärden som används i optimeringen

15 Åtgärder och kostnader i GAINS Åtgärden utsläppsrening (Eop): - Minskar utsläpp per aktivitet - Ca 1500 åtgärder för SO 2, NO x, NH 3, PM - Ett antal hundra åtgärder för GHG - Kostnad = investeringar + driftskostnader per aktivitet Åtgärden bränsleskifte / effektivisering (FSW): - Minskar utsläpp genom ersättning av högemissions-aktiviteter - ett antal hundra åtgärder för GHG - Kostnad = skillnad i investeringar + driftskostnad mellan aktiviteter - Kostnadsberäkningar inkluderar skillnad i verkningsgrad Vid sidan om detta komm också system kostna vid CO2- hande GAINS optimering: = minimera kostnader givet bestämt mål på miljö- och hälsoeffekt

16 Optimering i GAINS

17 Optimering i GAINS Kostnad för utsläppsrening Kostnad för bränsleskifte Total kostnad Cost = x c + ik, m xi, k, m c i, k m k ' y. i, k, k ' yi, k, k ' x= aktivitet variabler y= subst. variabler

18 Optimering i GAINS Målfunktion i GAINS optimering Total cos t = Eop cos t + FSW cos t + ( Ceq _ revenues ) EoP cost = End-of-pipe kontroll kostnader, varje teknologi i GAINS som minskar utsläpp utan att ändra den underliggande aktivitet. FSW= Fuel substitution kostnader. Ceq_revenues = Climate Penalty Term som tvingar modellen att agera gentemot ett exogent non-zero koldioxidpris

19 Optimering i GAINS GAINS optimerinsmodulen svarar på frågan: -Hur kan ett givet antal (EU) miljömål uppnås kostnadseffektivt (energimix, kontroll åtgärder för utsläpp) och -hur mycket kostar det (total kontroll och fuel substituion mix) Optimeringen är formulerad som ett linjärprogrammeringsproblem

20 Optimering i GAINS Optimering, beskrivning * Ci kostnadsfunktion för land i * ei0 initial utsläpp i för land i * ei optimal utsläpp * aij Lufttransport koefficient from land i (i=1,..., N) till mottagare j (j=1,...r) i.e., EMEP rutor. * bj Bakgrunds deposition. * dj* relaterar till miljömål specificerade som utsläppsmål

21 Optimering, bivillkor i GAINS Balansekvationer Teknologivillkor Aktivitetsvillkor Miljömål

22 SCARP IAM - optimering Föreslagen målfunktion Total cos t = Eop cos t + FSW cos t + ( Ceq _ revenues ) + Bhv cos t Förutom bivillkoren i GAINS tillkommer ytterligare villkor gällande: -konsumenter -producenter

23 SCARP-IAM optimering Databehov: beteendekostnader för konsument och producent effekt på utsläpp av beteendeändringar

24 Koppling mellan SCARP-IAM och andra program inom SCARP Nuvarande GAINS är kraftigt förenklad i sin beskrivning av: hälsoeffekter partiklar ekosystem Exempel: hälsa: partiklar:

25 SCARP IAM - Framtiden Om några år har vi en GAINS-version med förbättrad beskrivning av åtgärder och åtgärdskostnader (transport- och bostadssektorn). Ger som resultat förbättrade (mer realistiska) emissionsscenarier och lufthalter/deposition. Vad är nästa steg för SCARP?

26 Hur använder vi de nya emissionsscenarierna? Partiklar: 1. Bättre scenariedata ger bättre uppskattning av emissioner och därmed bättre uppskattnign av partikelhalter med samma source-receptormetodik som används i RAINS/GAINS idag. 2. Kommer SCARPs partikelforskning ge möjlighet till förbättrade beskrivningar av source-receptor förhållanden? Direkt eller i samverkan med MSC W?

27 Hur använder vi de nya emissionsscenarierna? Hälsoeffekter: 1. Bättre scenariedata ger bättre uppskattning av hälsoeffekter med samma metodik som används i RAINS/GAINS idag. 2. Kommer SCARPs hälsoeffektsforskning ge möjlighet till förbättrade beskrivningar av dos-respons förhållanden?

28 Hur använder vi de nya emissionsscenarierna? Ekosystem: 1. Bättre scenariedata ger bättre uppskattning av ekosystemeffekter med samma metodik som används i RAINS/GAINS idag (kritiska belastningsgränser). 2. Kommer SCARPs ekosystemforskning ge möjlighet till förbättrade beskrivningar av ekosystemeffekter? Nya kritiska belastningsgränser, nya effektbeskrivningar, bättre geografisk upplösning?

29 Långsiktigt tänkande Utvecklingen av en svensk (eller Nordisk) version av GAINS ger stöd till: - Möjlighet att utvärdera och påverka scenariearbetet som görs inom LRTAP konventionen och CAFE (på IIASA) - Utveckling av internationella policies på luft- och klimatområdena. - Nationellt åtgärdsarbete och forskning (biobränslen, klimatåtgärder, Miljömålsarbetet...)

30 Koppling mellan SCARP-IAM och andra program inom SCARP SCARP innefattar ledande forskning inom hälsoeffekter partiklar ekosystem Skulle resultaten från SCARPs forskning om hälsoeffekter och partiklar gå att använda till en svensk GAINS i framtiden?

31 Fortsättningen av scarp Besök av IIASA, december 2007 Upprättande av nätverk för IAM, Vidare implementering av kostnadsberäkningar i modellform activity changing measures

Relevanta dokument

Ekonomiska konsekvenser av kommissionens förslag till ett nytt Utsläppstaksdirektiv. Stefan Åström, IVL,

Ekonomiska konsekvenser av kommissionens förslag till ett nytt Utsläppstaksdirektiv Stefan Åström, IVL, 2014-04-10 Huvudbuskap Förslaget till ett reviderat Utsläppstaksdirektiv är det första inom luftområdet