Hur robusta är målen för framtida luftkvalitet?

Transkript

1 Hur robusta är målen för framtida luftkvalitet? Stefan Åström SCAC slutkonferens Med arbetsbidrag från: ACES: HC Hansson IVL: Sofia Andersson, Helena Danielsson, Karin Kindbom, Maria Lindblad, Ingrid Mawdsley, Tomas Wisell, Katarina Yaramenka IIASA: Gregor Kiesewetter, Wolfgang Schöpp, Robert Sander, Fabian Wagner

2 Vad har vi lärt oss hittills? Val av bäst reningsteknik verkar robust m.a.p. val av klimatindikator Val av bäst reningsteknik verkar inte robust m.a.p. val av investeringsränta. Åtgärdsstrategier kan komma påverkas av ny kunskap om luftföroreningars effekter på hälsa exempel förtida födsel Aktiv luftföroreningspolitik fortsätter att vara betydelsefullt för luftföroreningar exempel SO 2

3 Upplägg på dagens presentation Policy-bakgrund Hur påverkas kostnadseffektivitet av klimatmått för SLCP-åtgärder? Hur påverkas kostnadseffektivitet av räntesatser m.m.? Den ekonomiska nyttan av utsläppsminskning genom effekter på förtida födslar. Analys av vad som orsakat svenska utsläppsminskningar av svaveldioxid

4 Utgångspunkten för EU-kommissionens förslag till ny luftkvalitetsstrategi var för första gången baserat på en optimering av nyttor mot kostnader Underlag till förslaget om ny lufkvalitetsstrategi DG Miljös första utkast till ambitionsnivå, En ambitionsnivå där: marginalnyttan = marginalkostnaden av utsläppsminskningar. samhällsekonomisk optimal utsläppsnivå ställer nya sorts krav på jämförelsen mellan åtgärder och effekter. Dagens presentation: två aspekter åtgärdskostnader en aspekt nyttor av utsläppsminskning en utvärdering av luftpolicys effektivitet Amann et al., 2014

5 Klimatindikatorer och kostnadseffektivitet Fristående fortsättning på presentationen: Luftföroreningar och klimat

6 Typisk åtgärdskostnadskurva för utsläppsminskning av klimatpåverkande luftföroreningar Kostnadseffektivitet hos SLCF-åtgärder Sverige ca 2030 klimatmått GWP 100 & låg uppskattning åtgärdskostnad / ton CO 2ekv (GWP 100 ) Utsläppsminskningspotential (Mton CO 2ekv ) Ökad andel pellets till uppvärmning Ökad andel gasdrivna arbetsmaskiner Täckning av flytgödselbrunnar Rötning av gödsel Fler fyrtaktsmotorer i snöskotrar Fyrtakts- & elmotorer i små maskiner Surgörning av flytgödsel Lösningsmedel - Produktmodifiering Föryngring av maskinparken (CH4, Black Carbon, Organic Carbon, andra små partiklar, NOx, NMVOC)

7 Metod för analys av kostnadseffektivitet och klimatindikatorer Vad är en klimatindikator? Ett förenklat mått på klimatpåverkan ett av utsläpp jämfört med CO 2. Exempel GWP 100 Urval av klimatindikatorer (i samverkan med WP4). IPCC Assessment Report #5 Inventering av svenska SLCF-åtgärder Beräkning av åtgärders kostnadseffektivitet och ranking av åtgärder Beräkningar baserade på varierande klimatkänslighet för alla ämnen

8 Relativt liten spridning av kostnadseffektivitetsrankning 10 Svenska SLCF-åtgärders relativa kostnadseffektivitet för mellan-värden Rankning av kostnadseffektivitet Kostnadseffektivitet baserat på centralvärdena för: GWP 100, GWP 20, GTP 100, GTP 20 (två versioner) för Europeiska utsläpp & GWP 100, GWP 20, GTP 100, GTP 20 för globala utsläpp Åtgärden påverkar främst NOx

9 Känslighetsanalys - slumpmässiga kombinationer av ämnens klimatkänslighet "Ideal" fördelning av kostnadseffektivitetsranking # times at specific rank 9 klimatmått, 6 utsläpp, 3 värden = 6561 möjliga rankningar för varje åtgärd 0.25 # rank 1 # rank 2 # rank 3 # rank 4 # rank

10 Känslighetsanalys - slumpmässiga kombinationer av ämnens klimatkänslighet 70% Beräknad fördelning av kostnadseffektivitetsranking 60% % av tillfällen vid given rank 50% 40% 30% 20% 10% Jordbruk 1 Jordbruk 2 Jordbruk 3 Vedeldning 1 Vedeldning 2 Arbetsmaskiner 1 Arbetsmaskiner 2 Arbetsmaskiner 3 Arbetsmaskiner 4 Lösningsmedel 0% Rank 1 Rank 2 Rank 3 Rank 4 Rank 5 Rank 6 Rank 7 Rank 8 Rank 9 Rank 10

11 Kommentar till resultaten Valet av klimatmått verkar ha relativt liten påverkan. Förutom för NOx, där valet av klimatindikator har stor påverkan. Val av bäst teknik verkar inte påverkas nämnvärt

12 Betydelsen av ekonomiska perspektiv

13 Hur kan ekonomiska perspektiv påverka beslut om vilka åtgärder som är mest kostnadseffektiva? Samhällsplanerarperspektiv ~ Den godvillige diktatorn Den årliga utgiften för en investering delas upp i årskostnader med hjälp av 4% ränta och teknisk livslängd på teknik Företagsperspektiv ~ beslut som fattas av vinstmaximerare. Den årliga utgiften för en investering delas upp i årskostnader med hjälp av 10% ränta och <10 års livslängd på teknik Tillnärmning / Gap Closure Hur nära man är den maximala tekniska potentialen för utsläppsminskning Vi har för Norden jämfört samhällsperspektiv med företagsperspektiv år 2030.

14 Analysens steg 1. Utsläpp beräknas och åtgärdskostnader optimeras för ett bas-scenario (CLE) 2. Utsläpp beräknas för de lägsta tekniskt möjliga utsläppsnivåerna (MTFR) Identiska både för samhällsplanerar som företagsperspektivet 3. Tillärmning identifieras som skillnad mellan CLE och MTFR 4. Policy scenarier beräknas genom att optimera åtgärdskostnader 5. Kostnader för teknikval med samhällsplanerarperspektiv beräknas om med ett företagsperspektiv och vice versa.

15 Ränta 4%, Teknisk livslängd Beräknade Nordiska utsläpp 2030 Ränta 10%, <10 års livslängd Beräkning av den optimala åtgärdskostnadskurvan Åtgärdskostnader (mio 2005 ) SO2-utsläpp 105 kton % tillnärmning mot MTFR 94 kton NOx-utsläpp 334 kton 271 kton PM2.5-utsläpp 107 kton Abatement cost social planner strategy 79 kton NMVOC 337 kton 293 kton Åtgärdskostnader (mio 2005 ) % 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% 55% 60% 65% 70% 75% 80% 85% 90% 95% 100% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% 55% 60% 65% 70% 75% 80% 85% 90% 95% 100% % tillnärmning mot MTFR Abatement cost corporate strategy

16 Omräkning av kostnader Ränta 4%, Teknisk livslängd Åtgärdskostnader (mio 2005 ) % 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% 55% 60% 65% 70% 75% 80% 85% 90% 95% 100% % tillnärmning mot MTFR Abatement cost social planner strategy Ränta 10%, <10 års livslängd % 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% 55% 60% 65% 70% 75% 80% 85% 90% 95% 100% Åtgärdskostnader (mio 2005 ) % tillnärmning mot MTFR Abatement cost corporate strategy

17 Omräkning av kostnader Ränta 4%, Teknisk livslängd Åtgärdskostnader (mio 2005 ) % 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% 55% 60% 65% 70% 75% 80% 85% 90% 95% 100% % tillnärmning mot MTFR Abatement cost corporate strategy Abatement cost social planner strategy Ränta 10%, <10 års livslängd % 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% 55% 60% 65% 70% 75% 80% 85% 90% 95% 100% Åtgärdskostnader (mio 2005 ) % tillnärmning mot MTFR Abatement cost corporate strategy

18 Omräkning av kostnader Ränta 4%, Teknisk livslängd Åtgärdskostnader (mio 2005 ) Åtgärder småskalig vedeldning i Danska hushåll 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% 55% 60% 65% 70% 75% 80% 85% 90% 95% 100% % tillnärmning mot MTFR Abatement cost corporate strategy Abatement cost social planner strategy Ränta 10%, <10 års livslängd % 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% 55% 60% 65% 70% 75% 80% 85% 90% 95% 100% Åtgärdskostnader (mio 2005 ) % tillnärmning mot MTFR Abatement cost corporate strategy Abatement cost social planner strategy

19 Kommentar till resultaten Räntan och livstiden på investeringen påverkar ibland teknikval Detta indikerar i sin tur att dagens beräkningar bör kompletteras med ytterligare känslighetsanalyser

20 Det monetära värdet av förtida födslar Fortsättning på presentationen: Hälsoeffekter av luftföroreningar

21 Metod Inventering av kunskap om korttida och långtida effekter Urval av de effekter som även påverkar de som föds måttligt för tidigt Beräkning av korttida och långtida kostnader Långtida effekter diskonteras (skrivs ner) med en viss % varje år Summering av totala kostnader per förtidig födsel Från WP3-resultat om antal förtida födslar

22 Kostnader för samhället p.g.a. förtida födsel Samhällskostnad för Sverige 2010 orsakade av förtida födslar pga höga ozonhalter Miljoner % nedskrivning 3% nedskrivning 6% nedskrivning Låg Mellan Hög % ökning av de totala samhällskostnaderna för Sverige av luftföroreningar år 2010 Låga kostnader PM-effekter Mellan för PMeffekter Höga för PMeffekter Låg 0.1% 0.1% 0.02% Mid 0.3% 0.2% 0.1% Hög 0.78% 0.6% 0.3%

23 Kommentar till resultaten Förtida födslar bara en av många glömda hälso och miljöeffekter Ny kunskap viktar om effekter från PM, NOx, SO2, NH3

24 Vad är orsaken till Sveriges utsläppsminskningar av svaveldioxid sedan 1990? Har direkta utsläppsminskande åtgärder någon effekt?

25 Dekompositionsanalyser visar orsaker till utsläppsminskningar Rafaj et al., 2014

26 Dekompositionsanalyser visar orsaker till utsläppsminskningar tusen ton SO Orsaker till SO 2 -utsläppsminskning i Sverige Strukturomställningar Ökad produktivitet industri Ändrad bränslemix SO2 policy energi SO2 policy industriprocesser Rapporterade emissioner Rafaj et al., 2014

27 Vad har vi lärt oss hittills? Val av bäst reningsteknik verkar robust m.a.p. val av klimatindikator Val av bäst reningsteknik verkar inte robusta m.a.p. val av investeringsränta. Åtgärdsstrategier kan komma påverkas av ny kunskap om luftföroreningars effekter på hälsa Aktiv luftföroreningspolitik fortsätter att vara betydelsefullt för luftföroreningar

28 Tack Tack till Naturvårdsverket för finansiering