Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI
|
|
|
- Lars-Olof Ekström
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI
2 Ultrafina partiklar vad är det? submikrona partiklar, fina partiklar ultrafina partiklar (UFP) nano partiklar Några egenskaper hos UFP dominerar antalskoncentrationen bidrar på ett betydande sätt till yta bidrar obetydligt till volym och massa Guillossou _UFP, 2011
3 PM är en komplex blandning PM är en komplex blandning av partiklar av olika storlekar och kemisk sammansättning som kommer från många olika källor. En betydande del av partikelmassan för fina partiklar består av kolföreningar, dels organiska ämnen(om) dels elementärt kol(ec). EC kallas ofta bara för sot. Sot kommer i huvudsak från förbränningsprocesser. Viktiga källor är vägtrafik och vedeldning. Benämningen sot är ibland oklart eftersom värdet beror på hur mätningarna görs. Elementärt kol (EC) mäts med termiskt-optiska metoder. Black carbon(bc) via ljusabsorbtion och black smoke (BS) via ljusreflektion. Querol et al_ufp 2011
4 Vilka sorters mått är lämpliga? Martin Williams_UFP,2011 Dagens luftkvalitetsstandards använder masskoncentration (PM10 och PM2.5) som mått men det är troligtvis inte så att alla partiklar är lika skadliga. Epidemiologiska studier visar övertygande på skadliga effekter av PM10 och PM2.5 men mekanismerna är fortfarande oklara. Vi vet inte vilka PM komponent som är skadliga, varför olika åtgärder för att förbättra luftkvalitén kan bli verkningslösa. Förbränningspartiklar är troligtvis mer skadliga för hälsa än partiklar som inte bildas via förbränning men det finns ännu inga luftkvalitets mått för det. Det behövs ett till mått för att bl.a. visa påverkan hur olika trafikåtgärder kan förbättra luftkvalitén Möjliga indikatorer på förbränningspartiklar: ultrafina partiklar, sot, partikel antal, partikelyta,.. Sot( Black Carbon,BC) är en huvudkandidat.
5 Varför BC? Nicole Jansen_UFP, 2011 Det finns olika mätmetoder som ger väl korrelerade resultat En analys av akuta hälsoeffekter från flera olika studier visar en signifikant större effekt av BC än av PM på dödlighet, sjukhusbesök och hjärtbesvär. För andningsbesvär varierar skillnaderna. För långtids exponering (cohorta studier) uppskattade dödligheten per 1 µg/m3 vara 5 till 14 gånger högre för BC jämfört med PM2.5 BC rekommenderas som ett nytt luftkvalitetsmått tillsammans med PM10 och PM2.5 Tidserie studier av daglig dödlighet och sjukhusinläggningar
6 BC som en nytt mått F_van den Elshout_UFP 2011 NO2: missledande dygnsvariation pga atmosfärisk stabilitet och fotokemin PM10: svag dygnslig variation PM2.5: nästan ingen variation NOx: bra beskrivning (överskattar max på morgonen och underskattar max på eftermiddagen) BC: bra beskrivning av dygnsvarationen Slutsats: BC är lätt att mäta och en bra parameter för att analysera trafikemissioner.
7 Ultrafina partiklar som nytt mått? Martin Williams_UFP,2011 När det gäller hälsa så finns det - en del toxiska belägg - en del epi belägg -en del formulerade hypotetiska mekanismer Men ännu ingen bred samstämmighet (WHO review?) Begränsade mätdata (metoderna undersöks fortfarande) Källor, processer, modeller fortfarande relativt preliminära
8 Processer Erik Swietlicki SIDA kurs,smhi
9 Estimated Ultrafine Particle Concentrations in Stockholm Lars Gidhagen SMHI and Stockholm University Includes aerosol dynamics (MONO32) Ultrafine Particles Dp < 100 nm (Unit: #/cm 3 )
10 Ultrafina partiklar/ typiska halter Kartläggning av partiklar i Sverige. SMHI rapport nr 144,
11 Partikeldynamiska processer- urbant vid vägen fås ett max av partikelantal mellan 20 och 30 nm diameter detta max har i stort sätt försvunnit vid tornet vid parken har storleksfördelningen ändrats nedåt med ett max under 10 nm Roy Harrison_UFP 2011
12 Partiklar och klimat Partiklar har både en uppvärmande och en avkylande effekt på klimatet. Sot partiklarna värmer. Utöver långlivade klimatpåverkande ämnen (som koldioxid), är även kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar (Short-Lived Climate Forcers, SLCF) av betydelse för jordens klimat. IPCC 2007a, s.205, figur 2.21
13 Partiklar och klimat Om utsläppen av metan, marknära ozon och sot minskas kan jordens uppvärmning begränsas snabbare och öka chanserna till att nå en medeltemperaturökning på maximalt två grader Celsius, samtidigt som både människors hälsa och tillväxten av viktiga grödor kan förbättras.
14 EU:s strategi för att minska luftföroreningar André Zuber presenterade EU Kommissionen arbetsplan med inriktning på luftföroreningar i Europa. Granskning skall vara klar till år 2013 och utgöra ett förslag till EU Kommissionen för eventuella förändringar av lagstiftningen. Viktiga komponenter i det arbetet är: Granskning av gällande lagstiftning och skäl för varför inte lagstiftningen uppfyllts. Granskning av dagens gränsvärden och mål för luftkvalitet - senaste vetenskapliga rönen om skadeverkningar av ozon, PM10, UFP, tungmetaller, PAHs, och andra föroreningar - nya mål - långtidsmål ( ) Nya sorters luftkvalitets mått Kopplingen till klimatförändringar -samordningsvinster med SLCF och sot A. Zuber_UFP2011
15 Slutsatser från UFP-3 Nu finns det mer robust kunskap än tidigare för åtgärder som kan förbättrar hälsoläget för exponering av partiklar. Det behövs mer källspecifika partikelmått för att ta fram åtgärder för att skydda människor mot exponering av fina partiklar. Dagens ofullständiga luftkvalitetsdirektiv för PM kan till stor del förbättras genom att införa en extra, trafik-relaterad partikel komponent. Sot verkar var den mest lämpliga komponenten. Betydelsen av sot för klimatet stärker denna slutsats. En cd-skiva med presentationerna kan fås från Karlsruhe Institute of Technology genom att skicka ett till mrs Biserka Mathes Nästa symposium, UFP-4, planeras till 2013
Stadsluftens hälsoeffekter - vilken roll spelar kvävedioxid respektive partiklar Slutsatser från REVIHAAP
Stadsluftens hälsoeffekter - vilken roll spelar kvävedioxid respektive partiklar Slutsatser från REVIHAAP Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Hur studeras hälsoeffekterna? Experimentella
Luftföroreningar i tunnlar
Luftföroreningar i tunnlar Mats Gustafsson, forskare, Fil Dr Disposition Bakgrund Syfte Föroreningar och källor Åtgärder mot höga halter Gränsvärden? Slutsatser 1 Bakgrund Flera stora tunnelprojekt på
I Konsekvenser av luftföroreningar i Europa. Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet
I Konsekvenser av luftföroreningar i Europa Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Lancet: Newly emerging evidence Premature births Lung function Atherosclerosis Cognitive impairment
Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun
Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun 1. Inledning Samtliga svenska kommuner är skyldiga att kontrollera luftkvaliteten i kommunen och jämföra dessa
Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL
Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor
Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet
Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Fordonsavgaser / Exponering Hur studerar man hälsoeffekter Lite resultat Exempel på epidemiologisk studie
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Att mäta luftkvalitet Christer Johansson
Att mäta luftkvalitet Christer Johansson Miljöförvaltningen Stockholms stad Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Poängen är att Vad man mäter och hur man presenterar resultaten
Luftkvalitet och människors hälsa
Luftkvalitet och människors hälsa Kristoffer Mattisson, Miljöhygieniker Arbets- och Miljömedicin Syd Luftföroreningar och hälsa på Arbets- och Miljömedicin Syd Södra sjukvårdsregionen Miljömedicinska ärenden/patient
Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM
Är partiklarna som dubbdäcken skapar hälsofarliga? Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM Ett dilemma Bakgrund I media har ifrågasatts att
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI
Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI inledning dagens luftkvalitet och trender framtidens luftkvalitet, scenario beräkningar slutsatser Dagens och framtidens luftkvalitet i
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning
Nanopartiklar i luften du andas
Nanopartiklar i luften du andas Christina Isaxon Avdelningen för ergonomi och aerosolteknologi Adam Kristensson Avdelningen för kärnfysik Partiklar i luften? Vätskeform eller fast form Stabila, alltså
Luften i Lund. Luftens skurkar. Information till dig om luften runtomkring oss och hur du kan påverka den
Luften i Lund Luftens skurkar Information till dig om luften runtomkring oss och hur du kan påverka den Kära medborgare, Luftföroreningar i alla dess former påverkar människors hälsa och miljön negativt
Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar
Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar Harald Perby Två olika perspektiv Luftkvalitet Lokalt problem. Mest lokala åtgärder. Känt sedan mycket länge. Två olika perspektiv Luftkvalitet Lokalt problem.
MILJÖ- CHEFS- NÄTVERK SKL
MILJÖ- CHEFS- NÄTVERK SKL Stockholm 13 maj Anna Forsgren Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-06-03 1 Upplägg Småskalig vedeldning och hälsa Ekodesign kommande
Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies
Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel
Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret
Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...
EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim
EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim www.airclim.org Luftföroreningar & Hälsa Förhöjda halter av partiklar (PM 2,5 ) orsakade år 2005 cirka 455 000 förtida dödsfall i EU. Under ett Baseline-scenario
Verkliga utsläpp från fartyg
Verkliga utsläpp från fartyg Maria Zetterdahl & Kent Salo, Sjöfart och marin teknik, Chalmers Erik Fridell, IVL & Chalmers Finansiär: Göteborg energi AB:s stiftelse för forskning och utveckling 5/17/2016
Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad
Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära
ELDA RÄTT MINDRE SOT +MER VÄRME BÄTTRE HÄLSA + MINSKAD AVSMÄLTNING AV ARKTIS SKL 13 MAJ 2016 MILJÖCHEFSMÖTE
ELDA RÄTT MINDRE SOT +MER VÄRME BÄTTRE HÄLSA + MINSKAD AVSMÄLTNING AV ARKTIS SKL 13 MAJ 2016 MILJÖCHEFSMÖTE SVANTE BODIN INTERNATIONAL CRYOSPHERE CLIMATE INITIATIVE ICCI INTERNATIONAL CRYOSPHERE CLIMATE
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Luften i Sundsvall 2011
Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV
Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen
Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Ann-Christine Stjernberg Miljöutredare, SLB-analys, Kvällens upplägg Luftföroreningar i Stockholm normer och mätningar
Exponering för partiklar i tunnelluft. Bertil Forsberg Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet
Exponering för partiklar i tunnelluft Bertil Forsberg Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Bakgrund och fokus Vägtunnlar blir allt vanligare lösningar i stadsmiljö, t ex Norra länken och Förbifart
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Vägar till förbättrad luftkvalitet i fordon. Jana Moldanová
Vägar till förbättrad luftkvalitet i fordon Jana Moldanová AQIFOR Ett samarbetsprojekt mellan IVL, Svenska Miljöinstitutet 1, AB Volvo 2, Volvo Personvagnar 3 och Arbets- och Miljömedicin, Göteborgs Universitet
Hur ser vår luftkvalitet ut? - UTOMHUSLUFTEN
Hur ser vår luftkvalitet ut? - UTOMHUSLUFTEN Christer Johansson Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms Universitet SLB-analys, Miljöförvaltningen i Stockholm Symposium om Luft och hälsa,
B-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället
B-TEORI Lektion 1 Trafiken och samhället Grundläggande regler Uppträd mot andra trafikanter så som Du vill att de ska uppträda mot Dig! bengt hedlund - bräckegymnasiet 2(23) Grundläggande regler En trafikant
luftburna nanopartiklar Anders Gudmundsson Ergonomi och aerosolteknologi Lunds tekniska högskola
Att mäta m luftburna nanopartiklar Anders Gudmundsson Ergonomi och aerosolteknologi Lunds tekniska högskola 1 Inget nytt under solen Det har alltid funnits nanopartiklar i människans omgivning. När människan
Exponerings-responssamband från epidemiologiska studier av korttidsexponering, resultat från PASTA, TRAPART m fl studier
Exponerings-responssamband från epidemiologiska studier av korttidsexponering, resultat från PASTA, TRAPART m fl studier Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Vad säger tidsseriestudierna
Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen?
Sveriges Kommuner och Landsting 4 april 2006 Centrum för folkhälsa Sid 1 Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen? Tom Bellander [email protected] Centrum
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar Året 2010 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2011 Luftkvaliteten i Trelleborg... 1 Resultat från mätningar... 1 Året 2009... 1 Miljöförvaltningens rapport
Hälsoeffekter av luftföroreningar
Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet [email protected] Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Miljömålsberedningens och SLF:s seminarium den 26 november 2015 Emissioner från småskalig vedeldning Lennart Gustavsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Omfattning
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Oktober 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker
Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail [email protected] Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för
Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se
0 2 Uppmätta dygnsmedelvärden (µg/m 3 ) av svaveldioxid och sot Dygnsmedelvärden av sot (µg/m 3 ) i mars 1965 - samvariationen visar på långdistanstransportens genomslag Smältverket i Vargön 1974 3 120
Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar
Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar Esbjörn Pettersson 1 Det finns inga övertygande bevis på att vedeldningspartiklar är mindre farliga än andra förbränningspartiklar i samma
CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL
CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast
Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet
Kol och klimat David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kort om mig Docent i Biogeokemi Aktiv forskning om bl.a. Kolets och klorets kretslopp Växthusgasflöden Föreläsningens innehåll 1. C-cykeln
Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom
Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Val av modell Användning av modeller Kvalitetssäkring av beräkningar och resultat Lagstiftning Rapportering i samarbete med NV och IVL Hur erbjuder
Exponering för dieselavgaser vid tunnelbygge i Hallandsåsen
+ Exponering för dieselavgaser vid tunnelbygge i Hallandsåsen MARIA HEDMER ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN SYD Foto: Näringsdepartementet Bakgrund Yrkesmässig exponering för dieselavgaser är vanligt förekommande
Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola
Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin
Inomhusluftens partiklar
Inomhusluftens partiklar Temadag om människan och inomhusmiljön 16/11 2006 Mats Bohgard Ergonomi och aerosolteknologi Lunds universitet 1 1. Aerosoler i allmänhet 2. Hälsoeffekter 3. Mätteknik 2 1 Arbetsmiljö
Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala
PM 2016-10-06 Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv., Uppsala SLB-analys har på uppdrag av Uppsalahem AB (Annika Billstam) bedömt luftföroreningshalterna för ny bebyggelse längs Luthagsesplanaden i Uppsala
Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort
LVF 2010:23b Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORM SLB-ANALYS, UPPDATERAD MAJ 2011 Innehållsförteckning JÄMFÖRELSER
Nanomaterial i arbetsmiljön - introduktion
Foto: B Fadeel Nanomaterial i arbetsmiljön - introduktion Maria Albin ([email protected]) Nanopartiklar Tillverkade Naturliga Oavsiktliga Kimrök Silver Kolbaserade Nanorör Nanofiber Diskar Metalloxider
STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND
STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Luftvårdsförbundet övervakar luftens kvalitet i hela regionen Varje timme mäts luftens kvalitet vid flera fasta mätstationer i regionen. Stockholms och Uppsala
Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008
Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.
Uppföljning av hälsa i miljömålen
Uppföljning av hälsa i miljömålen Greta Smedje 2013-09-24 Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta,
Partikelutsläpp och hälsa
Partikelutsläpp och hälsa Höga partikelhalter kan påverka hälsan Under perioden 1 oktober 2012 till 15 april 2013, sänker Trafikverket hastigheten på E18 genom Danderyd och Täby. Skälet är att höga partikelhalter
