Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI
|
|
- Lars-Olof Ekström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI
2 Ultrafina partiklar vad är det? submikrona partiklar, fina partiklar ultrafina partiklar (UFP) nano partiklar Några egenskaper hos UFP dominerar antalskoncentrationen bidrar på ett betydande sätt till yta bidrar obetydligt till volym och massa Guillossou _UFP, 2011
3 PM är en komplex blandning PM är en komplex blandning av partiklar av olika storlekar och kemisk sammansättning som kommer från många olika källor. En betydande del av partikelmassan för fina partiklar består av kolföreningar, dels organiska ämnen(om) dels elementärt kol(ec). EC kallas ofta bara för sot. Sot kommer i huvudsak från förbränningsprocesser. Viktiga källor är vägtrafik och vedeldning. Benämningen sot är ibland oklart eftersom värdet beror på hur mätningarna görs. Elementärt kol (EC) mäts med termiskt-optiska metoder. Black carbon(bc) via ljusabsorbtion och black smoke (BS) via ljusreflektion. Querol et al_ufp 2011
4 Vilka sorters mått är lämpliga? Martin Williams_UFP,2011 Dagens luftkvalitetsstandards använder masskoncentration (PM10 och PM2.5) som mått men det är troligtvis inte så att alla partiklar är lika skadliga. Epidemiologiska studier visar övertygande på skadliga effekter av PM10 och PM2.5 men mekanismerna är fortfarande oklara. Vi vet inte vilka PM komponent som är skadliga, varför olika åtgärder för att förbättra luftkvalitén kan bli verkningslösa. Förbränningspartiklar är troligtvis mer skadliga för hälsa än partiklar som inte bildas via förbränning men det finns ännu inga luftkvalitets mått för det. Det behövs ett till mått för att bl.a. visa påverkan hur olika trafikåtgärder kan förbättra luftkvalitén Möjliga indikatorer på förbränningspartiklar: ultrafina partiklar, sot, partikel antal, partikelyta,.. Sot( Black Carbon,BC) är en huvudkandidat.
5 Varför BC? Nicole Jansen_UFP, 2011 Det finns olika mätmetoder som ger väl korrelerade resultat En analys av akuta hälsoeffekter från flera olika studier visar en signifikant större effekt av BC än av PM på dödlighet, sjukhusbesök och hjärtbesvär. För andningsbesvär varierar skillnaderna. För långtids exponering (cohorta studier) uppskattade dödligheten per 1 µg/m3 vara 5 till 14 gånger högre för BC jämfört med PM2.5 BC rekommenderas som ett nytt luftkvalitetsmått tillsammans med PM10 och PM2.5 Tidserie studier av daglig dödlighet och sjukhusinläggningar
6 BC som en nytt mått F_van den Elshout_UFP 2011 NO2: missledande dygnsvariation pga atmosfärisk stabilitet och fotokemin PM10: svag dygnslig variation PM2.5: nästan ingen variation NOx: bra beskrivning (överskattar max på morgonen och underskattar max på eftermiddagen) BC: bra beskrivning av dygnsvarationen Slutsats: BC är lätt att mäta och en bra parameter för att analysera trafikemissioner.
7 Ultrafina partiklar som nytt mått? Martin Williams_UFP,2011 När det gäller hälsa så finns det - en del toxiska belägg - en del epi belägg -en del formulerade hypotetiska mekanismer Men ännu ingen bred samstämmighet (WHO review?) Begränsade mätdata (metoderna undersöks fortfarande) Källor, processer, modeller fortfarande relativt preliminära
8 Processer Erik Swietlicki SIDA kurs,smhi
9 Estimated Ultrafine Particle Concentrations in Stockholm Lars Gidhagen SMHI and Stockholm University Includes aerosol dynamics (MONO32) Ultrafine Particles Dp < 100 nm (Unit: #/cm 3 )
10 Ultrafina partiklar/ typiska halter Kartläggning av partiklar i Sverige. SMHI rapport nr 144,
11 Partikeldynamiska processer- urbant vid vägen fås ett max av partikelantal mellan 20 och 30 nm diameter detta max har i stort sätt försvunnit vid tornet vid parken har storleksfördelningen ändrats nedåt med ett max under 10 nm Roy Harrison_UFP 2011
12 Partiklar och klimat Partiklar har både en uppvärmande och en avkylande effekt på klimatet. Sot partiklarna värmer. Utöver långlivade klimatpåverkande ämnen (som koldioxid), är även kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar (Short-Lived Climate Forcers, SLCF) av betydelse för jordens klimat. IPCC 2007a, s.205, figur 2.21
13 Partiklar och klimat Om utsläppen av metan, marknära ozon och sot minskas kan jordens uppvärmning begränsas snabbare och öka chanserna till att nå en medeltemperaturökning på maximalt två grader Celsius, samtidigt som både människors hälsa och tillväxten av viktiga grödor kan förbättras.
14 EU:s strategi för att minska luftföroreningar André Zuber presenterade EU Kommissionen arbetsplan med inriktning på luftföroreningar i Europa. Granskning skall vara klar till år 2013 och utgöra ett förslag till EU Kommissionen för eventuella förändringar av lagstiftningen. Viktiga komponenter i det arbetet är: Granskning av gällande lagstiftning och skäl för varför inte lagstiftningen uppfyllts. Granskning av dagens gränsvärden och mål för luftkvalitet - senaste vetenskapliga rönen om skadeverkningar av ozon, PM10, UFP, tungmetaller, PAHs, och andra föroreningar - nya mål - långtidsmål ( ) Nya sorters luftkvalitets mått Kopplingen till klimatförändringar -samordningsvinster med SLCF och sot A. Zuber_UFP2011
15 Slutsatser från UFP-3 Nu finns det mer robust kunskap än tidigare för åtgärder som kan förbättrar hälsoläget för exponering av partiklar. Det behövs mer källspecifika partikelmått för att ta fram åtgärder för att skydda människor mot exponering av fina partiklar. Dagens ofullständiga luftkvalitetsdirektiv för PM kan till stor del förbättras genom att införa en extra, trafik-relaterad partikel komponent. Sot verkar var den mest lämpliga komponenten. Betydelsen av sot för klimatet stärker denna slutsats. En cd-skiva med presentationerna kan fås från Karlsruhe Institute of Technology genom att skicka ett till mrs Biserka Mathes Nästa symposium, UFP-4, planeras till 2013
Stadsluftens hälsoeffekter - vilken roll spelar kvävedioxid respektive partiklar Slutsatser från REVIHAAP
Stadsluftens hälsoeffekter - vilken roll spelar kvävedioxid respektive partiklar Slutsatser från REVIHAAP Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Hur studeras hälsoeffekterna? Experimentella
Varför modellering av luftkvalitet?
24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida
Luftföroreningar i tunnlar
Luftföroreningar i tunnlar Mats Gustafsson, forskare, Fil Dr Disposition Bakgrund Syfte Föroreningar och källor Åtgärder mot höga halter Gränsvärden? Slutsatser 1 Bakgrund Flera stora tunnelprojekt på
I Konsekvenser av luftföroreningar i Europa. Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet
I Konsekvenser av luftföroreningar i Europa Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Lancet: Newly emerging evidence Premature births Lung function Atherosclerosis Cognitive impairment
Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun
Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun 1. Inledning Samtliga svenska kommuner är skyldiga att kontrollera luftkvaliteten i kommunen och jämföra dessa
Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); 2011-05-31 Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av
Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); 2011-05-31 Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av naturvetenskapliga aspekter Färdplan 2050 svenska klimatmål Minska svenska
Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL
Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor
Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet
Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Fordonsavgaser / Exponering Hur studerar man hälsoeffekter Lite resultat Exempel på epidemiologisk studie
Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna
Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna Regionala luftvårdsdagen 1 oktober 2013 Anna Engleryd Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-10-02 1 Sveriges internationella
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Att mäta luftkvalitet Christer Johansson
Att mäta luftkvalitet Christer Johansson Miljöförvaltningen Stockholms stad Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Poängen är att Vad man mäter och hur man presenterar resultaten
Luftkvalitet och människors hälsa
Luftkvalitet och människors hälsa Kristoffer Mattisson, Miljöhygieniker Arbets- och Miljömedicin Syd Luftföroreningar och hälsa på Arbets- och Miljömedicin Syd Södra sjukvårdsregionen Miljömedicinska ärenden/patient
Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM
Är partiklarna som dubbdäcken skapar hälsofarliga? Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM Ett dilemma Bakgrund I media har ifrågasatts att
Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?
Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna? Christer Johansson Miljöutredare, SLB analys, Miljöförvaltningen, Stockholm även Professor vid Institutionen för tillämpad
Förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.12.2013 COM(2013) 917 final 2013/0448 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om godtagande av ändringen av 1999 års protokoll till 1979 års konvention om långväga och marknära
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI
Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI inledning dagens luftkvalitet och trender framtidens luftkvalitet, scenario beräkningar slutsatser Dagens och framtidens luftkvalitet i
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning
Preliminär bedömning av PM 10 och NO 2 för detaljplaner
Preliminär bedömning av PM 10 och NO 2 för detaljplaner Syfte Syftet med rapporten är att göra en första preliminär bedömning av luftkvaliteten i ett tidigt skede i planprocessen. För att på så vis få
Nanopartiklar i luften du andas
Nanopartiklar i luften du andas Christina Isaxon Avdelningen för ergonomi och aerosolteknologi Adam Kristensson Avdelningen för kärnfysik Partiklar i luften? Vätskeform eller fast form Stabila, alltså
Luften i Lund. Luftens skurkar. Information till dig om luften runtomkring oss och hur du kan påverka den
Luften i Lund Luftens skurkar Information till dig om luften runtomkring oss och hur du kan påverka den Kära medborgare, Luftföroreningar i alla dess former påverkar människors hälsa och miljön negativt
Luftmätningar i Ystads kommun 2012
Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Resultat NO 2 Miljökvalitetsnorm, årsmedelvärde: 40 µg/m 3 Årsmedelvärde, Ystad Centrum: 15,5 µg/m 3 Årsmedelvärde, Lantmännen: 14,1 µg/m 3 Årsmedelvärde, Bornholmstermin:
Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar
Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar Harald Perby Två olika perspektiv Luftkvalitet Lokalt problem. Mest lokala åtgärder. Känt sedan mycket länge. Två olika perspektiv Luftkvalitet Lokalt problem.
MILJÖ- CHEFS- NÄTVERK SKL
MILJÖ- CHEFS- NÄTVERK SKL Stockholm 13 maj Anna Forsgren Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-06-03 1 Upplägg Småskalig vedeldning och hälsa Ekodesign kommande
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Augusti 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.
Bakgrund och syfte Mellan 21 april och 31 oktober 2017 utfördes mätningar av partiklar (PM10 och PM2.5) kring Cementas anläggning i Slite på Gotland, mätningarna utfördes på tre platser, se Figur 1. Syftet
Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies
Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel
Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret
Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...
HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR
HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR Utbildningsdag 25 oktober 2016 Varberg Titus Kyrklund Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 1 Upplägg av presentationen Vilka är källorna
EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim
EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim www.airclim.org Luftföroreningar & Hälsa Förhöjda halter av partiklar (PM 2,5 ) orsakade år 2005 cirka 455 000 förtida dödsfall i EU. Under ett Baseline-scenario
Verkliga utsläpp från fartyg
Verkliga utsläpp från fartyg Maria Zetterdahl & Kent Salo, Sjöfart och marin teknik, Chalmers Erik Fridell, IVL & Chalmers Finansiär: Göteborg energi AB:s stiftelse för forskning och utveckling 5/17/2016
Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad
Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära
Fördjupad utvärdering 2007. Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY
Fler genomförda åtgärder bäst för luften! Miljömålet Svaveldioxid Kvävedioxid Ozon VOC Partiklar Bens[a]pyren Alla klarar målet Genomför åtgärder EU samverkan Utsläppen minskar Dubbdäck orsak Bättre teknik
ELDA RÄTT MINDRE SOT +MER VÄRME BÄTTRE HÄLSA + MINSKAD AVSMÄLTNING AV ARKTIS SKL 13 MAJ 2016 MILJÖCHEFSMÖTE
ELDA RÄTT MINDRE SOT +MER VÄRME BÄTTRE HÄLSA + MINSKAD AVSMÄLTNING AV ARKTIS SKL 13 MAJ 2016 MILJÖCHEFSMÖTE SVANTE BODIN INTERNATIONAL CRYOSPHERE CLIMATE INITIATIVE ICCI INTERNATIONAL CRYOSPHERE CLIMATE
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Luften i Sundsvall 2011
Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV
Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen
Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Ann-Christine Stjernberg Miljöutredare, SLB-analys, Kvällens upplägg Luftföroreningar i Stockholm normer och mätningar
Sammanfattning och referat av seminarium om kortlivade klimatpåverkande ämnen, SLCF, 8 mars 2011 i Stockholm
Sammanfattning och referat av seminarium om kortlivade klimatpåverkande ämnen, SLCF, 8 mars 2011 i Stockholm Miljödepartementet har identifierat åtgärder för att minska emissioner av kortlivade klimatgaser
Exponering för partiklar i tunnelluft. Bertil Forsberg Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet
Exponering för partiklar i tunnelluft Bertil Forsberg Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Bakgrund och fokus Vägtunnlar blir allt vanligare lösningar i stadsmiljö, t ex Norra länken och Förbifart
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Oktober 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Vägar till förbättrad luftkvalitet i fordon. Jana Moldanová
Vägar till förbättrad luftkvalitet i fordon Jana Moldanová AQIFOR Ett samarbetsprojekt mellan IVL, Svenska Miljöinstitutet 1, AB Volvo 2, Volvo Personvagnar 3 och Arbets- och Miljömedicin, Göteborgs Universitet
Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/
Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/10 2010 Dubbdäckens påverkan på miljö och hälsa Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet Enhet Miljö och hälsa martin.juneholm@trafikverket.se 2 2010-10-15 Dubbdäcks
Hur ser vår luftkvalitet ut? - UTOMHUSLUFTEN
Hur ser vår luftkvalitet ut? - UTOMHUSLUFTEN Christer Johansson Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms Universitet SLB-analys, Miljöförvaltningen i Stockholm Symposium om Luft och hälsa,
B-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället
B-TEORI Lektion 1 Trafiken och samhället Grundläggande regler Uppträd mot andra trafikanter så som Du vill att de ska uppträda mot Dig! bengt hedlund - bräckegymnasiet 2(23) Grundläggande regler En trafikant
Uppskattning av emissionsfaktor för bensen
SLB 2:24 Uppskattning av emissionsfaktor för bensen av Gunna Omstedt (SMHI, Norrköping) & Christer Johansson (SLB, Miljöförvaltningen, Stockholm) MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, Mars 24 Innehållsförteckning
luftburna nanopartiklar Anders Gudmundsson Ergonomi och aerosolteknologi Lunds tekniska högskola
Att mäta m luftburna nanopartiklar Anders Gudmundsson Ergonomi och aerosolteknologi Lunds tekniska högskola 1 Inget nytt under solen Det har alltid funnits nanopartiklar i människans omgivning. När människan
Exponerings-responssamband från epidemiologiska studier av korttidsexponering, resultat från PASTA, TRAPART m fl studier
Exponerings-responssamband från epidemiologiska studier av korttidsexponering, resultat från PASTA, TRAPART m fl studier Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Vad säger tidsseriestudierna
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar
Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun
Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun Miljöenheten Jörgen Sikström 2017-09-13 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation till de svenska
Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim
Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim www.airclim.org Sammanfa;ande och lite förenklade Kopplingar lu#föroreningar - > klimat Minskade utsläpp av: SO 2 NOx NM- VOC NH 3 PM 2,5 CH 4 Lu.kvalitet
SvD: Luften inomhus lika farlig som luften utomhus. Stockholms Universitet, inst. för Tillämpad Miljövetenskap
SvD: Luften inomhus lika farlig som luften utomhus yymm Anders Jansson Stockholms Universitet, inst. för Tillämpad Miljövetenskap hur och varför partiklar förekommer i inomhusluft Frisk luft Luften skall
Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen?
Sveriges Kommuner och Landsting 4 april 2006 Centrum för folkhälsa Sid 1 Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen? Tom Bellander tom.bellander@sll.se Centrum
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Februari 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %
3. Luft och klimat I Örebro län finns det förhållandevis få luftmätningar i tätorterna och kunskapen om luftkvaliteten är därför bristfällig. De mätningar som görs indikerar emellertid att luftkvaliteten
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar Året 2010 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2011 Luftkvaliteten i Trelleborg... 1 Resultat från mätningar... 1 Året 2009... 1 Miljöförvaltningens rapport
Hälsoeffekter av luftföroreningar
Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Miljömålsberedningens och SLF:s seminarium den 26 november 2015 Emissioner från småskalig vedeldning Lennart Gustavsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Omfattning
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Oktober 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker
Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för
Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se
0 2 Uppmätta dygnsmedelvärden (µg/m 3 ) av svaveldioxid och sot Dygnsmedelvärden av sot (µg/m 3 ) i mars 1965 - samvariationen visar på långdistanstransportens genomslag Smältverket i Vargön 1974 3 120
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2007-03 Sammanfattning Uppmätta halter av kvävedioxid (NO 2 ) som dygns- och
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden?
Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden? Deposition av kväve- och svavelföreningar och lufthalter av partiklar (PM2.5) och ozon i bakgrundsluft samt hur påverkan på
Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar
Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar Esbjörn Pettersson 1 Det finns inga övertygande bevis på att vedeldningspartiklar är mindre farliga än andra förbränningspartiklar i samma
Väg 155, Öckeröleden, avsnitt Lilla Varholmen Gossbydal, Göteborg Stad.
Uppdragsnr:1014 2837 1 (8) 2013-04-16 PM Luftkvalité Reviderad 2013-04-19 Nytt scenarioår 2030 Väg 155, Öckeröleden, avsnitt Lilla Varholmen Gossbydal, Göteborg Stad. Inledning I detta reviderade PM har
Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Oktober 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Oktober 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet oktober 18... 1 Vad mäter
CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL
CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast
Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet
Kol och klimat David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kort om mig Docent i Biogeokemi Aktiv forskning om bl.a. Kolets och klorets kretslopp Växthusgasflöden Föreläsningens innehåll 1. C-cykeln
Inledande kartläggning av luftkvalitet
2018-06-27 Inledande kartläggning av luftkvalitet VILHELMINA KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Vilhelmina kommun 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation
Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom
Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Val av modell Användning av modeller Kvalitetssäkring av beräkningar och resultat Lagstiftning Rapportering i samarbete med NV och IVL Hur erbjuder
Exponering för dieselavgaser vid tunnelbygge i Hallandsåsen
+ Exponering för dieselavgaser vid tunnelbygge i Hallandsåsen MARIA HEDMER ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN SYD Foto: Näringsdepartementet Bakgrund Yrkesmässig exponering för dieselavgaser är vanligt förekommande
-Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön!
23 november 2017 Miljöhälsorapport Stockholms län 2017 Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön! -Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön! Antonios Georgelis antonios.georgelis@sll.se www.camm.sll.se
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Januari 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
SIMAIRkorsning. Innehåll. Bakgrund. Teori. Jämförelse mellan modellerna: Exempel från Umeå, hypotetisk oändlig rak väg, validering mot mätdata
Stefan Andersson, SMHI Innehåll Bakgrund Teori Jämförelse mellan modellerna: Exempel från Umeå, hypotetisk oändlig rak väg, validering mot mätdata Lokala vägtrafikmodeller i och Gaturum: OSPM Vetenskaplig
Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola
Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin
Luften i Sundsvall 2012
Luften i Sundsvall 2012 Miljökontoret jan 2013 Tel (expeditionen): 19 11 90 DOKUMENTNAMN: LUFTEN I SUNDSVALL 2011 ÄNDRAT : 2013-01-31 14:28 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...
Hur robusta är målen för framtida luftkvalitet?
Hur robusta är målen för framtida luftkvalitet? Stefan Åström 2017-02-07 SCAC slutkonferens Med arbetsbidrag från: ACES: HC Hansson IVL: Sofia Andersson, Helena Danielsson, Karin Kindbom, Maria Lindblad,
Handläggare Anitha Jacobsson Tel +46 10 505 12 04 Mobil +46 70 520 40 14 E-post anitha.jacobsson@afconsult.com Mottagare Stadsbyggnadskontoret Fysisk planering Norrköpings kommun Rev2: 2017-03-29 Datum
Inledande kartläggning av luftkvalitet
2017-06-26 Inledande kartläggning av luftkvalitet VILHELMINA KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Evelina Öhgren 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation
Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?
Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt? Stefan Åström, IVL Svenska Miljöinstitutet HC Hansson, Institutet för Tillämpad Miljövetenskap Punkter Huvudbudskap CLEO 4.1, vad gör
Inomhusluftens partiklar
Inomhusluftens partiklar Temadag om människan och inomhusmiljön 16/11 2006 Mats Bohgard Ergonomi och aerosolteknologi Lunds universitet 1 1. Aerosoler i allmänhet 2. Hälsoeffekter 3. Mätteknik 2 1 Arbetsmiljö
Arbetsgång
Mätning eller beräkning? Behov och användningsområden av regionala emissionsdatabaser Christer Johansson SLB analys Miljöförvaltningen, Stockholm Räcker inte att mäta Kontroll av gränsvärden Trendanalys
*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/0448(NLE) 23.5.2017 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om godtagande på Europeiska unionens
Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala
PM 2016-10-06 Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv., Uppsala SLB-analys har på uppdrag av Uppsalahem AB (Annika Billstam) bedömt luftföroreningshalterna för ny bebyggelse längs Luthagsesplanaden i Uppsala
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juni 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Maj 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Maj 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet maj 18... 1 Vad mäter vi?...
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Februari 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort
LVF 2010:23b Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORM SLB-ANALYS, UPPDATERAD MAJ 2011 Innehållsförteckning JÄMFÖRELSER
Nanomaterial i arbetsmiljön - introduktion
Foto: B Fadeel Nanomaterial i arbetsmiljön - introduktion Maria Albin (maria.albin@ki.se) Nanopartiklar Tillverkade Naturliga Oavsiktliga Kimrök Silver Kolbaserade Nanorör Nanofiber Diskar Metalloxider
Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Juli 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Juli 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juli 18... 1 Vad mäter vi?...
STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND
STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Luftvårdsförbundet övervakar luftens kvalitet i hela regionen Varje timme mäts luftens kvalitet vid flera fasta mätstationer i regionen. Stockholms och Uppsala
Inledande kartläggning av luftkvalitet för 2017
Inledande kartläggning av luftkvalitet för 2017 Miljö- och byggenheten Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte... 2 1 Bakgrund... 2 1.1 Sollefteå kommun... 2 1.2 Luftmätningar... 2 1.3 Samarbete...
Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008
Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.
Godkänt dokument - Monika Rudenska, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr
Beskrivning av områdets problematik med avseende på luftföroreningar samt beräkningsmetodik Halterna av luftföroreningar på grund av utsläpp från trafiken längs Fleminggatan och Scheelegatan beror delvis
Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018
Januari 19 Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 18 På uppdrag av Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Malin Fredricsson, Karin Söderlund Författare: Malin Fredricsson, Karin Söderlund På
Uppföljning av hälsa i miljömålen
Uppföljning av hälsa i miljömålen Greta Smedje 2013-09-24 Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta,
Partikelutsläpp och hälsa
Partikelutsläpp och hälsa Höga partikelhalter kan påverka hälsan Under perioden 1 oktober 2012 till 15 april 2013, sänker Trafikverket hastigheten på E18 genom Danderyd och Täby. Skälet är att höga partikelhalter