ELDA RÄTT MINDRE SOT +MER VÄRME BÄTTRE HÄLSA + MINSKAD AVSMÄLTNING AV ARKTIS SKL 13 MAJ 2016 MILJÖCHEFSMÖTE

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "ELDA RÄTT MINDRE SOT +MER VÄRME BÄTTRE HÄLSA + MINSKAD AVSMÄLTNING AV ARKTIS SKL 13 MAJ 2016 MILJÖCHEFSMÖTE"

Birgitta Bergström
för 7 år sedan
Visningar:

1 ELDA RÄTT MINDRE SOT +MER VÄRME BÄTTRE HÄLSA + MINSKAD AVSMÄLTNING AV ARKTIS SKL 13 MAJ 2016 MILJÖCHEFSMÖTE SVANTE BODIN INTERNATIONAL CRYOSPHERE CLIMATE INITIATIVE ICCI

INTERNATIONAL CRYOSPHERE CLIMATE INITIATIVE Designing climate policies for the most sensitive regions of the globe ICCI grundades 2010 efter COP-15 i Köpenhamn. Internationell NGO.

2 INTERNATIONAL CRYOSPHERE CLIMATE INITIATIVE Designing climate policies for the most sensitive regions of the globe ICCI grundades 2010 efter COP-15 i Köpenhamn. Internationell NGO. Arbetar med två huvudinriktningar: Informera om klimatförändringar och hur de påverkar och samverkar med kryosfären, ex. genom att sammanföra forskare med politiker. Utveckla policies och genomföra projekt för att minska utsläpp av SLCP-Short-Lived Climate Pollutants, ex. utsläpp från vedeldning och från förbränning av skörderester på jordbruksmark.

3 Temperaturförändringar i Latitudband Därför är Arktis i farozonen. Värms mellan 2-3 gånger snabbare än resten av världen NASA GISS DATA

Black Carbon Sot 3 :dje mest klimatpåverkande ämnet globalt Ökar avsmältningen av snö och is genom svärtning av ytan minskat albedo Kort-livad, 1-2

4 Black Carbon Sot 3 :dje mest klimatpåverkande ämnet globalt Ökar avsmältningen av snö och is genom svärtning av ytan minskat albedo Kort-livad, 1-2 veckor = Minskad klimatpåverkan nästan omedelbart om utsläpp minskas Omedelbara positiva hälsoeffekter BC är de minsta partiklarna av PM2.5, typiskt nm

5 Källor för Black Carbon-Sot i Arktis Arktiska länder Eldning av ved och kol för uppvärmning Öppen eldning av skörderester Diesel Icke-Arktiska Länder Spisar för matlagning Öppen förbränning av skörderester Diesel

6 Hälsoeffekter av minskade utsläpp av BC och associerade ämnen. Minskat antal förtidigt döda /år Sverige 300/år Källa: On Thin Ice, ICCI and World Bank, 2014

7 Effekten av åtgärder för att minska utsläpp av BC globalt Arctic Source: On Thin Ice, ICCI and World Bank, 2014

8 Vedeldning Utsläpp av sot i Sverige Vedeldning största källan - som ökar när andra minskar

9 Biobränslen i Sverige

10 Några viktiga aspekter på BC... BC släpps ut tillsammans med andra ämnen vid ofullständig förbränning som OC (organisk kol), OGC(tjära), VOC, CO, CH4... Är en fraktion av PM2.5 de minsta partiklarna BC-partiklar är svarta och uppvärmande i atmosfären medan OC är vita/ljusgråa och avkylande Över snö- och istäckta ytor är alla partiklar mer eller mindre värmande. BC värmer mest genom att deponeras på snö- och is. För att få en positiv klimateffekt måste BC minska mer än OC vid utsläppsminskningar. BC (och OC) måste därför mätas och beaktas separat Alla minskningar av BC minskar också PM2.5

11 BC och Vedeldning - åtgärder Elda Rätt i befintlig utrustning: Kan minska utsläppen med 30 % enligt finska mätningar. Fördelar: Kan genomföras till låga kostnader men kräver upprepade breda, landsomfattande kampanjer. Till skillnad mot åtgärder för att minska PM2.5 i utsatta områden så måste man elda rätt överallt för att få effekter på uppvärmningen i Arktis. Råden måste utvecklas så att de fångar upp sotbildning likväl som utsläpp av andra ämnen. Tändfasen viktigast. Utveckling och introduktion på marknaden av ny teknik. Utfasning av gammal teknik. Det är möjligt att att genom ny design utveckla spisar och kaminer för helvedsförbränning som har samma låga utsläpp som pellets av BC och PM2.5. Än finns inga krav på BC-utsläpp men den nya testmetoden möjliggör kravställande, ex. först genom Svanen. Nya eco-designkraven har inga gränsvärden för BC.

12 Minskning av Sotutsläpp från Vedeldning i Norden Nordiska Ministerrådet (NMR) Outreach till Producenter Elda rätt pilotkampanjer i de nordiska länderna Rapport om lagstiftning och föreskrifter om att minska utsläpp av PM2.5 och BC i de Nordiska länderna (se ovan Tema Nord- rapport) Teknisk arbetsgrupp och Test Protokoll Svanen, Eco-design, CCAC, GACC nästan fördigt testprotokoll Testprotokollet har färdigställts i ett tilläggsprojekt från NMR. Håller på att publiceras.

13 Elda Rätt - Pilotkampanjer Elda Rätt-broschyrer utvecklades och spreds i Norge, Finland och Sverige med utgångspunkt också i klimatpåverkan på Arktis Danmark hade nyligen genomfört en egen kampanj- dock utan referensen till Arktis och klimatet. Norge: Partners Naturvaernsförbundet, Norsk Värme och sotarna Finland: Broschyrer delades ut i Tampere- och Turku-regionerna genom kommunsamarbete. Samarbete med Helsinkiregionen

14 Elda Rätt kampanjer i Sverige Genomfördes i Västerbottens och Kronobergs län 2013/14 Broschyren utvecklades på grundval diskussioner med forskare, konsulter och kommunerna och länstyrelserna i de två länen. Följande kommuner deltog: Växjö, Älmhult, Ljungby, Alvesta och Markaryd i Kronobergs och Lycksele, Malå och Vännes i Västerbottens län. Spridningen skedde på olika sätt i de olika kommunerna, sammanlagt delades broschyrer ut. I Växjö spreds broschyren till hushåll med eldstäder via sotarnas register. I andra kommuner skickades broschyren ut med post till alla hushåll. ICCI/NMR stod för utvecklingen av det sakmässiga innehållet, kostnader för lay-out, tryckning och bidrag till distribution (i några fall). Ingen systematisk utvärdering kunde dessvärre göras men återkopplingen från kommunerna har varit positiv Att tända uppifrån har orsakat vissa debatter men vid demonstration så har metoden visat sig hållbar

15 Nytt CCAC-projekt CCAC = Climate and Clean Air Coalition (to reduce Short-Lived Climate Pollutants) är ett globalt samarbetsorgan för att minska utsläpp av SLCP (metan, BC, troposfäriskt ozon och HFCs) Sverige spelade en mycket stor roll i bildandet av CCAC Stöder olika projekt för de olika ämnena och sektoriella utsläpp Har nyligen (september 2015) beviljat ICCI som huvudmottagare anslag för projekt om Household cooking and Domestic heating globalt Andra projektdeltagare är Nigeria, Chile, Finland, Polen, GACC ocheu-com.

16 5 komponenter Identifiering och kommunikation av policies för att minska utsläpp av SLCPs från matlagning och uppvärmning BC testprotokoll: Vidareutveckling, och samspel med matlagningsspisar, av tidigare rapporterat testprotokoll (NMR) Elda Rättkampanjer i utvalda länder, företrädes de med betydande problem och i närheten av kryosfärsområden (Anderna, Arktis, Himalaya) Toppmöte om utsläpp från både matlagning och uppvärmning i Polen i början av 2017 Kontakter med tillverkare för konsultationer om teknikutveckling, marknadsföring och finansiering

17 CCAC-Elda Rätt kampanjer Kampanjer i initialt: Sverige, USA, Tyskland, Polen (kol), Österrike, Nya Zeeland och Chile Tillhandahålla Elda Rätt material tillrättalagt för olika regioner och länder (se ) Samarbeta med/assistera länder/organisationer/kommuner i att genomföra kampanjer Utvärdera resultaten

18 Att diskutera Är det möjligt att genomföra en svensk nationell kampanj som når ut till alla de tunga vedledningsområdena. Behövs det en huvudman för en sådan kampanj eller kan intressenter genomföra kampanjer i alla fall? Vad kan man göra mer än att bara sprida en broschyr? Media, annonsering, demonstrationer av eldning... Samarbete med producenter? Hur mycket mer arbete behövs för att uppdatera broschyren (lay-out)? ICCI kan se över sakinnehållet om något har ändrats sedan sist genom sina kontakter.

19 ICCI kan bidra Översyn av innehållet i broschyr genom att utnyttja expertis och forskarkontakter Konsultstöd (kommunikationsexpert) vad gäller kommunikation av Elda Rätt- information Stödja arbetsgrupp för kampanjgenomförande Tryckning av Broschyren Kontakter med andra aktörer

20 Tack! ICCI

Relevanta dokument

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel