Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad

Transkript

1 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter och målgrupper, men utgår från att deltagarna har en grundläggande förståelse för vad växthuseffekten och klimatfrågan är. Om du har några funderingar kring klimatet som du vill ha svar på innan du tar dig vidare i utbildningsmaterialet så hoppas vi att du kan hitta svaren här. Vad är växthuseffekten? Vilka är växthusgaserna och var kommer de ifrån? Vad är det för skillnad på förnybara och fossila bränslen? Varför är biobränslen bättre för klimatet är fossila bränslen? Hur vet vi att klimatet förändras och att människan är orsaken? Vilka följder får klimatförändringarna? Vad kostar klimatförändringarna? Vad kan vi göra för att hejda klimatförändringarna? Vad gör FN:s klimatpanel?

2 Klimatsmart på jobbet Vad är växthuseffekten? Växthuseffekten upptäcktes 1896 av den svenska fysikern och kemisten Svante Arrhenius. I grund och botten är växthuseffekten väldigt positiv. Utan den skulle jordens medeltemperatur vara 19 grader istället för +14 grader som den är idag. När solens strålar träffar jordytan omvandlas en stor del av ljusenergin till värmestrålning. I vår atmosfär finns så kallade växthusgaser, som först absorberar en del av värmestrålningen, för att sedan skicka ut den igen. En del av värmen går då tillbaka in mot jorden. Ljusa ytor som snö och is reflekterar solljuset som en spegel och skickar det tillbaka ut i rymden, utan att någon värme bildas. Det som hänt de senaste hundra åren är att växthuseffekten har förstärkts. Människans ökade utsläpp av växthusgaser gör att det finns fler molekyler som kan fånga upp och skicka tillbaka värmestrålningen. I och med detta har jordens medeltemperatur höjts i en snabbare takt än vid tidigare naturliga klimatförändringar. Solens värme reflekteras ut i atmosfären Solen strålar ljusenergi mot jorden Atmosfären gör att en del värme stannar kvar Solen strålar ljusenergi mot jorden. När ljusenergin träffar jorden görs den om till värmestrålning. Växthusgaserna i atmosfären fångar upp en del av värmestrålningen och skickar tillbaka den mot jorden. Klimatförändringarna beror på att utsläppen av växthusgaser gör att atmosfären behåller mer värme En av de viktigaste växthusgaserna, koldioxid, bildas och släpps ut i atmosfären vid förbränning av fossila bränslen. Källa: Malmö stad

3 Vilka är växthusgaserna och var kommer de ifrån? De viktigaste växthusgaserna är koldioxid, metan, lustgas och vattenånga. Koldioxid Förbränning av organiskt material, det vill säga allt som kommer från naturen, bildar koldioxid. Både biobränslen och fossila bränslen är exempel på organiskt material. Skillnaden är att om det är fossila bränslen som förbränns så ökar halten koldioxid i atmosfären. (Detta kan du läsa mer om i de två kommande styckena.) Koldioxid är den växthusgas som fram tills nu har haft störst påverkan på den globala uppvärmningen eftersom den släppts ut i stor mängd. Lustgas Utsläpp av lustgas står för mindre än en tiondel av människans klimatpåverkan. De största utsläppskällorna är konstgödsling, förbränningsmotorer och vissa industrier. Sjukvården bidrar i viss del till utsläpp av lustgas i och med att den används för att ge smärtlindring vid bland annat förlossning. I ett hundraårigt perspektiv är lustgas nästan 300 gånger starkare än koldioxid. Metan- Om organiskt material finns där det inte finns något syre, bildas gasen metan. Detta sker exempelvis i torvmossar, på havsbotten, på soptippar och i magar på idisslande djur, som kor och får. I ett hundraårigt perspektiv är metan cirka 20 gånger starkare som växthusgas än koldioxid. Vattenånga - Vattenånga är en växthusgas som finns naturligt i atmosfären. Människan kan inte påverka hur mycket vattenånga som finns, annat än indirekt via utsläpp av övriga växthusgaser. Detta beror på att mer vatten avdunstar när temperaturen ökar. Vattenånga fungerar både uppvärmande och avkylande eftersom den i form av moln stänger ute solstrålarna, men samtidigt håller inne värmen. Detta gör det svårt att exakt beräkna vilken klimateffekt vattenångan har. 2% 8% 11% Flourerande gaser Metan 79% Lustgas Koldioxid Diagrammet visar hur Sveriges utsläpp av de olika växthusgaserna är fördelade. Mängden gas är omräknad till så kallade koldioxidekvivalenter. Procenttalen visar därför utsläppens relativa klimateffekt, och inte hur många ton som släpps ut. Fluorerade gaser (som också kallas freoner) har stor klimatpåverkan, men släpps endast ut i liten mängd.

4 Foto: Daniel Skog Vad är det för skillnad på förnybara och fossila bränslen? Kol, olja och naturgas är fossila energikällor som skapats under hundratals miljoner år genom att döda växter och djur hamnat under jordytan och där utsatts för högt tryck. De fossila energikällorna, som vi bland annat använder till bränsle, är ändliga och kommer så småningom att ta slut. Jordens stora oljefyndigheter beräknas redan vara hittade. Förnybara energikällor återbildas hela tiden genom solens inverkan på jorden och naturen. Till dessa hör vatten-, vindoch vågenergi. Biomassa, det vill säga träd och växter, räknas till de förnybara energikällorna eftersom de också nybildas med hjälp av solen. Även solen själv är en förnybar energikälla. Varför är biobränslen bättre för klimatet är fossila bränslen? Koldioxid bildas både vid förbränning av fossila bränslen, det vill säga kol, olja och naturgas, och vid förbränning av biobränslen som etanol och biogas. Det finns dock en stor skillnad mellan hur dessa utsläpp påverkar klimatet. Biobränslen kommer från gröna växter. När nya växter och träd växer upp binder de koldioxiden som släpps ut när biobränslena förbränns. Detta gör att koldioxidhalten i atmosfären inte ökar. Fossila bränslen har legat begravda i marken under mycket lång tid och nybildas inte på samma sätt som biobränslena, vilka löpande växer upp och binder koldioxid. När fossila bränslen förbränns finns därför inget som kan binda koldioxiden igen, vilket gör att vi får en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. Granskogen i Sverige kan bli en framtida råvara till biodrivmedel. För att inte öka på koldioxidhalten i atmosfären är det är dock viktigt att ny skog får växa upp där den gamla huggits ned. Hur vet vi att klimatet förändras och att människan är orsaken? Klimatet har alltid förändrats men det forskarna ser är att förändringen som sker nu är annorlunda än tidigare, på grund av att temperaturen stiger betydligt snabbare än förut och att inga naturliga orsaker till förändringen kan identifieras. Sedan början av 1900-talet har jordens medeltemperatur ökat med cirka 0,7 grader. Mellan år 1997 och 2008 återfinns de tio varmaste åren sedan mitten av 1800-talet, då tillförlitliga mätningar inleddes. Klimatet på jorden påverkas till stor del av hur stor koncentrationen av växthusgaser i atmosfären är, ju högre koncentrationer desto mer värme stannar kvar på jorden. Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären är idag mer än 30 procent högre än den varit som högst de senaste åren (och troligen mycket längre tillbaka än så). Annat som påverkar klimatet är bland annat hur mycket ljusenergi som solen strålar ut, formen på jordens bana kring solen, jordaxelns lutning samt hur mycket snö och is som finns.

5 Klimatsmart på jobbet Platser som är torra idag, kommer att bli ännu torrare om klimatförändringen får fortsätta. Källa: Malmö stad Vilka följder får klimatförändringarna? Naturen hjälper oss människor med något som kallas ekosystemtjänster. Exempel är pollinering av grödor, rening av vatten och luft samt produktion av livsmedel. Många av dessa ekosystemtjänster kan påverkas om temperaturen stiger. Exakt vad som kommer att hända med ekosystemen är svårt att förutse, eftersom de är komplexa system där många olika arter samspelar. Några konkreta exempel på vad som händer med naturen (när temperaturen stiger på jorden och i våra världshav) är: Områden med riklig nederbörd får ännu mera regn medan torrare områden får mindre regn. Regnperioder blir blötare och torrperioder blir torrare. Glaciärer smälter och orsakar först översvämningar och sedan vattenbrist. Havsytan höjs så att låglänta delar av världen hamnar under vatten. Syrenivåer på havsbotten blir lägre och algblomningen blir intensivare. För oss människor innebär en temperaturhöjning bland annat: Brist på dricksvatten i vissa länder. På många ställen blir förutsättningarna för att bedriva jordbruk sämre. Sjukdomar sprids till nya platser på jorden. Risken för konflikter ökar i och med att torka och vattenbrist gör att människor behöver flytta. Du kan läsa mer om detta i faktaavsnittet Konsekvenser för samhället och mig. Vissa av klimatförändringens konsekvenser för naturen har också en så kallad självförstärkande effekt. Exempel på detta är att värmen gör att tundra och inlandsis smälter, vilket i sin tur frigör växthusgasen metan. Gasen ökar uppvärmningen ytterligare, vilket gör att ännu mer metan frigörs och så vidare. Samma gäller för snö och is. Mer värme gör att snö och is smälter, vilket gör att solljus som tidigare reflekterats i stället omvandlas till värme. Detta gör att det är nästintill omöjligt att förutspå med vilken takt klimatet kommer att ändras.

6 Vad kostar klimatförändringarna? Svaret på frågan om vad klimatförändringarna kostar är att vi inte har råd att låta bli att minimera dem. Ekonomisk forskning visar att det är betydligt dyrare att inte göra något åt utsläppen av växthusgaser, än att redan nu investera i en omställning till hållbart energiutnyttjande. Översvämningar, orkaner och vattenbrist kommer, förutom att orsaka mänskligt lidande också att kosta mycket pengar. Den brittiske ekonomen Sir Nicholas Stern skrev 2006 i den berömda Stern-rapporten att kostnaden för en femgradig medeltemperaturökning fram till år 2100, skulle uppgå till mellan fem och tjugo procent av den globala bruttonationalprodukten (BNP). Kostnaden för att bromsa de skenande växthusgasutsläppen skulle enligt Stern motsvara en procent av världens samlade BNP fram till år 2050 om det görs i god tid. Vad kan vi göra för att hejda klimatförändringarna? Forskarna i FN:s klimatpanel har räknat ut att om vi ska begränsa uppvärmningen till cirka två grader, vilket krävs för att undvika en storskalig klimatkatastrof, så behöver vi börja minska utsläppen av växthusgaser innan Västvärlden behöver så småningom minska sina utsläpp med bortåt 80 procent. Världens politiker har enats kring målet att hejda klimatförändringarna vid två grader. Det finns många förslag på åtgärder som kan hejda klimatförändringarna : Effektivare energianvändning En ökad teknikutveckling och ett ändrat beteende gör att vi kan ta bättre vara på energin vi använder. Övergång till förnybara energikällor Cirka 80 procent av världens energitillförsel kommer från fossila icke förnybara energikällor. Av de fossila bränslena kommer oljan att ta slut först, och kolet kommer att räcka längst. Utveckling av bland annat sol-, vindoch vattenkraft behövs därför. Koldioxidsänkor - Minskad avverkning och ökad plantering av skog leder till att koldioxid lagras i biomassa. Fånga in och lagra koldioxid Där fossila bränslen används, exempelvis i kolkraftverk är tanken att koldioxiden ska tas om hand och lagras i berggrunden. Denna metod är kontroversiell och diskussion pågår om huruvida denna lösning är praktiskt genomförbar i stor skala. Vad gör FN:s klimatpanel? FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental panel on climate change) är en organisation som sammanställer resultaten från tusentals av världens klimatforskare. IPCC granskar information och ger regelbundet ut rapporter som beskriver det senaste inom forskningen. I en omfattande sammanställning från 2007 fastlog IPCC att människans utsläpp av växthusgaser är orsaken till de klimatförändringar vi hittills sett. De var också tydliga med att vi inom en snar framtid behöver minska våra utsläpp. FN ordnar också klimatkonferenser med syfte att få världens länder att enas kring vilka åtgärder som ska tas för att hejda den globala uppvärmningen. I Köpenhamn 2009 ordnades en sådan konferens, med då misslyckades världens ledare med att komma överens. De åtgärder och mål man tog beslut om blev frivilliga att ansluta sig till. Världens ledare är inte mogna att göra det planeten behöver, sa Sveriges miljöminister Andreas Carlgren efter mötet. FN planerar att fortsätta arbetet med globala konferenser med målet att alla länder ska enas i konkreta och bindande avtal. FN:s klimatmöte i Köpenhamn 2009 Källa: Malmö stad