Exponerings-responssamband från epidemiologiska studier av korttidsexponering, resultat från PASTA, TRAPART m fl studier

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Exponerings-responssamband från epidemiologiska studier av korttidsexponering, resultat från PASTA, TRAPART m fl studier"

Birgit Sandberg
för 7 år sedan
Visningar:

1 Exponerings-responssamband från epidemiologiska studier av korttidsexponering, resultat från PASTA, TRAPART m fl studier Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet

2 Vad säger tidsseriestudierna om effekterna av olika trafikrelaterade föroreningar? Starkare effekter av PM10 och PM2.5 på dagligt antal dödsfall där trafik är betydande partikelkälla (Katsouyanni et al, 2001, Samoli et al, 2005) Starkare effekt av PM10 på dagligt antal dödsfall för boende vid stora gator (Roemer and Wijnen, 2001) EC i Phoenix stark effekt på dagligt antal dödsfall PM2.5 från trafik starkast effekt på dagligt antal dödsfall i The Harvard Six Cities (Laden et al, 2000) PM2.5 från sulfat och trafik starkast effekt på dagligt antal dödsfall i Phoenix (Mar et al, 2006) PM2.5 från sulfat och oljeförbränning starkast effekt på dagligt antal dödsfall i Washington DC (Ito et al, 2006) Ingen effekt på dagligt antal dödsfall av mineral-pm (Tsai et al, 2000; Laden et al 2000) Ingen (Klemm et al, 2004) resp stark effekt (Ostro et al, 2007) av nitrat i PM2.5

3 Vad säger tidsseriestudierna om effekterna av olika trafikrelaterade föroreningar? Grovfraktionen (2.5-10) visar mindre (ofta) samband med dagligt antal dödsfall än PM2.5 (Brunekreef & Forsberg, 2005) Grovfraktionen har starkare samband än PM2.5 med inläggningar för astma och respiratorisk sjukdom (Brunekreef & Forsberg, 2005) Antalskoncentrationen har bättre samband med akuta effekter än PM (gruppen i Tyskland, Wichmann, Peters m fl) Antalskoncentrationen har inte bättre samband med akuta effekter än PM (gruppen vid KTL, Kuopio)

4 Multicenter- och metastudier behövs

5 PASTA med fokus på PNC PNC, PM 10 and ozon (alla lag 01) Maj 2001 Nov 2003 PNC / /2001 5/ /2002 6/ /2003 PM / /2001 5/ /2002 6/ /2003 OZONE / /2001 5/ /2002 6/ /2003 date

6 Data analyserades med Poisson regression Modellerna inkluderade: PNC, PM 10, ozone (alla lag 01) Veckodag som dummy Tidstrend som mjuk funktion Temperatur och daggpunktstemperatr (simultant lag 0 and lag 1-2) som mjuka funktioner Influensainläggningar

7 RR (%) per IQR ökning av lag 01 PNC and PM 10 med båda partikelhalterna i modellen ( ) och separat (---) CARD RES MORT

8 Trafikrelaterade partiklars relativa och absoluta betydelse för kvantifierbara hälsoutfall - TRAPART Bertil Forsberg, Bo Segerstedt, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet. I samarbete med: Christer Johansson, Patricia Krecl, Johan Ström, ITM, Stockholms universitet. Boel Lövenheim, Tage Jonson, SLB, Stockholms miljöförvaltning

9 HALTER I ANALYSERNA: Beräknat lokalt haltbidrag av vägdamm PM resusp = (PM10 urban -PM10 rural )- 24/1000*(NOx urban -NOx rural ) Uppmätt regional bakgrundshalt av PM10 rural NOx urban som indikator på avgashalt Ozon urban (+ Beräknade halter av sot)

10 Halter under studieperioden (µg/m3) Förorening Mv (lag0) Max (lag0) IQR (lag01) PM resusp PM rural Ozon urban NOx urban

11 Variation under studieperioden PM resusp PM10 rural NOx Datum

12 Låg korrelation effekter kan särskiljas PM resusp PM rural Ozon urban NOx urban PM resusp PM rural Ozon urban NOx urban

13 Effektvariablerna Antal fall per dygn Hälsoutfall Min Medel Max Inläggning CVD Inläggning ANDN Dödsfall Akutbesök ANDN Akutbesök astma Resultat redovisas för inläggningar där vi haft likvärdiga data för hela tidsperioden

14 Resultat Inläggningar för hjärt-kärlsjukdom % fler fall per µg/m3 (lag01)

15 Resultat Inläggningar för andningsorganen % fler fall per µg/m3 (lag01)

16 Slutsatser från TRAPART Vägdamm har effekt på inläggningar för andningsorganen Avgaser har effekt på inläggningar för hjärtkärlsjukdom Intransporterat PM10 och ozon har effekt på båda typerna av inläggningar Effekter (RR) starka internationellt sett Multipla föroreningsmodeller ger osäkra skattningar för dödsfall (ej signifikanta riskkoefficienter)

17 HÄMI-studie om akutbesök Relativ ökning (% per 10 µg/m3) av akutbesök för astma PM 10 Nox 8 % change per 10 μg/m 3 increase Stockholm Gothenburg Malmö Pooled(fixed)

18 HÄMI-resultat för Stockholm RR (%) per 10 µg/m 3 ökning av grovfraktionen (lag01) alla diagnoser, astma, icke-allergisk astma % increase in COARSE PM Alone O 3 + PM PM O 3 NOx NOx + O 3

19 HÄMI-resultat för Stockholm RR (%) per 10 µg/m 3 ökning av NOx (lag01) alla diagnoser, astma, icke-allergisk astma % increase in NOx Alone + O 3 + Coarse + Coarse + O 3

20 Slutsatser Det finns oberoende korttidseffekter av avgaser och vägdamm/grovfraktionen i svenska analyser Avgaser har tydligare koppling till hjärtkärlmorbiditet Vägdamm har stark effekt på luftvägsmorbiditet Korttidseffekten på mortalitet i Stockholm är osäker (dock signifikant för CO (avgaser) i APHEA2) Intrasporterat PM och ozon har också effekter

Relevanta dokument

Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM

Är partiklarna som dubbdäcken skapar hälsofarliga? Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM Ett dilemma Bakgrund I media har ifrågasatts att