Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden
|
|
- Klara Andersson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden Andreas Tornevi, Bertil Forsberg Yrkes- och Miljömedicin: Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet Melle Säve-Söderbergh, Magnus Simonsson, Jonas Toljander Avdelningen för Undersökning och vetenskapligt stöd, Livsmedelsverket
2 Fråga Sprids magsjuka via dricksvatten under normala förhållanden?
3 Fråga Sprids magsjuka via dricksvatten under normala förhållanden? Medför en mer avancerad beredningsprocess minskad risk för magsjuka?
4 Fråga Sprids magsjuka via dricksvatten under normala förhållanden? Medför en mer avancerad beredningsprocess minskad risk för magsjuka? Svar Ja, populationer som distribueras dricksvatten som beretts med en hög teoretisk effektivitet att avlägsna/döda patogener har lägre andel magsjuka, särskilt gällande virusorsakade infektioner.
5 21 Metod Data - Magsjuka Vi mäter omfattningen av magsjuka med hjälp av antalet telefonkontakter till 1177 VÅRDGUIDEN Alla samtal per dygn till 1177 från 20 kommuner (endast tätorter) mellan åren ~ 2007 (nov) 2014 (feb) Kontaktorsaker separerade på magsjukesymtom och övriga. 3 kategorier av magsjukesymtom: Kräkning och illamående, Diarré, Buksmärta Population > Inga registrerade utbrott Ett eller två större vattenverk Yt- eller grundvatten
6 Metod Data Kräkning +Diarré + Buksmärta Exempel: Uppsala tätort - samtal per dygn Övriga orsaker
7 Metod Data - Exponering Uppgifter om beredningsprocessen i alla vattenverk Barriärsteg (Långsamfilter, snabbfilter, kemiskfällning, klor, ozon, UV ) Beräkning av barriärers teoretiska effektivitet på patogener (log-reduktioner) [Microrisk] Virus, bakterier, parasiter (3 separata log-reduktioner) Log-reduktioner viktade med avseende hur vanligt virus, bakterier eller parasiter ger upphov till sjukdom [De Wit et al]
8 Metod Data - Exponering Uppgifter om beredningsprocessen i alla vattenverk Barriärsteg (Långsamfilter, snabbfilter, kemiskfällning, klor, ozon, UV...) Beräkning av barriärers teoretiska effektivitet på patogener (log-reduktioner) [Microrisk] [Westrell] Virus, bakterier, parasiter (3 separata log-reduktioner) Log-reduktioner viktade med avseende hur vanligt virus, bakterier eller parasiter ger upphov till sjukdom [De Wit et al]
9 Metod Data - Exponering Uppgifter om beredningsprocessen i alla vattenverk Barriärsteg (Långsamfilter, snabbfilter, kemiskfällning, klor, ozon, UV ) Beräkning av barriärers teoretiska effektivitet på patogener (log-reduktioner) [Microrisk] [Westrell] Virus, bakterier, parasiter (3 separata log-reduktioner) Vi viktar log-reduktioner med avseende hur vanligt virus, bakterier eller parasiter ger upphov till sjukdom [De Wit et al.]
10 Metod Data - Exponering Viktad log-reduktion Viktad log-reduktion Ytvatten Grundvatten
11 Metod Data - Exponering Viktad log-reduktion Viktad log-reduktion Ytvatten Grundvatten
12 Metod Data Andra orsaker som påverkar omfattningen av magsjuka? Per Kommun Populationsstorlek (tätort) Åldersfördelning: andel barn 0-15 år, >65 år (SCB ) Geografiskt läge: Växtzon/Klimatzon (Riksförbundet Svensk Trädgård)
13 Metod Analys Tidserieregression justerar för tidstrender med mjuka funktioner Utfall: Antal magsjukesamtal per dygn i relation till övriga samtal (binomialfördelad) (justerar för ringbenägenhet kommunvis) Exponering: Viktad log-reduktion: Huvudeffekt, säsongsmönster (kategorisk- alt linjär variabel) Justering: Populationsstorlek, åldersfördelning, klimatzon långtidstrender, veckodagsmönster
14 Resultat Totalt magsjuke-samtal och övriga samtal En lägre omfattning av magsjuka i tätorter med liten befolkning, låg andel barn, hög andel äldre, och kallare klimat.
15 Resultat Huvudeffekt av viktad log-reduktion (Odds kvoter med 95 % konfidensintervall) Risk (Odds Ratio) low groundwater medium groundwater medium surface water high surface water Weigthed log reduction
16 Resultat Säsongsmönster: skillnad i risk inom grupper (kräkning, diarré eller buksmärta) Viktad log reduktion
17 Resultat Säsongsmönster: sannolikhet för att ett samtal gäller magsjuka (kräkning, diarré eller buksmärta) Weighted log reduction Odds Ratio (95 % CI) 1 low (groundwater) medium (groundwater) 0.96 ( ) medium (surface water) 0.98 ( ) high (surface water) 0.85 ( ) Probability of GI call Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec
18 Resultat Säsongsmönster: sannolikhet för att ett samtal gäller magsjuka (kräkning, diarré eller buksmärta) Barn (<16 år) Vuxna Benägenheten att ringa är förmodligen högre gällande barn.
19 Resultat Säsongsmönster: sannolikhet för att ett samtal gäller magsjuka Kräkning OR (95% CI) ( ) 0.90 ( ) 0.72 ( ) Diarré OR (95% CI) ( ) 0.91 ( ) 0.72 ( ) Buksmärta Kräkningar och diarré är förmodligen kontaktorsaker som avspeglar magsjuka bättre än buksmärta.
20 Slutsats Resultaten pekar på en minskad prevalens av magsjuka med en mer avancerad dricksvattenberedning, framförallt under perioder då virus ofta antas som dominerande orsak till magsjuka. Antal rapporterade noro-virusinfektioner (THL, Registret över smittsamma sjukdomar).
21 Tack för uppmärksamheten!
Andreas Tornevi Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet. Miljömedicinskt möte 14 September Umeå
Andreas Tornevi Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Miljömedicinskt möte 14 September 2016 - Umeå Doktorandprojekt 2010-2015 Finns det patogener i dricksvatten under normala förhållanden? Studierna
Mikrobiologiska dricksvattenrisker Hälsoeffekter av händelser i produktion och distribution av dricksvatten. Jonas Toljander
Mikrobiologiska dricksvattenrisker Hälsoeffekter av händelser i produktion och distribution av dricksvatten Jonas Toljander Mikrobiologiska dricksvattenrisker Hälsoeffekter av händelser i produktion och
Risig i kistan kan det vara kranvattnet?
Risig i kistan kan det vara kranvattnet? Jonas Toljander Forskning och innovation för säkert dricksvatten, 29-30 november 2017 Tack till: Finansierat av Magnus Simonsson Melle Säve-Söderbergh Agneta Åkesson
Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander
Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander Tack till Jonas Toljander Livsmedelsverket Melle Säve-Söderbergh Livsmedelsverket /Karolinska Institutet John Bylund
Dricksvattenkonsumtionens påverkan på frekvensen magsjuka. Jonas Toljander & Magnus Simonsson Livsmedelsverket
Dricksvattenkonsumtionens påverkan på frekvensen magsjuka Jonas Toljander & Magnus Simonsson Livsmedelsverket Tack: Alla uthålliga deltagare i studien! Ale kommun, bl.a. Ulrika Larsson Göteborg vatten
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8
VIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI
VIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI NATIONAL FOOD AGENCY Detta projekt delfinansieras av Europeiska Unionen OMRÅDEN INOM EPIDEMIOLOGI Prospektiv Kohortstudie Jonas Toljander,
2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år
216, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna 16-64 år Öppet arbetslösa i GR (16-64år) Göteborg Totalt Göteborg Totalt jan 328 514 13 351 418 743 372 351 169 762 422 31 155 93 17 988 jan 342
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 7 272,1 6 462,7 6 116,8 4 575,2 5 211,6 3 621,7 764,6 561,7 889,7 889,4 696,7 541,5 6 319,3 5 844,7 6 405,3 6 241,9 4 070,0 4 686,4 608,1 545,0 617,1 534,3
Dricksvattenrisker Beslutsstöd för översyn och optimering av dricksvattenberedning
Nationell dricksvattenkonferens, 20181024 Västerås Dricksvattenrisker Beslutsstöd för översyn och optimering av dricksvattenberedning rikard.dryselius@slv.se Bakgrund 1. Mikrobiologiskt förorenat råvatten
EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016
juni 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 Jun/12 x 10 6 Oct/12 Feb/13 Jun/13
Johan Nordgren, Andreas Matussek, Ann Mattsson, Lennart Svensson, Per-Eric Lindgren Division of Medical Microbiology/Molecular Virology Department of
Johan Nordgren, Andreas Matussek, Ann Mattsson, Lennart Svensson, Per-Eric Lindgren Division of Medical Microbiology/Molecular Virology Department of Clinical and Experimental Medicine Vinterkräksjukan
Kartläggning av virusförekomst i Göta älvregionen
Kartläggning av virusförekomst i Göta älvregionen Fredrik Nyström, Olaf Dienus, Emma Berglind, Ekaterina Sokolova, Thomas Pettersson, Per-Eric Lindgren Institutionen för klinisk och experimentell medicin
EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016
maj 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 Apr/12 x 10 6 Aug/12 Dec/12 Apr/13
EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016
augusti 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 x 10 6 Jul 1350 Aug 1590 Sep 1770
Klimatförändringar, råvattenkvalitet, mikrobiella risker genom hälsostudier. Andreas Tornevi
Klimatförändringar, råvattenkvalitet, rening och distribution bedömning av mikrobiella risker genom hälsostudier Andreas Tornevi Klimatförändringar, råvattenkvalitet, rening och distribution bedömning
Ökad risk för magsjuka
Ökad risk för magsjuka när dricksvattenledningar går sönder Jonas Toljander Forskning och innovation för säkert dricksvatten, 29-30 november 2017 1. Livsmedelsverkets rapport nr 33 2017 2. Säve-Söderbergh
Läsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep
aug sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep okt okt okt okt okt okt okt okt 9 okt 0 okt okt okt okt okt okt okt
Nationella dricksvattenkonferensen i Göteborg den april 2013
Övervakning av norovirus i Göta älv (VISK) Thomas Pettersson, Ekaterina Sokolova, Fredrik Nyström, Emma Berglind, Olaf Dienus, Andreas Matussek, and Per-Eric Lindgren Inst. för Bygg- och miljöteknik, Chalmers
Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten?
Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten? Christer Johansson Professor vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms universitet & Miljöutredare
Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013. Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm
Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet 2011 med bättre riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013 Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm JA Östersund november 2010 Östersund nov 2010-feb 2011
Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund
Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT 2015 Lars Rylander Avdelningen för arbets och miljömedicin, Lund Epost: Lars.Rylander@med.lu.se Tel: 046 222 1631 Exempel: Sjukdomsmått 1990 2000 2010 Antal
ESS projekt för utbrottsdetektion och lägesbilder
ESS projekt för utbrottsdetektion och lägesbilder Nationella Dricksvattenkonferensen 2015-04-15, Pär Bjelkmar & Deleer Barazanji System för händelsebaserad övervakning (ESS) Utvecklings- och krisberedskapsprojekt
Vad hände i Östersund? och vad har vi lärt oss. 26/11 2010 18/2 2011. Jari Hiltula. Miljöchef Östersunds kommun
Vad hände i Östersund? 26/11 2010 18/2 2011 och vad har vi lärt oss. Jari Hiltula Miljöchef Östersunds kommun Östersunds kommun i täten mot ett hållbart samhälle Först i landet med miljöcertifiering enligt
Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro
Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro Skråmsta vattenverk, Örebro kommun 2013.04.17 Svartån som råvattentäkt Svartån - Råvattentäkt (25 200 E.coli / 100 ml), (Färg 80-400
Arbetsförmedlingen på kort och lång sikt
Bild 1 Arbetsförmedlingen på kort och lång sikt Angeles Bermudez-Svankvist 2009-03-12 Från 21 1 myndighet 9 000 årsarbetare (dec 08) Tydlig styrning & ledning Bild 2 Omsättning 2009 Bild 3 Förvaltningsanslag:
Mikrobiologisk riskbedömning för grundvattentäkter
Mikrobiologisk riskbedömning för grundvattentäkter Johan Åström (Tyréns AB) Andreas Lindhe (DRICKS/Chalmers) Källa: SGU (www.sgu.se/grundvatten/grundvattennivaer/berakningsmodell-for-grundvattennivaer)
Vad hände i Östersund?
Vad hände i Östersund? 26/11 2010 18/2 2011 Hiltula, Miljöchef Johnson, VA-chef 1 Misstanken Under november hittade labbet på sjukhuset krypto hos patienter 24 november kontaktar smittskyddsläkaren miljö
VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars 2012. Bo Svenungsson Smittskydd Stockholm
VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars 2012 Tänk på att kräkningar och diarré inte alltid är vinterkräksjuka Kan vara tecken på allvarlig infektion!! Den typiska infektionen Inkubationstid
Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten
Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten Finansiär: MSB 213-215 (216) Livsmedelsverket Folkhälsomyndigheten Statens veterinärmedicinska anstalt FOI och Umeå Universitet Riskklassning
Realtidsmätning av vattenkvalitet och automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening
Realtidsmätning av vattenkvalitet och automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening Kenneth M Persson, Sydvatten & LTH Anders Rönnmark, Motala kommun Jing Li, Lunds universitet Sudhir Chowdhury,
Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM
Är partiklarna som dubbdäcken skapar hälsofarliga? Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM Ett dilemma Bakgrund I media har ifrågasatts att
Kodningskvalitet i Patientregistret
Kodningskvalitet i Patientregistret Anders Jacobsson Statistiker Kvalitetsindikatorer för diagnoskodning Patientregistret 2018 prel. Inrapportering 35 000 Inrapportering per månad Slutenvård 2018 prel.
EHEC - sjuka människor
EHEC - sjuka människor Smittskydd Stockholm 2011-10-25 Fallbeskrivning 1 2-årig flicka, insjuknar med blodiga diarréer och magont Försämras efter några dagar med njurinsufficiens, läggs i dialys Utvecklar
Vankomycinresistenta Enterokocker. Utbrott i Västmanland 2008 / 2009
Vankomycinresistenta Enterokocker Utbrott i Västmanland 2008 / 2009 Daniel Heimer, hygienöverläkare Eva Edberg, hygiensjuksköterska 1 Monet - Water Lillies 2 Superbakterie på Centrallasarettet 3 Invasiva
Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten.
Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten. Övriga uppdrag: Bakgrund: Examen geohydrologi, Uppsala Universitet. Meteorologi/klimatologi, Uppsala Universitet Brunnsborrare, Sven Andersson
Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com. Naturliga innevånare
Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande
måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag den 26 dec den 27 den 28 den 29 den 30 den 31 den 1 jan 17
januari 2017 januari 2017 52 1 1 2 3 4 5 6 7 8 2 9 10 11 12 13 14 15 3 16 17 18 19 20 21 22 4 23 24 25 26 27 28 29 5 30 31 februari 2017 5 1 2 3 4 5 6 6 7 8 9 10 11 12 7 13 14 15 16 17 18 19 8 20 21 22
Varför gör vi det här?
Varför gör vi det här? Sätta engagemang och välmående på den dagliga agendan Trigga en kontinuerlig dialog mellan medarbetare, team och chef Lyfta värdet av medarbetarnas välmående, i nivå med andra affärsnära
Norovirus i vatten - vad vet vi och hur kan kunskapen användas?
Norovirus i vatten - vad vet vi och hur kan kunskapen användas? Avstamp från genomförda projekt Elisabeth Hallin Innehåll Bakgrund Projektet Resultat Slutsatser Foto: Scandinav Sid 3. Dricksvattenburna
Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting
Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting Andel väntande inom 60 dagar Kömiljard besök andel väntande inom 60 dagar 100 90 80 70 60 2012 2011 2010 50 40 30 Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014
Svenskt Vatten Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014 Definitiv Uppsala 2014-12-10 Mikrobiologiska barriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014
Är hushållens skulder ett problem?
Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:
Skjutledare. Jullov. Jullov 070-691 50 66. Leif Larsson. Rickard "Rune" Karlsson 070-653 94 42. Simon Jonsson 0730-54 32 98
Vecka 10. Vecka 9. Vecka 8. Vecka 7. Vecka 6. Vecka 5. Vecka 4. Vecka 3. Vecka 2. Vecka 1. Vecka 53. Kalle Wickström Simon Jonsson 0730-54 32 98 Jullov Jullov Skjutprogram för 2016 Ånge PK Vecka Månad
A B C D Kvarstående sökande i etableringsuppdraget vid månadens slut Period Samtliga Kvinnor Män dec jan feb
4 5 6 7 8 9 0 4 5 6 7 8 9 0 4 5 6 7 8 9 0 4 5 6 7 8 9 40 4 4 4 44 45 46 47 48 49 50 5 5 5 54 55 56 57 58 59 60 6 6 6 64 65 66 67 68 69 70 7 7 7 74 75 76 A B C D Kvarstående sökande i etableringsuppdraget
2011-04-27. Hur kan man gå tillväga för att riskbedöma sin vattenförsörjning med avseende på mikrobiologi? Vilka verktyg finns det?
2011-04-27 Hur kan man gå tillväga för att riskbedöma sin vattenförsörjning med avseende på mikrobiologi? Vilka verktyg finns det? Britt-Marie Pott Exempel på två olika verktyg Norska ODP och GDP Svenska
Cryptosporidieutbrottet i Östersund 26/11 2010 18/2 2011. Micael Widerström smittskyddsläkare Jämtlands läns landsting SFVH 2011-04-12
Cryptosporidieutbrottet i Östersund 26/11 2010 18/2 2011 Micael Widerström smittskyddsläkare Jämtlands läns landsting SFVH 2011-04-12 Cryptosporidium ett s.k. urdjur, intracellulär intestinal protozo,
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun Version: A GWh GWh GWh GWh GWh GWh TILLFÖRSEL Vattenkraft 6 915,2 6 386,1 6 867,3 6 004,6 5 746,2 5 409,5 Vindkraft 1 213,7
Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog
Tarminfektioner Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Smittskydd Stockholm Tarmsmittor under smittskyddslagen Allmänfarliga Campylobacter EHEC Giardia Kolera Salmonella
Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter
Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter Andreas Lindhe (DRICKS/Chalmers), Johan Åström (Tyréns AB), Lars Rosén (DRICKS/Chalmers) & Lars Ove Lång (SGU & DRICKS) Bakgrund Halva Sverige
Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.
Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon. 21 november 2016 Lena Maxe SGU Sveriges geologiska undersökning Förvaltningsmyndigheten för landets
Avkastning Premiepension Bas sedan starten
Avkastning Premiepension Bas sedan starten 2004-05-24 2009-04-30 1 Premiepension Bas Jämförelseindex 1 1 1 150 140 130 2004 2005 2006 20 20 Index:52% MSCI World Net, 20% SIX PRX, 10% MSCI Emerging Market,
Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.
Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas
Att läsa en vetenskaplig artikel
Att läsa en vetenskaplig artikel Mathias Holm Arbets och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset September 2012 Indelning av föreläsning: Vad är en vetenskaplig artikel? Epidemiologiska vetenskapliga
Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser
Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2018-02-14 2 (5) Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika
Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson
Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande inkräktare Kan normalt inte
Marianne Bengtsson Smittskyddsenheten Marianne Bengtsson, Friskare barn i förskolan
Marianne Bengtsson Smittskyddsenheten 031-368 56 17 0703-046054 Hygiensjuksköterska i förskolan Ett samarbetsprojekt mellan: Smittskyddsenheten Barnhälsovården Barnomsorgen Strama Miljöförvaltningen Utvidgning
Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015
Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för
Beräkningsmodell för optimering av solcellsanläggningar utifrån ekonomi och energianvändning
Solenergi i stadsplaneringen Malmö, 20 april 2012 Beräkningsmodell för optimering av solcellsanläggningar utifrån ekonomi och energianvändning Dr. Joakim Widén Built Environment Energy Systems Group (BEESG)
The Dundee Hydrological Regime Alteration Method (DHRAM) Åsa Widén
The Dundee Hydrological Regime Alteration Method (DHRAM) Metod DHRAM är en metod för att mäta graden av mänsklig påverkan på den naturliga flödesregimen relaterat till nuvarande flödesregim. Mätningen
Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer
Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer Mona Insulander Malin Tihane Maria-Pia Hergens Marie Nordahl Smittskyddshändelser Programpunkter: EHEC Mona Insulander
Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser
2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.
Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016
Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för
Per Ericsson Görvälnverket
Per Ericsson Görvälnverket Distributionsområde Norrvatten Stockholm Vatten Norrvatten Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten Stockholms län Mälaren dominerande vattentäkt Otillräcklig reservvattenkapacitet
Minska vårdrelaterade infektioner - minska antibiotikaförskrivningen på sjukhus Vad göra och hur? Vad säger WHO?
Minska vårdrelaterade infektioner - minska antibiotikaförskrivningen på sjukhus Vad göra och hur? Vad säger WHO? Birgitta Lytsy, MD, PhD Överläkare och specialist i vårdhygien Region Uppsala Hur kan en
Avkastning Premiepension Bas sedan starten 2004-05-24 2011-03-31
apr-04 jul-04 okt-04 jan-05 apr-05 jul-05 okt-05 jan-06 apr-06 jul-06 okt-06 jan-07 apr-07 jul-07 okt-07 jan-08 apr-08 jul-08 okt-08 jan-09 apr-09 jul-09 okt-09 jan-10 apr-10 jul-10 okt-10 jan-11 Avkastning
Kartläggning av luftkvalitet med hjälp av SIMAIR Gunnar Omstedt, SMHI
Kartläggning av luftkvalitet med hjälp av SIMAIR Gunnar Omstedt, SMHI varför och hur enklare kartläggning -Norrköping som exempel omfattande kartläggning -Umeå som exempel 1 Varför? ger en hel bild för
Uppföljningsrapport, maj 2018
Uppföljningsrapport, maj 2018 Resultaten som presenteras i denna rapport är preliminära SOCIALFÖRVALTNINGEN Ekonomiskt utfall Socialnämndens utfall och prognos redovisas i dokumentet Delårsbokslut mål
VISK. Hur går vi tillväga för att analysera virus från. Oslo Slutkonferens VISK 19 mars 2013. vattenprover? Fredrik Nyström
VISK Hur går vi tillväga för att analysera virus från vattenprover? Oslo Slutkonferens VISK 19 mars 2013 Fredrik Nyström Agenda Problematiken kring virusanalyser i råvatten Analysmetodik för virus i: Råvatten
- Ålands officiella statistik - Turism 2015:13 29.1.2016. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:13 29.1.2016 Inkvarteringsstatistik för hotell 2015 Hotellgästnätterna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell
Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle
Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle Nationell hampakonferens, Alnarp 2012-03-28 Disposition Användningsområden Hampa som biogassubstrat Hampa som fastbränsle Marknadssituation Användning av
REALTIDSDATA SOM KVALITETSFÖRBÄTTRING AV VÄRMEVARNINGSSYSTEM
REALTIDSDATA SOM KVALITETSFÖRBÄTTRING AV VÄRMEVARNINGSSYSTEM Christofer Åström 1, Andreas Tornevi 1, Pär Bjelkmar 2, Bertil Forsberg 1 1 Umeå Universitet 2 Folkhälsomyndigheten BAKGRUND Värmevarningssystem
Tyck om Burlöv Den första resp. sista synpunkten under aktuell period registrerades 2015-01-16-2015-06-29
(6) Statistikrapport Socialförvaltningen 20500-2050630 Tyck om Burlöv Den första resp. sista synpunkten under aktuell period registrerades 205-0-6-205-06-29 Sammanfattning registrerade synpunkter % Avslutade
Hälsa utan gränser. Gaudis Katedral. Är att samverka för/med hälsa!
Hälsa utan gränser Är att samverka för/med hälsa! Gaudis Katedral Ett möte mellan vetenskap och konst Men också mellan det planerbara, lineära och det organiska och komplexa 1 Se mig varje gång Vård för
Streptokockinfektioner
Streptokockinfektioner Halsfluss Svinkoppor (impetigo) Nagelbandsinfektion Rodnad/klåda runt underliv, ändtarmsmynningen Scharlakansfeber Hos barn < 3 år kan feber och tjock, varig snuva vara de enda symtomen
Kodningskvalitet i Patientregistret
Kodningskvalitet i Patientregistret Anders Jacobsson Statistiker RDK 2012 2018-03-22 2 Kvalitetsindikatorer för diagnoskodning Patientregistret 2017 Indikator 1 Nya indikatorer 1.1 Tom diagnos 1.2 Bakteriediagnos
VECKOOPTIONER PÅ AKTIER
VECKOOPTIONER PÅ AKTIER VECKOOPTIONER PÅ SVENSKA AKTIER Veckooptioner har samma kontraktsspecifikationer och utmärkande drag som våra vanliga standardiserade aktieoptioner. Skillnaden ligger i att löptiden
Tävlingskalender, trav och galopp 2016 ( ) datum
Tävlingskalender, trav och galopp 2016 (2015-11-09) datum Januari 2016 01-jan Fr Mp 02-jan Lö Ro (V75) 03-jan Sö Bs Tä gal 04-jan Må F Ös 05-jan Ti Ö J 06-jan On S (V86) 07-jan To G Å 08-jan Fr Bo S (V65)
Månadsrapport augusti 2018
Månadsrapport augusti KORT OM MÅNADSRAPPORT Pyramiden visar Hallandstrafikens målbild med visionen Bästa resvalet med koppling till regionala styrdokument. Prioriterat mål är ökad marknadsandel samt med
Calicivirus och andra virus. Kjell-Olof Hedlund Enheten för Speciell Diagnostik Smittskyddsinstitutet
Calicivirus och andra virus Kjell-Olof Hedlund Enheten för Speciell Diagnostik Smittskyddsinstitutet Tarmen kan liknas vid ett kärl som lämpar sig mycket väl för virusodling Ryhovs sjukhus drabbat av vinterkräksjukan
Ont i magen, ont i själen?
Ont i magen, ont i själen? Öppet hus den 5 november 2008. Centrum för allmänmedicin Ture Ålander, husläkare, med dr Läkarpraktik, Bergsbrunnagatan 1, Uppsala ture@tapraktik.se www.tapraktik.se 1 Funktionella
Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta
Cryptosporidium och Giardia - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta Inledning Dessa rekommendationer är framtagna av Livsmedelsverket, Smittskyddsinstitutet och Svenskt
Nationell Dricksvattenkonferens
Nationell Dricksvattenkonferens Program 16 18 april 2013 Chalmers, Palmstedtssalen Sven Hultins gata 2, Göteborg Nationell Dricksvattenkonferens Innehåll Nationella dricksvattenkonferensen hålls i år för
Månadsrapport juni/juli 2018
Månadsrapport juni/juli 2018 KORT OM MÅNADSRAPPORT Pyramiden visar Hallandstrafikens målbild med visionen Bästa resvalet med koppling till regionala styrdokument. Prioriterat mål är ökad marknadsandel
2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar
5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda
Bambino Banker. Sida 1
Sida 1 Bambino Banker 02-1235 Bambina Guard Wall Street Banker hingst Mätning 03-10-01 150-153 Mätning 03-12-22 153-154 Mätning 04-04-01 156-156 Mätning 04-07-01 Grupp 31-12-03 C (3) Grupp 21-03-04 B (2)
Cryptosporidium och Giardia
Cryptosporidium och Giardia rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta 2011-02 -15 reviderad 2017-01-30 Inledning Dessa rekommendationer är framtagna av Livsmedelsverket,
Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 16 mars 2011 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker
! Pressmeddelande från SKOP om 16 mars 211 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker - Stabila prisförväntningar för villor och bostadsrätter - Men i Stockholmsregionen stiger prisförväntningarna - Allt fler
Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 27 april 2012 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker
Får publiceras omedelbart Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsknaden 27 april - kommentar av SKOP:s Ör Hultåker - De svenska hushållen räknar med dyrare bostadsknad - SKOP:s
Patientmedian. Equalis allmän kemi-möte tors 15 nov Peter Ridefelt, Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset
Patientmedian Equalis allmän kemi-möte tors 15 nov 2018 Peter Ridefelt, Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset Graham Jones, Chemical Pathology, SydPath, St Vincent s Hospital, Sydney, Australia
Utrikes. Utrikes. trafik världen utrikes trafik Utrikes Inrikes work flyg flyg luftfart totalt
ARVIDSJAUR Jan 20 0 20 67 2 1 0 2 44 0 136 Feb 37 0 37 67 2 0 0 3 0 1 110 Mar 38 0 38 73 0 1 0 5 489 3 609 Apr 2 0 2 49 0 0 0 5 488 0 544 Maj 0 0 0 52 0 0 0 3 520 0 575 Jun 0 0 0 47 0 0 0 13 279 0 339
2015-12-29 www.smittskyddstockholm.se MRB. MAS-dagen 14 december 2015
MRB MAS-dagen 14 december 2015 MRB i SLL 2007-2015 (nov) 3000 2500 2000 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 1500 1000 500 0 6 12 16 36 MRSA VRE ESBL ESBLcarba Antal rapporterade fall ESBL per
Stöd för installation av solceller
Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för
Stöd för installation av solceller
Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för
Stöd för installation av solceller
Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för
Stöd för installation av solceller
Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för
HJÄLPLINJEN - KOSTNADSFRI PSYKOLOGISK HJÄLP
VERKSAMHETEN 2010 HJÄLPLINJEN - KOSTNADSFRI PSYKOLOGISK HJÄLP Alla människor hamnar någon gång i en svår livssituation. Många tar kontakt med Hjälplinjen i ett läge där de är övermannade av känslor de
Årsavstämning: befolkning 31/ enligt Kommunala invånarregistret. tar varje år fram. Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Årsavstämning: befolkning - enligt Kommunala invånarregistret Här presenteras 2014 års preliminära statistik för befolkningsutvecklingen i Malmö. Preliminär för att den hämtas från Kommunala invånarregistret
UTVECKLINGEN AV EKONOMISKT BISTÅND, FÖRVÄRVS- FREKVENS OCH SYSSELSÄTTNINGSINTENSITET I STADEN
Socialtjänstförvaltningen Handläggare: Ulla-Britt Fingal Tfn: 8-58 25 13 24-2-26 DNR 13-69/21 BILAGA 1 UTVECKLINGEN AV EKONOMISKT BISTÅND, FÖRVÄRVS- FREKVENS OCH SYSSELSÄTTNINGSINTENSITET I Målsättningen