Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM

Transkript

1 Är partiklarna som dubbdäcken skapar hälsofarliga? Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM

2 Ett dilemma

3 Bakgrund I media har ifrågasatts att vägdamm (pga dubbdäck) utgör ett hälsoproblem Vissa forskare framför kraftfullt att avgaser ligger bakom effektsamband med PM och trafik Miljönormer som MKN och WHO gör ingen skillnad på PM med olika sammansättning eller från olika källor Varianter av farlighetsviktning förekommer bl.a. inom ExternE (primärt>sulfat>nitrat ) som inte alls räknar in effekter av slitagepartiklar Vägdamm blir ett speciellt problem där dubbdäck är tillåtna Vägning av olycksrisker mot partiklar kräver att man känner partiklarnas farlighet

4 Vägdamm viktigt för PM10 V Espl (E4)Umeå Aprildygn

5 Lokala källors andel av PM10-utsläpp i Stockholm (t v) resp halter på Söder (t h) Energy, not wood Energy, wood 5% 3% 4% 24% Traffic, road wear Traffic, exhaust Ferries Off-road machinery 7% 0,2% 0,0% 5% 5% 10% 54% Från C Johansson, Slb 83%

6 Starkt säsongsberoende Hornsgatan: Antal dagar/mån med PM10 dmv över 50 µg/m Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

7 Bakgrund PM - ohälsa Epidemiologiska studier: PM påverkar allt ifrån överlevnad, sjukdomsincidens, dagligt antal dödsfall och akutvård till lindrig besvärsupplevelse Exponeringsdata kommer oftast från mätstationer, ibland modellberäkningar, med olika förmåga att ge representativa och relevanta data för olika källor och föroreningar Experimentella studier speglar konstruerade exponeringssituationer och vissa (lindriga) effekter, men kan specificera exponeringen bättre och belysa mekanismer

8 PM2.5 och sedan ultrafina blev stora Världens viktigaste luftföroreningsstudie ACS personer från 151 städer med mätstation Dödsfall bland uppföljda i minst 16 år PM2.5 (SO2, SO4) visade signifikanta samband, ej PM Sedan kom små studier som pekade på akuta effekter av UFP

9 Grovfraktionen återkomst Grovfraktionens korttidseffekter var underskattade enligt en litteraturöversikt Det fanns (finns) en sorts förutfattad mening att grova partiklar och damm inte innebär några risker

10 Nya studier med mineralstoft Korttidseffekten av PM2.5 på dagligt antal dödsfall i 25 områden i USA (Franklin et al, Epidemiology, sept 08) Korttidseffekten av PM10 och PM2.5 på dagligt antal dödsfall i Barcelona (Perez et al, Epidemiology, nov 08)

11 Sandpartiklar från Sahara Korttidseffekten av PM10 och PM2.5 på dagligt antal dödsfall i Barcelona (Perez et al, Epidemiology, nov 08)

12 Svenska studier Akuta effekter av vägdamm och andra föroreningstyper i Stockholm Effekter av PM10 och grovfraktionen på akutbesök för andningsorganen

13 Studie av RR för vägdamm mm Beräknat lokalt haltbidrag av vägdamm PM vägdamm = (PM10 urban -PM10 rural )- 24/1000*(NOx urban -NOx rural ) Uppmätt regional bakgrundshalt av PM10 rural NOx urban som indikator på avgashalt ozon urban

14 Studie av vägdamm mm, Sthlm P M re susp P M 1 0 rura l NO x Datum

15 Bakgrundshalter av vägdamm mm (µg/m3) Förorening Mv (lag0) Max (lag0) IQR (lag01) PM resusp PM rural Ozon urban NOx urban

16 Studie av RR för vägdamm mm % ökning av sjukhusinläggningar för andningsorganen totalt, per ökning av halten (mv lag0-1) med 1 µg/m 3

17 Studie av RR för vägdamm mm PM10 Vägdamm visade inget samband med akuta inläggningar för hjärtsjukdom. PM10 Vägdamm visade ett positivt men icke signifikant samband med dagligt antal dödsfall RR per 10 µg/m3 = 1,6% (95%CI = -0,8 4,0%) Koefficienten var högre än för PM10 totalt och intransporterat (regionalt) PM10

18 Studie av PM och akutbesök för andningsorganen (inom HÄMI) Dagligt antal akutbesök vid sjukhus för andningsorganens diagnoser. Jan dec 2005 i tre stadsområden: StorStockholm, Göteborg/Mölndal och Malmö. samtliga för andningsorganen astma (ICD10: J45-J46) astma ej allergisk (ICD10: J45.1+J45.9) Avgaser representeras i studien av NOx och studeras simultant med PM och ozon.

19 Medel Min Max ALLA DIAGNOSER Stockholm Göteborg Malmö ASTMA (ICD10: J45-J46) Stockholm Göteborg Malmö ASTMA EJ ALLERGISK (ICD10: J45.1, J45.9) Stockholm Göteborg Malmö

20 Relativ ökning (% per 10 µg/m3) av akutbesök för astma P M 1 0 N o x 8 % change per 10 µg/m m 3 increase S to c k h o lm G o th e n b u rg M a lm ö P o o le d (fix e d )

21 I Stockholm kunde vi studera grovfraktionen RR (%) per 10 µg/m 3 PM alla akutbesök för andn org, astma, icke-allergisk astma % increase in COARSE PM A lo n e O 3 + P M P M O 3 N O x N O x + O 3

22 Redovisning av ett regeringsuppdrag 7 januari, 2009 Förslag på åtgärder för att minska konsekvenser av slitagepartiklar 1. Kommunerna får rätt förbjuda dubbdäck på vissa gator 2. Begränsa tiden då dubbdäck tillåtna med 2 veckor (15/4 i stället för 1/5) 3. Begränsa antal dubbar/däck 4. Upphandlingskrav 5. Hastighetssänkning, dammbinding

23 Slutsatser PM10 i Stockholm (till stor del vägdamm) har åtminstone akuta effekter som inte beror på avgaser (existerar även med kontroll för NOx) Vägdamm som PM10 och grovfraktionen tycks ge en relativ risk (per halt) som för akuta effekter verkar ligga i nivå med typiskt för PM10, möjligen högre för akuta problem i andningsorganen och lägre för akut hjärtkärl-sjukdom Dagligt antal dödsfall och långtidseffekter av vägdamm behöver studeras mer för en bättre riskvärdering, men korttidssamband med dödlighet ses i flera nya studier av mineralpartiklar