Innehåll. Luften i och utanför Stockholms trafiktunnlar. Christer Johansson. Ex på vad man gjort i Stockholm
|
|
- Fredrik Pettersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Luften i och utanför Stockholms trafiktunnlar Christer Johansson ITM Stockholms universitet SLB Miljöförvaltningen, Stockholm Innehåll Ex på vad man gjort i Stockholm Tunnlars påverkan på omgivningshalter och exponeringen Ex Södra Länken Ex Förbifarten Luften i tunnlarna Söderledstunneln, Klaratunneln, Blekholmstunneln Södra Länken Förbifarten
2 Viktiga åtgärder i Stockholm Miljözon 1997 tung dieseldriven trafik Södra länken (2004) Trängselskatter På försök 2006; permanent fr aug 2007 Dubbdäcksförbud Januari 2010 Hornsgatan Andra miljöbilsupphandling, etanolbussar, informationsinsatser, dammbindning, infartsparkeringar, kollektivtrafiksatsningar, fjärrvärmeutbyggnad, energieffektiviseringar Thousand passages per day Trängselskatter Trial Permanent Minskad trafik jan 05 jul 05 jan 06 jul 06 jan 07 jul 07 jan 08 jul 08 År Personbilar i trafik Etanol 9% Fordonsgas El & elhybrid Bränslesnål diesel* Bränslesnål bensin* 6% Fler miljöbilar 3% 1% Lägre halter Förbättrad hälsa Nuvarande o kommande tunnlar Söderledstunneln Klaratunneln Södra länken Löttingetunneln Blekholmstunneln Fredhällstunneln Eugeniatunneln Karlbergstunneln Norra länken Förbifart Stockholm (en av världens största) Östliga förbindelser?
3 Norra länken Östlig förbindelse Förbifarten Citybanan Södra länken Hur har befolkningens exponering påverkats? Torn 20 meter Luftföroreningsmätningar uppföljning av års undersökning Beräkningar av effekter på luftföroreningssituationen Vad beror på Södra Länkens tillkomst? Jämförelser med haltmätningar för de båda åren Beräkningar av hälsoeffekter Exponeringsberäkningar (100x100 m) NOx, NO 2 och PM10 mätningar i tunneln
4 NOx: 15,1 ton/år PM10: 4,7 ton/år Utsläppen bygger på faktiska mätningar NOx: 13,6 ton/år PM10: 4,3 ton/år fo/d fo/d Mynningsutsläpp i marknivå och via ventilationstorn Mynningar Ventilationstorn 20 m NOx skillnad i exponering (med tunnel minus utan)
5 men de befolkningsviktade halterna ökar något Tabell 1. Befolkningsviktad exponeringshalt för beräkningsområdet. Enhet: µg/m 3. Ämne Utan Södra länken Med Södra länken Skillnad Med minus utan NOx totalt för vägtrafiken NOx bara mynningarna PM10 totalt för vägtrafiken PM10 bara mynningarnas utsläpp Procentuell ökning 7,14 7,26 0,12 1,7 % - 0,37-2,38 2,45 0,071 3,0 % 0,13 Största delen av tillskottet från Södra länken beror på utsläppen i mynningarna Viktigt att beakta mynningarnas placering Halterna beror också på användningen av ventilationstornen NORD SYDL. FÖRB. PM10 < 27 µg/m³ µg/m³ µg/m³ >50 µg/m³ Förbifart Sthlm Ålstenleden Diagonal U. NORD SYDL. FÖRB. Färre dödsfall per år för olika alternativ med samband baserat på NO2 respektive PM10 som indikator Ca 5 fler förtida dödsfall p g a ökad exponering i tunnlarna (Forsberg)
6 Halter inne i tunnlarna Riktvärden för tunnelluft Johansson & Burman, Underlag Förbifarten. Partiklar då? Oönskade effekter vid ca 200 µg/m3 vid 30 min exponering => ca 400 µg/m3 för 15 minuter Halt i kupén 50% = > 800 µg/m3 Känsliga personer => säkerhetsfaktor 2: => max ca 400 µg/m3 PM10 Bertil Forsberg, underlag Förbifarten
7 Påverkan på halter inne i tunnlarna Tunnellängd Trafikmängd Ventilation (längsgående eller tvärventilation) Fordonshastighet Vägbanemateriel (PM10) Dubbandel (PM10) Vägbanans fuktighet (PM10) Många rapporter Tunnlar med mätningar Blekholms- Tunneln, 50 tfo/d 350 m, NOx Klara- Tunneln, 40 tfo/d 500/850 m, NOx Södra länken tfo/d m, NOx, PM10, sikt Söderleds- Tunneln, 100 tfo/d 1580 m, NOx, CO
8 Söderledstunneln NOx halter i tunnlar Årsmedelvärden Blekholmstunneln Klara tunneln Södra länken Söderledstunneln NO2 halter i tunnlar Blekholmstunneln Klara tunneln Klaratunneln Blekholmstunneln Söderledstunneln Söderledstunneln Klaratunneln Blekholmstunneln Södra länken NO 2 andelen av NOx i utsläppen ökar 40% 35% 30% 25% 20% 15% Påverkas av -Diesel/bensin -Andel tung trafik -Ozoninblandning (ventilation) -Ev hastighet Söderledstunneln Klaratunneln 10% 5% 0%
9 Södra länken Rullande 14 dagarsmedelvärden NOx 35 platser PM10 (Årsta o Hammarby) Jan Mar Maj Jul Sep Nov Jan Mar Maj Jul Sep Nov PM10 beror av fuktigheten Söderledstunneln Miljöförvaltningen, Vägverket, Nybildning av PM 10, inverkan av däcktyp Månadsmedelvärden av PM10 halter i Södra länken tunneln: inne i tunneln nära mynning Årsta inne i tunneln nära mynning Hammarby dubbandel (manuellt räknade fordon, varje vecka) PM 10 µg/m 3 Dubbandel (%) Feb 2006 Nov 2007 Figur: Christer Johansson SLB-Analys, Stockholm
10 NO 2 vardagsdygn Södra länken Många mätpunkter > 400 ug/m3 under rusninngstrafik Exponering Exempel 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel av tiden Tid i tunneln per dag (minuter) Ute fritid Inomhus på arbete Inomhus, hemma I trafik ute I Södra länken tunneln NO 2 exponering (tid*halt) Södra länken 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel av exponeringen Ute fritid 15 µg/m3 Inomhus på arnbete 10 µg/m3 Inomhus, hemma 5 µg/m3 I trafik ute 30 µg/m3 I Södra länken tunneln 400 µg/m Tid i tunneln per dag (minuter) Beräkningsexempel (antagna värden)
11 PM10 Södra länken Mån-torsdag, feb-april, Hammarby Medel 805 µg/m3 Max 4700 µg/m3 Årsta Medel 740 µg/m3 Max 3600 µg/m3 PM10 exponering (feb-apr) Södra länken, rusningstrafik 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel av exponeringen Ute fritid 15 µg/m3 Inomhus på arnbete 10 µg/m3 I trafik ute 20 µg/m3 Inomhus, hemma 10 µg/m3 I Södra länken tunneln 1000 µg/m Tid i tunneln per dag (minuter) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% PM10 dos (feb-apr) Södra länken, rusningstrafik Tid*halt*andningsfrekvens, antagna värden Tid i tunneln per dag (minuter) Andel av dosen Ute fritid 15 µg/m3; 30 L/min Inomhus på arbete 10 µg/m3; 10 L/min I trafik ute 20 µg/m3; 30 L/min Inomhus, hemma 10 µg/m3; 5 L/min I Södra länken tunneln 1000 µg/m3; 10 L/min
12 Halter inne i fordonskupeéer varierar Halten i kupén i förhållande till tunnelhalten beror av: Ventilationen av fordonet Filter (partiklar) Avstånd till framförvarande fordon Dos beror på partikelstorlek Deposition i lunga och deposition i luftintag varierar Andel som kommer in i kupén?? Dosen varierar: Individberoende Platsberoende Fordonsberoende Halter i Förbifartens tunnlar 2030 PM10: Dubbandelen minskar Färre dubb per däck Fordonshastigheten Beläggningstyp (betong ger lägre emission?) Avgaser: Fordonsparkens utveckling Fler miljöbilar Lastbilarna större del av utsläppen
13 Södra länken: Hjälper ej supersuga och tvätta! bar Supersug PM10 (ug/m3) Supersug Tvättåg & underhållsavstängnin Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF Sammanfattning NO 2 gränsvärdet överskrids Andelen NO2 i utsläppen har ökat (8% -> ca 20%) Höga PM10 halter under våren Tunnlar reducerar exponeringen för de flesta i befolkningen Men risk för lokalt förhöjd exponering vid mynningar höga halter i tunnlar ökar exponering för vissa personer Vad ska man kontrollera? NO, NO 2, NOx CO Bensen, lätta kolväten, Aldehyder/ketoner PAH EC/OC Metaller Kvarts PM10, PM2.5 Antal partiklar Nanopartiklar
14 Kriterier för val av indikator Finns inte en universalindikator Ämne Trend Utsläppsindikator Bra indikator på partikelhalter idag och i framtiden? Mätning CO Mest bensin Mindre från diesel NOx Både bensin o diesel. Ökande del från dieseldrivna lastbilar PM0.2 Både bensin o diesel. Ökande del från dieseldrivna lastbilar Avgas: Ej bra Slitage: Ej bra Avgas: Ej bra Slitage: Ej bra NO2 Andelen av NOx variabel Avgas: Ej bra Slitage: Ej bra Antal partiklar Både bensin o diesel. Ökande del från dieseldrivna lastbilar Sot Både bensin o diesel. Ökande del från dieseldrivna lastbilar PM10 - Mest dubbslitage. Viss del avgas beroende på årstid. Avgas: Bra Slitage: Ej bra Avgas: Bra Slitage: Ej bra Avgas: Delvis Slitage: Delvis Avgas: Bra Slitage: Ej bra OK OK Ganska OK, mest NOx är NO Obeprövat Partikeldynamis ka effekter Obeprövat OK Obeprövat Mätningar i Stockholms tunnlar Burman, L., Tunnelluftmätningar. PM Vägverket.
Dubbdäcksförbud. Stockholm. Göteborg. Uppsala. Hornsgatan, januari Odinsgatan Friggagatan, oktober Kungsgatan, Vaksalagatan, oktober 2010
Dubbdäcksförbud Stockholm Hornsgatan, januari 2010 Göteborg Uppsala Odinsgatan Friggagatan, oktober 2010 Kungsgatan, Vaksalagatan, oktober 2010 Dubbdäcksförbud Hornsgatan från Jan 2010 Measuring station
Luftföroreningar i tunnlar
Luftföroreningar i tunnlar Mats Gustafsson, forskare, Fil Dr Disposition Bakgrund Syfte Föroreningar och källor Åtgärder mot höga halter Gränsvärden? Slutsatser 1 Bakgrund Flera stora tunnelprojekt på
Vinterdrift och vägdamm
Vinterdrift och vägdamm Mats Gustafsson Innehåll Kort bakgrund Hur uppkommer vägdamm från en vägyta? Vinterdriftens bidrag till vägdamm Hur kan vinterdriften bidra till att minska förekomsten av vägdamm?
Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr
Innehållsförteckning Förord... 2 Innehållsförteckning... 3 Inledning... 4 Förutsättningar... 4 Planområdet... 4 Miljökvalitetsnormer... 5 Partiklar, PM10... 5 Kvävedioxid, NO 2... 6 Halter i Klaratunneln...
Luftkvalitet i tunnlar. Marianne Klint 2013-04-18
Luftkvalitet i tunnlar Marianne Klint 2013-04-18 Höga luftföroreningshalter i tunnlar Södra Länken, kvävedioxidhalter, årsmedelvärde: 300 µg/m 3. Ungefär 6 gånger högre än på Hornsgatan, 50 µg/m 3. (MKN
Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar
Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Christer Johansson ITM Stockholms universitet SLB Miljöförvaltningen, Stockholm Effekter av dagens jämfört
Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?
Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna? Christer Johansson Miljöutredare, SLB analys, Miljöförvaltningen, Stockholm även Professor vid Institutionen för tillämpad
Arbetsgång
Mätning eller beräkning? Behov och användningsområden av regionala emissionsdatabaser Christer Johansson SLB analys Miljöförvaltningen, Stockholm Räcker inte att mäta Kontroll av gränsvärden Trendanalys
Miljökvalitetsnormernas återverkningar på Vägverket
Vägverket 1 Miljökvalitetsnormernas återverkningar på Vägverket CO Bensen PM 2,5 PM 10 NO 2 PAH Martin Juneholm, Strm Vägverket 2 Transportpolitiska mål vägtransportsystemets utformning och funktion ska
Att mäta luftkvalitet Christer Johansson
Att mäta luftkvalitet Christer Johansson Miljöförvaltningen Stockholms stad Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Poängen är att Vad man mäter och hur man presenterar resultaten
Exponering för partiklar i tunnelluft. Bertil Forsberg Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet
Exponering för partiklar i tunnelluft Bertil Forsberg Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Bakgrund och fokus Vägtunnlar blir allt vanligare lösningar i stadsmiljö, t ex Norra länken och Förbifart
Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen
Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Ann-Christine Stjernberg Miljöutredare, SLB-analys, Kvällens upplägg Luftföroreningar i Stockholm normer och mätningar
Utsläpp och halter av kväveoxider och partiklar på Hornsgatan
SLB 4:2007 Utsläpp och halter av kväveoxider och partiklar på Hornsgatan MILJÖFÖRVALTNINGEN TRAFIKKONTORET Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Trafik- och utsläppsandelar på Hornsgatan år 2006...
SLB 8:2009. Trängselskattens inverkan på utsläpp och luftkvalitet
SLB 8:2009 Trängselskattens inverkan på utsläpp och luftkvalitet UTVÄRDERING TILL OCH MED ÅR 2008 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm. SLB-analys är operatör
Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola
Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin
Modeller komplement eller ersättning till mätningar?
Modeller komplement eller ersättning till mätningar? Svar: Absolut nödvändigt komplement! Christer Johansson SLB analys Miljöförvaltningen, Stockholm Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms
MILJÖFÖRVALTNINGEN KVÄVEOXIDHALTER I BILTUNNLAR. Förslag till beslut. Sammanfattning. Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2008-03-18\dagordning\tjänsteutlåtande\24 Luftföroreningar i tunnlar.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-02-20
Miljözoner för lätta fordon i Stockholm?
Miljözoner för lätta fordon i Stockholm? Jonas Eliasson Trafikdirektör, Stockholms stad The Capital of Scandinavia Läget Transportstyrelsen har utformat lagförslag Miljözon klass 2 resp. 3 Kommunerna bestämmer
Andel personbilar med dubbade vinterdäck
5:2015 Andel personbilar med dubbade vinterdäck DUBBDÄCKSANDELAR RÄKNADE PÅ RULLANDE TRAFIK UNDER VINTERSÄSONGEN 2014/2015 VID HORNSGATAN, SÖDERMÄLARSTRAND, RINGVÄGEN, FOLKUNGAGATAN, SVEAVÄGEN, FLEMINGGATAN
Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2017/2018
Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2017/2018 Dubbdäcksandelar räknade på rullande trafik Magnus Brydolf, Billy Sjövall och Max Elmgren På uppdrag av Trafikkontoret i Stockholm [Skriv här]
Cykelboom i Peking ska rädda miljön
Bilpendlare som blir cykelpendlare bidrar till renare luft och bättre hälsa för alla Cykelboom i Peking ska rädda miljön Fler personer dör av trafikens föroreningsutsläpp än i trafikolyckor Global burden
Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016
Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016 DUBBDÄCKSANDEL RÄKNAD PÅ RULLANDE TRAFIK Magnus Brydolf, Michael Norman och Billy Sjövall [Skriv här] Utförd på uppdrag av Trafikkontoret SLB
Bedömning av luftföroreningssituationen vid Paradiset 19 och 21 i stadsdelen Stadshagen, Stockholm
PM 2012-10-29 Bedömning av luftkvaliteten vid Paradiset 19 och 21 Bedömning av luftföroreningssituationen vid Paradiset 19 och 21 i stadsdelen Stadshagen, Stockholm Följande bedömning omfattar halterna
Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten?
Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten? Christer Johansson Professor vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms universitet & Miljöutredare
På gång i Trafikverket region Stockholm fortsatt arbete med åtgärder för att klara MKN och mål för Luft Regional Luftvårdsdag
På gång i Trafikverket region Stockholm fortsatt arbete med åtgärder för att klara MKN och mål för Luft Regional Luftvårdsdag 2015-11-13 Kerstin Gustavsson Åtgärder för att klara PM10 Minskade andel dubbdäck
Trafikomläggning och ny hårdare asfalt på Folkungagatan, Stockholm
Trafikomläggning och ny hårdare asfalt på Folkungagatan, Stockholm Mätningar och beräkningar av NO 2 och PM10 Max Elmgren Utfört på uppdrag av SLB-analys SLB 4:2018 SLB 4:2018 Innehållsförteckning Förord...
Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet
Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Fordonsavgaser / Exponering Hur studerar man hälsoeffekter Lite resultat Exempel på epidemiologisk studie
Halt- och exponeringsberäkningar avseende trafikföroreningar: Stockholmsområdet
Halt- och exponeringsberäkningar avseende trafikföroreningar: Stockholmsområdet Christer Johansson SLB analys Miljöförvaltningen, Stockholm Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms Universitet
Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI
Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI inledning dagens luftkvalitet och trender framtidens luftkvalitet, scenario beräkningar slutsatser Dagens och framtidens luftkvalitet i
Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017
Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017 Dubbdäcksandelar räknade på rullande trafik Magnus Brydolf, Michael Norman och Billy Sjövall Utförd på uppdrag av Trafikkontoret SLB 2017:4 Användning
Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna
Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna Vilka är det som har störst betydelse och vilka är hälsoeffekterna? Var kommer föroreningarna ifrån? Projekt Samverkan 2012-2014 Resultat Åtgärder Kvävedioxid
MÖJLIGHETEN FÖR KOMMUNER ATT INFÖRA MILJÖZONER FÖR OLIKA TYPER AV FORDON OCH MOTORREDSKAP
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2010-08-24\dagordning\tjänsteutlåtande\19.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (8) 2010-08-09 Anette Jansson Miljö- och
Partikelutsläpp och hälsa
Partikelutsläpp och hälsa Höga partikelhalter kan påverka hälsan Under perioden 1 oktober 2012 till 15 april 2013, sänker Trafikverket hastigheten på E18 genom Danderyd och Täby. Skälet är att höga partikelhalter
PM Södra staden, Uppsala kommun, Beräkning av NO 2 och PM 10
Uppdragsnr: 10197660 1 (5) PM 10197660.01 Södra staden, Uppsala kommun, Beräkning av NO 2 och PM 10 Uppdrag WSP har blivit ombedda att i ett tidigt skede ge en uppskattning av möjliga halter av PM 10 och
Miljözoner för personbilar i Stockholm
Miljözoner för personbilar i Stockholm Dieselproblemet Dieselbilar släpper ut mer NO X än bensinbilar Tillåtna att släppa ut 25 % mer NOx än bensinbilar (reningstekniken har ansetts för dyr) Varför: dieselbilar
Uppskattning av emissionsfaktor för bensen
SLB 2:24 Uppskattning av emissionsfaktor för bensen av Gunna Omstedt (SMHI, Norrköping) & Christer Johansson (SLB, Miljöförvaltningen, Stockholm) MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, Mars 24 Innehållsförteckning
PM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna
Pernilla Troberg Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm PM 2017-12-13 Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna I följande PM redovisas beräknade halter av partiklar (PM10) och kvävedioxid
BÖR STOCKHOLM HA EN LOKAL MILJÖZON FÖR PERSONBILAR AV MILJÖSKÄL?
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-04-16\dagordning\tjänsteutlåtande\22.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-03-24 MHN 2009-04-16 p 22 Anette
Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik
Till: EU-kommissionen, GD Miljö Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Bakom detta dokument står Stockholmsregionens Europaförening (SEF), med Stockholms stad, Kommunförbundet Stockholms
Helene Alpfjord, 22 oktober Hur kan modeller användas för effekter av åtgärder och prognoser?
Helene Alpfjord, 22 oktober 2015 Hur kan modeller användas för effekter av åtgärder och prognoser? Effekter av åtgärder En av de mest centrala delarna i åtgärdsprogrammet Modeller är ett utmärkt sätt att
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2018 Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg 2019-05-29 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer...
Biltrafikens betydelse för kvävedioxid och partiklar i stadsluften varför klarar vi inte gränsvärdena?
Biltrafikens betydelse för kvävedioxid och partiklar i stadsluften varför klarar vi inte gränsvärdena? Christer Johansson SLB analys Miljöförvaltningen, Stockholm Institutionen för tillämpad miljövetenskap
Åtgärdsplan för luftkvalitet. förstudie för Vägverket Region Sydöst
Åtgärdsplan för luftkvalitet förstudie för Vägverket Region Sydöst Åtgärdsplan för luftkvalitet förstudie för Vägverket Region Sydöst Vägverket 2006-11-03 Beställare Vägverket Region Sydöst 551 91 Jönköping
Fossilfri fordonsflotta i Stockholm betydelse för luftkvalitet och hälsa
Fossilfri fordonsflotta i Stockholm betydelse för luftkvalitet och hälsa Jennie Hurkmans Miljöutredare, SLB-analys jennie@slb.nu http://slb.nu/slbanalys/kontakt/ Sverige satsar på miljö och hälsa TYDLIGA
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2014 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2015-08-06 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...
Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006
Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Marie Haeger-Eugensson Jenny Westerdahl Karin Sjöberg Lin Tang IVL Svenska Miljöinstitutet Scenarier Tre scenarier Nu-scenarie: 26 Framtidsscenarie
Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30
Bellona 5, Solna Luftkvalité uteluft- detaljplanskede Bellona 5, Solna Befintlig byggnad Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 4 Utredningens genomförande och omfattning... 4 Fastigheten
PM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen
Bo Bergman Bo Bergman Fastighetsutveckling AB Polhemsgatan 12 171 58 Solna PM 2017-10-19 Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen I följande
Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM
Är partiklarna som dubbdäcken skapar hälsofarliga? Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM Ett dilemma Bakgrund I media har ifrågasatts att
Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds även 2011, en dag i april
Ren Regionluft Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2006
Ren Regionluft Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2006 Malin Andersson Miljöförvaltningen Göteborg Delrapport 145 Februari 2008 2 Göteborgsregionens luftvårdsprogram Miljökvalitetsnormer Sedan
Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad
Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar Året 2010 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2011 Luftkvaliteten i Trelleborg... 1 Resultat från mätningar... 1 Året 2009... 1 Miljöförvaltningens rapport
Miljökontoret. Luften i Sundsvall 2017
Miljökontoret Luften i Sundsvall 2017 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL... 5 3.1 PARTIKLAR... 5 3.2 KVÄVEDIOXID...
Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner
LVF 2013:13 Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner Räkning på parkerade personbilar januari-mars 2013 samt jämförelse med räkningar på rullande personbilar Magnus Brydolf SLB-ANALYS,
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2016 Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg 2017-05-18 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer...
Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret
Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...
Åtgärder för kvävedioxid och partiklar i Stockholm, Södertälje och Uppsala
Åtgärder för kvävedioxid och partiklar i Stockholm, Södertälje och Uppsala Helen Barda Länsstyrelsen i Stockholm 2013-10-02 1 Åtgärder för kvävedioxid och partiklar i Stockholms län Åtgärdprogram (ÅGP)
Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/
Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/10 2010 Dubbdäckens påverkan på miljö och hälsa Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet Enhet Miljö och hälsa martin.juneholm@trafikverket.se 2 2010-10-15 Dubbdäcks
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2017 Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg 2018-06-15 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer...
DUBBDÄCK OCH PM10-HALTER
U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Bo Nyström Tfn: 08-786 51 93 PM 2013-02-08 Dnr 2013:86 DUBBDÄCK OCH PM10-HALTER Frågeställaren önskar en sammanställning av halterna av PM10 i följande europeiska städer
Varför modellering av luftkvalitet?
24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida
Dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering
Dnr Sida 1 (5) 2016-08-30 Handläggare Kerstin Alquist 08-508 260 77 Till Trafiknämnden 2016-09-22 Dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner
SLB 2:2005 BULLERMÄTNINGAR PÅ SVEAVÄGEN OCH I OBSERVATORIELUNDEN ÅR
SLB 2:2005 BULLERMÄTNINGAR PÅ SVEAVÄGEN OCH I OBSERVATORIELUNDEN ÅR 2003-2004 PM februari 2005 Ekvivalenta ljudnivåer 2005 dba 80 75 Sveavägen, dygnsekvivalenta ljudnivåer Observatorielunden, dygnsekvivalenta
E 4 Förbifart Stockholm
E 4 Förbifart Stockholm Komplettering Tillåtlighet Fråga 11 PM En bedömning av hälsorisker vid färd i långa tunnlar 2009-02-26 3 (11) Innehåll 1 Kompletteringsuppgift 11... 4 2 Allmänt om trafikföroreningar
Andel personbilar med dubbade vinterdäck
4:2014 Andel personbilar med dubbade vinterdäck DUBBDÄCKSANDELAR PÅ RULLANDE TRAFIK UNDER VINTERSÄSONGEN 2013/2014 VID HORNSGATAN, SÖDERMÄLARSTRAND, RINGVÄGEN, FOLKUNGAGATAN, SVEAVÄGEN, FLEMINGGATAN, VALHALLAVÄGEN
Väg 155, Öckeröleden, avsnitt Lilla Varholmen Gossbydal, Göteborg Stad.
Uppdragsnr:1014 2837 1 (8) 2013-04-16 PM Luftkvalité Reviderad 2013-04-19 Nytt scenarioår 2030 Väg 155, Öckeröleden, avsnitt Lilla Varholmen Gossbydal, Göteborg Stad. Inledning I detta reviderade PM har
Hur mycket påverkas luften av skorstensutsläpp?
JUNI 29 Hur mycket påverkas luften av skorstensutsläpp? En kartläggning av hur utsläppen från luftvårdsprogrammets medlemsföretag påverkar luftkvaliteten är nu färdig. Därmed finns en aktuell bild av hur
LVF 2005:16. Spridningsberäkningar av kvävedioxid och partiklar, PM10 för väg 76, Norrtälje
LVF 2005:16 Spridningsberäkningar av kvävedioxid och partiklar, PM10 för väg 76, Norrtälje SLB-ANALYS, AUGUSTI 2005 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 Sammanfattning... 4 Miljökvalitetsnormer
Utredning Luftkvalité Liljedalsområdet
Kungälvs kommun Utredning Luftkvalité Liljedalsområdet Göteborg 2017-08-17 Datum 2017-08-17 Uppdragsnummer 1320029372 Utgåva/Status Slutversion Daniel Nilsson Daniel Nilsson Erik Mattson Uppdragsledare
Vinterdäck inverkan påverkan. Gudrun Öberg
Vinterdäck inverkan påverkan? Gudrun Öberg Nya vinterdäcksregler Regeringen beslutade den 22 oktober 2009 om följande ändringar i trafikförordningen från den 15 november 2009 Ge kommunerna möjlighet att,
Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen
Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen 2018-06-19 Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid klaras inte i Göteborgsregionen Dygnsvärden av NO 2 (98-percentil)
Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala
PM 2016-10-06 Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv., Uppsala SLB-analys har på uppdrag av Uppsalahem AB (Annika Billstam) bedömt luftföroreningshalterna för ny bebyggelse längs Luthagsesplanaden i Uppsala
SLB 7:2010. Utsläpp och halter av kväveoxider och kvävedioxid på Hornsgatan
SLB 7:21 Utsläpp och halter av kväveoxider och kvävedioxid på Hornsgatan ANALYS AV TRAFIKMÄTNINGAR UNDER HÖSTEN 29 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholms
Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga
Uppdragsrapport nr 2003:1 Bilaga A. Jesper Lindgren Miljöförvaltningen Göteborg
Underlag till Länsstyrelsens åtgärdsprogram Spridningssimuleringar över kvävedioxid för år 2006 och 2010 i och omkring Göteborg Extern bilaga A Uppdragsrapport nr 2003:1 Bilaga A Jesper Lindgren Miljöförvaltningen
Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Motion 2014:9 av Cecilia Obermüller m.fl. (MP) om hälsoutvärdering av Förbifart Stockholm
FÖRSLAG 2015:38 LS 1405-0598 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2014:9 av Cecilia Obermüller m.fl. (MP) om hälsoutvärdering av Förbifart Stockholm Stockholms läns landsting 33 Landstingsstyrelsen
PM 10 partiklar i trafikmiljö
PM 1 partiklar i trafikmiljö HOOST Mats Gustafsson PM 1 partiklar i trafikmiljö + = Mats Gustafsson PM 1?» masskoncentrationen (µg/m 3 ) i luften av alla partiklar mindre än1 µm.» inandningsbara passerar
Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012
Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Dnr MN-2013-1943 MILJÖFÖRVALTNINGEN Tillsynsavdelning Rapport 2013-09-06 Jonas Neu, 054-540 46 65 miljoforvaltningen@karlstad.se 1 Innehållsförteckning Sammanfattning
Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2009
Handläggare: Tomas Sjöstedt Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 29 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds två dagar i april 29. Övriga lagstadgade
Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad
Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad Hälsoeffekter Där det finns mest luftföreoreningar finns en ökad risk att barn föds underviktiga.
Regeringen har fastställt tio preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft om högsta halt av olika ämnen, se tabell 3.
Bilaga 2 Vilka miljökvalitetsnormer och mål är det som gäller? Miljökvalitetsnormer infördes som begrepp i och med att miljöbalken trädde i kraft 1999. Om en miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar
Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge
1:2016 Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan 16-18 i Borlänge Kalenderåret 2015 Magnus Brydolf och Billy Sjövall SLB-ANALYS: FEBRUARI 2016 Förord Under kalenderåret 2015 mättes halter
Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering
Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering Anders Nylén, SLB-analys The Capital of Scandinavia Del av Miljöförvaltningen i Stockholm SLB-analys är en fristående enhet under förvaltningschefen Vår roll
Exponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys
Exponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2 Boel Lövenheim, SLB-analys Inom OSLVF bor det ca 3 miljoner människor 23 500, knappt 1 %, exponeras för halter över miljökvalitetsnormen. 179 000,
Kv. Stora Frösunda, Solna
LVF 2010:19 Kv. Stora Frösunda, Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR, PM10 Lars Burman SLB-ANALYS, OKTOBER 2010 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i
PM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad
Sid 1(9) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Plan- och byggavdelningen 2018-07-04, reviderad 2019-03-06 Karolina Norlin, 054-540 45 40 PM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad SYFTE Denna PM tas fram för att
Miljöanpassad hastighet på E18 Norrtäljevägen - Utvärdering av mätdata från E18 och Södra länken
SLB 5:2010 Miljöanpassad hastighet på E18 Norrtäljevägen - Utvärdering av mätdata från E18 och Södra länken Christer Johansson & Michael Norman SLB analys Miljöförvaltningen, Stockholm genomfört på uppdrag
Hur ser vår luftkvalitet ut? - UTOMHUSLUFTEN
Hur ser vår luftkvalitet ut? - UTOMHUSLUFTEN Christer Johansson Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms Universitet SLB-analys, Miljöförvaltningen i Stockholm Symposium om Luft och hälsa,
Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala
Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala Mätningar under februari-april år 2017 Magnus Brydolf och Billy Sjövall Utförd på uppdrag av Uppsala kommun [Skriv här]
Exponerings-responssamband från epidemiologiska studier av korttidsexponering, resultat från PASTA, TRAPART m fl studier
Exponerings-responssamband från epidemiologiska studier av korttidsexponering, resultat från PASTA, TRAPART m fl studier Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Vad säger tidsseriestudierna
Luften i Sundsvall 2011
Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV
PM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala
Erik Hävermark Rikshem Box 307 101 26 Stockholm PM 2017-06-02 Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala I följande PM redovisas en beräkning av halten partiklar (PM10)
Fordonsmätningar på Hornsgatan år 2017
Fordonsmätningar på Hornsgatan år 2017 Fordonstyper, bränslen, euroklasser och utsläpp av kväveoxider och partiklar. Jämförelse med år 2009. Lars Burman, Max Elmgren och Michael Norman SLB-analys, mars
I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.
Bakgrund och syfte Mellan 21 april och 31 oktober 2017 utfördes mätningar av partiklar (PM10 och PM2.5) kring Cementas anläggning i Slite på Gotland, mätningarna utfördes på tre platser, se Figur 1. Syftet
Stockholmsförsökets effekter på. Lars Burman Tage Jonson. Luftkvalitet & hälsa. Bertil Forsberg Umeå universitet
Lars Burman Tage Jonson Bertil Forsberg Umeå universitet s effekter på Luftkvalitet & hälsa s mål Antal fordon över innerstadssnittet ska minska med 10-15 % (morgon och eftermiddag) Framkomligheten ska
Svenska miljökvalitetsnormer Åtgärdsprogram - luft
Svenska miljökvalitetsnormer Åtgärdsprogram - luft 1. Reglerna 2. Vad har hänt? Per Andersson, Naturvårdsverket (NV) Per.andersson@naturvardsverket.se Tel. 4610 698 1376 1 1. Reglerna om miljökvalitetsnormerna,
Luftmätningar i Ystads kommun 2012
Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Resultat NO 2 Miljökvalitetsnorm, årsmedelvärde: 40 µg/m 3 Årsmedelvärde, Ystad Centrum: 15,5 µg/m 3 Årsmedelvärde, Lantmännen: 14,1 µg/m 3 Årsmedelvärde, Bornholmstermin: