Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012
|
|
- Kurt Fredrik Lindberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Dnr MN MILJÖFÖRVALTNINGEN Tillsynsavdelning Rapport Jonas Neu, miljoforvaltningen@karlstad.se 1
2 Innehållsförteckning Sammanfattning sid 3 1. Inledning sid 4 2. Mätplatser sid 4 3. Resultat från mätning av luftföroreningar sid Kvävedioxid sid Partiklar sid Flyktiga kolväten (VOC) sid Marknära ozon sid 8 4. Kommentarer sid 9 Bilaga 1 Redovisning av miljökvalitetsnormer och urval av preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft sid 11 Bilaga 2 Mätningar vid Rådhuset sid 13 Bilaga 3 Bensenhalter sid 14 Bilaga 4 PM10-halter Sid 16 Bilaga 5 Metaller och Benso(a)pyren på PM10-filter Sid 16 Bilaga 6 PM2,5-halter 2008 Sid 17 2
3 Sammanfattning Kvävedioxid mättes med passiva provtagare (månadsmedelvärden) vid Rådhuset, vid Hamngatan 16 och vid Stadshuset, Drottninggatan 32. Miljökvalitetsnormen för årsmedelvärde klaras. Vid Hamngatan 16 ligger halterna över preciseringen av miljökvalitetsmålet för Frisk luft som avser årsmedelvärde. Kvävedioxid mäts också med direktvisande instrument vid Hamngatan 32. Miljökvalitesnormen för årsmedelvärde, dygnsmedelvärden och timmedelvärden klaras. Partiklar PM10, partiklar mindre än 10µm, har mätts med direktvisande instrument vid Hamngatan 32. Mätresultaten visar att miljökvalitetsnormerna klaras vid mätplatsen. Beräkningar gjorda med beräkningsprogrammet SIMAIR av PM10 visar att miljökvalitetsnormerna även klaras i övriga delar av centrala Karlstad. Hamngatan och Östra Torggatan har beräknats ha de högsta halterna av kvävedioxid. Halterna ligger över preciseringarna av miljökvalitetsmålet Frisk luft för PM10. Bensen mättes vid Rådhuset och Hamngatan 16, mätningarna visar att miljökvalitetsnormen klaras. Vid Hamngatan ligger halterna över preciseringen av miljökvalitetsmålet Frisk luft för bensen. Beräkningar gjorda med beräkningsprogrammet SIMAIR av bensen visar att miljökvalitetsnormerna klaras även i övriga centrala Karlstad. Ozon mättes vid Randviken (bakgrundsstation) och vid Rådhuset. Månadsmedelsvärdena visar bl.a. att halterna är högre på sommarhalvåret än på vinterhalvåret. Resultaten från sommarmätningarna visar att halterna ligger över preciseringen av miljökvalitetsmålet Frisk luft för ozon. Halterna av svaveldioxid och sot har sedan länge varit låga från att på 1970-talet varit de dominerande luftföroreningsproblemen. På grund av att halterna är så låga mäter vi inte SO 2 och sot. Halterna ligger under miljömålen. 3
4 1. Inledning Miljöbalken började gälla den 1 januari Med balken infördes miljökvalitetsnormer (MKN) för olika föroreningar. Normerna är bestämda utifrån EU-direktiv för utomhusluft och är satta för att skydda mot ohälsa och gäller främst i miljöer där människor vistas utomhus. I dagsläget finns normer för bl.a. kvävedioxid, partiklar PM10 och PM2,5, svaveldioxid, ozon, bensen, benso (a) pyren och metallerna arsenik, kadmium, bly och nickel. Miljökvalitetsnormer redovisas i bilaga 1. Kommunerna och i vissa fall staten är skyldiga att kontrollera att normerna inte överskrids. Om de överskrids måste åtgärdsprogram upprättas som innehåller åtgärder som ska leda till att normerna klaras. I det svenska miljömålssystemet finns även miljökvalitetsmål för Frisk luft.som beskrivs i bilaga 1. Miljökvalitetsmålen har ofta en lägre föroreningshalt som önskad nivå än miljökvalitetsnormerna. Miljöförvaltningen deltar i Urban-projektet som bygger på ett samarbete mellan ett antal svenska kommuner och IVL Svenska Miljöinstitutet. 2. Mätplatser 1. Rådhuset (Urban bakgrundsstation) Här har miljöförvaltningen mätt föroreningar sedan mättes kvävedioxid, ozon och flyktiga organiska kolväten (bensen) med passiva provtagare. 2. Hamngatan 16 (Gaturum) Här mäts flyktiga organiska kolväten (bensen) sedan 1997 med passiva provtagare. Mätning av kvävedioxid med passiva provtagare startades Trafikmängd 2010: fordon per dygn. 3. Stadshuset, Drottninggatan 32 (Gaturum) Mätning av kvävedioxid med passiv provtagare. Väderstation som mäter temperatur, vindriktning och vindhastighet finns på Stadshusets tak. Syftet med mätningen är att se resultatet av Karlstadsbuss övergång till biogas. Trafikmängd 2010: fordon per dygn. 4. Hamngatan 32 (Gaturum) Från och med 2012 mäts partiklar PM10 och NO 2 vid Hamngatan 32. Mätningen görs med eget instrument. Trafikmängd 2010: fordon per dygn. 5. Randviken (Bakgrundsstation) Ozon mäts genom passiva provtagare. 3. Mätning av luftföroreningar 3.1 Kvävedioxid (NO 2 ) Vid förbränningsprocesser bildas kväveoxider som sedan omvandlas till kvävedioxid i luften. Den huvudsakliga källan till kvävedioxid utomhus i tätorter är trafiken. Kvävedioxid irriterar 4
5 luftvägarna och kan försämra lungfunktionen samt kan även förvärra astma. Den bidrar också till försurning av mark och vatten. Kvävedioxidhalterna har haft en nedåtgående trend i svenska tätorter sedan projektets start 1986/87. Mellan 2002 och 2005 verkade trenden ha vänt och halterna ökade, men följdes sedan av två säsonger med milda vintrar och återigen lägre halter. De senaste vintersäsongerna har halterna varit något förhöjda jämfört med de närmast föregående åren. Orsaken till de förhöjda halterna är främst den ökande andelen nya dieselbilar som har en högre andel kvävedioxid i avgaserna. Andra orsaker är det ökande trafikarbetet samt metrologin. Kvävedioxid mättes med passiv mätning vid Rådhuset, Hamngatan 16 och Stadshuset (Drottninggatan 32) samt med direktvisande instrument vid Hamngatan Rådhuset (Urban bakgrund) Kvävedioxidhalterna mäts med passiva provtagare. Detta innebär att de halter som fås är månadsmedelvärden som sedan räknas om till årsmedelvärde. Resultatet visar att miljökvalitetsnormen för år (40 µg/m 3 ) och preciseringen av miljökvalitetsmålet frisk luft för kvävedioxid för år (20µg/m 3 ) klaras, se nedanstående tabell. - Stadshuset, Drottninggatan 32 (Gaturum). Kvävedioxidhalterna mäts med passiva provtagare. Resultatet visar att miljökvalitetsnormen för år (40 µg/m 3 ) och preciseringen av miljökvalitetsmålet Frisk luft för kvävedioxid för år (20µg/m 3 ) klaras, se nedanstående tabell. - Hamngatan 16 Kvävedioxidhalterna mäts med passiva provtagare. Resultatet visar att miljökvalitetsnormen för år (40 µg/m 3 ) klaras. Preciseringen av miljökvalitetsmålet frisk luft för kvävedioxid för år (20µg/m 3 ) klaras inte, se nedanstående tabell. - Hamngatan 32 Mätning med eget direktvisande instrument. Miljökvalitetsnormen för år (40 µg/m 3 ) och preciseringen av miljökvalitetsmålet frisk luft för kvävedioxid för år (20µg/m 3 ) klaras, se nedanstående tabell. Mätplats Uppmätt årsmedelvärde Miljökvalitetsnorm (år) Miljömål (år) Rådhuset 18,4 µg/m 3 40 µg/m 3 20 µg/m 3 Drottningg 32, 18,8 µg/m 3 40 µg/m 3 20 µg/m 3 Hamngatan 16 24,2 µg/m 3 40 µg/m 3 20 µg/m 3 Hamngatan µg/m 3 40 µg/m 3 20 µg/m 3 Tabell 1: Årsmedelvärden för kvävedioxid
6 Kvävedioxidhalter Drottninggatan 32 Hamngatan 16 Rådhuset Miljökvalitetsnorm 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Månadsmedelvärde Diagram 1: Månadsmedelvärden från passiva provtagare Partiklar Partiklar bildas vid ofullständig förbränning av kol, olja, biobränslen och andra drivmedel/bränslen och kan spridas långt genom luftströmmar. Partiklar bildas också då dubbdäck slits på vägbanan samt vid sandningen på hala vintervägar mm. Partiklar är skadliga för människan - de påverkar luftrören och kan orsaka bland annat astma, lungcancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Mätningarna av partiklar i Karlstad sker med ett betastråleinstrument, SM 200. Mätningen går till så att luften sugs in via ett speciellt utformat insamlingshuvud som skiljer av partiklar större än PM10 (10 µm) eller större än 2,5 (2,5 µm) beroende på vad man vill mäta. Partiklar mindre än PM10 alternativt PM2,5 i luften leds in i provtagaren och samlas upp under ca ett dygn på ett filter. Efter ca ett dygn mäts det hur mycket partiklar som finns på filtret, sedan byts filtret automatiskt ut till ett nytt och insamlingen av partiklar för det dygnet startas. Under 2012 har partiklar PM10 mätts vid Hamngatan 32, se nedan. - Partiklar PM10 PM10 (10 µm) är partiklar mindre än en hundradels millimeter i diameter och räknas som slitagepartiklar. De högsta partikelhalterna på gatunivå förekommer på vårvintern (februari april) då vägbanorna torkar upp men inte hunnit sopas och dubbdäck fortfarande används. - Hamngatan 32 (Gaturum) Mätresultaten visar att miljökvalitetsnormen för år (40 µg/m 3 ) och dygn (50 µg/m 3 ) klarades. Preciseringen av miljökvalitetsmålet Frisk luft för PM10 för dygn, 30 µg/m 3, överskrids. Utvärderingströsklarna har ändrats genom Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:4779). Resultaten visar även att de nedre och övre utvärderingströsklarna klaras, se tabell nedan. 6
7 År Högsta dygnsvärdet (µg/m 3 ) Årsmedelvärde (µg/m 3 ) Antal dygn över MKN* (50 µg/m 3 ) Antal dygn över ÖUT* (35 µg/m 3 ) Antal dygn över NUT* (25 µg/m 3 ) Antal dygn ,9 18, , Tabell 2. PM10-halter vid Östra Torggatan 12 (2011) och Hamngatan 32 (2012). * får överskridas 35 dygn per år Under 2010 och 2011 mätte Miljöförvaltningen PM10 halterna på Östra Torggatan men bedömde med stöd av tidigare mätningar och beräkningar att halterna är högre på Hamngatan varför instrumentet flyttades till Hamngatan 32. Partikelhalt, Hamngatan Halt MKN ug/m Diagram 2. PM10-halter under 2012 vid Hamngatan 32. Mätuppehållet under sommaren beror på service och årligt underhåll av mätaren. 3.3 Flyktiga kolväten (VOC) Bensen är en så kallad flyktig organisk förening (VOC). Bensen finns bland annat som tillsats i bensinen och kan ge upphov till cancer. - Rådhuset (Urban bakgrund) Bensenhalten underskrider miljökvalitetsnormen för år (5 µg/m 3 ). Den övre utvärderingströskeln (ÖUT) och nedre utvärderingströskeln klaras. Halterna vid Rådhuset ligger under preciseringen av miljökvalitetsmålet Frisk luft för bensen, se nedanstående tabell. 7
8 - Hamngatan 16 (gaturum) Bensenhalterna underskrider miljökvalitetsnormen för år (5 µg/m 3 ) och den övre utvärderingströskeln (ÖUT) samt den nedre utvärderingströskeln (NUT). Resultaten av mätningarna visar att preciseringen av miljökvalitetsmålen för bensen överskrids, se nedanstående tabell. Eftersom halterna underskrider även NUT innebär detta att kontrollen av bensen kan ske genom objektiv skattning och/eller beräkningar. Några krav på mätningar finns alltså inte. Förvaltningen avser dock att fortsätta mäta bensen. Mätplats Årsmedelvärde MKN ÖUT NUT Miljömål Rådhuset 0,7 µg/m 3 5 µg/m 3 3,5 µg/m 3 2 µg/m 3 1 µg/m 3 Hamng 16 1,02 µg/m 3 5 µg/m 3 3,5 µg/m 3 2 µg/m 3 1 µg/m 3 Tabell 4. Bensenhalter vid Rådhuset (urban bakgrund) och Hamngatan 16 (gaturum). 3.4 Marknära ozon (0 3 ) Ozon är en starkt reaktiv gas som irriterar slemhinnor och lungor och förvärrar astma. Ozon skadar också växtligheten. Marknära ozon bildas när kväveoxider och flyktiga organiska kolväten från bl.a. trafiken reagerar med solljuset. Trenden i Sverige för antalet episoder med höga halter av marknära ozon minskar. Medelhalten av ozon minskar också men i långsammare takt. Trots att det är Naturvårdsverket som ansvarar för mätningarna av marknära ozon mäter miljöförvaltningen ozon för att följa trenden i Karlstad. - Randviken (Regional bakgrund) Mätningen sker med passiva provtagare vid en bakgrundsstation på Randviken. Mätresultaten visar att månadsmedelvärdet av ozon är högre vintern/våren än på sommaren. Normalt brukar halterna vara högre på sommaren än på vintern. se diagram. Ozonhalt, Randviken 80,0 70,0 60,0 50,0 ug/m3 40,0 30,0 20, ,0 0,0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Månadsmedelvärde Diagram 3. Ozonhalter vid bakgrundstationen, Randviken. 8
9 4. Kommentar Kommuner och myndigheter skall enligt bestämmelser i miljöbalken iaktta miljökvalitetsnormer vid planering och planläggning samt att miljökvalitetsnormerna innehålls när de prövar tillstånd, godkännande, utövar tillsyn etc. Regeringen beslutade den 26 april 2012 om reviderade preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft. Preciseringarna görs så att halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper. Preciseringarna definierar vilket miljötillstånd som ska uppnås. Kvävedioxid bildas vid förbränning. Biltrafiken är den största utsläppskällan i de flesta tätorter. Energiproduktion och arbetsmaskiner kan också ge betydande bidrag. Mätningarna och beräkningarna av kvävedioxidhalten visar att miljökvalitetsnormerna klaras. Preciseringen av miljökvalitetsmålet för kvävedioxidhalten i luft överskrids dock. Åtgärder får sänka kvävedioxidhalterna kan t.ex. vara åtgärder inom trafiken i form av infrastrukturplanering, upphandling av mer miljöanpassade fordon och transporttjänster, förbättrad kollektivtrafik med mera. Mätningarna och beräkningarna av PM10-halterna visar att miljökvalitetsnormerna klaras. Preciseringen av miljökvalitetsmålet Frisk luft klaras inte. En dominerande källa till höga halter av grova partiklar (PM10) i gatumiljö i tätorter är slitage av vägbeläggning, bromsar, däck och vägsand. Slitaget uppstår främst vid användningen av dubbdäck. De åtgärder som ger effekt på partikelhalten är bl.a. en minskad användning av dubbdäck, förändrade vägbeläggningar och sänkta hastigheter. Bensenhalterna underskrider miljökvalitetsnormen för år och den övre utvärderingströskeln (ÖUT) klaras. Vid Hamngatan överskrids den nedre utvärderingströskeln (NUT). Om nuvarande minskning fortsätter finns det goda förutsättningar för att det långstiktiga målvärdet som börjar gälla 2020 klaras i tid. Naturvårdsverket ansvarar för att mäta marknära ozon. Miljöförvaltningens mätning av ozon sker som bakgrundsmätning för att följa de långsiktiga trenderna. Utvecklingen i Karlstad följer den nationella trenden där bakgrundshalten av marknära ozon långsamt minskar. Halterna av marknära ozon i Värmland är dock fortfarande så höga att skador sker på skog och grödor under sommarhalvåret och att människor med astma och hjärtlungsjukdomar påverkas negativt under ozonepisoder. Marknära ozon är en så kallad sekundär förorening då ozonet inte släpps ut direkt från olika källor utan bildas genom kemiska reaktioner mellan flyktiga organiska ämnen (NMVOC) och kväveoxider (NOx) i närvaro av solljus. Då bildat ozon är långlivat i luften hinner det färdas långa sträckor. Detta gör att en stor mängd ozon, men även ozonbildande ämnen, importeras med vindar över gränserna till Sverige från Europa. Marknära ozon är därför ett problem som sträcker sig över landsgränserna. Sverige och Karlstad kan bidra till minskningen av marknära ozon genom att minska de svenska utsläppen av ozonbildande ämnen (kväveoxider och flyktiga organiska 9
10 kolväten). Trafik- och energisektorn står för stora delar av de svenska utsläppen men utsläpp från små arbetsmaskiner, utombordsmotorer och användning av lösningsmedel bidrar också. 10
11 Bilaga 1 sid 1(2) Redovisning av miljökvalitetsnormer och urval av preciseringar av miljökvalitetsmålet FRISK LUFT. För vissa luftföroreningar finns bindande miljökvalitetsnormer. Överskrids miljökvalitetsnormerna måste åtgärder vidtas för att miljökvalitetsnormen ska klaras. Miljökvalitetsnormer, till skydd för människors hälsa, finns för närvarande för följande föroreningar: Förorening Norm Medelvärdestid Anm. Kvävedioxid, NO 2 90 µg/m 3 Timmedelvärde Får överskridas 175 gånger per år 60 µg/m 3 Dygnsmedelvärde Får överskridas 7 gånger per år 40 µg/m 3 Årsmedelvärde Svaveldioxid, SO µg/m 3 Timmedelvärde Får överskridas 175 gånger per år 100 µg/m 3 Dygnsmedelvärde Får överskridas 7 gånger per år Bensen 5 µg/m 3 Årsmedelvärde Börjar gälla år 2010 Partiklar, PM10 50 µg/m 3 Dygnsmedelvärde Får överskridas 35 gånger per år 40 µg/m 3 Årsmedelvärde Partiklar PM2,5 25 µg/m 3 Årsmedelvärde Börjar gälla 2015 Kolmonoxid, CO 10 µg/m 3 Dygnsmedelvärde Bly, Pb 0,5 µg/m 3 Årsmedelvärde Ozon, O µg/m 3 Dygnsmedelvärde Till skydd för människors hälsa Arsenik 6 ng/m 3 Årsmedelvärde Innehåll i PM10 fraktionen Kadmium 5 ng/m 3 Årsmedelvärde Innehåll i PM10 fraktionen Nickel 20 ng/m 3 Årsmedelvärde Innehåll i PM10 fraktionen PAH (Benso(a)pyren) 1 ng/m 3 Årsmedelvärde Innehåll i PM10 fraktionen Kommuner och myndigheter skall iaktta miljökvalitetsnormer vid planering och planläggning samt att miljökvalitetsnormerna uppfylls när de prövar tillstånd, godkännande, utövar tillsyn etc. 11
12 Bilaga 1 sid 2 (2) Preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft. Regeringen beslutade den 26 april 2012 om reviderade preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft. Preciseringarna görs så att halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper. Preciseringarna definierar vilket miljötillstånd som ska uppnås. Förorening Kvävedioxid (NO 2 ) NO 2 Timme NO2 År Ozon (O 3 ) Timme 8-timmarsmedel Ozonindex (april-sept) Partiklar (PM 10, PM 2,5) PM10 Dygn PM10 År Preciseringar 60 µg/m 3 (98-percentil ) 20 µg/m 3 80 µg/m 3 70 µg/m µg/m 3 under en timme beräknat som AOT 40-värde* 30 µg/m 3 15 µg/m 3 PM 2,5 Dygn 25 µg/m 3 PM 2,5 År 10 µg/m 3 Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Benso(a)pyren 0,1 ng/m 3 Lättflyktiga organiska ämnen (VOC) Bensen År Butadien År Formaldehyd 1 µg/m 3 0,2 µg/m 3 10 µg/m 3 Korrosion på kalksten < 6,5 µm/år *AOT40 = Under perioden från och med den 1 maj till och med den 31 juli ska det för varje timme mellan klockan 8.00 och bestämmas ett timmedelvärde för ozonhalten. Varje timmedelvärde bestäms som skillnaden mellan den koncentration av ozon som överstiger 80 mikrogram per kubikmeter luft och 80 mikrogram per kubikmeter luft. Skillnaderna summeras först varje dag och sedan till en total summa för hela perioden. 12
13 Bilaga 2 ug/m3 Rådhuset SO2 (µg/m3) SOT (µg/m3) NO2 (µg/m3) Miljökvalitetsnorm NO2 (År) Miljömål NO2 (År) Miljömål sot (2020) Miljömål SO2 13
14 05 /06 06 /07 07/0 8 08/ Bilaga /1 0 10/1 1 11/1 2 µg/m3 Bensen /93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01 /02 02 /03 03 /04 04 /05 Vinterhalvår Rådhuset Hamngatan 16 Miljökvalitetsnorm (År) Miljömål (År)
15 PM10-halter i Karlstad Bilaga 4 Hamngatan (kv Duvslaget) Årsmedelvärde Miljökvalitetsnorm för Antal dygn över Högsta Antal dygn över Antal dygn över dygnsvärdet År (µg/m3) år (µg/m3) MKN (50 µg/m3)* 30 µg/m3, ÖUT* 20 µg/m3, NUT* (µg/m3) , , , , , , , ,2 Östra Torggatan 12 Årsmedelvärde Miljökvalitetsnorm för Antal dygn över Högsta Antal dygn över Antal dygn över dygnsvärdet År (µg/m3) år (µg/m3) MKN (50 µg/m3)* 30 µg/m3, ÖUT* 20 µg/m3, NUT* (µg/m3) , Årsmedelvärde Miljökvalitetsnorm för Antal dygn över Högsta Antal dygn över Antal dygn över dygnsvärdet År (µg/m3) år (µg/m3) MKN (50 µg/m3)* 35 µg/m3, ÖUT* 25 µg/m3, NUT* (µg/m3) , ,8 Hamngatan 32 Årsmedelvärde Miljökvalitetsnorm för Antal dygn över Högsta Antal dygn över Antal dygn över dygnsvärdet År (µg/m3) år (µg/m3) MKN (50 µg/m3)* 35 µg/m3, ÖUT* 25 µg/m3, NUT* (µg/m3) , ,9 * får överskridas 35 dygn per år Observera att utvärderingströsklarna ändrades från den 1 januari Den övre utvärderingströskeln (ÖUT) höjdes från 30 µg/m³ till 35 µg/m³ och den nedre utvärderingströskeln (NUT) höjdes från 20 µg/m³ till 25 µg/m³. Trösklarna får överskridas 35 dygn per år 15
16 Bilaga 5 Metaller och benso(a)pyren på PM10-filtren, april 2010, Ö:a torggatan 12 Förorening Uppmätt halt Miljökvalitetsnorm År NUT ÖUT Arsenik 0,42 ng/m 3 6 ng/m 3 2,4 ng/m 3 3,6 ng/m 3 Bly 2,7 ng/m ng/m Kadmium 0,10 ng/m 3 5 ng/m 3 2 ng/m 3 3 ng/m 3 Nickel 1,4 ng/m 3 20 ng/m 3 10 ng/m 3 14 ng/m 3 Benso(a)pyren) 0,065 ng/m 3 1 ng/m 3 0,4 ng/m 3 0,6 ng/m 3 PM10-filtren för april månad 2010 analyserades med avseende på metallerna arsenik, bly, kadmium, nickel samt den polyaromatiska kolvätet benso(a)pyren. Medelvärdena för april för föroreningarna indikerar att miljökvalitetsnormerna och den nedre utvärderingströskeln (NUT) och övre utvärderingströskeln (ÖUT) klaras 16
17 PM2,5-halter på Hamngatan Bilaga 6 Årsmedelvärde Miljökvalitetsnorm Övre utvärderingströskel Nedre utvärderingströskel Högsta dygnsmedelvärde År (µg/m 3 ) år (µg/m 3 ) (µg/m 3 ) (µg/m 3 ) (µg/m3) , Partiklar PM2,5, partiklar mindre än 2,5 µm, mättes under 2008 vid Hamngatan (kv. Duvslaget). Mätresultaten visar att halterna är låga, miljökvalitetsnormen klaras med god marginal och miljömålen klaras. 17
Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret
Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...
Läs merLuftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad
Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära
Läs merLuften i Sundsvall 2012
Luften i Sundsvall 2012 Miljökontoret jan 2013 Tel (expeditionen): 19 11 90 DOKUMENTNAMN: LUFTEN I SUNDSVALL 2011 ÄNDRAT : 2013-01-31 14:28 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...
Läs merLuftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet
Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Köpings kommun Rapporten skriven av: Lars Bohlin, 2014-12-12 Rapporten finns även att läsa och ladda
Läs merLuften i Sundsvall 2011
Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV
Läs merLuftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016
Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Christina Schyberg 2016-12-16 Allmänt Under vintern 2015/2016 genomfördes luftkvalitetsmätningar
Läs merLuftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar Året 2010 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2011 Luftkvaliteten i Trelleborg... 1 Resultat från mätningar... 1 Året 2009... 1 Miljöförvaltningens rapport
Läs merLuften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.
Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...
Läs merLuften i Sundsvall 2010
Luften i Sundsvall 2010 Sammanfattning Nivåerna av kvävedioxid har varit högre under 2010 och 2011 än under tidigare år. Miljökvalitetsnormen klarades med knapp marginal vid Skolhusallén under 2010. Under
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2014 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2015-08-06 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...
Läs merLuften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr
RAPPORT 1 (7) Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 28 Dnr 28.1127.3 Sammanfattning Miljöförvaltningen har under sommarhalvåret 28 utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå avseende svaveldioxid,
Läs merMiljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010
Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens
Läs merMånadsrapport för luftövervakning i oktober 2018
Februari 19 På uppdrag av Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Malin Fredricsson Författare: Malin Fredricsson På uppdrag av: Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Fotograf: Malin Fredricsson Rapportnummer
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2018 Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg 2019-05-29 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer...
Läs merMiljökontoret. Luften i Sundsvall 2017
Miljökontoret Luften i Sundsvall 2017 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL... 5 3.1 PARTIKLAR... 5 3.2 KVÄVEDIOXID...
Läs merKontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13
Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13 Dnr 2011-MH1675-5 Dnr 2012-MH1639-5 Motala kommun Miljö- och hälsoskyddsenheten Cajsa Eriksson, miljöskyddsinspektör
Läs merRapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386
Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av
Läs merI detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.
Bakgrund och syfte Mellan 21 april och 31 oktober 2017 utfördes mätningar av partiklar (PM10 och PM2.5) kring Cementas anläggning i Slite på Gotland, mätningarna utfördes på tre platser, se Figur 1. Syftet
Läs merEn sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning
Läs merMånadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018
Januari 19 Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 18 På uppdrag av Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Malin Fredricsson, Karin Söderlund Författare: Malin Fredricsson, Karin Söderlund På
Läs merLuften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Umeå kommun Miljö- och hälsoskydd Rapport 2013-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar 2012 från
Läs merLuften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2007-03 Sammanfattning Uppmätta halter av kvävedioxid (NO 2 ) som dygns- och
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2016 Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg 2017-05-18 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer...
Läs merRegeringen har fastställt tio preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft om högsta halt av olika ämnen, se tabell 3.
Bilaga 2 Vilka miljökvalitetsnormer och mål är det som gäller? Miljökvalitetsnormer infördes som begrepp i och med att miljöbalken trädde i kraft 1999. Om en miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2017 Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg 2018-06-15 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer...
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2016-08-17 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN Sommaren 2005 Vintern 2005/2006 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2006:13 Miljöförvaltningen
Läs merLuften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar
Läs merLuftrapport Miljö- och byggnämnden. 17 juni 2010, 56
Luftrapport 2009 Miljö- och byggnämnden 17 juni 2010, 56 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2009, Burlövs kommun Johan Rönnborg Samhällsbyggnadsförvaltningen, område Miljö Samhällsbyggnadsförvaltningen
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2003 VINTERN 2003/04 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2004:9 Miljöförvaltningen
Läs merLuften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, 2008-11-03 2009-11-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av kvävedioxidmätningar (NO2) vid Storgatan 113 öst på stan under perioden
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(7) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort Sammanfattning Mätningar av kvävedioxid och partiklar i luften på Viktoriagatan har nu pågått kontinuerligt
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2008 och vinterhalvåret 2008/2009 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Amir Ghazvinizadeh Rapport 2010:5 Miljöinspektör Miljöförvaltningen
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet
RAPPORT 2018-06-30 MBN 18-106 421 Inledande kartläggning av luftkvalitet Bjurholms kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 916 81 Bjurholm Storgatan 9 0932-140 00 0932-141 90 kommunen@bjurholm.se
Läs merInformation om luftmätningar i Sunne
Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på
Läs merLuften i Lund: Rapport för vinterhalvåret Miljöförvaltningen
Luften i Lund: Rapport för vinterhalvåret 2008-2009 Miljöförvaltningen RAPPORT 2 (13) Innehållsförteckning Sammanfattning och resultat... sid 3 Svaveldioxid. sid 3 Kvävedioxid.. sid 3 Ozon.. sid 3 Bensen..
Läs merLuftmätningar i urban bakgrund
Luftmätningar i urban bakgrund Linköpings kommun, Miljökontoret 213 Helga Nyberg Linköpings kommun linkoping.se Mätningar i Linköpings tätort Miljökontoret har sedan vinterhalvåret 1986/87 undersökt bakgrundshalter
Läs merObjektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun
Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun 1. Inledning Samtliga svenska kommuner är skyldiga att kontrollera luftkvaliteten i kommunen och jämföra dessa
Läs merLuftrapport Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53. Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1
Luftrapport 2008 Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53 Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2008, Burlövs kommun Johan Rönnborg
Läs merLuftkvalitetsstrategi i Motala kommun
Luftkvalitetsstrategi i Motala kommun 2018-2019 Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Miljökvalitetsmål FRISK LUFT NO 2 PM 10 bensen Motala kommun
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2009
Handläggare: Tomas Sjöstedt Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 29 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds två dagar i april 29. Övriga lagstadgade
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2002 VINTERN 2002/03 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2003:4 Miljöförvaltningen
Läs merLuftföroreningar i de Värmländska tätorterna
Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna Vilka är det som har störst betydelse och vilka är hälsoeffekterna? Var kommer föroreningarna ifrån? Projekt Samverkan 2012-2014 Resultat Åtgärder Kvävedioxid
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2016
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(13) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2016 Sammanfattning Miljönämnden utför på kommunstyrelsens uppdrag den kontroll av luftkvalitet som kommunen
Läs merPM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala
Erik Hävermark Rikshem Box 307 101 26 Stockholm PM 2017-06-02 Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala I följande PM redovisas en beräkning av halten partiklar (PM10)
Läs merPassiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2015:7
Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari 2015 Rapportserie 2015:7 Luftmätningarna är utförda av bygg- och miljökontoret i Norrköping. Ansvarig för denna rapport är Pontus Edqvist. Vid frågor
Läs merNorra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen
Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Ann-Christine Stjernberg Miljöutredare, SLB-analys, Kvällens upplägg Luftföroreningar i Stockholm normer och mätningar
Läs merSammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora
Sammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora Mätperiod 2017-01-01 till 2017-12-31 Magnus Brydolf och Billy Sjövall På uppdrag av Mora kommun [Skriv här] SLB 1:2018 Innehållsförteckning
Läs merUndersökning av luftkvalitet i Mariestad
Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Miljö- och byggnadsförvaltningen 2014-08-13 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Meteorologiska förhållanden... 3 Mätningar... 4 Resultat... 4 Partikeldeposition... 4
Läs merLuftkvalitetsmätningar vid E4 i centrala Skellefteå under
Luftkvalitetsmätningar vid E4 i centrala Skellefteå under 2015 2016-03-29 Sammanfattning Skellefteå kommun utför kontinuerliga mätningar av kväveoxider och partiklar vid E4 i centrala Skellefteå. I denna
Läs merMätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008
Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.
Läs merPassiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2016:4
Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari 2016 Rapportserie 2016:4 Luftmätningarna är utförda av bygg- och miljökontoret i Norrköping. Ansvarig för denna rapport är Pontus Edqvist. Vid frågor
Läs merLuftrapport Miljö- och byggnämnden. 25 augusti 2011, 50
Luftrapport 2010 Miljö- och byggnämnden 25 augusti 2011, 50 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2010, Burlövs kommun Johan Rönnborg Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen
Läs merLuftkvalitetsmätningar vid E Luftrapport
Luftkvalitetsmätningar vid E4 2018 Luftrapport Datum: 2019-04-24 1 Sammanfattning Skellefteå kommun utför kontinuerliga mätningar av kväveoxider och partiklar vid E4 i centrala Skellefteå. I denna rapport
Läs merLuft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft
Mätare för NO2 på lyktstolpe, Ödsmåls gamla kyrkogård Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2018-2022 1 Innehållsförteckning Syfte Bakgrund och målsättning Samverkansområdet geografiska utbredning
Läs merLuftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft
SAMMANSTÄLLNING Sidan 1 av 5 Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft Beräknade luftföroreningshalter i tätorter I början av 26 genomförde Luftvårdsförbundet, tillsammans med SMHI och länets kommuner,
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet
2018-06-27 Inledande kartläggning av luftkvalitet VILHELMINA KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Vilhelmina kommun 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation
Läs merInformation om luftmätningar i Sunne
Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun
Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun Miljöenheten Jörgen Sikström 2017-09-13 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation till de svenska
Läs merLuften i Umeå Sammanställning av mätresultat från
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från Norra Obbolavägen 2011 Dokumenttyp Rapport Dokumentägare Miljö- och hälsoskydd Dokumentinformation Årlig mätning av luftkvalitet i Umeå Dokumentnamn Luften
Läs merPM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad
Sid 1(9) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Plan- och byggavdelningen 2018-07-04, reviderad 2019-03-06 Karolina Norlin, 054-540 45 40 PM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad SYFTE Denna PM tas fram för att
Läs merLuften i Sundsvall 2009
Luften i Sundsvall 2009 Sammanfattning Inga miljökvalitetsnormer för luftföroreningar överskreds under 2009 i miljökontorets mät- kvävedioxid och sannolikt kommer värdena på helårsbasis att ligga nära
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet
2017-06-26 Inledande kartläggning av luftkvalitet VILHELMINA KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Evelina Öhgren 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation
Läs merPM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna
Pernilla Troberg Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm PM 2017-12-13 Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna I följande PM redovisas beräknade halter av partiklar (PM10) och kvävedioxid
Läs merKartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun
2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2
Läs merPassiva gaturumsmätningar i Norrköpings tätort
Passiva gaturumsmätningar i Norrköpings tätort Vintern 2004 RAPPORT 2004:2 2 Passiva gaturumsmätningar i Norrköpings tätort, vintern 2004 Innehåll Sammanfattning...... 4 1 Inledning..... 5 2 Uppdrag och
Läs merTätortsprogram i Kronobergs län. Resultat från mätningar 2012
Tätortsprogram i Kronobergs län Resultat från mätningar 212 Eva Hallgren Larsson November 213 Tätortsprogram i Kronobergs län, resultat 212... 2 Sammanfattning... 2 Program... 2 Resultat... 4 Kvävedioxid,
Läs merLuftmätningar i Luleå 2010
projekt RAPPORT augusti 2011 MILJÖKONTORET Luftmätningar i Luleå 2010 www.lulea.se/luft Per Andersson Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 Luleå Besök oss: Rådstugatan 11 Telefon: 0920-45 30 00
Läs merLuften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar Miljöförvaltningen
Luften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar 1990 2010 Miljöförvaltningen RAPPORT 2 (19) Innehållsförteckning Sammanfattning... sid 3 Metod.. sid 3 DOAS sid 3 Partikelmätare. sid 4 Miljökvalitetsnormer
Läs merLUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET
Miljöförvaltningen RAPPORT Diarienummer 2005-10-17 2005.2261.3 1(8) LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET 2005 Sammanfattning Miljöförvaltningen utför kontinuerliga luftkvalitetsmätningar avseende
Läs merRen regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Tjörns kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg
Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Tjörns kommun 2015 Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 4 Utredningskommun
Läs merPM Luftutredning Risängen 5:37, Norrköpings kommun. Bakgrund. Beskrivning av uppdraget. Underlag
Uppdragsnr: 10188751 1 (5) PM 2013-12-04 Luftutredning Risängen 5:37, Norrköpings kommun Bakgrund WSP Environmental har fått i uppdrag att upprätta miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och planbeskrivning
Läs merRapport avseende luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun år 2012 samt luftmätningsdata för åren
Rapport avseende luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun år 2012 samt luftmätningsdata för åren 1990 2012 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod... 1 DOAS... 1 Partikelmätare...
Läs merPM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen
Bo Bergman Bo Bergman Fastighetsutveckling AB Polhemsgatan 12 171 58 Solna PM 2017-10-19 Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen I följande
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA
1(19) Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2011 och vinterhalvåret 2011/2012 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Anna Kristoffersson Miljöinspektör Rapport 2013:8 Miljöförvaltningen
Läs merLuften i Malmö. Årsrapport 1999
Luften i Malmö Årsrapport 1999 11/2000 Luften i Malmö Årsrapport 1999 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 2 Var i Malmö mäts luftföroreningar? 3 Gränsvärden och miljökvalitetsnormer 4-5 Vädret under
Läs merHandlingsplan för. utomhusluft
Handlingsplan för utomhusluft INNEHÅLL Långsiktigt arbete för frisk luft 3 Luften påverkar människor och miljön 4 Luften i Västerås 7 Det här gör Västerås stad 13 Långsiktigt arbete för frisk luft Sverige
Läs merLuft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft
8 januari kl 10.19. Soluppgång över Dalsland. Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2019-2023 1 Innehållsförteckning sidan Syfte 2 Bakgrund och målsättning 2 Samverkansområdet geografiska utbredning
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA
1(18) Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2010 och vinterhalvåret 2010/2011 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Anna Kristoffersson Miljöinspektör Rapport 2013:7 Miljöförvaltningen
Läs merLuftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013
Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Partikelmätare...
Läs merLuftmätningar i Ystads kommun 2012
Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Resultat NO 2 Miljökvalitetsnorm, årsmedelvärde: 40 µg/m 3 Årsmedelvärde, Ystad Centrum: 15,5 µg/m 3 Årsmedelvärde, Lantmännen: 14,1 µg/m 3 Årsmedelvärde, Bornholmstermin:
Läs merResultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2012
Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 3 juni 212 Miljöförvaltningen: Torsten Nilsson Dnr 27-1822 MILJÖNÄMNDEN Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Mätplatser och mätningar...
Läs merLuften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden 2008-01-01 2008-12-31 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2008-02 Sammanfattning I denna rapport redovisas mätresultat
Läs merLuftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2015 samt luftmätningsdata för åren
Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2015 samt luftmätningsdata för åren 1990 2015 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Metod i gatunivå...
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2013
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2013 Sammanfattning Miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar (PM 10) överskrids inte i Halmstads
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2014
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(10) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2014 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsnämnden utför på kommunstyrelsens uppdrag lagstadgade mätningar
Läs merLUFTEN I LUND RAPPORT FÖR SOMMARHALVÅRET 2006
Miljöförvaltningen RAPPORT Diarienummer 2006-10-27 2006.0384.14 1(14) LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR SOMMARHALVÅRET 2006 Sammanfattning Miljöförvaltningen utför kontinuerliga luftkvalitetsmätningar avseende
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2015
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(12) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2015 Sammanfattning Miljönämnden utför på kommunstyrelsens uppdrag lagstadgade mätningar av luftkvalitet.
Läs merÅrsrapport för Svedala kommun
Årsrapport för Svedala kommun - 2018 Kontroll av luftkvalitet inom samverkansområdet Skåne Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Kontrollkrav inom samverkansområdet... 5 Miljökvalitetsnormer, utvärderingströsklar
Läs merLuften i Lund: Rapport för 2009 med jämförande mätningar Miljöförvaltningen
Luften i Lund: Rapport för 2009 med jämförande mätningar 1990 2009 Miljöförvaltningen RAPPORT 2 (16) Innehållsförteckning Sammanfattning... sid 3 Metod.. sid 3 DOAS sid 3 Partikelmätare. sid 4 Miljökvalitetsnormer
Läs merMiljöförvaltningen i Göteborg sammanställer
Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JUNI 2013 FRÅN Luftkvaliteten i Göteborgsområdet Årsrapport 2012 Miljöförvaltningen i Göteborg sammanställer varje år en rapport över luftkvaliteten i Göteborgsområdet.
Läs merObjektiv skattning av luftkvalitet Dorotea kommun
Objektiv skattning av luftkvalitet Dorotea kommun Miljöenheten Jörgen Sikström 2018-06-12 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation till de svenska miljökvalitetsnormerna
Läs merRen regionluft. Beräkningar av kvävedioxid i Kungsbacka kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg
Ren regionluft Beräkningar av kvävedioxid i Kungsbacka kommun 2015 Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 4 Utredningskommun
Läs merRAPPORT. Spridningsberäkningar, Kållered köpstad MÖLNDALS STAD GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS LUFTUTREDNING UPPDRAGSNUMMER
MÖLNDALS STAD Spridningsberäkningar, Kållered köpstad UPPDRAGSNUMMER 1321566000 LUFTUTREDNING GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS LEIF AXENHAMN Sammanfattande bedömning Spridningsberäkningar har utförts för Kållered
Läs merLuftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren
Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren 1990 2016 Miljöförvaltningen 2017-01-19 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Metod i
Läs merMiljösituationen i Malmö
Frisk luft Förutsättningarna för att få en bra luftkvalitet i Malmö är goda. Det kustnära läget med ett blåsigt klimat och platt topografi innebär att omblandningen av luften är förhållandevis god. Den
Läs merKompletterande Luftkvalitetsutredning Packhusgatan
Beräkningar av luftkvalietet vid detaljplan för Tullholmssågen 4 m.fl. Karlstad Kommun Kompletterande Luftkvalitetsutredning Packhusgatan Göteborg 2019-02-12 Kompletterande Luftkvalitetsutredning Packhusgatan
Läs merÅrsrapport för Landskrona kommun
Årsrapport för Landskrona kommun - 2017 Kontroll av luftkvalitet inom samverkansområdet Skåne Innehåll Innehåll... 2 Förord... 3 Inledning... 4 Kontrollkrav inom samverkansområdet... 5 Miljökvalitetsnormer,
Läs mer