Handlingsplan för. utomhusluft

Transkript

1 Handlingsplan för utomhusluft

2 INNEHÅLL Långsiktigt arbete för frisk luft 3 Luften påverkar människor och miljön 4 Luften i Västerås 7 Det här gör Västerås stad 13

3 Långsiktigt arbete för frisk luft Sverige har ett miljömålssystem med syftet att vi ska lösa aktuella miljöproblem och inte lämna över dem till nästa generation. Ett av miljömålen är frisk luft vilket betyder att luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Under senare år har forskning visat att luftföroreningar står för stora samhällskostnader och att defi nitionen på frisk luft inte uppfylls. Inom EU har man tagit fram acceptanshalter för utomhusluft, även kallat lågrisknivåer. Dessa har implementerats i svensk lagstiftning i form av miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Miljökvalitetsnormerna måste samtliga kommuner i landet uppfylla, eller åtgärda för att nå. I Västerås finns ett antal styrande dokument som anger det långsikta arbetet för miljöarbetet. Ett av dessa dokument är Miljöprogrammet där luftfrågan lyfts i följande målsättningar: Förekomsten av miljö- och hälsoskadliga ämnen i luft, mark och vatten ska minska Västeråsarna ska kunna leva i en säker och hälsosam bebyggelsemiljö med frisk luft, ljudnivåer och radonhalter under nationella riktvärden och strålningsnivåer som inte är skadliga I Miljöprogrammet anges också Västerås stads ambitioner att exempelvis: Skapa rutiner för att säkra att nivåerna för utomhusluft ligger under gällande miljökvalitetsnormer Verka för en minskad användning och spridning av miljö- och hälsoskadliga ämnen Skapa förutsättningar för mätningar av skadliga ämnen i luft, mark och vatten 3

4 Luften påverkar människor och miljön Enligt Socialstyrelsen upplever nästan hälften av den svenska befolkningen luftföroreningar som besvärande. De vanligaste besvären är trötthet, känsla av att vara tung i huvudet, huvudvärk, irritation, täppt eller rinnande näsa. Dessutom har tio procent av befolkningen astma och är därför extra känsliga för förorenad luft. Förutom hälsan påverkar luftföroreningar miljön negativt. De leder exempelvis till skador på växter, försurning och övergödning. De påskyndar nedbrytningen av metaller, kalksten, gummi och plaster samt skadar eller smutsar ner kulturhistoriskt värdefulla byggnader, statyer och fornlämningar. 4

5

6

7 Luften i Västerås I Västerås har luften övervakats under många år. Generellt är luftkvalitén god, men det fi nns områden där det behövs förbättringar. De ämnen som ligger nära gränsen för gällande gränsvärden är partiklar och kvävedioxid, två ämnen som har trafi ken som största källa. Ett av målen med handlingsplanen är att få ner dessa nivåer så att staden med god marginal klarar kraven i lagstiftningen. För att kontrollera luftkvalitén görs mätningar där människor vistas, i gaturumsmiljö och i bakgrundsmiljö. Mätning ger en exakt bild av föroreningen vid mätplatsen, men ger en sämre bild av spridningen över hela staden. För att komma tillrätta med detta har en emissionsdatabas tagits fram som med hjälp av beräkningar ger en övergripande bild av spridningen av föroreningar. Idag förfogar Västerås stad över två olika luftmätningsinstrument. Ett instrument mäter partiklar (PM10 och För att kunna förebygga och åtgärda eventuella luftföroreningar finns följande strategier: Säkerställa kontinuitet och kvalitet i övervakningen av luftkvalitén Sprida kunskap om luftföroreningars påverkan på människors hälsa och miljön Förebygga de problem som kan uppstå redan i stadsplaneringen PM 2,5) och ett mäter kvävedioxid (NO2), svaveldioxid (SO2) och marknära ozon (O3). Övriga ämnen mäts indikativt, det vill säga att mätningen ger en fi ngervisning om hur situationen för ett visst ämne ser ut. Dessa mätningar görs i huvudsak med passiva provtagare. En passiv provtagare består av ett fi lter som luften passerar. Luftföroreningar fastnar i fi ltret som sedan analyseras. 7

8 KVÄVEDIOXID (NO2 µg/m3 luft Gränsvärde 32 µg/m NO2 Kvävedioxid är ett av de ämnen där miljökvalitetsnormens gränsvärden oftast överskrids i Sveriges kommuner. Ämnet bildas vid all typ av förbränning och kan ge negativa effekter på människors hälsa och miljön. I naturen orsakar nedfall av kvävedioxid försurning och övergödning. Hos människor är ämnet irriterande för luftvägarna, främst för astmatiker och andra känsliga personer. Bakgrundshalterna av kvävedioxid i Sverige minskade under 1990-talet och har sedan dess legat på en relativt jämn nivå. Den största källan av kvävedioxid till atmosfären kommer från trafi ken och det är vid de mest trafi kerade vägarna som halterna oftast ligger för högt, trots de låga bakgrundshalterna. Kvävedioxid mäts kontinuerligt på den mätstation som är placerad på Stadshusets tak. Kolmonoxid (CO) Kolmonoxid bildas vid ofullständig förbränning och den största bidragskällan är biltrafi ken. Efter införandet av katalysatorrening på fordon har kolmonoxidhalten i svenska städer minskat så mycket att det inte längre anses vara ett problem. Halterna kan dock öka ifall många äldre bilar samlas på samma ställe. Kolmonoxid blockerar blodets förmåga till syreupptag och kan leda till kärlkrampsymptom hos personer med hjärtbesvär. Marknära ozon (O3) Bakgrundshalterna av marknära ozon på landsbygden ökar i Sverige. I städerna däremot ser man lägre halter, då ozon reagerar med kväveoxiden från bilarnas avgaser och bildar kvävedioxid. Ozon är ett långlivat ämne som sprids till Sverige från Europas mer tätbefolkade områden. De högsta halterna fi nns i södra Sverige och halterna sjunker generellt sett längre norrut. Det är främst astmatiker och andra känsliga personer som påverkas av höga halter marknära ozon. I Västerås mäts halterna kontinuerligt av en mätstation som sitter på Stadshusets tak. Svaveldioxid (SO2) Höga halter av svaveldioxid var tidigare ett stort problem i industristäder, men halterna har minskat 8

9 och fortsätter att minska i och med strängare krav och bättre svavelrening av eldningsolja. Halten av svaveldioxid i atmosfären är idag låg och ligger långt under gränsvärdena i hela Sverige. Svaveldioxid bedöms inte längre vara en fara för vår hälsa. I Västerås mäts halterna kontinuerligt av en mätstation som sitter på Stadshusets tak. Partiklar (PM10, PM2,5) 1 Partiklar är den luftförorening som anses orsaka störst hälsoproblem i svenska städer. Långtidsexponering av partiklar kan leda till tidigarelagd dödlighet i hjärtoch kärlsjukdomar samt lungsjukdomar. Det kan också innebära en ökning av medicinering och sjukhusinäggningar på grund av att allt fl er upplever förvärrad astma och andra besvär från luftvägarna. Den stora bidragande källan till höga partikelhalter i städerna är slitage av vägbeläggning, bromsar, däck och vägsand. Slitaget är som störst där dubbdäck används på snöfria vägbanor och det är där man kan se de högsta halterna av grövre partiklar. Utsläppen av partiklar minskade kraftigt i Sverige under slutet av 1980-talet, men har under 2000-talet legat på en jämn nivå. I Västerås har mätningar av PM10 genomförts på Stora gatan sedan Årsmedelvärdena har legat på en konstant halt nära men ändå under den nedre utvärderingströskeln. 2 µg/m3 luft Pm Gränsvärde 28 µg/m3 1 Partiklar med en diameter mindre än 10 mikrometer (PM10) respektive 2,5 mikrometer (PM2,5). 2 Utvärderingströsklar beskriver vid vilken nivå av luftföroreningar olika insatser behövs. 9

10 Bensen (VOC) µg/m3 luft 0,8 VOC Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Polycykliska aromatiska kolväten bildas vid ofullständig förbränning och de största utsläppskällorna kommer från hushållens uppvärmning, el- och värmeproduktion samt metallproduktion. Trafi ken utgör en mindre, men betydande, del av de totala utsläppen idag. 0,7 0,6 0,5 0, Gränsvärde 3,5 µg/m Bensen är ett cancerframkallande ämne som hör till gruppen fl yktiga organiska ämnen (VOC). Ämnet sprids från bland annat bensinbilar, vedeldning, fritidsbåtar och petrokemisk industri. Vägtrafi k är en av de viktigaste utsläppskällorna då bensin innehåller bensen. Bensen orsakar lungcancer. Det fi nns idag ingen känd nivå när människor påverkas av ämnet. Bensenhalterna har sjunkit mycket sen början av 1990-talet, dels tack vare att halten bensen i bensin minskat och dels på den tekniska utvecklingen av motorfordon med förbättrade katalysatorer. Halterna av bensen i luften förutspås sjunka ytterligare, men i långsammare takt än tidigare. PAH är en stor grupp föreningar där den viktigaste markören är ämnet bens(a)pyren. Bens(a)pyren är cancerframkallande och tros stå för hälften av alla cancerfall orsakade av PAH i tätorterna. På orter där vedeldning är vanligt kan halterna av bens(a)pyren ligga högt under den kallaste delen av året, liksom på de mest trafi kerade vägarna. Under första halvåret av 2012 gjorde Luftvårdsförbundet en mätning av PAH i Västerås gaturum. Resultaten var långt under gränsvärdet men mätningen visade också att lågrisknivån överskreds under januari och februari, vilket motiverar en helårsmätning. METALLER Metallerna bly, kadmium, arsenik, nickel och kvicksilver mättes av Luftvårdsförbunden under första halvåret av Resultatet visade att halterna ligger långt under respektive gränsvärde. Exponeringen av bly har minskat kraftigt sedan 1990-talet. Exponeringen sker idag huvudsakligen via livsmedel. Blyförgiftning kan leda till skador på nervsystemet och ge effekter på hjärnans utveckling hos foster och barn. 10

11 Utsläpp av kadmium till luft sker främst vid sopförbränning, metalltillverkning och förbränning av fossila bränslen. Mycket av det kadmium som släpps ut i luften tas upp av växter, vilket leder till att människor får i sig kadmium via födan. Kadmium kan ge störd njurfunktion och försvagning av skelett. Arsenik härstammar från berggrunden och ursprungligen var det metallindustrin som var den största utsläppskällan. Idag har kraven på reningsteknik minskat utsläppen från industrin och istället transporteras arsenik i luftmassan från andra länder. Arsenik i omgivningsluften kan orsaka lungcancer. Nickel transporteras till Sverige via luftmassan från andra länder. Nedfallet är dock väldigt lågt. Nickel i omgivningsluften kan orsaka lungcancer. Kvicksilver kommer främst från förbränning av kol, utsläpp från metallindustri och guldutvinning genom amalgamering. Människan exponeras för kvicksilver huvudsakligen genom att äta insjöfi sk och vissa stora havsfi skar. Eftersom kvicksilver har en så komplicerad omvandling i naturen har EU fastslagit en särskild kvicksilverstrategi för att sänka halterna av kvicksilver i miljön. Strategin innehåller tjugo åtgärder för att minska utsläpp, användning, tillförsel och efterfrågan av kvicksilver inom EU och globalt. 11

12

13 Det här gör Västerås stad Handlingsplanen innehåller ett antal effektmål och åtgärder som ska bidra till utvecklingen och kontrollen av luftkvalitén i Västerås. Syftet är att se till att Västerås har god luftkvalité både nu och i framtiden. Luftkvalitén ska inte utsätta människor för obehag eller sjukdomar. FÅ MED LUFTFRÅGOR I STADENS PLANERING Vid all stadsplanering ska hänsyn till utomhusluften fi nnas med. Ett verktyg, en emissionsdatabas, har tagits fram som identifi erar områden i staden där luftkvalitén antingen redan är dålig eller riskerar att bli dålig. Tack vare beräkningar kan man se var riskområdena fi nns och där hänsyn måste tas för att luften inte ska försämras ytterligare. Dessutom ska utsläpp av luft samt vilka förändringar i trafi kfl öden som uppstår, ingå i miljökonsekvensbeskrivningar vid ändringar av stadsmiljön. BEVAKA UTOMHUSLUFTEN Enligt lag ska Västerås stad informera invånarna om stadens luftkvalité. Det gäller såväl kontroll genom mätning, beräkning som objektiv skattning. Idag presenteras en del mätdata på Västerås stads hemsida och uppdateras en gång per år. MINSKA ANVÄNDNINGEN AV LÖSNINGSMEDEL I VÄSTERÅS Användningen av lösningsmedel i verksamheter inom Västerås stad ska minska med fem procent per treårsperiod och ge en total minskning med 20 procent till år Genom regelbunden tillsyn på verksamheter ska användningen av lösningsmedel inom Västerås minska. Det gäller bland annat verksamheter som använder mer än 500 kg lösningsmedel per år. 13

14 ÖKA KUNSKAPEN Genom att sprida kunskap om luftföroreningar och hur de uppstår, till invånarna och verksamheterna i Västerås stad, ökar också medvetenheten om de problem som luftföroreningar orsakar och kan lättare förebyggas eller åtgärdas. Information om utomhusluft och dess påverkan ska fi nnas med i minst fem informationskampanjer per år. Exempelvis Cykla till jobbet-kampanjen. MINSKA TRAFIKENS PÅVERKAN PÅ LUFTEN I VÄSTERÅS Eftersom trafi ken är det största bidraget till luftföroreningar och en minskning av trafi kmängden har direkt effekt på luftkvalitén, hanteras den frågan i Västerås stads Trafi kplan. I trafi kplanen ingår åtgärder som kommer att påverka luftkvalitén på sikt i Västerås. MÅL FÖR LÄGRE HALTER Halterna av samtliga ämnen som redovisas i handlingsplanen ska vara under övre utvärderingströskeln senast år

15

16 Västeråsbarometern.se där får du veta hur västeråsaren mår. Produktion: Västerås stad, Konsult och Service Illustrationer: Tobias Flygar, Studio Flygar.