Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss
|
|
- Hans Forsberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftföroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen.
2 Ren luft åt alla! Redan i 1300-talets London fanns problem med luftföroreningar då man eldade stenkol för att värma sina hus. Det var så illa att kungen (Edward I) förbjöd koleldning under vissa perioder. Idag bidrar trafiken, vissa industrier och vedeldning för bostadsuppvärmning till luftproblemen. Sverige både importerar och exporterar luftföroreningar. Luftföroreningar kan leda till sjukdomar och förkorta livslängden hos människor. De bidrar även till växtskador, korrosion, övergödning, försurning och klimatförändringar. Sveriges riksdag har antagit ett miljömål: Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Det finns också lagar, så kallade miljökvalitetsnormer som anger hur mycket föroreningar som får finnas i luften. Då luftens kvalitet inte bara är en fråga för oss i Sverige finns även EU-regler som måste följas. I Lund arbetar kommunen på många sätt med luftkvalitetsfrågan. I Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling LundaEko, finns mål för vår luftmiljö. Inspector Green och hans kollegor jagar luftens skurkar och gör sitt bästa för att oskadliggöra dem. För att kontrollera halterna av luftföroreningarna, och se till att vi följer mål och lagar utför vi olika slags mätningar. Vi mäter bland annat halter av kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ), marknära ozon (O 3 ) och partiklar (PM10).
3 Kväveoxider NO X Källa: Den huvudsakliga källan för kvävedioxid är trafiken. Vid all förbränning bildas kvävemonoxid (NO) som sedan oxideras till kvävedioxid (NO 2 ). Halterna av kväveoxider i luften är högre under rusningstid, på vintern när eldning för uppvärmning behövs och under vindstilla perioder. Effekter: Kvävedioxid påverkar luftvägarna och kan ge upphov till irritation och nedsatt lungfunktion genom vävnadsskador. Detta kan påverka lungornas förmåga att försvara sig mot andra luftföroreningar och infektioner. Personer med astma är särskilt utsatta. Åtgärder: Halterna av kvävedioxid har minskat i Sverige sedan början av talet till följd av skärpta avgaskrav på motorfordon. Då trafikmängden samtidigt ökat NO x -pojken förekommer i de flesta sammanhang där det sker förbränning. har dock minskningen av kvävedioxidhalten varit långsam. För att verkligen få ner kvävedioxidhalterna måste motorfordonstrafiken minska.
4 Svaveldioxid SO 2 Källa: Svaveldioxid bildas vid förbränning av svavelhaltiga bränslen som olja och stenkol. Tack vare minskat svavelinnehåll i eldningsolja och fordonsbränslen har halterna sjunkit. Men fortfarande används svavelhaltiga bränslen av exempelvis sjöfarten. Vulkanutbrott är också en stor källa till svavelutsläpp. Effekter: Vid högre halter ger svaveldioxid irritation av luftvägarna. Utsläppen av svaveldioxid bidrar till sur nederbörd som skadar mark, skog, sjöar och vattendrag. Svaveldioxid kan även orsaka söndervittring av byggnader och fornminnen. Åtgärder: Halterna av svaveldioxid i Sverige har minskat stadigt och är idag låga efter att ha varit det dominerande luftföroreningsproblemet på och 70-talet. Detta beror främst på att svavelinnehållet i bränslen har sänkts genom lagstiftning. Import av luft med höga halter av svaveldioxid har minskat genom internationella överenskommelser om minskade utsläpp. Doktor Svaveldioxid spred förr stora mängder dödande syra över skog och mark
5 Bly Pb Källa: Bensin var tidigare en stor blykälla men 1995 totalförbjöds bly i bensin. Bly är en global miljöförorening som förekommer allmänt i miljön. Bly och andra metaller frigörs vid förbränning av fossila bränslen, biobränslen eller avfall. Större delen av de metaller som genom åren släppts ut i luften finns fortfarande kvar i marken där de fallit ned. Effekter: Redan vid mycket låga doser ger bly skador på nervsystemet. Speciellt barn och foster är känsliga för bly då det kan skada hjärnans utveckling. Andra effekter som kan uppträda vid relativt låg exponering är hämmad blodbildning, nedsatt hörsel, njurpåverkan och minskad skelettillväxt hos barn. Besten Bly är idag till största delen oskadliggjord. Åtgärder: Bly har minskat under senare år, framför allt på grund av att bly i bensin tagits bort. Blyhalten i utomhusluften anses inte längre utgöra något problem.
6 Ozon O 3 Ozon finns både nära marken och i de högre luftlagren (stratosfären). Beroende på var ozonet finns har det helt olika påverkan på miljön. Marknära ozon Källa: Marknära ozon bildas genom kemiska reaktioner mellan kväveoxider och kolväten under inverkan av solljus. Ozonhalterna är högre under vår och sommar samt på eftermiddagar då reaktionen påskyndas av höga temperaturer. Genom utsläppen av kvävedioxid är trafiken en källa till bildningen av marknära ozon men import av smutsiga luftmassor från angränsande regioner spelar också stor roll. Ms Ozon ger olika effekter beroende på var hon befinner sig Effekter: Höga ozonhalter påverkar luftvägarna och kan förvärra astmabesvär. Särskilt barn och äldre är känsliga. Höga ozonhalter ökar antal sjukhusinläggningar och ger ökad dödlighet. Ozon påskyndar växternas åldrande vilket ger mindre skördar. Ozon bryter också ner material som papper, plast, gummi och textilier. Åtgärd: Då höga halter av marknära ozon till stor del beror på import av luftföroreningar måste stora minskningar av kväveoxid- och kolväteutsläpp ske i hela Europa. Dessutom måste trafiken minska då den bidrar till ozonbildningen. Stratosfäriskt ozon ozonskiktet I stratosfären, kilometer över våra huvuden finns ett ozonskikt som absorberar ultraviolett ljus (UV-B-strålning) från solen. Om ozonskiktet inte fanns skulle strålningen orsaka stora skador på växter, djur och människor. En ökad UV-B-strålning innebär fara för ögonskador som exempelvis grå starr, att immunförsvaret försämras och att olika former av hudcancer ökar. Utsläpp av freoner och andra klor- eller bromhaltiga ämnen har tunnat ut ozonskiktet.
7 Partiklar Kontakt med bröderna Partikel kan leda till försämrad lungfunktion Källa: I vår omgivningsluft finns partiklar från både naturliga källor och mänsklig verksamhet. Deras storlek varierar mellan några få nanometer (nm) upp till några hundra mikrometer (µm). De partiklar som bildas på naturlig väg härstammar bland annat från jordstoft, vulkaner, skogsbränder och sporer. Partiklar från mänsklig verksamhet kommer från bland annat bilavgaser, rökgaser från industrier och vedeldning, men också från biltrafikens slitage av vägbeläggningen. En stor del av partiklarna härstammar från andra länder. Partiklarna kan uppehålla sig i atmosfären i flera dygn och driver med vindarna. Trafikens slitage på vägbeläggningen är den största källan till partiklar av en storlek på ca 10 µm (0,01 mm) så kallad PM10. Effekt: Partikelhalten i luften påverkar luftvägarna och hjärt- och kärlsystemet. Höga halter av PM10 leder bland annat till andningsproblem och förändringar av lungfunktionen. Barn med redan nedsatt lungfunktion blir sjukare och äldre kan drabbas av lunginflammation. Förhöjda halter av partiklar i luften orsakar också ökat antal dödsfall i hjärt-, kärloch lungsjukdomar. Åtgärd: För att sänka partikelhalterna kan man till exempel minska användningen av dubbdäck och förbättra renhållningen av vägarna för att binda sand och damm. Även bättre avgasrening för fordon, arbetsmaskiner och för sjöfarten är viktiga åtgärder, det samma gäller utbyte av gamla vedpannor till nya miljömärkta.
8 Foldern är framtagen i sammarbete mellan miljöförvaltningen och kommunkontorets miljöstrategisk enhet, Lunds kommun Illustrationer: Peter Jönsson Text: Catharina I-dotter Dahlström och Kristina Fontell Layout: Kristina Fontell Tryck: Tryckericentralen, Lunds kommun Utgiven september 2008 Foldern kan laddas ner som pdf på
OZON - O3. O z on O3. Ozon O3. O z on O 3
O z on O 3 OZON - O3 AIR FORCE O z on O3 Ozon O3 Luftens föroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Information från Redan i 1300-talets
Luften i Lund. Luftens skurkar. Information till dig om luften runtomkring oss och hur du kan påverka den
Luften i Lund Luftens skurkar Information till dig om luften runtomkring oss och hur du kan påverka den Kära medborgare, Luftföroreningar i alla dess former påverkar människors hälsa och miljön negativt
Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr
RAPPORT 1 (7) Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 28 Dnr 28.1127.3 Sammanfattning Miljöförvaltningen har under sommarhalvåret 28 utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå avseende svaveldioxid,
Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad
Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära
LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET
Miljöförvaltningen RAPPORT Diarienummer 2005-10-17 2005.2261.3 1(8) LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET 2005 Sammanfattning Miljöförvaltningen utför kontinuerliga luftkvalitetsmätningar avseende
LUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI
Miljöförvaltningen RAPPORT Datum Diarienummer 25-9-21 25.2261.1 1(7) LUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI 25 Sammanfattning Miljöförvaltningen utför kontinuerliga luftkvalitetsmätningar avseende svaveldioxid,
Luftkvalitet och människors hälsa
Luftkvalitet och människors hälsa Kristoffer Mattisson, Miljöhygieniker Arbets- och Miljömedicin Syd Luftföroreningar och hälsa på Arbets- och Miljömedicin Syd Södra sjukvårdsregionen Miljömedicinska ärenden/patient
Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.
Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS
Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2015 samt luftmätningsdata för åren
Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2015 samt luftmätningsdata för åren 1990 2015 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Metod i gatunivå...
Luftmätningar i Ystads kommun 2012
Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Resultat NO 2 Miljökvalitetsnorm, årsmedelvärde: 40 µg/m 3 Årsmedelvärde, Ystad Centrum: 15,5 µg/m 3 Årsmedelvärde, Lantmännen: 14,1 µg/m 3 Årsmedelvärde, Bornholmstermin:
Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren
Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren 1990 2016 Miljöförvaltningen 2017-01-19 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Metod i
STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND
STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Luftvårdsförbundet övervakar luftens kvalitet i hela regionen Varje timme mäts luftens kvalitet vid flera fasta mätstationer i regionen. Stockholms och Uppsala
Handlingsplan för. utomhusluft
Handlingsplan för utomhusluft INNEHÅLL Långsiktigt arbete för frisk luft 3 Luften påverkar människor och miljön 4 Luften i Västerås 7 Det här gör Västerås stad 13 Långsiktigt arbete för frisk luft Sverige
LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR SOMMARHALVÅRET 2006
Miljöförvaltningen RAPPORT Diarienummer 2006-10-27 2006.0384.14 1(14) LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR SOMMARHALVÅRET 2006 Sammanfattning Miljöförvaltningen utför kontinuerliga luftkvalitetsmätningar avseende
Luften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar Miljöförvaltningen
Luften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar 1990 2010 Miljöförvaltningen RAPPORT 2 (19) Innehållsförteckning Sammanfattning... sid 3 Metod.. sid 3 DOAS sid 3 Partikelmätare. sid 4 Miljökvalitetsnormer
Rapport avseende luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun år 2012 samt luftmätningsdata för åren
Rapport avseende luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun år 2012 samt luftmätningsdata för åren 1990 2012 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod... 1 DOAS... 1 Partikelmätare...
MILJÖMÅL: FRISK LUFT. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.se
MILJÖMÅL: FRISK LUFT Lektionsupplägg: Undersök det osynliga Det kan vara svårt att förstå effekterna av luftföroreningar när de inte fysiskt går att se. Genom ett enkelt experiment synliggör ni för ögat
Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna
Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna Vilka är det som har störst betydelse och vilka är hälsoeffekterna? Var kommer föroreningarna ifrån? Projekt Samverkan 2012-2014 Resultat Åtgärder Kvävedioxid
Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013
Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Partikelmätare...
Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?
Vad innebär det? Växthuseffekt Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? 1 Ola Wong UNT 26 sept 2010 Snar framtid? Vad händer just nu? -En kines släpper ut lika mycket koldioxid
Luften i Lund: Rapport för 2009 med jämförande mätningar Miljöförvaltningen
Luften i Lund: Rapport för 2009 med jämförande mätningar 1990 2009 Miljöförvaltningen RAPPORT 2 (16) Innehållsförteckning Sammanfattning... sid 3 Metod.. sid 3 DOAS sid 3 Partikelmätare. sid 4 Miljökvalitetsnormer
Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret
Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...
HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR
HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR Utbildningsdag 25 oktober 2016 Varberg Titus Kyrklund Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 1 Upplägg av presentationen Vilka är källorna
Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2012
Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 3 juni 212 Miljöförvaltningen: Torsten Nilsson Dnr 27-1822 MILJÖNÄMNDEN Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Mätplatser och mätningar...
Handläggare Anitha Jacobsson Tel +46 10 505 12 04 Mobil +46 70 520 40 14 E-post anitha.jacobsson@afconsult.com Mottagare Stadsbyggnadskontoret Fysisk planering Norrköpings kommun Rev2: 2017-03-29 Datum
Luftföroreningar i Botkyrka kommun
Rapport 2015:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2014 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Natur och miljöanalys 2 Tumba, april 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1. Inledning 5
Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %
3. Luft och klimat I Örebro län finns det förhållandevis få luftmätningar i tätorterna och kunskapen om luftkvaliteten är därför bristfällig. De mätningar som görs indikerar emellertid att luftkvaliteten
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning
Luften i Sundsvall 2011
Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV
Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011
Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011 Miljöförvaltningen: Torsten Nilsson Dnr 2007-1822 MILJÖNÄMNDEN Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...
Luften i Lund - Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun
MR 2018.1056.1 MN 2018/0047.1 Luften i Lund - Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun Luftmätningsdata för 2017 samt perioden 1990 2017 Miljöförvaltningen 2018-03-26 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Luften i Sundsvall 2012
Luften i Sundsvall 2012 Miljökontoret jan 2013 Tel (expeditionen): 19 11 90 DOKUMENTNAMN: LUFTEN I SUNDSVALL 2011 ÄNDRAT : 2013-01-31 14:28 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...
Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012
Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Dnr MN-2013-1943 MILJÖFÖRVALTNINGEN Tillsynsavdelning Rapport 2013-09-06 Jonas Neu, 054-540 46 65 miljoforvaltningen@karlstad.se 1 Innehållsförteckning Sammanfattning
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar Året 2010 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2011 Luftkvaliteten i Trelleborg... 1 Resultat från mätningar... 1 Året 2009... 1 Miljöförvaltningens rapport
Passiva gaturumsmätningar i Norrköpings tätort
Passiva gaturumsmätningar i Norrköpings tätort Vintern 2004 RAPPORT 2004:2 2 Passiva gaturumsmätningar i Norrköpings tätort, vintern 2004 Innehåll Sammanfattning...... 4 1 Inledning..... 5 2 Uppdrag och
Miljösituationen i Malmö
Frisk luft Förutsättningarna för att få en bra luftkvalitet i Malmö är goda. Det kustnära läget med ett blåsigt klimat och platt topografi innebär att omblandningen av luften är förhållandevis god. Den
Inledande kartläggning av luftkvalitet
RAPPORT 2018-06-30 MBN 18-106 421 Inledande kartläggning av luftkvalitet Bjurholms kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 916 81 Bjurholm Storgatan 9 0932-140 00 0932-141 90 kommunen@bjurholm.se
Luftföroreningssituationen i Norrköping
Luftföroreningssituationen i Norrköping foto: Ahmet Kurt Halvårsrapport sommarhalvåret april 2008 till oktober 2008 LUFT 2008:7 1 BAKGRUND...1 2 SAMMANFATTNING...2 3 RESULTAT...3 3.1 UPPMÄTTA KVÄVEDIOXIDHALTER...3
Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.
Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...
Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?
Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S
ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?
Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna? Christer Johansson Miljöutredare, SLB analys, Miljöförvaltningen, Stockholm även Professor vid Institutionen för tillämpad
Luften i Sundsvall 2010
Luften i Sundsvall 2010 Sammanfattning Nivåerna av kvävedioxid har varit högre under 2010 och 2011 än under tidigare år. Miljökvalitetsnormen klarades med knapp marginal vid Skolhusallén under 2010. Under
Förslag till kommunikationsplan för luftföroreningars påverkan i Lunds kommun
Förslag till kommunikationsplan för luftföroreningars påverkan i Lunds kommun Nicole Forsberg, Linda Nilsson och Louise Andersson Utfört i kursen Tillämpad miljövetenskap vid Lunds Universitet HT 2011
Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet
Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Köpings kommun Rapporten skriven av: Lars Bohlin, 2014-12-12 Rapporten finns även att läsa och ladda
Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(7) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort Sammanfattning Mätningar av kvävedioxid och partiklar i luften på Viktoriagatan har nu pågått kontinuerligt
Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning
Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar
Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar Harald Perby Två olika perspektiv Luftkvalitet Lokalt problem. Mest lokala åtgärder. Känt sedan mycket länge. Två olika perspektiv Luftkvalitet Lokalt problem.
Luftföroreningssituationen i Landskrona
Luftföroreningssituationen i Landskrona Årsrapport 214 Sammanfattning En sammanfattning av de uppmätta luftföroreningarna under 214 visar att halterna inte avsevärt skilde sig från de som uppmättes 213.
Fördjupad utvärdering 2007. Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY
Fler genomförda åtgärder bäst för luften! Miljömålet Svaveldioxid Kvävedioxid Ozon VOC Partiklar Bens[a]pyren Alla klarar målet Genomför åtgärder EU samverkan Utsläppen minskar Dubbdäck orsak Bättre teknik
Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386
Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av
Miljöförvaltningen Rapport 2002:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata Utredningsenheten - Miljöövervakning
Miljöförvaltningen Rapport 2002:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata Utredningsenheten - Miljöövervakning Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1. Inledning 4 2. Metodik 5 3. Resultat 6 3.1 Väder
Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi
Modellanvändning för en renare tätortsluft Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Vad avgör halterna? Halt = Emission + Meteorologi + Kemi Emissionskällor Regionala emissioner Transporterade längre
Luftföroreningar i Botkyrka kommun
Miljöförvaltningen Rapport 2001:3 Luftföroreningar i Botkyrka kommun - mätdata -2000 Miljöförvaltningen Botkyrka kommun Enheten för Luftföroreningar miljöövervakning i Botkyrka kommun Mätdata 2000 Tumba
Luftmätningar i Luleå 2010
projekt RAPPORT augusti 2011 MILJÖKONTORET Luftmätningar i Luleå 2010 www.lulea.se/luft Per Andersson Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 Luleå Besök oss: Rådstugatan 11 Telefon: 0920-45 30 00
Sammanfattning & kompletterande information
Sammanfattning & kompletterande information Följande texter finns i inledningen av programförslaget på sidan 6. Programmet ska ge en helhetsbild av planeringsförutsättningarna inom området, utgöra planeringsunderlag
PM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala
Erik Hävermark Rikshem Box 307 101 26 Stockholm PM 2017-06-02 Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala I följande PM redovisas en beräkning av halten partiklar (PM10)
Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun
Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun 1. Inledning Samtliga svenska kommuner är skyldiga att kontrollera luftkvaliteten i kommunen och jämföra dessa
Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander
Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Avgränsningar Fokus på storleksdefinierade partiklar, t.ex. ultrafina partiklar, PM 1, PM 2,5,
Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo
Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo Malin Persson 2009-01-22 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner rapport 1:2009 2 (19) 1. Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning... 2 2. Sammanfattning...
Partikelutsläpp och hälsa
Partikelutsläpp och hälsa Höga partikelhalter kan påverka hälsan Under perioden 1 oktober 2012 till 15 april 2013, sänker Trafikverket hastigheten på E18 genom Danderyd och Täby. Skälet är att höga partikelhalter
Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2015:7
Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari 2015 Rapportserie 2015:7 Luftmätningarna är utförda av bygg- och miljökontoret i Norrköping. Ansvarig för denna rapport är Pontus Edqvist. Vid frågor
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2014 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2015-08-06 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...
Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten
Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar
Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c
Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,
Regeringen har fastställt tio preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft om högsta halt av olika ämnen, se tabell 3.
Bilaga 2 Vilka miljökvalitetsnormer och mål är det som gäller? Miljökvalitetsnormer infördes som begrepp i och med att miljöbalken trädde i kraft 1999. Om en miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar
PM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna
Pernilla Troberg Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm PM 2017-12-13 Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna I följande PM redovisas beräknade halter av partiklar (PM10) och kvävedioxid
Underlagsrapport. Frisk luft. Lunds Agenda 21
Underlagsrapport Frisk luft Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun. Rapporten
PM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen
Bo Bergman Bo Bergman Fastighetsutveckling AB Polhemsgatan 12 171 58 Solna PM 2017-10-19 Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen I följande
Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2016:4
Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari 2016 Rapportserie 2016:4 Luftmätningarna är utförda av bygg- och miljökontoret i Norrköping. Ansvarig för denna rapport är Pontus Edqvist. Vid frågor
Tätortsluft i Kronobergs län
Tätortsluft i Kronobergs län Luftvårdsförbundets seminarium 218-2-7 Eva Hallgren Larsson Kronobergs Luftvårdsförbund Miljökontoret i Växjö Naturligt damm, havssalt, vulkaner etc Antropogent förbränning
SvD: Luften inomhus lika farlig som luften utomhus. Stockholms Universitet, inst. för Tillämpad Miljövetenskap
SvD: Luften inomhus lika farlig som luften utomhus yymm Anders Jansson Stockholms Universitet, inst. för Tillämpad Miljövetenskap hur och varför partiklar förekommer i inomhusluft Frisk luft Luften skall
Varför modellering av luftkvalitet?
24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida
Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA
1(18) Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2010 och vinterhalvåret 2010/2011 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Anna Kristoffersson Miljöinspektör Rapport 2013:7 Miljöförvaltningen
Luften i Lund: Rapport för vinterhalvåret Miljöförvaltningen
Luften i Lund: Rapport för vinterhalvåret 2008-2009 Miljöförvaltningen RAPPORT 2 (13) Innehållsförteckning Sammanfattning och resultat... sid 3 Svaveldioxid. sid 3 Kvävedioxid.. sid 3 Ozon.. sid 3 Bensen..
Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt.
Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, 2003 10. Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt. YTTRE MILJÖ luft biosfären mark vatten PÅVERKAN
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Viktigt att minska utsläppen
Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar
LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA
1(19) Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2011 och vinterhalvåret 2011/2012 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Anna Kristoffersson Miljöinspektör Rapport 2013:8 Miljöförvaltningen
Luftkvalitetsutredning för kvarteret tändstickan 2
RAPPORT Handläggare Markus Olofsgård Tel +46 10 505 94 07 Mobil +46 70 356 62 10 Fax +46 10 505 30 09 Markus.olofsgard@afconsult.com 1 (16) Datum 2014-12-16 Uppdragsnr 702964:2 Skanska Fastigheter Göteborg
Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket
FJÄRRVÄRME VATTEN ELNÄT ÅTERVINNING ELFÖRSÄLJNING BIOGAS VINDKRAFT Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket Adress: Varvsallén 14, Härnösand För att studiebesöket skall bli så värdefullt som möjligt är det
Temagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar
Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Christer Johansson ITM Stockholms universitet SLB Miljöförvaltningen, Stockholm Effekter av dagens jämfört
Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 17 juni 2010, 56
Luftrapport 2009 Miljö- och byggnämnden 17 juni 2010, 56 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2009, Burlövs kommun Johan Rönnborg Samhällsbyggnadsförvaltningen, område Miljö Samhällsbyggnadsförvaltningen
Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala
PM 2016-10-06 Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv., Uppsala SLB-analys har på uppdrag av Uppsalahem AB (Annika Billstam) bedömt luftföroreningshalterna för ny bebyggelse längs Luthagsesplanaden i Uppsala
Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2016
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(13) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2016 Sammanfattning Miljönämnden utför på kommunstyrelsens uppdrag den kontroll av luftkvalitet som kommunen
Mål och krav, genomförande av miljökrav, särskilt om genomförandet av miljökvalitetsnormer.
Seminarium III Miljörätt Mål och krav, genomförande av miljökrav, särskilt om genomförandet av miljökvalitetsnormer. Målet och hänsynsreglerna m.m. I miljöbalkens portalparagraf framgår att miljöbalken
Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr
Innehållsförteckning Förord... 2 Innehållsförteckning... 3 Inledning... 4 Förutsättningar... 4 Planområdet... 4 Miljökvalitetsnormer... 5 Partiklar, PM10... 5 Kvävedioxid, NO 2... 6 Halter i Klaratunneln...
Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2009
Handläggare: Tomas Sjöstedt Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 29 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds två dagar i april 29. Övriga lagstadgade
Vad är det vi andas?
Vad är det vi andas? 2 De viktigaste luftföroreningarna i stadsluften i Finland är partiklar, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid och kolväten. På vissa industrior ter orsakar också illaluktande svavelföreningar
Luftrapport Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53. Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1
Luftrapport 2008 Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53 Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2008, Burlövs kommun Johan Rönnborg
B-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället
B-TEORI Lektion 1 Trafiken och samhället Grundläggande regler Uppträd mot andra trafikanter så som Du vill att de ska uppträda mot Dig! bengt hedlund - bräckegymnasiet 2(23) Grundläggande regler En trafikant
Miljökontoret. Luften i Sundsvall 2017
Miljökontoret Luften i Sundsvall 2017 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL... 5 3.1 PARTIKLAR... 5 3.2 KVÄVEDIOXID...
Information om luftmätningar i Sunne
Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på
Energirik strålning/ Hög spänning
KORT om OZON Introduktion Ozon finns i naturen dels som ett skyddande lager mot ultravioletta strålar i stratosfären dels som marknära ozon i atmosfären. Ozon förknippas oftast med miljöhoten; uttunning
Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun
LVF 2013:10 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2011 Malin Täppefur SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord SLB-analys är operatör för Stockholms