PM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna

Transkript

1 Pernilla Troberg Iterio AB Östgötagatan Stockholm PM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna I följande PM redovisas beräknade halter av partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO 2) för år 2030 vid planerad bostadsbebyggelse samt garage intill Huvudstaleden, Storgatan och Jonstorpsvägen i Solna. För att kunna avgöra vilken effekt de tillkommande byggnaderna har på luftföroreningshalterna i området har även ett nollalternativ för år 2030 beräknats. Detta PM följer delvis upp den tidigare rapporten Huvudsta och Solnaverket med nummer LVF2016:13 som numera är inaktuell. Beräkningarna har gjorts om på grund av att tidigare detaljplan uppdaterats samt på grund av att planerna på att förlägga en tunnel med mynning mot Huvudstaleden har skrotats. I beräkningarna inkluderas dels den halt som lokala trafikkällor bidrar med och dels bidraget från intransport av långväga luftföroreningar från källor utanför länet. Östra Sveriges luftvårdsförbunds system för luftmiljöövervakning har utnyttjats för beräkningen och halterna jämförs med miljökvalitetsnormen. Solnaverkets bidrag till halterna ingår inte i dessa beräkningar men konstaterades i föregående rapport (LVF2016:13) vara mindre än 1 µg/m 3 räknat som bidrag till dygnsnormerna. Nollalternativet utan planerad bebyggelse för Solnaverket samt utan bostadsbebyggelse öster om Huvudstaleden visas i Figur 1. Utbyggnadsalternativet, med upp till 11 våningar hög bostadsbebyggelse samt ett garage som planeras invid Huvudstaleden, framgår av Figur 2. Garaget planeras närmast Huvudstaleden och är 1-2 våningar högt med en skärm mellan byggnaderna som sträcker sig 3 meter ovan marknivå. Dessutom planeras mindre förändringar i den bebyggelse som hör till Solnaverket, väster om Huvudstaleden. Ovanstående förändringar tas hänsyn till i beräkningarna tillsammans med befintlig bebyggelse. Trafikflödet på vägar inom de planerade byggnadernas närområde visas i Figur 3 och avser fordon per årsmedeldygn. Trafikprognosen har erhållits av beställaren och är utförd av Solna stad. Andelen tung trafik är 8 %. Hastighetsgränsen är 40 km/h på Storgatan, 30 km/h på Alphyddevägen och 70 km/h på Huvudstabron/Huvudstaleden. Övergripande metodik och modellbeskrivning finns att läsa i den tidigare rapporten Huvudsta och Solnaverket (LVF2016:13). Jämfört med den tidigare utredningen utförs här mer högupplösta simuleringar (1 x 1 meter) för att kunna fånga garagets avskärmande effekt mot vägen i detalj. SLB-analys Miljöförvaltningen, Box 8136, Stockholm. Besöksadress: Fleminggatan 4. Tel: Org nr:

2 Solnaverket Figur 1. Nuvarande bebyggelse vid Huvudstaleden. Garage Solnaverket Bostadshus Figur 2. Planerad bebyggelse öster om Huvudstaleden visas i lila. Garaget ligger närmast vägen. Solnaverkets planerade byggnadsstruktur visas i blått, väster om Huvudstaleden.

3 Figur 3. Prognoser för trafikflöden per årsmedeldygn som använts i beräkningarna.

4 Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål Miljökvalitetsnormer syftar till att skydda människors hälsa och naturmiljön. Normerna är juridiskt bindande föreskrifter som har utarbetats nationellt i anslutning till miljöbalken. De baseras på EU:s regelverk om gränsvärden och vägledande värden. Det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft är definierat av Sveriges riksdag. Halterna av luftföroreningar ska senast till år 2020 inte överskrida lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Miljökvalitetsnormerna fungerar som rättsliga styrmedel för att uppnå de strängare miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålen med preciseringar anger en långsiktig målbild för miljöarbetet och ska vara vägledande för myndigheter, kommuner och andra aktörer. Vid planering och planläggning ska kommuner och myndigheter ta hänsyn till miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål. I plan- och bygglagen anges bl.a. att planläggning inte får medverka till att en miljökvalitetsnorm överträds. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, partiklar (PM10 och PM2.5), bensen, kolmonoxid, svaveldioxid, ozon, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly. Halterna av svaveldioxid, kolmonoxid, bensen, bens(a)pyren, partiklar (PM2,5), arsenik, kadmium, nickel och bly är så låga att miljökvalitetsnormer för dessa ämnen klaras i hela regionen. Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål innehåller värden för halter av luftföroreningar både för lång och kort tid. Från hälsoskyddssynpunkt är det viktigt att människor både har en låg genomsnittlig exponering av luftföroreningar under längre tid (motsvarar årsmedelvärde) och att minimera antalet tillfällen då de exponeras för höga halter under kortare tid (dygnsoch timmedelvärden). För att en miljökvalitetsnorm ska klaras får inget av normvärdena överskridas. Partiklar, PM10 Tabell 1 visar gällande miljökvalitetsnorm och miljökvalitetsmål för partiklar, PM10, till skydd för hälsa. Värdena anges i enheten g/m 3 (mikrogram per kubikmeter) och omfattar ett årsmedelvärde och ett dygnsmedelvärde. Årsmedelvärdet får inte överskridas medan dygnsmedelvärdet får överskridas högst 35 gånger under ett kalenderår. I alla mätningar i Stockholms län har dygnsmedelvärdet av PM10 varit svårare att klara än årsmedelvärdet. Tabell 1. Miljökvalitetsnorm och miljökvalitetsmål för partiklar, PM10 avseende skydd av hälsa Tid för medelvärde Normvärde ( g/m 3 ) Målvärde ( g/m 3 ) Anmärkning Kalenderår Värdet får inte överskridas 1 dygn Värdet får inte överskridas mer än 35 dygn per kalenderår

5 Kvävedioxid, NO 2 Tabell 2 visar gällande miljökvalitetsnorm och miljökvalitetsmål för kvävedioxid, NO 2, till skydd för hälsa. Normvärden finns för årsmedelvärde, dygnsmedelvärde och timmedelvärde. Miljömål finns för årsmedelvärde och timmedelvärde. Årsmedelvärdet får inte överskridas medan dygnsmedelvärdet får överskridas högst 7 gånger under ett kalenderår. Timmedelvärdet får överskridas högst 175 gånger under ett kalenderår. I alla mätningar i Stockholms län har dygnsmedelvärdet av NO 2 varit svårare att klara än årsmedelvärdet och timmedelvärdet. Tabell 2. Miljökvalitetsnorm och miljökvalitetsmål för kvävedioxid, NO 2 avseende skydd av hälsa. Tid för medelvärde Normvärde ( g/m 3 ) Målvärde ( g/m 3 ) Anmärkning Kalenderår Värdet får inte överskridas 1 dygn 60 - Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per kalenderår 1 timme Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per kalenderår

6 Beräknade luftföroreningshalter år 2030 vid Huvudstaleden med nuvarande bebyggelse nollalternativet Beräknade halter av kvävedioxid (NO 2), som motsvarar halter två meter ovan mark, vid Huvudstaleden ligger under miljökvalitetsnormens gränsvärde på 60 µg/m 3 i hela beräkningsområdet (se Figur 4). Halterna av partiklar (PM10) beräknas däremot ligga över miljökvalitetsnormens gränsvärde på 50 µg/m 3 på Huvudstaledens vägbana (se Figur 5). Tack vare det öppna läget, utan närliggande byggnader som kan försvåra utvädringen av luftföroreningar på vägen sjunker halterna snabbt med avståndet från vägen µg/m µg/m µg/m µg/m µg/m µg/m 3 Figur 4. Beräknad kvävedioxidhalt för dygnsmedelvärdet det 8:e värsta dygnet år 2030 med nuvarande bebyggelse (grå polygoner). Normen som ska klaras är 60 µg/m 3.

7 20-25 µg/m µg/m µg/m µg/m 3 > 50 µg/m 3 Figur 5. Beräknad partikelhalt, PM10 för dygnsmedelvärdet det 36:e värsta dygnet år 2030 med nuvarande bebyggelse (grå polygoner). Normen som ska klaras är 50 µg/m 3. Beräknade luftföroreningshalter år 2030 vid planerad bebyggelse vid Huvudstaleden - utbyggnadsalternativet Beräknande halter, som motsvarar halt två meter ovan mark, vid planerad bebyggelse öster om Huvudstaleden, beräknas ligga under miljökvalitetsnormens gränsvärde för kvävedioxid (NO 2) samt för PM10, se Figurer 6 och 7. För kvävedioxid beräknas dygnsmedelvärdet vid garagets fasad närmast vägen till µg/m 3 vilket ska jämföras med miljökvalitetsnormens gränsvärde på 60 µg/m 3. Dygnsmedelvärdet för PM10 invid planerat garage närmast Huvudstaleden beräknas bli µg/m 3 jämfört med normvärdet på 50 µg/m 3. De högsta halterna har beräknats vid garagets sydvästra hörn, som är beläget 20 meter från Huvudstavägens mitt, och 8 meter från vägkanten. Vid planerad bostadsbebyggelse är halterna lägre eftersom de norra byggnaderna skyddas av garaget som delvis skärmar av mot utsläppen längs Huvudstaleden. Vid bebyggelsen närmast Huvudstaleden som planeras söder om garaget är halterna också lägre jämfört med vid garaget tack vare att avståndet från vägen är större. För kvävedioxid beräknas dygnsmedelvärdet vid bostädernas fasader närmast vägen till µg/m 3 jämfört med miljökvalitetsnormens gränsvärde på 60 µg/m 3. Dygnsmedelvärdet för PM10 invid bostädernas fasader närmast Huvudstaleden beräknas bli µg/m 3 jämfört med normvärdet på 50 µg/m 3.

8 12-15 µg/m µg/m µg/m µg/m µg/m µg/m µg/m 3 Figur 6. Beräknad kvävedioxidhalt för dygnsmedelvärdet det 8:e värsta dygnet år 2030 med planerad bebyggelse (lila polygoner). Normen som ska klaras är 60 µg/m 3. Solnaverket öster om Huvudstaleden visas i blått µg/m µg/m µg/m µg/m 3 > 50 µg/m 3 Figur 7. Beräknad partikelhalt, PM10 för dygnsmedelvärdet det 36:e värsta dygnet år 2030 med planerad bebyggelse (lila polygoner). Normen som ska klaras är 50 µg/m 3. Solnaverket öster om Huvudstaleden visas i blått.

9 Effekten på luftföroreningshalterna av planerad bebyggelse vid Huvudstaleden I figurer 8 och 9 ses effekten av den planerade bebyggelsen på halterna av NO 2 respektive PM10 i området för ny bebyggelse. I anslutning till Huvudstaledens vägbana ökar halterna på grund av den försämrade utvädringen av luftföroreningar från Huvudstaleden som den planerade bebyggelsen medför. Vid garagets västra sida beräknas halterna av NO 2 samt PM10 öka ungefär 5 µg/m 3 respektive 10 µg/m 3 på grund av den planerade bebyggelsen. Något lägre, cirka 2 respektive 3 µg/m 3, halter av NO 2 samt PM10 kan ses på den östra sidan av den planerade bostadsbebyggelsen, vilket beror på att fasaden effektivt täpper till mot utsläppen från Huvudstaleden som annars skulle spridits dit. Väster om Huvudstaledens vägbana beräknas halterna bli något lägre i och med tillkommande byggnader, vilket beror på ändrade vindförhållanden i och med byggnationen. Figur 8. Beräknad skillnad i partikelhalt, NO 2 för dygnsmedelvärdet det 8:e värsta dygnet år 2030 då planerad bebyggelse (lila polygoner) tillkommer

10 Figur 9. Beräknad skillnad i partikelhalt, PM10 för dygnsmedelvärdet det 36:e värsta dygnet år 2030 då planerad bebyggelse (lila polygoner) tillkommer. Stockholm den 13 december 2017 Sanna Silvergren sanna@slb.nu