Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

Transkript

1 Datum Kompletterad NCC Björn I M Svensson Solna Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Ett nytt bostadsområde planeras i Upplands Väsby kommun. Området ligger väster om Upplands Väsby centrum, vid Eds Allé intill Mälarvägen. SLB-analys har utfört en bedömning av förväntad halter av kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) år Bedömningen bygger på underlag från beställaren rörande trafikflöden och ny bebyggelse. Bedömda halter jämförs med miljökvalitetsnormen för luft (SFS 2010:477), se tabell 1 och 2. I samtliga kontinuerliga mätningar som utförts i belastade miljöer i Stockholms och Uppsala län har dygnsmedelvärden av PM10 och NO 2 varit svårast att klara i förhållande till norm. Tabell 1.Miljökvalitetsnorm för kvävedioxid, NO 2 avseende skydd av hälsa. Tid för medelvärde Normvärde (µg/m3) Värdet får inte överskridas mer än: 1 timme timmar per kalenderår * 1 dygn 60 7 dygn per kalenderår Kalenderår 40 Får inte överskridas * Förutsatt att halten inte överskrider 200 µg/m 3 under en timme mer än 18 gånger per kalenderår. Tabell 2. Miljökvalitetsnorm för partiklar, PM10 avseende skydd av hälsa. Tid för medelvärde Normvärde (µg/m3) Värdet får inte överskridas mer än: 1 dygn dygn per år Kalenderår 40 Får inte överskridas Box Stockholm Besöksadress Fleminggatan 4 Telefon 08/ (vx) 08/ / (dir) boel@slb.nu Telefax 08/ Org. nr

2 Nuläge år 2010 Stockholm Uppsala läns Luftvårdsförbunds kartläggning av kvävedioxid och PM10 halterna i länet visar att miljökvalitetsnormen klarades med god marginal inom detaljplaneområdet år 2006 respektive år 2005 ( Bedömningen för nuläget år 2010 är att inga större förändringar i haltnivåer har skett. Miljökvalitetsnormen klaras i området. Utbyggnadsalternativ år 2015 Vägtrafik I utbyggnadsalternativet föreslås Mälarvägen få en ny dragning samt Nya Vällstavägen tillkommer. Följande trafikflöden för år 2020 har levererats av beställaren och har använts för bedömningen av luftkvaliteten. Mälarvägen/Eds allé: fordon/dygn, 8 % tung trafik, 50 km/h Nya Vällstavägen: fordon/dygn, 8 % tung trafik, 50 km/h Älvsundavägen: fordon/dygn, 5 % tung trafik, 50 km/h Ny bebyggelse I västra delen av Mälarvägen planeras tvåvåningshus, ca 10 m höga, på båda sidor om vägen. Husen bildar en sluten fasad mot gatan (inga mellanrum mellan husen). I gatukorsningarna på södra sidan finns 30 meter långa fyravåningshus inplanerade, ca 12 m höga. Gaturumsbredden har angetts till ca 36 m (mätt mellan husfasaderna). I östra delen av Mälarvägen planeras enkelsidig bebyggelse ca 10 m hög. Längs Älvsundavägen planeras enkelsidig bebyggelse med ca 10 m hushöjd. Vid Nya Vällstavägen återfinns dubbelsidig bebyggelse, ca 10 m hushöjd, och med en gaturumsbredd på ca 24 meter mellan husfasaderna.

3 Bedömning av luftföroreningshalter Förutsättningarna för ventilation och utspädning av luftföroreningar varierar mellan olika gaturum. Breda gator tål betydligt större utsläpp än trånga gator med dubbelsidig bebyggelse. Just bebyggelsefaktorn, d v s om gaturummet är slutet samt dess dimensioner, spelar stor roll för gatuventilationen och därmed för haltnivåerna. I planen för Eds Allé planeras dubbelsidiga gaturum längs Mälarvägen och Nya Vällstavägen. Husen är dock låga vilket minskar risken för höga luftföroreningshalter. Likaså är den mest trafikerade gatan, Mälarvägen, bred vilket gynnar omblandningen och utspädningen av luftföroreningarna. Bedömning för år 2015: Mälarvägen: Kvävedioxid (NO 2 ) dygnsmedelvärde: µg/m 3 (norm 60 µg/m 3 ) Partiklar (PM10) dygnsmedelvärde: µg/m 3 (norm 50 µg/m 3 ) Nya Vällstav: Kvävedioxid (NO 2 ) dygnsmedelvärde: µg/m 3 (norm 60 µg/m 3 ) Partiklar (PM10) dygnsmedelvärde: µg/m 3 (norm 50 µg/m 3 ) Älvsundav: Kvävedioxid (NO 2 ) dygnsmedelvärde: µg/m 3 (norm 60 µg/m 3 ) Partiklar (PM10) dygnsmedelvärde: µg/m 3 (norm 50 µg/m 3 ) Halterna för kvävedioxid och partiklar (PM10) bedöms ligga under miljökvalitetsnormens gräns för dygnsmedelvärde på de tre mest trafikerade vägarna. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid och partiklar (PM10) bedöms därför klaras i hela detaljplaneområdet år Komplettering Jämförelse med regionala och nationella miljömål för kvävedioxid och partiklar, PM10 Bedömda halter i utbyggnadsalternativet har jämförts med de regionala miljömålen för Stockholms län samt de nationella delmålen för Frisk Luft. Både de nationella och regionala miljömålen är under omarbetning. Kvävedioxid Regionalt miljömål i Stockholms län Kvävedioxidhalten 30 µg/ m 3 som årsmedelvärde och 75 µg/m 3 som timmedelvärde ska vara uppnådda i Stockholms län år Timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar per år. Nationellt miljömål - delmål kvävedioxid Halterna 60 µg/m³ som timmedelvärde och 20 µg/m³ som årsmedelvärde ska i huvudsak underskridas år Timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar per år.

4 NO 2 årsmedelvärde µg/m 3 NO 2 timmedelvärde µg/m 3 Mälarvägen Nya Vällstav Älvsundav Regionalt miljömål Nationellt miljömål Partiklar PM10 Regionalt miljömål i Stockholms län Halten av partiklar, PM10, i luften ska inte överstiga: 35 µg/m³ som dygnsmedelvärde, eller 20 µg/m³ som årsmedelvärde år Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Nationellt miljömål - delmål PM10 Halterna 35 µg/m³ som dygnsmedelvärde och 20 µg/m³ som årsmedelvärde för partiklar (PM10) ska underskridas år Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. PM10 årsmedelvärde µg/m 3 PM10 dygnsmedelvärde µg/m 3 (36:e värsta dygnet) Mälarvägen * Nya Vällstav * Älvsundav * Regionalt miljömål (38:e värsta dygnet) Nationellt miljömål (38:e värsta dygnet) *ej direkt jämförbart då värdet för miljömålet och miljökvalitetsnormen får överskridas olika antal dygn, se vidare resonemang i texten. Tidigare bedömning av dygnsmedelvärdet är framtaget för att jämföra med miljökvalitetsnormen och är inte direkt jämförbart med miljömålens dygnsmedelvärde. Miljökvalitetsnormens värde, 50 µg/ m³, får överskridas högst 35 dygn per år. Miljömålets värde, 35 µg/ m³, får överskridas max 37 dygn per år. Detta innebär att bedömt dygnsmedelvärde i planområdet är något överskattat vid jämförelse med miljömålen.

5 Bedömning av vedeldningens påverkan på luftkvaliteten i området I planområdet kan trivseleldning i braskaminer förekomma. En bedömning av hur vedeldningen kan påverka luftkvaliteten i området har utförts. I bedömningen har antagits att max 50 % av hushållen i området trivseleldar, vilket innebär utsläpp från ca braskaminer. För bedömningen har bl a en tidigare rapport använts som underlag, "LVF 2003:24 Ved- och pelletseldning i Upplands Väsby kommun, beräkning av halter NO 2 och PM10 vid tre olika energiscenarier". I uppdraget år 2003 utfördes bl a beräkningar för ett scenario där eldning med ved i braskamin stod för 30 % av uppvärmningsbehovet ( kwh ) i 136 hus i ett område, ca 1,5 x 0,6 km stort. 30 % av uppvärmningsbehovet motsvarar ca 1400 timmars eldning per år. Detta motsvarar ca 3,8 timmars eldning om dagen utspritt över ett år. Haltbidraget från eldningen i området beräknades i värsta punkten till 4 µg/m 3 PM10 och 0,5 µg/ m 3 kvävedioxid, räknat som dygnsmedelvärde. Scenariot ovan motsvarar troligen betydligt fler eldningstimmar än vad som är troligt för trivseleldning för hushåll i området Eds Allé, men har ändå nyttjats som ett värsta scenario. Appliceras samma beräknade haltbidrag, som i den beskrivna studien ovan, på detaljplaneområdet för Eds Allé kan konstateras att det inte finns risk för överskridande av miljökvalitetsnormerna om man inkluderar vedeldningens haltbidrag i tidigare bedömda dygnsmedelhalter av kvävedioxid och PM10. Det är dock viktigt att påpeka att det tyvärr sannolikt inte finns någon koppling mellan röklukt och luftkvalitetshalter. Tillfälliga störningar p g a röklukt kan uppkomma i bostadsområdet trots att totalhalterna underskrider miljökvalitetsnormerna. Med vänliga hälsningar Boel Lövenheim