LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
|
|
- Berit Hansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2003 VINTERN 2003/04 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2004:9 Miljöförvaltningen Landskrona
2 SAMMANFATTNING INLEDNING UTFÖRDA MÄTNINGAR I LANDSKRONA KOMMUN MÄTNINGAR UNDER SOMMARHALVÅRET 2003 OCH VINTERHALVÅRET 2003/ MÄTPLATSER Urban bakgrund Gaturum Regional bakgrund Bakgrundsmiljö - Vavihill MÄTMETODER RESULTAT VINTERHALVÅRET 2003/ Partiklar PM Kvävedioxid (NO 2 ) Svaveldioxid (SO 2 ) Flyktiga organiska ämnen (VOC) Regional bakgrund, landsbygd SOMMARHALVÅRET REFERENSER
3 Sammanfattning Landskrona kommun ingår i det så kallade Urban-mätnätet för övervakning av luftkvaliteten. Vissa parametrar som t ex sot har mätts sedan 1973 och andra mätningar t ex partiklar har tillkommit på senare år. Under vinterhalvåret 2003/04 har mätningar skett i urbana bakgrunden på polishuset i Landskrona och i gaturummet på Eriksgatan 154 och under sommaren 2003 har passiva månadsmätningar gjorts i regionala bakgrunden på Ven och Rönneberga backe. Förändringar i mätningarna har gjorts genom att sot inte längre analseras. Bensen och andra flyktiga organiska ämnen (VOC) har endast mätts i gaturummet under vintersäsongen och under en vecka/månad i bakgrunden under sommaren Sammanfattande resultat av mätningar 2003/04: Partiklar PM 10 Haltnivåerna för partiklar PM 10 var under vinterhalvåret 2003/04 ungefär på samma nivå i urban bakgrund som i gaturum. Dock var tillfällen med halter över miljökvalitetsnormen (50 µg/m 3 ) tre gånger så många i gaturummet (12 dygn) jämfört med den urbana bakgrunden (4 dygn). Detta ska jämföras med gaturummet med 27 dygns överskridande under vinterhalvåret 2002/03 och med urbana bakgrunden med 6 dygns överskridande under vinterhalvåret 2001/02 och 19 dygn 2002/03. Totalt 35 dygns överskridande tillåts under ett år. Enligt IVL rapport B1593 var aritmetiska medelvärden för alla dygnsresultat i södra Sverige (samlade i en grupp) ca 20% lägre i södra Sverige jämfört med 2002/03. Om föroreningsnivån överskrider 30 mikrogram per kubikmeter luft mer än 7 gånger per kalenderår har den övre utvärderingströskeln överskridits och då föreligger mätkrav. I Landskrona bakgrund har denna gräns vida överskridits med 64 dygn över 30 µg/m 3 i gaturummet och 44 överskridande i urbana bakgrunden. Samtliga 25 svenska kommuner som mätte PM10 under vinterhalvåret överskred den övre utvärderingströskeln. Fortsatta mätningar har gjorts under sommarhalvåret 2004 i gaturummet och fortsätter under vinterhalvåret 2004/05 i både gaturummet och urbana bakgrunden. Kvävedioxid Kvävedioxid har mätts varje dygn både i urban bakgrund och gaturum under vinterhalvåret. Mätningarna visar att både dygnsmedelvärdet och årsmedelvärdet under vinterhalvåret underskrider miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. Inget dygn under mätsäsongen överskrider miljökvalitetsnormen för dygn. Inget dygn överskrider heller övre utvärderingströskeln d v s när mätkrav föreligger. 2
4 Svaveldioxid Gränsvärdet för svaveldioxid i Sverige beräknat som vinterhalvårsmedelvärde är 50 µg/m 3. Svaveldioxid i urbana bakgrunden i Landskrona (2,2 µg/m 3 ) underskrider med stor marginal det svenska gränsvärdet. Bensen Vinterhalvårsmedelvärdet för bensen i gaturum (2,1 µg/m 3 ) underskrider med stor marginal miljökvalitetsnormen (5 µg/m 3 som årsmedelvärde) som ska vara uppfylld år Vinterhalvårsmedelvärdet ligger över miljömålet (1 µg/m 3 som årsmedelvärde) för Sverige. 3
5 1. Inledning Landskrona kommun ingår i det så kallade Urbanmätnätet för luftkvalitet i tätorter. Urbanmätnätet är ett samarbetsprojekt mellan ett 40-tal av landets kommuner och IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Sedan 1991 har luftföroreningar i Landskrona tätort även mätts med så kallad DOAS-metod (Differentiell Optisk Absorptions Spektroskopi). Resultat från DOAS-mätningar redovisas i separata halvårsrapporter. Denna rapport redovisar endast mätningarna ingående i Urbanmätnätet. Mer bakgrundsinformation om Urban-mätnätet finns i IVL:s årliga rapporter med bland annat mätmetoder och undersökningsmetodik. 2. Utförda mätningar i Landskrona kommun 2.1 Mätningar under sommarhalvåret 2003 och vinterhalvåret 2003/04 På fyra mätstationer i Landskrona kommun mättes olika luftparametrar under sommarhalvåret 2003 och vinterhalvåret 2003/04. De parametrar som ingick i urbanmätnätet var kvävedioxid (NO 2 ), partiklar (PM 10 ), flyktiga organiska ämnen (VOC), svaveldioxid (SO 2 ) och ozon (0 3 ). Vilka parametrar som ingick under respektive mätstation och med vilken mätfrekvens framgår av tabell 1. Mätstation Mätperiod Parameter Mätfrekvens Urban bakgrund, tätort Vinterhalvåret 2003/04 NO 2 Dygn PM 10 SO 2 Dygn Månad Sommarhalvåret 2003 NO 2 Månad O 3 Månad Gaturum, tätort Vinterhalvåret 2003/04 NO 2 Dygn PM 10 Dygn VOC Vecka Regional bakgrund, landsbygd Sommarhalvåret 2003 NO 2 Månad O 3 Månad Tabell 1. Sammanställning av utförda luftmätningar i Landskrona kommun under sommarhalvåret 2003 och vinterhalvåret 2003/04. De parametrar som ingick i urban-mätnätet var kvävedioxid (NO 2 ), partiklar PM 10, flyktiga organiska ämnen (VOC), svaveldioxid (SO 2 ) och ozon (0 3 ). 4
6 2.2 Mätplatser Urban bakgrund Mätstationen Urban bakgrund är placerad i takhöjd i centrum. Stationen är belägen på taket på polishusets fastighet i korsningen Norra Långgatan Rådhusgatan. Platsen är ny sedan 2001/02 och har vid flera tillfällen flyttats men har hela tiden funnits i tätortens centrum. Nuvarande mätplats framgår av karta Gaturum Mätstationen gaturum är placerad i gaturummet på en av Landskronas mest trafikerade gator där även gående och cyklister vistas. Platsen är Eriksgatan 154. Mätplatsen framgår av karta 1. Trafikflödet på den delen av Eriksgatan är (sept 2000) fordon (VMD, 85%-il). Medelhastigheten var 41 km/h Regional bakgrund Månadsvisa mätningar utfördes under sommarhalvåret 2003 utanför tätorten s k regional bakgrund. Mätstationerna är på Rönneberga backe och på Ven, på krönet av backafallet ovanför Bäckviken. Mätstationen Rönneberga backe har tidigare varit placerad i Saxtorp nära havet, men flyttades till nuvarande plats inför mätsäsongen 1997/ Bakgrundsmiljö - Vavihill Mätstationen Vavihill på Linderödsåsen i Skåne ingår i det nationella luftövervakningsprogrammet och i det europeiska samarbetsprojektet EMEP. Stationen i Vavihill är relativt opåverkad av lokala källor och mätstationen Vavihill redovisas som en jämförelsestation i resultatet. 5
7 Urban gaturum Urban bakgrund Figur 1. Mätstationernas placering i centrum. 3 Mätmetoder Mätningarna av PM10, kvävedioxid och sot är gjorda med en aktiv metod vilket innebär att luft sugs in från provplatsen med en pump och passerar ett filter. Mätningarna sker dygnsvis med en provtagningsapparat som automatiskt växlar mellan provtagningskärlen kl 24:00 varje natt. Apparaten har 8 kanaler vilket innebär att vätskor och filter byts en gång per vecka under provtagningsperioden 1 oktober 31 mars. Figur 2. Utrustning för mätningar av PM 10 och luftintag för mätning av NO 2 och sot. 6
8 Övriga mätningar är gjorda med en passiv metod och provbyten sker en gång per vecka alternativt en gång per månad. 4 Resultat 4.1 Vinterhalvåret 2003/ Partiklar PM 10 Vinterhalvåret 2001/02 är första säsongen som partiklar PM 10 mättes i urban bakgrund i Landskrona och vintern 2002/03 startade mätningar i gaturummet. Resultatet av dygnsmätningarna i urban bakgrund och gaturum för de säsonger mätningar pågått framgår av tabell 2 och figur 3. Resultatet för urban bakgrund 2002/03 grundar sig på 7 månaders mätning fr o m oktober t o m april månad. Resultatet för år 2003/04 grundar sig på mätningar från 24 oktober och till och med april. 2001/02 bakgrund Vinterhalvår Vinterhalvårsmedelvärde 90- percentil uppmätt 98- percentil uppmätt Högsta dygnsmedelvärde dygn dygnsmedelvärde > 50 µg/m 3 dygnsmedel värde > 30 µg/m 3 (35*) /03 ** bakgrund 2003/04 bakgrund Tabell 2 Resultat av dygnsmätningar av partiklar PM 10 under vinterhalvåren 2001/ /04 i urban bakgrund, Landskrona centrum. * 35 dygn tillåts överskrida miljökvalitetsnormen 50 µg/m 3 under ett kalenderår (90-percentil). ** I urbana bakgrunden baseras siffrorna 2002/03 på de mätningar som gjorts under 7 månader (1 okt - 30 april) 2002/03 gaturum 2003/04 gaturum Vinterhalvår Vinterhalvårsmedelvärde 90- percentil uppmätt 98- percentil uppmätt Högsta dygnsmedelvärde dygn dygnsmedelvärde > 50 µg/m 3 dygnsmedel värde > 30 µg/m 3 (35*)
9 Partiklar (PM10) i Landskrona tätort Vinterhalvår dygn > 50 ug/m /02 02/03 03/04 Urban bakgrund Gaturum Figur 3 dygn under vinterhalvåret när PM10 överskridit gränsen för miljökvalitetsnormen (50ug/m3) i urban bakgrund och gaturum. Resultatet kan jämföras med miljökvalitetsnormen enligt 9 Förordning (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Partiklar (PM 10) 9 Till skydd för människors hälsa får partiklar efter den 31 december 2004 inte förekomma i utomhusluft med mer än 1. i genomsnitt 50 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvärde), och 2. i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde). Det värde som anges i första stycket 1 får överskridas 35 gånger per kalenderår (90- percentil). Bilaga 1 till förordning 2001:527 Utvärderingströsklar Norm för dygnsmedelvärde Övre tröskel Föroreningsnivån överskrider 30 mikrogram per kubikmeter luft mer än 7 gånger per kalenderår (98-percentil) Nedre tröskel Föroreningsnivån överskrider 20 mikrogram per kubikmeter luft mer än 7 gånger per kalenderår (98-percentil) Norm för årsmedelvärde Övre tröskel Föroreningsnivån överskrider 14 mikrogram per kubikmeter luft Nedre tröskel Föroreningsnivån överskrider 10 mikrogram per kubikmeter luft De dygnsmedelvärden som överskred miljökvalitetsnormen (PM10 > 50 µg/m 3 ) under vinterhalvåret 2003/04 för urban bakgrund och gaturum visas i tabell 3. 8
10 Datum PM10 urban bakgrund µg/m 3 PM10 gatutum µg/m Summa 4 12 Tabell 3 Tillfällen när dygnsmedelvärdet för PM10 överskred miljökvalitetsnormen (PM10 >50 ug/m 3 ) under vinterhalvåret 2003/04 för urban bakgrund och gaturum. Haltnivåerna var denna säsong ungefär på samma nivå i urban bakgrund som i gaturum. Dock var tillfällen med halter över miljökvalitetsnormen (50 µg/m 3 ) tre gånger så många i gaturummet (12 dygn) jämfört med den urbana bakgrunden (4 dygn). Detta ska jämföras med gaturummet med 27 dygns överskridande under vinterhalvåret 2002/03 och med urbana bakgrunden med 6 dygns överskridande under vinterhalvåret 2001/02 och 19 dygn 2002/03. Totalt 35 dygns överskridande tillåts under ett år. Enligt IVL rapport B1593 var aritmetiska medelvärden för alla dygnsresultat i södra Sverige (samlade i en grupp) ca 20% lägre i södra Sverige jämfört med 2002/03. Om föroreningsnivån överskrider 30 mikrogram per kubikmeter luft mer än 7 gånger per kalenderår har den övre utvärderingströskeln överskridits och då föreligger mätkrav. I Landskrona bakgrund har denna gräns vida överskridits med 64 dygn över 30 µg/m 3 i gaturummet och 44 överskridande i urbana bakgrunden. Samtliga 25 svenska kommuner som mätte PM10 under vinterhalvåret överskred den övre utvärderingströskeln. Fortsatta mätningar har gjorts under sommarhalvåret 2004 i gaturummet och fortsätter under vinterhalvåret 2004/05 i både gaturummet och urbana bakgrunden. 9
11 4.1.2 Kvävedioxid (NO 2 ) Kvävedioxid (NO 2 ) har mätts i Urban bakgrund i Landskrona sedan Resultatet från dygnsmätningarna under vinterhalvåret 2003/04 för urban bakgrund och gaturum redovisas i tabell /04 Urban bakgrund Vinterhalvår Vinterhalvårsmedelvärde 98-percentil uppmätt Högsta dygnsmedelvärde dygn dygn > 60 dygn Gaturum Vavihill Tabell 4. Resultat av dygnsmätningar av kvävedioxidhalter (NO 2 ) under vinterhalvåret 2003/04 urban bakgrund och gaturum, Landskrona centrum och bakgrundsstationen Vavihill i Skåne. > 48 Resultaten i tabellen kan jämföras med miljökvalitetsnormen för kvävedioxid enligt 4 Förordning (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. 4 Till skydd för människors hälsa får kvävedioxid efter den 31 december 2005 inte förekomma i utomhusluft med mer än 1. i genomsnitt 90 mikrogram per kubikmeter luft under en timme (timmedelvärde), 2. i genomsnitt 60 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvärde), och 3. i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde). Det värde som anges i första stycket 1 får överskridas 175 gånger per kalenderår (98-percentil) förutsatt att föroreningsnivån aldrig överstiger 200 mikrogram per kubikmeter luft under en timme mer än 18 gånger per kalenderår (99,8- percentil). Det värde som anges i första stycket 2 får överskridas 7 gånger per kalenderår (98-percentil). Kvävedioxid har mätts varje dygn både i urban bakgrund och gaturum under vinterhalvåret. Mätningarna visar att både dygnsmedelvärdet och årsmedelvärdet under vinterhalvåret underskrider miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. Inget dygn under mätsäsongen överskrider miljökvalitetsnormen för dygn. Inget dygn överskrider heller övre utvärderingströskeln d v s där mätkrav föreligger. Enligt IVL rapport B1593 har NO2-halterna haft en nedåtgående trend i svenska tätorter sedan projektet startade 1986/87. En linjär regressionsanalys visar att 10
12 trenden för en genomsnittlig svensk tätort är en årlig minskning med 0,59 µg/m 3 baserat på de 10 kommuner som mätt samtliga vinterhalvår sedan starten. Resultaten kan också jämföras med tidigare mätningar i urban bakgrund i Landskrona (se figur 4). Kvävedioxid (NO2) i Landskrona tätort Vinterhalvårsmedelvärde mikrogram/m /89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 Vinterhalvår Figur 4. Vinterhalvårsmedelvärden av kvävedioxid i urban bakgrund under perioden och gaturum under perioden Staplarna visar kvävedioxid i mikrogram per kubikmeter luft Svaveldioxid (SO 2 ) Svaveldioxid har mätts sedan 1973 med uppehåll 4 säsonger i mitten av 80-talet. Till och med säsongen 2000/01 har dygnsmätningar gjorts under vinterhalvåren. Från och med vinterhalvåret 2001/02 har månadsmätningar gjorts istället. Resultatet av mätningarna vintern 2003/04 framgår av tabell 6. Vinterhalvår 2003/04 Vinterhalvårsmedelvärde Urban bakgrund 2,2 Vavihill 1,0 Tabell 6. Resultat av månadsmätningar av svaveldioxid under vinterhalvåret 2003/04 i urban bakgrund och bakgrundsstationen Vavihill i Skåne. 11
13 Gränsvärdet för svaveldioxid i Sverige beräknat som vinterhalvårsmedelvärde är 50 µg/m 3. Svaveldioxid i urbana bakgrunden i Landskrona underskrider med stor marginal det svenska gränsvärdet. Resultaten i tabellen kan också jämföras med tidigare mätningar i urban bakgrund i Landskrona (se figur 5). Svaveldioxid (SO2) i Landskrona tätort Vinterhalvårsmedelvärde /74 75/76 77/78 79/80 81/82 83/84 mikrogram/m3 85/86 87/88 89/90 91/92 93/94 95/96 97/98 99/00 01/02 03/04 Vinterhalvår Figur 5. Vinterhalvårsmedelvärden av svaveldioxid i urban bakgrund i Landskrona tätort under perioden Staplarna visar svaveldioxid i mikrogram per kubikmeter luft.. Till och med vinterhalvår 2000/01 har dygnsmedelvärde mätts och därefter passiva månadsmedelvärden Flyktiga organiska ämnen (VOC) Veckovisa mätningar av flyktiga organiska ämnen (VOC) har mätts i urban bakgrund, Landskrona tätort sedan vintern 1992/93 med undantag för två vintrar. Under vinterhalvåret 2003/04 mättes VOC i Landskrona i gaturum istället för i urban bakgrund. Resultatet framgår av tabell 7 där vinterhalvårsmedelvärdet är redovisat. Bensen Toluen Oktan Butylac Etylbensen mp-xylen o-xylen Nonan 2,1 7,3 0,3 0,2 1,0 3,8 1,2 0,4 Tabell 7. Vinterhalvårsmedelvärde av flyktiga organiska ämnen (VOC) i gatutum, Landskrona tätort under vinterhalvåret 2003/04 12
14 Resultaten i tabellen kan jämföras med miljökvalitetsnormen för bensen enligt 8a Förordning (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft och även med det nationella miljömålet på 1 µg/m 3 som årsmedelvärde. 8 a Till skydd för människors hälsa får bensen efter den 1 januari 2010 inte förekomma i utomhusluft med mer än i genomsnitt 5 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde). Förordning (2003:112). Vinterhalvårsmedelvärdet för bensen i gaturum underskrider med stor marginal miljökvalitetsnormen för bensen (5 µg/m 3 ) som ska vara uppfylld år Dock överskrids den undre utvärderingströskeln (2 µg/m 3 ) men underskrider den övre utvärderingströskeln på 3,5 µg/m 3. Vinterhalvårsmedelvärdet ligger över miljömålet (1 µg/m 3 som årsmedelvärde) för Sverige. Enligt IVL rapport B1593 har bensenhalten minskat i alla tätorter som deltagit i mätningarna sedan 1992/93. En linjär regressionsanalys för bensen ger en genomsnittlig årlig minskning på 0,4 µg/m 3 under denna tolvårsperiod. Samtliga kommuner överskrider det nationella miljömålet. Mätningar i gaturummet under år 2004 har fortsatt under sommarhalvåret dock med en veckomätning per månad istället för som under vinterhalvåret en gång i veckan. Under vinterhalvåret 2003/04 görs mätningar både i urban bakgrund och gaturum. Tidigare års resultatet av vinterhalvårsmedelvärden för bensen i urban bakgrund framgår av figur 6. Bensen i Landskrona tätort Vinterhalvårsmedelvärde mikrogram/m /93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 Vinterhalvår Figur 6 Vinterhalvårsmedelvärde för bensen från veckomätningar i urban bakgrund, Landskrona centrum och för gaturum 2003/04. 13
15 4.1.5 Regional bakgrund, landsbygd Under vinterhalvåret gjordes inga månadsvisa NO 2 - och SO 2 - mätningar i den regionala bakgrunden på landsbygden dvs Rönneberga backe och Ven. 4.2 Sommarhalvåret 2003 Under sommarhalvåret (6 månader) mättes kvävedioxid (NO 2 )och ozon (O 3 ) i den urbana bakgrunden i Landskrona tätort och den regionala bakgrunden på Ven och Rönneberga backe. Mätningarna är månadsvisa diffusionsmätningar och resultatet presenteras i tabell 9. Bensen mättes också under en vecka per månad i urbana bakgrunden. Enligt IVL rapport B1593 var bensen under sommaren generellt väldigt låga. Sommarhalvår 2003/04 Urban bakgrund Rönneberga backe (A) NO 2 O 3 Bensen Sommarhalvårsmedelvärde Sommarhalvårsmedelvärde Sommarhalvårsmedelvärde , Ven (B) 9,3 71 Vavihill 3,3 76 Tabell 9. Resultat av sommarhalvårsmedelvärde i urban bakgrund, Ven och Rönneberga backe under sommaren 2003 och bakgrundsstationen Vavihill i Skåne. 14
16 Referenser SFS 2003:112. Förordning 2001:527 om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (utfärdad den 7 juni 2001 med ändringar införda t o m 2004:661). Luftkvaliteten i Sverige sommaren 2003 och vintern 2003/04. Rapport B IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Göteborg september
LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN Sommaren 2005 Vintern 2005/2006 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2006:13 Miljöförvaltningen
LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2002 VINTERN 2002/03 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2003:4 Miljöförvaltningen
LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2008 och vinterhalvåret 2008/2009 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Amir Ghazvinizadeh Rapport 2010:5 Miljöinspektör Miljöförvaltningen
LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA
1(19) Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2011 och vinterhalvåret 2011/2012 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Anna Kristoffersson Miljöinspektör Rapport 2013:8 Miljöförvaltningen
LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA
1(18) Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2010 och vinterhalvåret 2010/2011 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Anna Kristoffersson Miljöinspektör Rapport 2013:7 Miljöförvaltningen
Luftmätningar i urban bakgrund
Luftmätningar i urban bakgrund Linköpings kommun, Miljökontoret 213 Helga Nyberg Linköpings kommun linkoping.se Mätningar i Linköpings tätort Miljökontoret har sedan vinterhalvåret 1986/87 undersökt bakgrundshalter
Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386
Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar Året 2010 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2011 Luftkvaliteten i Trelleborg... 1 Resultat från mätningar... 1 Året 2009... 1 Miljöförvaltningens rapport
Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet
Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Köpings kommun Rapporten skriven av: Lars Bohlin, 2014-12-12 Rapporten finns även att läsa och ladda
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar
Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016
Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Christina Schyberg 2016-12-16 Allmänt Under vintern 2015/2016 genomfördes luftkvalitetsmätningar
Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13
Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13 Dnr 2011-MH1675-5 Dnr 2012-MH1639-5 Motala kommun Miljö- och hälsoskyddsenheten Cajsa Eriksson, miljöskyddsinspektör
Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborgsregionen 2008/09
Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborgsregionen 2008/09 Karin Persson IVL Svenska Miljöinstitutet AB Rapport 148 Juni 2009 1 Sammanfattning Under 2008/09 har en uppföljande mätning av VOC-halten
Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010
Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens
Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2012 U-4227
Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2012 U-4227 PM 10 - mätningar i Mariestad Foto: Håkan Magnusson Göteborg 2013-04-11 Karin Persson IVL Svenska Miljöinstitutet AB Barbara Sandell Luft i Väst
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2007-03 Sammanfattning Uppmätta halter av kvävedioxid (NO 2 ) som dygns- och
Mätning av. Luftföroreningar
2008-11-24 Miljö- och byggförvaltningen Mätning av Luftföroreningar I Gnosjö kommun Januari Juli 2008 Sammanfattning Miljö- och byggförvaltningen har under perioden 2008-01-21 2008-07-14 mätt luftföroreningar
Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft
SAMMANSTÄLLNING Sidan 1 av 5 Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft Beräknade luftföroreningshalter i tätorter I början av 26 genomförde Luftvårdsförbundet, tillsammans med SMHI och länets kommuner,
Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008
Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.
Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2011 U-3725
Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2011 U-3725 PM 2.5 - och - mätningar i Bengtsfors Foto: David Svenson Göteborg 2012-04-16 Karin Persson IVL Svenska Miljöinstitutet AB David Svenson Luft
Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018
Februari 19 På uppdrag av Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Malin Fredricsson Författare: Malin Fredricsson På uppdrag av: Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Fotograf: Malin Fredricsson Rapportnummer
Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborg 2014
NR U 5178 MARS 2015 RAPPORT Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborg 2014 För Göteborgsregionens luftvårdsprogram Karin Persson Författare: Karin Persson På uppdrag av: Göteborgsregionens luftvårdsprogram
Luftkvalitetsmätningar på Åland
NR U 5148 MARS 2015 RAPPORT Luftkvalitetsmätningar på Åland För Ålands landskapsregering, Miljöbyrån Kjell Peterson,Karin Persson Författare: Kjell Peterson På uppdrag av: Ålands landskapsregering Rapportnummer:
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Umeå kommun Miljö- och hälsoskydd Rapport 2013-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar 2012 från
Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, 2008-11-03 2009-11-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av kvävedioxidmätningar (NO2) vid Storgatan 113 öst på stan under perioden
Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen
Utredningsrapport 2016:01 Infovisaren Stadsbyggnadskontoret Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen Foto: Marit Lissdaniels Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten på taket
Information om luftmätningar i Sunne
Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på
Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern
Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern 2006-2007 Erik Bäck Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 144 Augusti 2007 1 Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har av Göteborgsregionens luftvårdsprogram fått
Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata
Miljöförvaltningen Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Utredningsrapport 2016:16 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten vid kontorslokalen Smedjan på
Kronobergs läns tätortsprogram. Övervakning av luftkvalitet i samverkan
Kronobergs läns tätortsprogram Övervakning av luftkvalitet i samverkan Samverkan i Kronobergs län luftvårdsförbundet Varför samverka? - Kommunerna är ansvariga att övervaka luftkvalitet; - Naturvårdsverket
Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018
Januari 19 Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 18 På uppdrag av Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Malin Fredricsson, Karin Söderlund Författare: Malin Fredricsson, Karin Söderlund På
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Information om luftmätningar i Sunne
Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(7) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort Sammanfattning Mätningar av kvävedioxid och partiklar i luften på Viktoriagatan har nu pågått kontinuerligt
Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län 2016
Nr U 5797 April 2017 Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län 2016 På uppdrag av Luft i Väst Karin Persson & Barbara Sandell Författare: Karin Persson & Barbara Sandell På uppdrag av: Luft
VOC-mätningar på Sprängkullsgatan i Göteborg vinterhalvåret 1999/00
VOC-mätningar på Sprängkullsgatan i Göteborg vinterhalvåret 1999/00 Karin Persson Per-Arne Svanberg IVL Svenska Miljöinstitutet AB rapport 124 22 augusti 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning...
Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Falun
Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Mätningar av PM10/PM2,5 och NO 2 under kalenderåret 2016 och NO 2 under januariapril år 2017 Magnus Brydolf och Billy Sjövall På uppdrag
Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2013 U 4742
Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2013 U 4742 PM 10 - mätningar i Lidköping Foto: Henrik Fallgren Göteborg 2014-04-15 Karin Persson IVL Svenska Miljöinstitutet AB Barbara Sandell Luft i Väst
Luftkvalitetsstrategi i Motala kommun
Luftkvalitetsstrategi i Motala kommun 2018-2019 Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Miljökvalitetsmål FRISK LUFT NO 2 PM 10 bensen Motala kommun
Luftkvaliteten i Sverige 2007 och vintern 2007/08
RAPPORT Luftkvaliteten i Sverige 2007 och vintern 20 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Kramfors Örebro Värnamo Landskrona B 1801 September 2008 Box 21060, SE-100 31 Stockholm Box 5302, SE-400
Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012
Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Dnr MN-2013-1943 MILJÖFÖRVALTNINGEN Tillsynsavdelning Rapport 2013-09-06 Jonas Neu, 054-540 46 65 miljoforvaltningen@karlstad.se 1 Innehållsförteckning Sammanfattning
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Luften i Lund: Rapport för vinterhalvåret Miljöförvaltningen
Luften i Lund: Rapport för vinterhalvåret 2008-2009 Miljöförvaltningen RAPPORT 2 (13) Innehållsförteckning Sammanfattning och resultat... sid 3 Svaveldioxid. sid 3 Kvävedioxid.. sid 3 Ozon.. sid 3 Bensen..
Inledande kartläggning av luftkvalitet
2018-06-27 Inledande kartläggning av luftkvalitet VILHELMINA KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Vilhelmina kommun 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation
Luften i Sundsvall 2011
Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV
Bilaga 2 Veckomedelvärden av VOC Sprängkullsgatan 1998/99
Bilaga 1 Beskrivning av mätmetod... 1 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Mätmetod... 2 4. Mätplats... 3 5. Resultat... 3 5.1. Datatillgängligheten... 3 5.2. Vinterhalvårsmedelvärden... 3 5.3. Jämförelse
Luftkvalitetsutredning vid. Prospect Hillgatan. bild. Foto: Emma Björkman
Luftkvalitetsutredning vid Prospect Hillgatan bild Foto: Emma Björkman Förord Utredningen är gjord på uppdrag av Göteborgs Stads stadsbyggnadskontor. Mätningar och rapportskrivning är utförda av Emma
Luften i Malmö. Årsrapport 1999
Luften i Malmö Årsrapport 1999 11/2000 Luften i Malmö Årsrapport 1999 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 2 Var i Malmö mäts luftföroreningar? 3 Gränsvärden och miljökvalitetsnormer 4-5 Vädret under
Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr
RAPPORT 1 (7) Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 28 Dnr 28.1127.3 Sammanfattning Miljöförvaltningen har under sommarhalvåret 28 utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå avseende svaveldioxid,
Luftutredning Litteraturgatan
Miljöförvaltningen Luftutredning Litteraturgatan www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten vid Litteraturgatan i Göteborg och
I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.
Bakgrund och syfte Mellan 21 april och 31 oktober 2017 utfördes mätningar av partiklar (PM10 och PM2.5) kring Cementas anläggning i Slite på Gotland, mätningarna utfördes på tre platser, se Figur 1. Syftet
LUFTKVALITETSMÄTNINGAR I GATUNIVÅ AVSEENDE KVÄVEDIOXID Dnr
Miljöförvaltningen RAPPORT 1 (5) LUFTKVALITETSMÄTNINGAR I GATUNIVÅ AVSEENDE KVÄVEDIOXID Dnr 2006.0007.2 Sammanfattning Miljöförvaltningen har under februari, mars och april månad 2006 utfört luftkvalitetsmätningar
Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat från mätningar 2012
Tätortsprogram i Kronobergs län Resultat från mätningar 212 Eva Hallgren Larsson November 213 Tätortsprogram i Kronobergs län, resultat 212... 2 Sammanfattning... 2 Program... 2 Resultat... 4 Kvävedioxid,
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2007:771 Utkom från trycket den 13 november 2007 utfärdad den 1 november 2007. Regeringen
Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret
Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...
Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2009
Handläggare: Tomas Sjöstedt Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 29 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds två dagar i april 29. Övriga lagstadgade
Luften i Sundsvall 2010
Luften i Sundsvall 2010 Sammanfattning Nivåerna av kvävedioxid har varit högre under 2010 och 2011 än under tidigare år. Miljökvalitetsnormen klarades med knapp marginal vid Skolhusallén under 2010. Under
Resultat från 25 års mätningar inom Urbanmätnätet
RAPPORT Resultat från 25 års mätningar inom Urbanmätnätet Luftkvaliteten i Sverige 2010 och vintern 20 Karin Persson B1996 september 2011 Rapporten godkänd: 2011-09-26 Karin Sjöberg Enhetschef Organisation
Luftutredning Litteraturgatan. bild
Luftutredning Litteraturgatan bild Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten vid Litteraturgatan i Göteborg och hur de nybyggnationer som beskrivs
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Februari 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Övervakning av luftföroreningar i Sverige
Övervakning av luftföroreningar i Sverige strategi, förekommande halter och trender Karin Persson Mät- och beräkningsstrategier Varför? Vad? Var? Hur? När? Varför ska luftkvaliteten övervakas? Lagstiftning
Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge
1:2016 Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan 16-18 i Borlänge Kalenderåret 2015 Magnus Brydolf och Billy Sjövall SLB-ANALYS: FEBRUARI 2016 Förord Under kalenderåret 2015 mättes halter
Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/13
RAPPORT Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Karin Persson B 2126 september 2013 Rapport godkänd Karin Sjöberg Enhetschef Organisation Rapportsammanfattning
Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2012
Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 3 juni 212 Miljöförvaltningen: Torsten Nilsson Dnr 27-1822 MILJÖNÄMNDEN Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Mätplatser och mätningar...
Luftkvaliteten i Sverige sommaren 2006 och vintern 2006/07 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet
RAPPORT Luftkvaliteten i Sverige sommaren 2006 och vintern 20 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet B 1744 September 2007 Box 21060, SE-100 31 Stockholm Box 5302, SE-400 14 Göteborg Valhallavägen
Luften i Sundsvall 2012
Luften i Sundsvall 2012 Miljökontoret jan 2013 Tel (expeditionen): 19 11 90 DOKUMENTNAMN: LUFTEN I SUNDSVALL 2011 ÄNDRAT : 2013-01-31 14:28 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2003:112 Utkom från trycket den 8 april 2003 utfärdad den 20 mars 2003. Regeringen
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från Norra Obbolavägen 2011 Dokumenttyp Rapport Dokumentägare Miljö- och hälsoskydd Dokumentinformation Årlig mätning av luftkvalitet i Umeå Dokumentnamn Luften
Sammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora
Sammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora Mätperiod 2017-01-01 till 2017-12-31 Magnus Brydolf och Billy Sjövall På uppdrag av Mora kommun [Skriv här] SLB 1:2018 Innehållsförteckning
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2001:527 Utkom från trycket den 25 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Regeringen föreskriver 1 följande. Allmänna bestämmelser
Luftkvalitetsutredning Mjölktorget
Luftkvalitetsutredning Mjölktorget bild Foto: Emma Björkman Förord Utredningen är gjord på uppdrag av stadsbyggnadskontoret. Mätningar och rapportskrivning är gjort av Emma Björkman och Erik Svensson på
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Augusti 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport December 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport December 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet december 18... 1 Vad mäter
Luftföroreningar i Nyköping
Samhällsbyggnad Miljöenheten Utredningsingenjör Bo Gustaver Tfn 0155-24 89 29 e-post: bo.gustaver@nykoping.se Datum 2010-04-22 2011-03-11 Dnr 2008-1353 421 1 (11) Luftföroreningar i Nyköping Miljöenheten
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Januari 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 2011/12
RAPPORT Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Karin Persson, Annika Potter B 2066 september 2012 Rapport godkänd Karin Sjöberg Enhetschef Organisation
Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun
2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2
Luftkvaliteten i Sverige 2008 och vintern 2008/09 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet
RAPPORT Luftkvaliteten i Sverige 8 och vintern 8/9 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet B 1868 September 9 Box 26, SE- 31 Stockholm Box 532, SE-4 14 Göteborg Valhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan
Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.
Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...
Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/13
RAPPORT Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Karin Persson B 2126 september 2013 Rapport godkänd Karin Sjöberg Enhetschef Luftkvaliteten i Sverige 2012
Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2016:4
Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari 2016 Rapportserie 2016:4 Luftmätningarna är utförda av bygg- och miljökontoret i Norrköping. Ansvarig för denna rapport är Pontus Edqvist. Vid frågor
Inledande kartläggning av luftkvalitet
RAPPORT 2018-06-30 MBN 18-106 421 Inledande kartläggning av luftkvalitet Bjurholms kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 916 81 Bjurholm Storgatan 9 0932-140 00 0932-141 90 kommunen@bjurholm.se
Partikelmätningar på Guldhedsgatan vid Sahlgrenska sjukhuset vårvintern Uppdragsrapport 2006:2
Partikelmätningar på Guldhedsgatan vid Sahlgrenska sjukhuset vårvintern 2006 Uppdragsrapport 2006:2 Förord I denna rapport presenteras en mätning av partiklar (PM 10 ) på Guldhedsgatan i Göteborg under
Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län Nr U 6124 April På uppdrag av Luft i Väst
Nr U 6124 April 2019 Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län 2018 På uppdrag av Luft i Väst Karin Söderlund (IVL), Barbara Sandell (Luft i Väst) Författare: Karin Söderlund (IVL), Barbara
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat 2004
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat 4 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Sammanfattning I denna rapport presenteras mätningar av luftföroreningsnivåerna i Umeå tätort under 4. Fokus
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, april Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
April 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, april 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Undersökning av luftkvalitet i Mariestad
Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Miljö- och byggnadsförvaltningen 2014-08-13 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Meteorologiska förhållanden... 3 Mätningar... 4 Resultat... 4 Partikeldeposition... 4
Luftkvaliteten i Sverige sommaren 2003 och vintern 2003/04 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet
Luftkvaliteten i Sverige sommaren 2003 och vintern 2003/04 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet B1593 September 2004 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Målsättning... 2 3 Undersökningsmetodik...
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Oktober 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun
Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun Miljöenheten Jörgen Sikström 2017-09-13 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation till de svenska
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2016-08-17 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...
Luftrapport Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53. Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1
Luftrapport 2008 Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53 Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2008, Burlövs kommun Johan Rönnborg
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Oktober 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft
Mätare för NO2 på lyktstolpe, Ödsmåls gamla kyrkogård Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2018-2022 1 Innehållsförteckning Syfte Bakgrund och målsättning Samverkansområdet geografiska utbredning
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2016 Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg 2017-05-18 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer...
Luftkvaliteten i Sverige sommaren 2005 och vintern 2005/06 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet
RAPPORT Luftkvaliteten i Sverige sommaren 2005 och vintern 2005/06 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet B1690 September 2006 Box 21060, SE-100 31 Stockholm Box 5302, SE-400 14 Göteborg Valhallavägen
Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 17 juni 2010, 56
Luftrapport 2009 Miljö- och byggnämnden 17 juni 2010, 56 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2009, Burlövs kommun Johan Rönnborg Samhällsbyggnadsförvaltningen, område Miljö Samhällsbyggnadsförvaltningen