Luftkvaliteten i Sverige 2007 och vintern 2007/08

Transkript

1 RAPPORT Luftkvaliteten i Sverige 2007 och vintern 20 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Kramfors Örebro Värnamo Landskrona B 1801 September 2008 Box 21060, SE Stockholm Box 5302, SE Göteborg Valhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg Tel: +46 (0) Tel: +46 (0) Fax: +46(0) Fax: + 46 (0)

2 Förord URBAN-projektet bygger på samarbete mellan ett antal svenska kommuner och IVL. Förutom det grundläggande arbete som utförts av personalen på miljökontoren i respektive kommun, har nedanstående personer deltagit i projektets genomförande. Projektansvarig har varit Karin Persson, IVL. EMEP-data Annika Svensson/Karin Sjöberg, IVL Ingår i den nationella miljöövervakningen som finansieras av Miljöövervakningsenheten vid Naturvårdsverket. IVL Analys/installationsarbeten: Vania Andersson, Pernilla Bengtsson, Sara Bodholm, Ylva Ekheden, Ulla Hageström, Sari Honkala, Camilla Hållinder Ehrencrona, Marti Jerksjö, Erika Junedahl, Mattias Lidqvist, Kjell Peterson, Annika Potter, Ylva Sjöberg, Ann Sjöblom, Erica Steen, Inger Torbrink, Sara Weidolf Datorsupport: Magnus Ugander Håkan Blomgren Gunnar Malm Utvärdering och Rapportering: Karin Persson Karin Sjöberg Rapport godkänd Karin Sjöberg Avdelningschef

3 Luftkvaliteten i Sverige 2007 och vintern 20 B1801 Innehållsförteckning 1 Inledning Målsättning Undersökningsmetodik Val av mätpunkter inom tätorterna Dygnsprovtagning av SO 2, sot och NO Dygnsprovtagning av PM 10 och PM Veckovisa mätningar av lättflyktiga kolväten (VOC) Månadsvis mätningar av SO 2, NO 2 och O Projektets omfattning Mätningar under 2007, sommarhalvår och helår Mätningar i centrum av tätorterna vintern Mätningar i bakgrundsluft på landsbygd vintern Bakgrundsinformation Dygnsmätningar av SO 2, sot och NO 2 vid EMEP-stationerna Kontinuerliga mätningar av O 3 vid EMEP-stationerna Resultat från EMEP-nätet Mätdataredovisning Resultat av SO 2, sot, NO 2 och PM Vinterhalvårsmedelvärden av O 3 i tätort och på landsbygd Veckovisa diffusionsmätningar av VOC i tätorter Provtagning av VOC och PM 10 i tätort under sommaren Månadsvisa diffusionsmätningar av O 3 och NO 2 på landsbygd och i tätort under sommaren Jämförelser med miljökvalitetsnormer och miljömål för utomhusluft Svenska miljökvalitetsnormer och miljömål NO 2 och SO PM Bensen Jämförelse av föroreningsbelastning Generell föroreningsbelastning, tätorter Trender Referenser...31

4 Luftkvaliteten i Sverige 2007 och vintern 20 B1801 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Svenska EMEP-stationer, Miljökvalitetsnormer och miljömål Månadsvisa resultat från dygnsmätningarna Månadsvisa resultat från mätningar regionalt och i tätort Bilaga 4 Förhöjda dygnsmedelvärden av NO 2 och PM 10 Bilaga 5 Vinterhalvårsmedelvärden av NO 2, SO 2 och sot alla säsonger

5 Luftkvaliteten i Sverige 2007 och vintern 20 B1801 Sammanfattning Urbanmätnätet är ett samarbete mellan ett antal av Sveriges Miljökontor och IVL. URBANprojektet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Urbanmätnätet startade vintern 1985/86 och den 22:a mätsäsongen (20) har avslutats. Resultaten från kalenderår 2007 och vinterhalvår 20 presenteras i denna rapport. Under vinterhalvåret 20 deltog totalt 30 kommuner i Urbanmätnätet och 10 kommuner deltog med mätningar under hela Mätningarnas omfattning har bland annat varit dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO 2 ) i totalt 19 tätorter. I 7 av de totalt 30 tätorterna bestämdes också dygnsmedelvärden av sot samt i 2 tätorter även svaveldioxid (SO 2 ) som dygnsmedelvärde. I 20 kommuner genomfördes mätningar av VOC och dygnsvisa mätningar av partiklar, PM 10, varav en kommun, Kävlinge, även mätte PM 2.5. Förutom dessa mätningar utfördes en rad diffusionsmätningar av SO 2, NO 2 och O 3 under såväl vintern 20 som sommar och år Dygnsvisa mätningar av PM 10 utfördes under hela 2006 i totalt 7 tätorter. Miljökvalitetsnormen (MKN) för NO 2 för såväl års- (40 µg/m 3 ) som dygnsmedelvärde (60 µg/m 3, som får överskridas max 7 dygn/år) underskreds i samtliga mätpunkter i urban bakgrund under vinterhalvåret 20. NO 2 halterna har uppvisat en nedåtgående trend i svenska tätorter sedan projektets start 19. En linjär regressionsanalys visar att trenden för den nationella tidsserien är en årlig minskning med i genomsnitt 0.6 µg/m 3, baserat på de 13 kommuner som deltagit med mätningar minst totalt 20 vinterhalvår. För en medeltätort innebär den genomsnittliga årliga minskningen en haltminskning av NO 2 sedan 19 med ca 50 %. Från de månadsvisa mätningarna av SO 2 med diffusionsprovtagare framgår att samtliga vinterhalvårsmedelvärden av SO 2 underskrider miljökvalitetsnormen för vinter- och årsmedelvärde (20 µg/m 3 ) med god marginal. Miljömålet för SO 2 som årsmedelvärde, 5 µg/m 3, överskreds i Trelleborg under vinterhalvåret 20. Samtliga kommuner ligger klart under MKN för PM 10 som årsmedelvärde (40 µg/m 3 ) baserat på vinterns samt hela 2006 års mätningar. Däremot har de flesta kommunerna problem att klara den övre utvärderingströskeln (ÖUT) för årsmedelvärdet (14 µg/m 3 ). Två kommuner överskrider sannolikt MKN som dygnsmedelvärden för PM 10 i gaturum. Jönköping överskred under år 2007 MKN under 35 dygn, vilket är samma antal som är tillåtet att överskrida enligt MKN, och Örnsköldsvik hade 28 dygns överskridanden under perioden december 2007 april Övriga kommuner, förutom Värnamo, Timrå, Jokkmokk och Lycksele, överskred antalet tillåtna dygn över 30 µg/m 3 (ÖUT) redan under vinterhalvåret såväl i urban bakgrund som i gaturum och mätkrav föreligger därmed för dessa kommuner. Halterna i urban bakgrund såväl som gaturum ligger klart under MKN och ÖUT för bensen under vinterhalvåret 20 och år Ett stort antal kommuner överskrider dock miljömålet redan i urban bakgrund. I alla kommunerna har bensenhalten minskat sedan mätningarna började 19. En linjär regressionsanalys för bensen, utifrån de 7 kommuner som mätte VOC vintern 20 och som har mätt VOC under 13-16, år ger en genomsnittlig årlig minskning på 0.36 µg/m 3. För en svensk medeltätort ger detta en minskning av bensen med ca 80 %.

6 1 Inledning Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet under vintersäsongen 20, sommaren 2007 samt år 2007 presenteras i denna rapport. En av målsättningarna med Urbanmätnätet är att underlätta för kommunerna att utvärdera och beskriva luftkvalitetssituationen på ett enkelt och jämförbart sätt. I takt med förändrade krav, exempelvis införandet av nya miljökvalitetsnormer (MKN), ändrar också Urbanmätnätet successivt utförande. Nya komponenter kommer att införas och andra kan komma att försvinna eller mätas med annan tidsupplösning. Under Urbanmätnätets 22:a säsong deltog 30 kommuner i varierande omfattning. Totalt 10 kommuner valde att mäta hela år 2007 och övriga under vinterhalvår 20. Enligt Förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (SFS 2001:527) har kommunerna ansvaret att övervaka luftkvaliteten i sin kommun. De kommuner som ingått i Urbanmätnätet har tagit sitt ansvar, och genom den samverkan som sker mellan kommunerna utgör de resultat som genereras ett bra underlag som kan nyttjas på ett för alla optimalt sätt. En annan viktig målsättning är att, genom god samordning, kvalitetskontroll, jämförbarhet i mätdata och gemensam utvärdering, öka jämförbarheten mellan olika kommuners luftkvalitet. Sedan Urbanmätnätet startade har drygt 40 % av landets kommuner utfört mätningar av luftkvaliteten inom ramen för mätnätet. Ett tiotal kommuner har dessutom varit med i stort sett samtliga 22 vinterhalvår, och utgör den databas som genererats utgör ett värdefullt underlag för att studera utvecklingen med avseende på luftkvalitet i landet. 1

7 2 Målsättning URBAN-projektet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Målsättningen med projektet är att besvara följande frågor: Hur är luftkvaliteten i svenska tätorter i förhållande till gällande miljökvalitetsnormer och miljömål för utomhusluft? Vilken betydelse har utsläpp från lokala, regionala och utländska källor? Förbättras luftkvaliteten långsiktigt som resultat av emissionsbegränsande åtgärder? Vilken betydelse har olika kommunala särdrag som t. ex. storlek, läge i landet och invånarantal? Vilken betydelse har luftföroreningarna för människors hälsa i form av tidiga och långsiktiga effekter, bl. a. besvärsreaktioner, symptom i luftvägarna och cancer? Det metodutvecklingsarbete som bedrivs inom eller i anslutning till projektet syftar till att: aktivt medverka till att kostnadseffektiva mätmetoder och strategier utvecklas; successivt möjliggöra en anpassning av omfattningen och val av parametrar så att mätningarna kan genomföras på ett så rationellt sätt som möjligt; underlätta möjligheter till utvärdering och beskrivning av luftkvalitetssituationen i takt med förändrade krav; ta fram underlag för beräkning av exponering och hälsokonsekvenser avseende olika luftföroreningskomponenter. Projektet ger också underlag för såväl nationellt som internationellt miljövårdsarbete. 2

8 3 Undersökningsmetodik De analys- och provtagningsmetoder som används inom Urbanmätnätet omfattas av IVLs ackreditering enligt SWEDAC Detta innebär att även rutinerna vid mätstationerna är standardiserade. Gemensamt för hela prov- och mätdatahanteringen är att allt provmaterial och alla analyser iordningställs, kontrolleras och hanteras på samma sätt enligt fastlagda rutiner vid ett och samma laboratorium, i syfte att erhålla en hög jämförbarheten mellan resultaten. Samtliga mätmetoder som används inom Urbanmätnätet presenteras kortfattat i detta kapitel. 3.1 Val av mätpunkter inom tätorterna Undersökningarna inom Urbanmätnätet har redan från början gjorts med utgångspunkten att mätningarna i de olika tätorterna ska vara jämförbara samt beskriva människors exponering för luftföroreningar, vilket på bästa sätt görs i urban bakgrund. I och med införandet av miljökvalitetsnormer (MKN) har mätningar i gaturum blivit vanligare. I Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft (NFS 2007:7) föreskrivs att minst en av kommunens mätningar ska ske i gaturum. Gaturumsmätningar utförs vanligen i de mest belastade gaturummen, d.v.s. där hög trafikbelastning och dålig luftomblandning råder. Sådana situationer kännetecknas vanligen av trånga gaturum med hög dubbelsidig bebyggelse. För en gaturumsstation ska följande eftersträvas : luftintaget placeras mellan 1.5 och 4 meter över marknivå; flödet runt luftintaget ska vara fritt; utrustningen bör placeras minst 25 m från större vägkorsning; utrustningen bör placeras minst 4 m från mitten av närmaste körfält och 5 m från trottoarkant. utrustningen bör placeras ca 1 m från fasad. För den urbana bakgrundstationen ska eftersträvas: centralt läge (innerstadskärnan); hög persontäthet, dvs platsen skall representera exponeringen för många personer; fritt från närliggande störkällor, såsom lokaluppvärmning, fordonstrafik, ventilationssystem och liknande; möjlighet att placera provluftsintaget 4-8 m över marknivå utan alltför lång slangdragning till provtagaren. 3

9 Vid mätningar i gaturum bör man dock betänka att varje gaturum är unikt och att det därmed är svårt att generalisera resultaten både mellan olika tätorter och mellan olika gaturum i samma tätort. Långsiktiga mätningar i urban bakgrund är därför viktiga för att kunna studera bland annat trender och exponering, men också som en referenspunkt för att kunna jämföra resultat från mätningar i olika gaturum under olika tidsperioder. 3.2 Dygnsprovtagning av SO 2, sot och NO 2 Provtagningen genomförs med en, vid IVL framtagen, halvautomatisk dygnsprovtagare utrustad med 8 provtagningskanaler. Avskiljning av sot sker på ett filter följt av ett impregnerat sintrat glasfilter för kemisorbtion av NO 2 och kopplat parallellt med detta en tvättflaska för absorption av SO Dygnsprovtagning av PM 10 och PM 2.5 Provtagningen genomförs med en, vid IVL framtagen, halvautomatisk dygnsprovtagare utrustad med 8 provtagningskanaler. Provtagningshuvudets inlopp, luftflödet samt en impaktor monterad före filtret bestämmer den partikelfraktion som avskiljs (Ferm M. m.fl. 2001) 3.4 Veckovisa mätningar av lättflyktiga kolväten (VOC) Provtagningen av VOC genomförs med diffusionsprovtagare i rostfritt stål från Perkin Elmer (Mowrer, et al., 1996), vidareutvecklad vid IVL. Provtagningen sker på veckobasis och analysen omfattar åtta komponenter; bensen, toluen, oktan, butylacetat, etylbensen, (m+p)-xylen, o- xylen och nonan. 3.5 Månadsvis mätningar av SO 2, NO 2 och O 3 Månadsvisa mätningar med diffusionsprovtagare av SO 2, NO 2 och O 3 genomförs på landsbygden i anslutning till tätorterna med diffusionsprovtagare utvecklade vid IVL (Ferm, et al., 1994, 1998 och Ferm, 1998). Samma mätmetod används vid de månadsvisa bestämningarna inne i tätorterna. Provtagarna placeras under regnskydd på provtagningsarmen vid mätpunkten i centrum i omedelbar anslutning till övriga provluftsintag. 4

10 4 Projektets omfattning Figur 4.1 Urbanmätnätets omfattning vintern 20. Svarta prickar motsvarar tätortsmätningar och röda prickar motsvarar bakgrundsmätningar inom EMEP-nätet ( 5

11 Under vinterhalvåret 20 deltog 30 kommuner i varierande omfattning. Totalt 10 kommuner valde att mäta hela år 2007 och övriga mätte under vinterhalvåret 20. I denna rapport redovisas resultat för helår och sommarhalvår (april-september) 2007 samt perioden oktober april Sedan projektet startade har drygt 40 % av landets kommuner deltagit under minst en mätsäsong. Ett tiotal av dessa kommuner har deltagit med mätningar under alla, eller i stort sett alla, vinterhalvår. Årets medverkande kommuner och tätorternas läge i landet visas i Figur 4.1. Nedan sammanfattas omfattningen av 2007 års mätningar inom projektet; sommarhalvår och helår samt under vinterhalvår 20. Likaså redovisas uppgifter om årets mätdatatillgänglighet. Utöver vad som framgår här förekommer mätresultat från andra mindre mätinsatser genomförda helt eller delvis i de medverkande kommunernas egen regi. 4.1 Mätningar under 2007, sommarhalvår och helår Dygnsvisa mätningar av PM 10 utfördes i urban bakgrund under hela 2007 i Falun och Älmhult samt i gaturum i Burlöv, Jönköping, Värnamo, Landskrona och Örebro. Dessutom mättes under sommaren 2007 i urban bakgrund i Ljungby och i gaturum i Växjö. Linköping mätte dygnsvis NO 2 i urban bakgrund under hela Månadsvisa mätningar av O 3 genomfördes i 5 tätorter vid de ordinarie mätplatserna i urban bakgrund under sommaren 2007, samt vid ytterligare totalt 9 mätplatser på landsbygd i anslutning till de 5 tätorterna. I 4 tätorter samt vid 3 av mätplatser på landsbygd genomfördes månadsvisa diffusionsmätningar av NO 2. Linköpings kommun mätte även SO 2 diffusivt under hela 2007 i urban bakgrund samt 2 vid två ställen på landsbygd (Gävbo och Östra Harg). Provtagning av VOC utfördes i 5 tätorter under hela 2007 genom att mäta en vecka per månad under sommaren och varannan vecka under vintermånaderna. Ytterligare 3 kommuner mätte VOC under sommaren Mätdatatillgängligheten för 2007 var för provtagning av PM %, för provtagning med diffusionsprovtagare i genomsnitt 95 %

12 4.2 Mätningar i centrum av tätorterna vintern 20 Dygnsmedelvärden av NO 2 bestämdes i totalt 19 tätorter. Samtliga mätningar förutom i Landskrona, Växjö, Örnsköldsvik och Örebro utfördes i urban bakgrund. I Landskrona och Örebro mättes såväl i gaturum (dygnsvis) som i urban bakgrund (månadsvis med diffusionsprovtagare) och i Växjö och Örnsköldsvik mättes dygnsvis i gaturum. I 7 av de 19 tätorterna bestämdes också dygnsmedelvärden av sot samt i två tätorter, Huddinge och Trelleborg, även dygnsmedelvärden av SO 2. I 12 av de tätorter som inte genomförde dygnsvisa bestämningar av SO 2, kompletterades övriga mätningar med månadsvis diffusionsprovtagning. I 20 tätorter genomfördes dygnsvisa mätningar av PM 10 i totalt 22 punkter, 15 i urban bakgrund och 7 i gaturum. I Landskrona och Jönköping mättes i såväl gaturum som i urban bakgrund. I Kävlinge mättes även PM 2.5 parallellt med PM 10 provtagningen. I 20 tätorter genomfördes också veckovisa diffusionsmätningar av flyktiga organiska ämnen (VOC), i totalt 22 punkter, 16 i urban bakgrund och 6 i gaturum. Vidare genomfördes månadsvisa diffusionsmätningar av O 3 i 5 tätorter Mätdatatillgängligheten för den aktiva dygnsmätningen var i genomsnitt 93%. Motsvarande värden för VOC-mätningen var 97 % och för de månadsvisa mätningarna av NO 2, SO 2 och O 3 i tätorter cirka 96% Mätningar i bakgrundsluft på landsbygd vintern 20 Bestämning av månadsmedelvärden med diffusionsprovtagare genomfördes för SO 2 på totalt 11 och för NO 2 på totalt 13 mätplatser på landsbygden, i anslutning till 6 respektive 7 av tätorterna. Vid 6 bakgrundsstationer bestämdes månadsvisa medelvärden av O Mätdatatillgängligheten var ca 99 % för NO 2, SO 2 och O

13 5 Bakgrundsinformation 5.1 Dygnsmätningar av SO 2, sot och NO 2 vid EMEP-stationerna IVL genomför, på uppdrag av Miljöövervakningsenheten vid Naturvårdsverket, mätningar avseende dygnsmedelvärden även inom den nationella miljöövervakningen, EMEP-nätet (European Monitoring and Evaluation Programme) i bakgrundsluft på landsbygd. Mätningarna vid EMEP-stationerna av sot och NO 2 sker på samma sätt som inom URBAN-projektet. Mätningarna av SO 2 sker genom uppsamling på ett impregnerat filter med hjälp av en s.k. filterpack. 5.2 Kontinuerliga mätningar av O 3 vid EMEP-stationerna IVL ansvarar också för övervakningen av ozonhalter inom den nationella miljöövervakningen. Mätningarna genomförs med kontinuerligt registrerande instrument baserade på UVabsorbtion vid våglängden 254 nm (10-9 m). Instrumentsignalerna medelvärdesbildas och lagras som 10-minutersmedelvärden, som med hjälp av logger och modem överförs kontinuerligt till IVLs centrala dator. Alla stationer kalibreras 3 ggr per år på samma sätt och med samma transfer standard (Dasibi 1008 PC) som i sin tur kalibreras en gång per år mot en National Bureau Standard vid Institutet för Tillämpad Miljöforskning. Mätförfarandet är ackrediterat och följer internationell standard (ISO/DIS 13964; EMEP/CCC-report 1/95). 5.3 Resultat från EMEP-nätet Preliminära resultat för dygnsmedelvärden av NO 2, SO 2 och sot samt de kontinuerliga O 3 - mätningarna i bakgrundsluft från mätplatserna inom EMEP-nätet under vinterhalvåret ingår i sammanställningen. Mätstationernas placering visas i Bilaga 1 och i Figur

14 6 Mätdataredovisning Löpande under mätsäsongen har preliminära resultat gjorts tillgängliga för enskilt deltagande kommuner via IVLs hemsida. Årets validerade och slutliga resultat samt beräknade värden kan också hämtas från hemsidan ( för respektive kommun. I denna rapport presenteras resultaten till övervägande del i extraherad och/eller bearbetad form. I kapitel med tillhörande bilagor (2-4) presenteras resultaten från de olika mätinsatserna var för sig. I Bilaga 2 har resultaten från dygnsmätningarna sammanställts som månadsmedelvärden. I Bilaga 3 presenteras månadsmedelvärden i tätorter och på landsbygd utifrån mätningar med diffusionsprovtagare. Tillfällen med förhöjda dygnsmedelhalter av PM 10 och NO 2 har sammanställts i tabeller i Bilaga 4. Nivåerna för vad som här betraktas som förhöjd belastning har valts till motsvarande den övre utvärderingströskeln (ÖUT) till MKN som 98-percentil för dygn för NO 2, d.v.s. NO 2 >48 µg/m 3. Till följd av det stora antalet överskridanden av ÖUT för PM 10 har, som förhöjda halter, valts att betrakta halter över miljökvalitetsnormen för dygn (90-percentil), dvs dygnsmedelvärden > 50 µg/m 3. Mätvärden inom projektet presenteras som gällandes för STP (Standard Temperature (20 o C) and Pressure (1013 mbar)). Resultaten från de svenska EMEP - stationerna har sammanställts och redovisas på samma sätt som resultaten från Urbanmätnätet. Mätningarna har utförts på dygnsbas, men observera att provbyte sker kl GMT (Greenwich Mean Time). Detta innebär att växlingstiden blir 7.00 svensk normaltid. Resultaten är således 7 timmar förskjutna i förhållande till resultaten från Urbanmätnätet, som har växlingstid 24.00, d.v.s. kalenderdygn. 6.1 Resultat av SO 2, sot, NO 2 och partiklar (PM 10 och PM 2.5 ) Vinterhalvårs- och årsmedelvärden av SO 2, sot, NO 2 och PM 10 (inklusive PM 2.5 i Kävlinge) visas i Tabellerna 6.1, 6.2, 6.3 och 6.4 tillsammans med beräknade 98-percentiler och 90- percentiler (PM 10 ) för de uppmätta dygnsmedelvärdena, mätperiodens högsta enskilda, samt totala antalet, dygnsmedelvärden. För PM 10 och NO 2 redovisas också antalet dygn som överskrider miljökvalitetsnormen och den övre utvärderingströskeln. Mätperioderna är för vinterhalvår 20 oktober-mars och/eller november-april samt kalenderår I Tabell 6.1 och 6.3 presenteras också vinterhalvårsmedelvärden för SO 2 respektive NO 2 i vissa tätorters regionala bakgrund. Vinterhalvårsmedelvärden av NO 2 och PM 10 åskådliggörs av Figur 6.1 och 6.2. I Figur 6.1 illustreras också halterna av NO 2 i bakgrundsluft utifrån uppmätta halter i regional bakgrund och vid EMEP-stationerna. 9

15 Tabell 6.1 Resultat från mätningarna av SO 2 i tätorter och på landsbygd vintern 20 och år Vinterhalvår 20 Medel värde SO 2 (µg/m 3 ) 98- percentil Max 24hmedelvärde Antal värden Urban bakgrund oktober-mars Falkenberg* Hudiksvall* 0.4 Huddinge Skogås Jönköping* Karlstad* Köping* Landskrona* 1 5 Linköping* Lycksele* Timrå* Uppsala* Värnamo* Trelleborg Landsbygd (regional bakgrund) (i vissa fall 2 stationerna) Falkenberg* 0.8/0.7 Hudiksvall* 0.4 Köping* 0.4/0.4 Linköping* 0.3/0.4 Timrå* 0.6/0.6 Trelleborg* 1.3 Värnamo* 0.5/0.6 Landsbygd (EMEP-stationer) Bredkälen Hoburgen Råö Vavihill År 2007 Urban bakgrund Linköping* 0.7 Landsbygd (EMEP-stationer) Bredkälen Hoburgen Råö Vavihill * diffusionsprovtagare månadsbas, 1 november-mars 10

16 Tabell 6.2 Resultat från mätningarna av sot i tätorter och på landsbygd (EMEP) vintern 20 och år Sot (µg/m 3 ) Vinterhalvår 20 Medel- 98- Max 24h- Antal Urban bakgrund värde percentil medelvärd värden oktober-mars Falkenberg Huddinge Skogås Köping Linköping Timrå november-april Uppsala Gaturum oktober-mars Landskrona, Eriksgatan Landsbygd (EMEP-stationer) Bredkälen Hoburgen Råö Vavihill År 2007 Urban bakgrund Linköping Landsbygd (EMEP-stationer) Hoburgen Råö Bredkälen Vavihill november-mars 11

17 Tabell 6.3 Resultat från mätningarna av NO 2 i tätorter och på landsbygd vintern 20 och år Vinterhalvår 20 Medelvärde NO 2 (µg/m 3 ) 98- percentil Max 24hdygn Antal värden Antal dygn > 48 µg/m3 Antal dygn > 60 µg/m3 Urban bakgrund oktober-mars Falkenberg Hudiksvall* 15 Huddinge Skogås Karlstad Köping Landskrona* 13 Linköping Ljungby* 12 Timrå Tranås Värnamo Älmhult* 11 Örebro* 12 Östersund november-april Jokkmokk Jönköping Lycksele Trelleborg Uppsala Boden Gaturum oktober-mars Landskrona, Eriksgatan november-april Växjö Storgatan Örebro, Rudebecksskolan* 22 Örnsköldsvik Centralesplanaden Landsbygd (regional bakgrund, i vissa fall 2 stationer ) oktober-mars Falkenberg* 6/7 Karlstad* 4 Köping* 4/4 Linköping* 3/5 Timrå* 3/2 Uppsala* 4/4 Värnamo* 4/4 Landsbygd (EMEP-stationer) Bredkälen Hoburgen Råö Vavihill

18 forts Tabell 6.3 Medelvärde 98- percentil Max 24hdygn Antal värden Antal dygn > 48 µg/m3 Antal dygn > 60 µg/m3 År 2007 Urban bakgrund Hudiksvall Landskrona* 10 Linköping Älmhult* 9 Gaturum Växjö Storgatan Landsbygd (regional bakgrund, I vissa fall 2 stationer) Karlstad* 3 Linköping* 2/4 Landsbygd (EMEP-stationer) Hoburgen Råö Bredkälen Vavihill * Diffusionsprovtagare, 1 november-mars, 2 december-april, 3 april-december, 4 januari-april 13

19 Tabell 6.4 Resultat från mätningarna av PM 10 i tätorter och på landsbygd vintern 20 och år Vinterhalvår 20 PM 10 (µg/m 3 ) Urban bakgrund Antal dygn Antal dygn oktober-mars Medel värde 90- percentil 98- percentil Max 24hmedelvärde Antal värden > 30 µg/m 3 > 50 µg/m 3 Landskrona Ljungby Lycksele Timrå Tranås Värnamo Älmhult Östersund november-april Boden Jokkmokk Jönköping Kalmar Kävlinge Landskrona Ljungby Trelleborg Uppsala Älmhult Gaturum oktober-mars Burlöv Jönköping, Barnarpsgatan Landskrona, Eriksgatan Örebro, Rudebecksskolan november-april Burlöv Jönköping, Barnarpsgatan Kramfors Landskrona, Eriksgatan Växjö Storgatan Örebro, Rudebecksskolan Örnsköldsvik, Centralesplanaden Vinterhalvår 20 PM 2.5 Urban bakgrund november-april Kävlinge

20 Forts Tabell 6.4 Antal dygn Antal dygn Medel värde 90- percentil 98- percentil Max 24hmedelvärde Antal värden > 30 µg/m 3 > 50 µg/m 3 År 2007 Urban bakgrund Falun Ljungby Älmhult Gaturum Burlöv Jönköping, Barnarpsg Landskrona, Eriksgatan Värnamo, Gaturum Växjö Storgatan Örebro Rudebecksskolan Landsbygd (EMEP-stationer) Aspvreten Vindeln november-mars, 2 december-april, 3 april-december, 4 januari-mars 15

21 Figur 6.1 Vinterhalvårsmedelvärden av NO 2 i tätorters urbana bakgrund under vinterhalvåret 20. De regionala bakgrundshalterna är här illustrerade i form av den brunskaliga bakgrunden. 16

22 Figur 6.2 Vinterhalvårsmedelvärden (oktober-mars eller november-april) av PM 10 i tätorternas urbana bakgrund under vinterhalvåret

23 6.2 Vinterhalvårsmedelvärden av O 3 i tätort och på landsbygd Månadsmedelvärden av O 3 från de regionala mätningarna har sammanställts i Bilaga 3. I Tabell 6.5 presenteras vinterhalvårsmedelvärdena från de regionala bakgrundsmätningarna vid station A och B tillsammans med medelvärdet från mätningarna i urban bakgrundsluft inne i centrum av tätorten (T) samt resultaten från de svenska EMEP-stationerna. Tabell 6.5 Vinterhalvårsmedelvärden (µg/m 3 ) av O 3 i regional bakgrund (Stn. A, B) till tätorter samt i urban bakgrundsluft (T) vintern 20. O 3 µg/m 3 O 3 µg/m 3 O 3 µg/m 3 Kommun oktober-mars A T B Falkenberg Karlstad 44 Linköping Uppsala Landsbygd (EMEP) Bredkälen 62 Råö 53 Grimsö 49 Aspvreten 41 Norra Kvill 54 Esrange 65 Vindeln 51 Vavihill Veckovisa diffusionsmätningar av VOC i tätorter Resultaten från mätningar av VOC i centrum, i form av vinterhalvårsmedelvärden, har sammanställts i Tabell 6.6. Halter av VOC-komponenterna illustreras även på Sverigekartan i Figur

24 Tabell 6.6 Vinterhalvårsmedelvärden av VOC i tätorter i urban bakgrund och gaturum inom URBAN-projektet vintern 20. Urban bakgrund Bensen Toluen Oktan Butylacetabensexylen Etyl- mp- o- nonan (µg/m 3 ) xylen oktober-mars Hudiksvall Karlstad, Råd 4 m Köping Linköping Ljungby Lycksele Timrå Tranås Värnamo Älmhult Östersund november-april Boden Falkenberg Jokkmokk Jönköping Kalmar Gaturum oktober-mars Karlstad Hamngat.16 Landskrona, Eriksgatan Växjö Storgatan Örebro Rudebecksskolan november-april Örnsköldsvik Centralesplanaden 2 Örnsköldsvik, Köpmannagatan År 2007 Örebro Rudebecksskolan Hudiksvall Falun Älmhult Linköping november-mars, 2 december-april, 3 april-december, 4 januari-mars 19

25 Figur 6.3 Vinterhalvårsmedelvärden av VOC i urban bakgrund vintern 20. Storleken på "pajerna" indikerar belastningens relativa storlek. 20

26 6.4 Provtagning av VOC och PM 10 i tätort under sommaren Totalt 9 kommuner mätte PM 10 under sommaren 2007, 3 i urban bakgrund och resten i gaturum. Alla kommuner utom Växjö och Ljungby, som startade sina mätningar i april 2007, mätte under hela Resultaten presenteras i Tabell 6.7 tillsammans med den genomsnittliga faktorn mellan år- och sommarhalvårsmedelvärden för PM 10. Kvoten ligger på drygt 1 utan någon direkt skillnad för urban gaturum och urban bakgrund. Motsvarande kvoter gäller även förhållande för percentilerna. Tabell 6.7 Jämförelse mellan årsmedelvärde och sommarhalvårsmedelvärde för PM 10 under år Kommun sommarhalvår 2007 År 2007 Kvot årsmv/sommarhalvårsmv Medelvärde percentil percentil Medelvärde percentil percentil Medelvärde percentil percentil Falun Ljungby Älmhult Värnamo Gaturum Växjö Storgatan Burlöv Gaturum Landskrona, Eriksgatan Örebro Rudebecksskolan Jönköping, Barnarpsg Även VOC mättes i 9 kommuner under sommaren Resultaten för bensen från VOCmätningarna i de nio kommuner som mätte sommaren 2007 presenteras i Tabell 6.8 tillsammans med medelvärden från år 2007 och vintern 20. Kvoterna mellan vinter- och sommarhalvårsmedelvärden för dessa kommuner varierar mellan 1.7 i Örebros gaturum och 3.2 i Ljungbys urbana bakgrund. Förhållandet mellan årsmedelvärdet och vinterhalvårsmedelvärdet varierar mellan Det finns ingen entydig skillnad på kvoter mellan urban bakgrund och gaturum. I den tidigare nämnda studien (Persson, K. m.fl. 2006) erhölls för bensen en faktor mellan årsmedelvärde och vinterhalvårsmedelvärde på 0.8 baserat på uppmätta halternivåer i ett stort antal kommuners urbana bakgrund och gaturum under perioden 2000 och

27 Tabell 6.8 Jämförelse mellan vinter- och sommarhalvårsmedelvärde för bensen. sommar 2007 år 2007 vintern 20 år/sommar vhmv/shmv år/vhmv Kommun µg/m3 µg/m3 µg/m3 Falun Hudiksvall Landskrona, Eriksgatan Linköping Ljungby Värnamo gaturum Växjö Storgatan Älmhult Örebro Rudebecksskolan Månadsvisa diffusionsmätningar av O 3 och NO 2 på landsbygd och i tätort under sommaren Resultaten från mätningarna av O 3 och NO 2 under sommaren 2007 (april-september) vid de regionala mätplatserna A och B samt inne i tätorten (T) redovisas som månadsmedelvärden i Bilaga 3 och som sommarhalvårsvärden nedan i Tabell 6.10 tillsammans med motsvarande data vid de nationella bakgrundsstationerna inom EMEP. Tabell 6.10 Sommarhalvårsmedelvärden (µg/m 3 ) 2007 av O 3 och NO 2 regionalt (A, B) och i tätorter samt vid EMEP-stationerna. O 3 O 3 O 3 NO 2 NO 2 NO 2 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 Kommun A T B A T B Linköping Hörby Kävlinge Landskrona Karlstad Landsbygd (EMEP) Aspvreten 65 Bredkälen Esrange 64 Grimsö 60 Hoburgen 4 Norra Kvill 66 Råö 70 4 Vavihill 67 3 Vindeln 54 22

28 7 Jämförelser med miljökvalitetsnormer och miljömål för utomhusluft I kapitel jämförs uppmätta halter av olika luftföroreningar i luft med miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. Observera att jämförelserna är gjorda mellan uppmätta vinterhalvårsmedelvärden och att normerna är baserade på helårsmätningar. 7.1 Svenska miljökvalitetsnormer och miljömål Regeringens förordning om miljökvalitetsnormer för luft (MKN) trädde i kraft den 1 januari Förordningen (SFS 2001:527), inbegriper förekomst och halt i luft av NO 2, SO 2, bly (Pb), partiklar (PM 10 ), bensen, kolmonoxid (CO), ozon (O 3 ), polyaromatiska kolväten (PAH) med benso(a)pyren som indikatorförening och metallerna, arsenik, nickel och kadmium. MKN baseras på helår. Förordningen slår fast att varje kommun ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls inom kommunen. MKN för NO 2, SO 2, bly, PM 10 och CO ska nu vara uppfyllda. För bensen träder MKN i kraft den 31 januari För ozon, PAH och metallerna gäller en s.k börnorm, vilket innebär att den är att betrakta som överträdd endast om överskridandet beror på att verksamheter eller åtgärder motverkar möjligheterna att inte överskrida MKN samt att rimliga åtgärder inte vidtagits för att undvika att föroreningsnivån överskrids. Det ska eftersträvas att normen för ozon är uppnådd efter den 31 december 2009 och för metaller och PAH den 31 december I Bilaga 1 presenteras gällande miljökvalitetsnormer (MKN). Av förordningen framgår att kommunerna ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls och att kontrollen kan ske genom mätningar, beräkningar eller annan uppföljning. I orter med > invånare skall kontrollen för samtliga medelvärdestider och parametrar ske genom mätning. I andra områden ska kontrollen ske genom mätning så snart det kan antas att en miljökvalitetsnorm överskrids. Det gäller även om halten överskrider den övre utvärderingströskeln (ÖUT). Vid haltnivåer mellan den övre och nedre utvärderingströskeln (NUT) kan kontrollen ske genom en kombination av mätning och beräkning. Om den nedre utvärderingströskeln underskrids är det tillräckligt att kontrollen sker genom beräkning eller objektiv uppskattning. Kontrollen kan ske genom samverkan mellan flera kommuner enligt 10 MKN-förordningen. Mätföreskrifterna (NFS 2007:7) styr hur många mätstationer som krävs inom varje samverkansområde baserat på antalet invånare. I Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om MKN för utomhusluft, Luftguiden (Handbok 2006:2), finns också vägledning till hur kommunerna kan samverka. För att kunna styra utvecklingen på längre sikt har riksdagen även infört miljömål ( för flera luftföroreningar. Som framgår av Tabell B1.11 i Bilaga 1 skall miljömålet för svaveldioxid redan vara uppnått (år 2005), men för andra ämnen gäller år 2010 eller Miljömålen innebär i flera fall mera långtgående krav än miljökvalitetsnormerna. Detta för att normerna ses som styrmedel för att uppnå miljömålen. Miljömål är till skillnad från miljökvalitetsnormerna inte kopplade till lagstiftningen och innebär inte heller juridiska krav på att kommunerna skall övervaka. 23

29 7.2 NO 2 och SO 2 Av redovisningen i Tabell 6.1 för mätningarna av SO 2 framgår att samtliga vinterhalvårsmedelvärden av SO 2 underskrider miljökvalitetsnormen för årsmedelvärde (20 µg/m 3 ) med god marginal. Miljömålet för SO 2 som årsmedelvärde, 5 µg/m 3, överskrids i Trelleborg under vinterhalvåret. Den övre utvärderingströskeln som dygnsmedelvärde för NO 2 överskreds under 10 dygn vid Örnsköldsviks Centralesplanad redan under perioden december 2007-april 2008, jämfört med tillåtna 7 dygn för ett kalenderår. Viss risk föreligger därmed att även MKN för NO 2 som dygnsmedelvärde kan komma att överskridas under ett helt år. För övriga kommuner gäller att såväl MKN som ÖUT för NO 2 både som års- eller dygnsmedelvärde underskreds i samtliga mätpunkter i urban bakgrund och gaturum. Två kommuners vinterhalvårsmedelvärden i urban bakgrund, Karlstad och Trelleborg, och två i gaturum, Örebro och Örnsköldsvik, ligger över eller tangerar det svenska miljömålet (20 µg/m 3 som årsmedelvärde). Generellt gäller dock att ett årsmedelvärde för NO 2 är något lägre än vinterhalvårsmedelvärdet, en generell kvot mellan års- och vinterhalvårsmedelvärde i urban bakgrund på 1.2 har tidigare tagits fram (Persson, 2006). I Figur 7.2 illustreras de uppmätta vinterhalvårsmedelvärdena av NO 2 under 20 som 98%-il för dygn jämfört med MKN samt den övre - (ÖUT) och nedre utvärderingströskeln (NUT) Miljökvalitetsnorm-dygn 50 Övre utvärderingströskel Nedre utvärderingströskel 30 Vinterhalvår 20 År Urban bakgrund Boden* Lycksele* Timrå Trelleborg* Karlstad Östersund Jokkmokk* Falkenberg Jönköping* * november-april annars oktober - mars för vinterhalvår Uppsala* Tranås Huddinge Skogås Värnamo Linköping Köping Örnsköldsvik, Centralesplanaden* Landskrona, Eriksgatan Växjö Storgatan* Linköping Växjö Storgatan Figur 7.2 NO 2 som 98%-il för dygn jämfört med MKN, ÖUT och NUT i urban bakgrund (röda staplar) samt gaturum (blå staplar) under vinterhalvår 20 (oktober-mars eller november-april). Sortering efter haltnivå. Siffrorna över staplarna anger antalet dygn som ÖUT (48 µg/m 3 ) överskrids, avsaknad av siffror innebär att inget dygn överskrider ÖUT. 24

30 7.3 PM 10 Samtliga kommuner ligger under MKN för PM 10 som årsmedelvärde (40 µg/m 3 ) baserat på vinterns samt, i förekommande fall, 2007 års mätningar. De flesta kommunerna har däremot problem med att klara den övre utvärderingströskeln för årsmedelvärdet (14 µg/m 3 ), se Figur Miljökvalitetsnorm-år 35 µg/m Vinterhalvår 20 År Jönköping, Barnarpsg** Örnsköldsvik Centralesplanaden*** Örebro Rudebecksskolan** Landskrona, Eriksgatan** Växjö Storgatan** Örebro Rudebecksskolan* Övre utvärderingströskel Kramfors** Ljungby** Trelleborg** Landskrona** Burlöv Gaturum** Landskrona* Kalmar** Kävlinge** Älmhult** Uppsala** Boden*** Tranås* Jönköping** Värnamo* Östersund* Timrå* Jokkmokk*** Lycksele**** År 2007 Jönköping, Barnarpsg Örebro Rudebecksskolan Landskrona, Eriksgatan Burlöv Gaturum Värnamo, Gaturum Växjö Storgatan Älmhult Ljungby Falun Figur 7.3 Uppmätta årsmedelvärden (2007) och vinterhalvårsmedelvärden (20; **november-april eller *oktober-mars och *** december-april) av PM 10 i urban bakgrund (röda staplar) samt i gaturum (blå staplar) jämfört med MKN och ÖUT för årsmedelvärde. I Figur 7.4 jämförs de uppmätta 90 %-ilerna för dygn för PM 10 med motsvarande MKN för dygn (90%-il). För vinterhalvåret 20 tyder uträknade 90-percentiler på att MKN att viss risk för överskridande av normen gäller för Örnsköldsvik och Kramfors. Ingen av dessa kommuner överskrider dock 50 µg/m 3 fler dygn än det maximalt tillåtna 35 dygn/år. Jönköping överskrider precis 35 dygn under 2007, medan Örnsköldsvik och Kramfors överskrider med 28 respektive 15 dygn under 6 månader. För övriga kommunerna, som mätt PM 10 under hela 2007 ligger halterna under MKN. Samtliga kommuner förutom Jokkmokk, Timrå och Lycksele överskrider antalet tillåtna dygn över 30 µg/m 3 (ÖUT) redan under vinterhalvåret såväl i urban bakgrund som i gaturum och mätkrav föreligger därmed i dessa kommuner, se Figur 7.5. Nstan 80% av tillfällena då MKN för dygnsmedelvärden (50 µg/m 3 ) överskreds inträffade i mars och april, se Bilaga 4. 25

31 90 80 Tillåtna antal dygn > 50 µg/m µg/m År 2007 Jönköping, Barnarpsg Örebro Rudebecksskolan Landskrona, Eriksgatan Burlöv Gaturum Värnamo, Gaturum Älmhult Falun Vinterhalvår 20 Örnsköldsvik Centralesplanaden*** *dec-april, **april-december, ***januari-mars Figur 7.4 Vinterhalvår 20 Miljökvalitetsnorm-dygn Kramfors** Ljungby** Trelleborg** Landskrona** Landskrona* Kalmar** Kävlinge** Uppsala** Boden*** Tranås* Jönköping** Värnamo* Östersund* Timrå* Jokkmokk*** Lycksele**** Uppmätta halter av PM 10 som 90%-iler för dygn året 2007 och under 6 månader vintern 20 (vänster y-axel, röda staplar) (i de fall mätningarna har pågått oktober-april har 90%-ilen för perioden november-april använts) och antal dygn då halten överskrider MKN (50 µg/m 3 ) ( randiga staplar, höger y-axel) jämfört med motsvarande MKN antal dygn År antal dygn Figur Jönköping, Barnarpsg Örebro Rudebecksskolan Vinterhalvår 20 Landskrona, Eriksgatan Burlöv Gaturum Värnamo, Gaturum Älmhult Falun Vinterhalvår 20 Örnsköldsvik Centralesplanaden Landskrona Kramfors Trelleborg Kalmar Ljungby Boden Kävlinge Uppsala Tranås Jönköping Östersund 26 Antalet tillåtna dygn > 30 µg/m3 Värnamo Timrå Jokkmokk Lycksele Antalet dygn med PM 10 -halt > 30 µg/m 3 (=ÖUT) under år 2007 samt vinterhalvåret 20 i urban bakgrund (röda staplar) och i gaturum (blå staplar). ÖUT tillåter 7 dygn.

32 7.4 Bensen Eftersom trafiken i många fall är den dominerande källan till bensen i tätorter återfinns sannolikt den mest belastade miljön i ett gaturum. Haltvariationen är stor mellan gaturum och urban bakgrund, och många kommuner väljer att förlägga sina mätningar till gaturum. I Figur 7.6 illustreras uppmätta bensenhalter i urban bakgrund och i gaturum för dels år 2007, dels vinterhalvår 20. Halterna i urban bakgrund såväl som gaturum ligger klart under MKN och ÖUT under 2007 och vinterhalvåret 20. Ett stort antal kommuner överskrider dock miljömålet i gaturum, men några även i urban bakgrund Miljökvalitetsnorm µg/m Övre utvärderingströskel År 2007 Örebro Rudebecksskolan Hudiksvall Falun Värnamo gaturum Miljömål Älmhult Växjö Storgatan Ljungby Linköping vinterhalvår 20 Örnsköldsvik, Köpmannagatan* Örnsköldsvik Centralesplanaden* Lycksele *** Jokkmokk* Hudiksvall Landskrona, Eriksgatan Vinterhalvår 20 Boden* Tranås Timrå Kalmar* Östersund Köping Värnamo Karlstad, Råd 4 m Karlstad Hamngat.16 Falkenberg* Figur 7.6 Uppmätta vinterhalvårsmedelvärden (oktober-mars, * november-april) under 20 av bensen i urban bakgrund (röda staplar) och i gaturum (blå staplar) jämfört med MKN, ÖUT och miljömål för bensen. Staplarna är placerade efter haltnivå, med undantaget Karlstad där gaturumshalten placerats jämte stapeln för den urbana bakgrundshalten. Jönköping* 27

33 8 Jämförelse av föroreningsbelastning 8.1 Generell föroreningsbelastning, tätorter Urbanmätnätet har även under vinterhalvåret 20 haft en relativt god geografisk spridning och omfattat tätorter av varierande storlek. Därmed bör det samlade materialet kunna ge ett representativt mått på luftkvaliteten i en svensk medeltätort med avseende på luftföroreningar. Avståndet mellan södra och norra Sverige är stort, vilket bland annat medför skillnader i avstånd till de stora källområden i övriga Europa. I Tabell 8.1 presenteras vinterhalvårsmedelvärden för NO 2, SO 2, sot, bensen och PM 10 för en svensk medeltätorts urbana bakgrund samt för grupperna norr (omfattar Falun och orter norr därom) och syd. I grupp "syd" ingår generellt fler tätorter än i grupp "nord". För vintern 20 består grupp "norr" av 6 kommuner och resterande kommuner ingår i grupp "syd". De aritmetiska medelvärdena är ej viktade för antalet tätorter eller invånare. Medelbelastningen för NO 2 och sot är normalt generellt högre i grupp nord, medan SO 2 och PM 10 är högre i grupp syd". Halten av PM 10 var ca 30 % högre i och halten av SO 2 mer än dubbelt så hög i södra Sverige jämfört med norra Sverige. Halterna var generellt något lägre i Sverige under vintern 20 jämfört med 20. Största skillnaden jämfört med förra vinterhalvåret var i norra Sverige där samtliga komponenter, förrutom bensen som hade en något högre halt, var ca % lägre (undantaget sot där underlaget är för bristfälligt för att uttala sig). Tabell 8.1 Aritmetiska medelvärden för alla dygnsresultat samlade i en grupp ( Sverige-medel ) respektive fördelade på Nord och Syd för vintersäsongerna Halt (µg/m 3 ) SO sot NO PM Bensen Grupp Nord SO sot NO PM Bensen Grupp Syd SO sot NO PM Bensen

34 9 Trender I Bilaga 5 visas i stapeldiagram de kompletta tidsserierna av vinterhalvårsmedelvärden av SO 2, NO 2, sot, PM 10 och bensen för alla platser där mätningar genomfördes under vinterhalvåret 20. För att kunna uppskatta förändringen i belastning på nationell nivå har ett årligt medelvärde beräknats på vinterhalvårsmedelvärdena för de tiotal av årets deltagande orter vilka medverkat under minst 20 vinterhalvår (av 22 möjliga) sedan vintern 19. Dessa nationella tidsserier visas i Figur / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / /2008 NO2 SOT SO2 Figur 9.1 Nationella vinterhalvårsmedelvärden (µg/m 3 ) av SO 2, sot och NO 2, baserat på resultat från de 10 tal tätorter som deltagit under minst 20 vintersäsonger inom Urbanmätnätet. NO 2 halterna har uppvisat en nedåtgående trend i svenska tätorter sedan projektets start 19. Under första halvan av 2000-talet verkade trenden ha vänt och halterna öka. Dock var de två senaste årens halter lägre än något år tidigare. Detta kan bero på de två senaste årens mildra vintrar. En linjär regressionsanalys visar att trenden för den nationella tidsserien är en årlig minskning med i genomsnitt 0.6 µg/m 3, baserat på de 13 kommuner som deltagit med mätningar minst 20 vinterhalvår av Urbanmätnätets 22 vinterhalvår. För en medeltätort innebär den genomsnittliga årliga minskningen en haltminskning av NO 2 sedan 19 med ca 50 %. De använda vinterhalvårsvärdena har inte korrigerats med avseende på bakgrundsbidrag eller variation i ventilationsförhållandena före analysen. Säkerheten i trendberäkningen ökar för varje säsong i serien. För de orter som ingår i Figuren är trenden statistiskt signifikant med ett p-värde <

35 Även stora minskningar av SO 2 -halterna observerades under de första åren av projektet. Dock förekom de största minskningarna av SO 2 långt innan Urbanmätnätet startade, under och 1970-talet (Lövblad, G. 2004). Under senare år har förändringen varit liten och med små mellanårsvariationer. Baserat på de tiotal tätorter som mätt SO 2, aktivt eller passivt, under minst 20 vinterhalvår den senaste 22-årsperioden har halterna minskat med drygt 60 %. Vinterhalvårsmedelvärdena för sot har under hela den tid projektet funnits uppvisat stora mellanårsvariationer, även här skedde den stora haltminskningen i tätorter innan Urbanmätnätets start. I underlaget för trendanalysen för sot ingår i år endast 6 kommuner eftersom många kommuner valt att mäta PM 10 istället för sot varför analysen blir relativt osäker. Mätningar av VOC inom Urbanmätnätet har nu genomförts under 16 vintersäsonger. Förändringen i halt i en genomsnittlig svensk tätort, baserat på de 7 kommuner som mätt VOC sedan start i Urbanmätnätet, framgår av Figur 9.2 där vinterhalvårsmedelvärden för perioden 19 till 20 visas. I alla kommunerna har bensenhalten minskat sedan mätningarna började, även om minskningstakten varierar. bensen bensen Figur 9.2 Nationellt vinterhalvårsmedelvärden av bensen (µg/m 3 ) för perioden 19 till 20 baserat på uppmätta halter i sju kommuner. Vinterhalvårsmedelvärden av bensen i en tätorts urbana bakgrund har minskat från en genomsnittlig halt på drygt 5 µg/m 3 till en halt på runt 1 µg/m 3. En linjär regressionsanalys för bensen, utifrån de 7 kommuner som mätte VOC vintern 20 och som har mätt VOC under 13-16, år ger en genomsnittlig årlig minskning på 0.36 µg/m 3. För en svensk medeltätort ger detta en minskning av bensen med ca 80 %. Det bör dock noteras att det är ett väldigt begränsat underlag av tätorter i Sverige. 30

36 10 Referenser Ferm, M. and Svanberg, P-A. (1998) Cost-efficient techniques for urban- and background measurements of SO2 and NO2. Atmospheric Environment, Vol. 32, No. 8 pp , Ferm M. (1998) Functioning and use of passive samplers. Proc. of the fourth CAAP Workshop, 9-12 Nov.1998 Chulalongkorn University, Bangkok, Thailand (eds. H. Rodhe, J. Boonjawat and G. Ayers) pp Ferm M., Lindskog A., Svanberg P.-A. och Boström C.-Å. (1994) Ny mätteknik för luftföroreningar. Kemisk Tidskrift 1, Ferm M., Gudmundsson A. and Persson K. (2001) Measurements of PM10 and PM2.5 within the Swedish urban network. Proc. from NOSA Aerosol Symposium Lund, Sweden 8-9 November ISO/DIS 13964, Ambient air-determination of ozone Ultravioletphotometric method. Lövblad, G., Sjöberg, K., Svanberg, P.-A. (2004). Tillbakablick över luftkvalitetsmätningar i svenska tätorter. IVL-rapport B Mowrer, J., Svanberg, P-A, Potter, A. and Lindskog, A. (1996) Diffusive monitoring of C6-C9 hydrocarbons in urban air in Sweden. Analyst, 121, pp NFS 2007:7, Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft Naturvårdsverket, juni Luftguiden. Handbok med allmänna råd om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Handbok 2006:2. Persson, K, Haeger-Eugensson, M., Relation mellan halter av luftföroreningar i olika tätortsmiljöer. IVL- rapport U SFS 2001:527 Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. juni 2003 (Utfärdad 7 juni 2001) Lövblad, G. Sjöberg, K., Svanber, P.A. (2004) Tillbakablick över luftkvalitetsmätningar i svenska tätorter. IVL-rapport B

37 Innehållsförteckning Bilaga 1 Svenska EMEP-stationer från vilka data tillhandahållits. Figur B1.1 Svenska mätplatser för bakgrundshalter av O 3 Figur B1.2 Miljökvalitetsnormer och nationella miljömål Tabell B

38 Bilaga 1 EMEP-nätet Svenska mätplatser i bakgrundsluft från vilka data tillhandahållits för utvärderingen vintern 20. Bredkälen Vindeln Aspvreten Råö Vavihill Hoburg Figur 1.1 Svenska EMEP-stationer (ingår i den nationella miljöövervakningen). 2