PM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen

Transkript

1 Bo Bergman Bo Bergman Fastighetsutveckling AB Polhemsgatan Solna PM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen I följande PM redovisas en beräkning av hur den planerade kontorsbyggnaden med simhall i kvarteret Idrottsplatsen påverkar luftkvaliteten i området och framför allt i gränden mellan den nya byggnaden och den befintliga ishallen, där gångväg och luftintag till simhallen planeras. Utredningen innefattar halten partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO 2) som är de luftföroreningar som det är svårast att klara miljökvalitetsnormerna och miljökvalitetsmålen för. I kv. Idrottsplatsen planeras en kontorsbyggnad som omsluter en simhall. Byggnaden har totalt en byggnadshöjd på ca 42 meter över markplanet och en bredd på ca 65 meter utmed Kolonnvägen i sydväst. I gränden norr om den nya byggnaden och söder den befintliga ishallen planeras ett luftintag till simhallen som ska placeras ca 4 meter ovan marknivå. Figur 1 visar utformning och placering av den planerade kontorsbyggnaden med integrerad simhall. Planerad placering av luftintaget markeras med ett rött kryss. Den största källan till förhöjda luftföroreningshalter i planområdet för kv. Idrottsplatsen är trafiken på Kolonnvägen, Signalbron som i upphöjt läge leder över spårområdet till Friends Arena och Gustav III:s Boulevard som löper söder om den nya byggnaden. På Kolonnvägen prognosticeras årsmedeldygnstrafiken vara ca fordon/dygn, på Signalbron drygt fordon/dygn och på Gustav III:s Boulevard dryg 5000 fordon/dygn (trafikuppgifter från Sweco, Fredrik Karlsson). Mindre gator med lägre trafikbelastning bidrar marginellt till luftföroreningshalterna i området, även med hänsyn tagen till nybyggnationens påverkan på luftomblandningen. SLB-analys Miljöförvaltningen, Box 8136, Stockholm. Besöksadress: Fleminggatan 4. Tel: Org nr:

2 Simhall Figur 1. Kv. Simhallen med planerad ny byggnad för kontor (mörkgrått) och simhall (ljusgrått). Planerat luftintag till simhallen är markerat med ett rött kryss. Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål Miljökvalitetsnormer syftar till att skydda människors hälsa och naturmiljön. Normerna är juridiskt bindande föreskrifter som har utarbetats nationellt i anslutning till miljöbalken. De baseras på EU:s regelverk om gränsvärden och vägledande värden. Det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft är definierat av Sveriges riksdag. Halterna av luftföroreningar ska senast till år 2020 inte överskrida lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Miljökvalitetsnormerna fungerar som rättsliga styrmedel för att uppnå de strängare miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålen med preciseringar anger en långsiktig målbild för miljöarbetet och ska vara vägledande för myndigheter, kommuner och andra aktörer.

3 Vid planering och planläggning ska kommuner och myndigheter ta hänsyn till miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål. I plan- och bygglagen anges bl.a. att planläggning inte får medverka till att en miljökvalitetsnorm överträds. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid (NO 2), partiklar (PM10 och PM2.5), bensen, kolmonoxid, svaveldioxid, ozon, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly. Halterna av svaveldioxid, kolmonoxid, bensen, bens(a)pyren, partiklar (PM2,5), arsenik, kadmium, nickel och bly är så låga att miljökvalitetsnormer för dessa ämnen klaras i hela Stockholms län. Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål innehåller värden för halter av luftföroreningar både för lång och kort tid. Eftersom det inte finns någon tröskelnivå under vilken inga negativa hälsoeffekter uppkommer är det viktigt med så låga luftföroreningshalter som möjligt i områden där människor bor och vistas. Från hälsoskyddssynpunkt är det viktigt att människor både har en låg genomsnittlig exponering av luftföroreningar under längre tid (motsvarar årsmedelvärde) och att minimera antalet tillfällen då de exponeras för höga halter under kortare tid (dygns- och timmedelvärden). För att en miljökvalitetsnorm ska klaras får inget av normvärdena överskridas. Partiklar, PM10 Tabell 1 visar gällande miljökvalitetsnorm och miljökvalitetsmål för partiklar, PM10, till skydd för hälsa. Värdena anges i enheten g/m 3 (mikrogram per kubikmeter) och omfattar ett årsmedelvärde och ett dygnsmedelvärde. Årsmedelvärdet får inte överskridas medan dygnsmedelvärdet får överskridas högst 35 gånger under ett kalenderår. I alla mätningar i Stockholms- och Uppsala län har dygnsmedelvärdet av PM10 varit svårare att klara än årsmedelvärdet. Tabell 1. Miljökvalitetsnorm och miljökvalitetsmål för partiklar, PM10, avseende skydd av hälsa. Tid för medelvärde Normvärde Målvärde Anmärkning Kalenderår Värdet får inte överskridas 1 dygn Värdet får inte överskridas mer än 35 dygn per kalenderår Kvävedioxid, NO 2 Tabell 2 visar gällande miljökvalitetsnorm och miljökvalitetsmål för kvävedioxid, NO 2, till skydd för hälsa. Normvärden finns för årsmedelvärde, dygnsmedelvärde och timmedelvärde. Miljömål finns för årsmedelvärde och timmedelvärde. Årsmedelvärdet får inte överskridas medan dygnsmedelvärdet får överskridas högst 7 gånger under ett kalenderår. Timmedelvärdet får överskridas högst 175 gånger under ett kalenderår. I alla mätningar i Stockholms- och Uppsala län har dygnsmedelvärdet av NO 2 varit svårare att klara än årsmedelvärdet och timmedelvärdet.

4 Tabell 2. Miljökvalitetsnorm och miljökvalitetsmål för kvävedioxid, NO 2, avseende skydd av hälsa. Tid för medelvärde Normvärde Målvärde Anmärkning Kalenderår Värdet får inte överskridas 1 dygn 60 - Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per kalenderår 1 timme Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per kalenderår Beräknade luftföroreningshalter Gällande miljökvalitetsnormer klaras i hela beräkningsområdet för PM10 och NO 2. Utifrån genomförda modellberäkningar för prognosåret 2025 bestäms dygnsmedelvärdet av PM10 för det 36:e värsta dygnet utmed Kolonnvägen och den västra fasaden av den planerade kontorsbyggnaden och simhallen till µg/m 3. Gällande miljökvalitetsnorm som ska klaras är 50 µg/m 3 för PM10. Årsmedelvärdet beräknas till µg/m 3. För år är normvärdet 40 µg/m 3. På Signalbron, där trafikbelastningen är som störst i närområdet, beräknas de högsta halterna till µg/m 3. PM10-halterna sjunker snabbt med ökat avstånd bort från Kolonnvägen och Signalbron och beräknas ligga i intervallet µg/m 3 på norra sidan av den nya byggnaden där luftintag planeras till simhallen. Därmed klaras miljökvalitetsnormen för PM10 för både dygn och år. Dygnsmedelvärdet för det 8:e värsta dygnsmedelvärdet av NO 2 beräknas till µg/m 3 utmed Kolonnvägen och den västra fasaden av den planerade kontorsbyggnaden och simhallen. Gällande miljökvalitetsnorm som ska klaras är 60 µg/m 3 för NO 2. Årsmedelvärdet beräknas till µg/m 3. För år är normvärdet 40 µg/m 3. På Signalbron beräknas NO 2-halterna som högst ligga i intervallet µg/m 3. Norr om den nya byggnaden där luftintag planeras till simhallen har halterna sjunkit till µg/m 3. Därmed klaras miljökvalitetsnormen för NO 2 för både dygn och år. Haltkartor för dygnsmedelvärden av PM10 och NO 2 presenteras i Figur 2 respektive Figur 3. För PM10 visas dygnsmedelvärdet för det 36:e värsta dygnet och för NO 2 visas dygnsmedelvärdet för det 8:e värsta dygnet. Haltkartorna visar luftföroreningshalterna år 2025 med prognosticerad trafikbelastning för omkringliggande vägar. Halterna gäller 2 m ovan mark för ett meteorologiskt normalt år.

5 Ritorps ishall Simhall Figur 2. Beräknad partikelhalt, PM10, år 2025, dygnsmedel det värsta 36:e dygnet. Normen som ska klaras är 50 µg/m 3 och miljömålet 30 µg/m 3. Planerat luftintag till simhallen är markerat med ett rött kryss på kontorsbyggnadens norra sida.

6 Ritorps ishall Simhall Figur 3. Beräknad kvävedioxidhalt, NO 2, år 2025, dygnsmedel det värsta 8:e dygnet. Normen som ska klaras är 60 µg/m 3. Planerat luftintag till simhallen är markerat med ett rött kryss på kontorsbyggnadens norra sida. Exponering av luftföroreningar I stadsmiljö är en sämre luftomblandning normalt kopplat till sämre luftkvalitet. Detta gäller dock enbart där det även finns emissioner då det förutom emissionernas storlek är utvädringen av utsläppen som avgör koncentrationen. Byggnationen av den nya kontorsbyggnaden med simhall som är beläget längs med Kolonnvägen kommer att försämra luftkvaliteten utmed Kolonnvägen och halterna beräknas vara som högst utmed den nya byggnadens västra fasad. Den beräkningsmodell som använts för underlaget till denna bedömning tar inte hänsyn till hur förorenad luft från ett gaturum påverkar ett intilliggande gaturum. För att på ett korrekt sätt kunna bedöma hur mycket av den förorenade luften på Kolonnvägen som kommer in i gränden norr om den nya byggnaden och hur detta påverkar halterna där behövs en mer avancerad beräkningsmodell som

7 kan hantera mer komplicerad geometri. Man kan i detta fall anta ett worst case scenario där de halter som beräknas för Kolonnvägen även antas för de yttersta delarna av gränden mot ishallen samt att halterna är oförändrade mellan 2 och 4 meters höjd (planerad höjd för luftintaget). Detta skulle innebära PM10-halter under miljökvalitetsnormen men över miljömålet för dygn vid det planerade luftintaget. Årsmedelvärdet ligger klart under norm men miljömålet för dygn och år överskrids. För NO 2 ligger de beräknade halterna klart under miljökvalitetsnormen för dygn och precis vid miljömålet för år. Även om miljökvalitetsnormerna klaras i planområdet är det viktigt med så låg exponering av luftföroreningar som möjligt för människor som bor och vistas i området. Det beror på att det inte finns någon tröskelnivå under vilken inga negativa hälsoeffekter uppkommer. Särskilt känsliga för luftföroreningar är barn, gamla och människor som redan har sjukdomar i luftvägar, hjärta eller kärl. För att i största möjliga mån minska människors exponering för luftföroreningar när de vistas inom planområdet kan man om möjligt se till att människor inte uppmuntras till vistelse på de platser där de högsta partikelhalterna beräknas. Exempelvis kan entréer, cykelparkering och vistelseytor med t.ex. bänkar placeras mot gator med lägre luftföroreningshalter. Det är också viktigt att tilluften för ventilation inte tas från fasader som vetter mot de mest utsatta vägarna. Längre in i gränden mellan den nya byggnaden och ishallen kommer luftföroreningshalterna att vara lägre och det rekommenderas starkt att placera luftintaget till simhallen så långt in i gränden, d.v.s. så långt bort från Kolonnvägen, som möjligt. Ett annat förslag är att placera luftintaget på nordöstra sidan av den nya byggnaden där de lägsta halterna beräknas. Det är även av godo att välja en placering högt upp där den förorenade luften mer effektivt kan blandas upp med renare luft, vilket späder föroreningarna och resulterar i lägre halter. Slutsatser Miljökvalitetsnormerna klaras vid planerad byggnad och luftintag. För att i största möjliga mån minska människors exponering för luftföroreningar och få så ren luft som möjligt in i simhallen via luftintaget är rekommendationen att placera luftintag så långt från trafikerad väg som möjligt, både vad gäller avstånd och höjd. Stockholm den 19 oktober 2017 Jennie Hurkmans jennie.hurkmans@slb.nu