Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna

Transkript

1 Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna Vilka är det som har störst betydelse och vilka är hälsoeffekterna? Var kommer föroreningarna ifrån? Projekt Samverkan Resultat Åtgärder

2 Kvävedioxid NO2 Kväveoxider NOX bildas vi all förbränning och reagerar med luftens syre till kvävedioxid NO2 Framför allt är kväveoxider relaterade till hur mycket trafik det är men bildas också vid vedeldning, och förbränningsprocesser i stora industrier

3 Kvävedioxid NO2 Halterna har stadig sjunkit på grund av hårdare krav på motorer och katalysatorer, men ökade trafikmängder äter upp en del av minskningen i de större tätorterna. Kvävedioxid påverkar främst lungfunktionen samt kan förvärra/orsaka allergi, astma, huvudvärk och hjärtsjukdomar.

4 Partiklar Partiklar kommer främst från vägslitage, dubbdäckslitage, däck- och bromsbelägg, vintersand, vedeldning och industriprocesser. Inga tydliga minskningar i tätorterna som har mätt och mäter. Fortfarande för lite mätningar för att säkert kunna säga hur det ligger till i samtliga tätorter.

5 Partiklar och hälsa Den förorening som påverkar hälsan mest i de Värmländska tätorterna. Förvärrar eller orsakar hjärt- och kärlsjukdomar, astma, allergi, lungsjukdomar och cancer. Den sammantagna hälsobördan utgår i första hand från den större grupp människor som utsätts för måttligt förhöjda halter, och inte från de få som lever i områden där miljökvalitetsnormerna överskrids.* *Karolinska institutet 2008

6 Bensen Bensen är ett kolväte som främst kommer från bilavgaser och arbetsmaskiner. Orsakar främst cancer men kan förvärra nervsjukdomar och allergier. Halterna har sjunkit stadigt i de Värmländska tätorterna

7 Projekt Samverkan Kommunerna ansvarar för mätningar av luftkvaliteten i respektive tätort. Kommunerna ansvarar för att föroreningshalterna ligger under de lagstiftade gränserna i Luftkvalitetsförordningen. Flera kommuner hade inte mätt på flera år. Uppföljning gentemot miljökvalitetsmålet Frisk Luft i länet kunde inte göras på ett bra sätt.

8 Projekt Samverkan Länsstyrelsen initierade ett projekt för att inom ramen för den regionala miljöövervakningen bidra med medel till kommunerna, för att kommunerna skulle komma igång samt utöka sina mätningar. Samtliga kommuner ingick Samverkansavtal och fick av länsstyrelsen för mätningar. Detta motsvarade 30 % av kostnaderna för mätningarna.

9 Resultaten i korthet NO2 För kvävedioxider klarade samtliga kommuner årsmedelvärdet. Högst låg Arvika följt av Karlstad. Om kommunerna inte fortsätter att samverka behöver Arvika, Karlstad och Kristinehamn fortsätta mäta. Om kommunerna samverkar räcker det med Arvika och Karlstad.

10 Resultaten i korthet NO2 Arvika och Kristinehamn överskred dygnsmedelvärdet 3 respektive 1 gång (7 överskridanden är tillåtna)(beräkningar saknas för Karlstad) Arvika och Kristinehamn överskred timmedelvärdet 22 respektive 10 gånger (175 överskridanden tillåtna)(beräkningar saknas för Karlstad)

11 NO2 timme 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 Arvika 2012 Kristinehamn 2013 Karlstad 2013 Sunne 2014 Norm timme Frisk Luft timmvärde 20,0 0,0 08-jan 08-feb 08-mar 08-apr 08-maj 08-jun 08-jul 08-aug 08-sep 08-okt 08-nov 08-dec -20,0

12 Resultat i korthet Partiklar För partiklar med en diameter större än 10 mikrometer klarade samtliga kommuner årsmedelvärdet. Högst låg Arvika följt av Karlstad och Sunne. Arvika, Karlstad, Sunne och Kristinehamn överskred dygnsnormen mellan 29 och 11 gånger (35 gånger tillåtna). Arvika, Karlstad och Sunne behöver fortsätta mäta. I Samverkan endast Arvika och Karlstad. Torsby?

13 Partiklar dygn Sunne 2012 Arvika 2013 Karlstad 2013 Kristinehamn 2014 Karlstad 2014 Dygnsnorm PM10 Frisk luft dygn jan 01-feb 01-mar 01-apr 01-maj 01-jun 01-jul 01-aug 01-sep 01-okt 01-nov 01-dec

14 Resultaten i korthet för Partiklar (Från IVL:s rapport)

15 Resultaten i korthet för Bensen Det har blivit mycket bättre!!! Inga normer överskrids. Endast Sunne överskrider miljökvalitetsmålet (Data från Karlstad saknas).

16 Åtgärder- jobba lokalt! Stadsplanera för bättre luft Sopning och Bevattning Policy för vedeldning Kollektivtrafiksatsningar Pendlingsparkeringar Bättre möjligheter för cykeltrafik m.m. Flera kommuner i Sverige arbetar aktivt med frågorna och det finns därför många goda exempel! GERTRUD GYBRANT

17 Tack för mig! Om ni har ytterligare frågor kontakta Gertrud Gybrant eller GERTRUD GYBRANT

18 Tätort och landsbygd 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 Tätort i Värmland Blåbärskullen PM10 Blåbärskullen PM2,5 MKM år Frisk Luft År 20,0 0,0 GERTRUD GYBRANT