Västerås stads handlingsplan för utomhusluft

Transkript

1 Västerås stads handlingsplan för utomhusluft Antagen av kommunfullmäktige den 5 december 2013 program policy handlingsplan riktlinje

2 Innehåll Bakgrund 4 Inledning 4 Luftföroreningars påverkan på hälsa och miljö 4 Syfte 4 Mål och strategi 5 Relation till andra planer och program 5 Miljöprogram 5 Strategiska planen 5 Översiktsplan 6 Klimatprogram Trafikplan 6 Vattenplan 7 Övriga planer, program och policys 7 Avgränsning 7 Luftkvalitetsmätningar och luftkvalitetsmodeller 7 Historiska mätningar i Västerås 8 Luftvårdsförbundet 9 Nulägesanalys 10 Vilka ämnen ska kontrolleras 10 Luften i Västerås 11 Kvävedioxid (NO 2 ) 11 Kolmonoxid (CO) 12 Marknära ozon (O 3 ) 12 Svaveldioxid (SO 2 ) 14 Partiklar (PM 10 och PM 2,5 ) 15 Bensen (VOC) 17 Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) 18 Metaller 19 Effektmål och åtgärder 21 Effektmål 21 Åtgärder 21 Bevaka luftfrågor i stadsplaneringen 21 Bevakning av utomhusluft 22 Minskad användning av lösningsmedel inom Västerås 24 Ökad kunskap 24 Minska trafikens påverkan på luften i Västerås 24 Ansvar, genomförande och uppföljning 25 Bilaga 1 Begrepp och definitioner Bilaga 2 Möjliga åtgärder och styrmedel mot dålig utomhusluft program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort inklusive koncernen Västerås stad uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet i koncernen Västerås stad handlingsplan riktlinje anger strategier och konkreta åtgärder för att nå den politiska viljeinriktningen och fastställda mål på olika nivåer i organisationen säkerställer ett riktigt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande i koncernen Västerås stad

3 Sammanfattning 1999 infördes ett miljömålssystem i Sverige, med avsikten att vi ska lösa miljöproblemen och inte lämna över dem till nästa generation. Ett av dessa miljömål är frisk luft vars definition är att luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Under senare år har forskning visat att luftföroreningar står för stora samhällskostnader och att definitionen på frisk luft inte uppfylls. Inom EU har man tagit fram acceptanshalter för utomhusluft, även kallat lågrisknivåer, dessa har sedan implementerats i svensk lagstiftning i form av miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Miljökvalitetsnormerna måste samtliga kommuner i landet uppfylla, eller vidta åtgärder för att nå dem. Inom Västerås stad finns det en koppling till luftens kvalité inom de flesta av stadens planer och möjligheterna finns att i ett brett perspektiv samarbeta över förvaltningsgränserna om luftfrågor. I Västerås har luften övervakats under många år och generellt sett så är luftkvalitén god, men det finns områden där förbättringar behövs. De ämnen som ligger nära gränsen för gällande gränsvärden är partiklar och kvävedioxid, två ämnen som har trafiken som största källan. Ett av målen med handlingsplanen är att få ner dessa nivåer så att staden med god marginal klarar kraven i lagstiftningen. För att kontrollera luftkvalitén görs mätningar i gaturumsmiljö där folk vistas och även i bakgrundsmiljö. Mätning ger en exakt bild av föroreningssituationen vid mätplatsen, men en dålig bild av spridningen över hela staden. För att åtgärda detta har det inom staden tagits fram en emissionsdatabas som med hjälp av beräkningar ger en övergripande bild av spridningen av föroreningar. Under arbetet med luftmätningar och beräkningar har det också framkommit att det är mycket som är okänt och behöver utredas, samt att det behövs en starkare koppling till stadsplaneringen för att förebygga luftföroreningar. Handlingsplanen har tagits fram av en arbetsgrupp som under hela eller delar av processen bestått av: Sune Vaardahl Stadsledningskontoret Theresa D Errico Stadsledningskontoret Marie Joelsson Tekniska nämndens stab Helena Kihlén Tekniska nämndens stab Kristoffer Jasinski Stadsbyggnadskontoret Helena Felldin Fastighetskontoret Katarina Hogfeldt Forsberg Mälarenergi AB Projektledare: Fredrik Ahlin Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Styrgrupp: Stratsam (strategiska samhällsbyggnadsrådet) 3

4 Bakgrund Inledning För att styra Sverige mot en hållbar utveckling infördes 1999 ett miljömålssystem för att ge tydlig struktur åt det miljöarbete som behöver göras i Sverige. Miljömålssystemet består bland annat av 16 miljökvalitetsmål som infördes för att våra miljöproblem ska åtgärdas nu och inte lämnas över till nästa generation. Ett av miljökvalitetsmålen heter frisk luft och definieras att luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. För att nå detta mål får halterna av luftföroreningar inte överskrida lågrisknivåerna. Målet är planerat att nås till år Under 2008 antogs ett nytt luftkvalitetsdirektiv inom EU (2008/50/EG). Syftet med detta direktiv var att främja en hög miljöskyddsnivå och att en förbättring av miljöns kvalitet integreras i europeiska unionens politik. Detta direktiv avspeglas i svensk lagstiftning i form av luftkvalitetsförordning (2010:477) som innehåller ett antal miljökvalitetsnormer för att begränsa halter av föroreningar som anses var skadliga. För alla de ämnena som finns angivna i förordningen, finns en norm som anger vilka halter som inte får överskridas. I förordningen finns också reglerat hur mätning, skattning och beräkning ska utföras och hur det ska kvalitetssäkras och rapporteras. Varje kommun ansvarar för att kontrollera luftkvalitén i gaturum och urban bakgrund. Naturvårdsverket ansvarar för att kontrollera bakgrundshalterna i luften regionalt. I de fall då miljökvalitetsnormerna överskrids ansvarar också kommunerna för att upprätta ett åtgärdsprogram. Luftföroreningars påverkan på hälsa och miljö 2001 sammanställde Socialstyrelsen en miljöhälsorapport där det framgick att en stor del av den svenska befolkningen, 47 procent av de tillfrågade, upplever luft föroreningar som besvärande. De vanligaste besvären var trötthet, känsla av att vara tung i huvudet, huvudvärk, irritation, täppt eller rinnande näsa. Dessutom framgick att 10 procent av befolkningen har astma och är extra känsliga för föro renad luft. De personliga olägenheter, produktionsbortfall och kostnader för medicin och sjukhusvistelser som orsakas av hälsopåverkande luftutsläpp har direkt negativ påverkan på samhällsekonomin. En minskning av hälsopåverkande luftutsläpp kan därmed betraktas som samhällsekonomiska intäkter. Förutom hälsan påverkar luftföroreningar också miljön negativt. De leder exempelvis till skador på växter, försurning och övergödning. De påskyndar nedbrytningen av metaller, kalksten, gummi och plaster, samt skadar eller smutsar ner kulturhistoriskt värdefulla byggnader, statyer och fornlämningar. Syfte Syftet med handlingsplanen är att säkerställa att Västerås har god luftkvalité både nu och i framtiden och att luftkvalitén inte utsätter människor för obehag och sjukdomar. God luftkvalité är en av grundstenarna för att kunna uppfylla vision 2026 staden utan gränser. 4

5 Mål och strategi Målet med handlingsplanen är att skapa förutsättningar för att Västerås med god marginal ska klara de gränsvärden som anges i luftkvalitetsförordningen. För att kunna förebygga och åtgärda eventuella luftföroreningar finns följande strategier: Säkerställa kontinuitet och kvalitet i övervakningen av luftkvalitén. Sprida kunskap om luftföroreningars påverkan på människors hälsa och miljön. Förebygga de problem som kan uppstå redan i stadsplaneringen. Relation till andra planer och program I Vision 2026 anges den långsiktiga inriktningen för arbetet i Västerås stad och kommun. Avsikterna i visionen ligger till grund för alla program och planer som tas fram i staden. Några av dessa program eller planer har en tydlig koppling till Handlingsplan för utomhusluft. Miljöprogram Antagen av kommunfullmäktige Miljöarbetet i Västerås utgår från Miljöprogrammet och dess vision Västerås är långsiktigt ekologiskt hållbart. Programmet innehåller fyra fokusområden där två, skadliga ämnen och bebyggd miljö, har inriktningsmål som tydligt lyfter luftfrågan: Förekomsten av miljö- och hälsoskadliga ämnen i luft, mark och vatten ska minska Västeråsaren ska kunna leva i en säker och hälsosam bebyggelsemiljö med frisk luft, ljudnivåer och radonhalter under nationella riktvärden och strålningsnivåer som inte är skadliga. I miljöprogrammet anges också Västerås stads ambitioner, ex: Skapa rutiner för att säkra att nivåerna för utomhusluft ligger under gällande miljökvalitetsnormer Verka för en minskad användning och spridning av miljö- och hälsoskadliga ämnen Skapa förutsättningar för mätningar av skadliga ämnen i luft, mark och vatten Strategiska planen Antagen av kommunfullmäktige den Syftet med den strategiska planen är att sätta upp mål som går i riktning mot vision 2026 Staden utan gränser. Strategiska planen består av tre övergripande målområden där ett handlar om samarbete och hållbar utveckling för god livsmiljö, vilket har bäring på utomhusluften. För att nå detta mål har tre strategier formulerats: I Västerås ska alla ha möjlighet till ett gott liv Västerås ska vara Sveriges bästa miljökommun Alla västeråsare ska ha tillgång till välmående vatten- och naturområden 5

6 Översiktsplan Antagen av kommunfullmäktige Det övergripande målet är att Västerås ska vara en attraktiv och ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar kommun där människor och människors behov står i centrum. I översiktsplanen finns en vision om att Västerås ska bli en tät stad med miljövänlig trafikmiljö och att stadens invånarantal ska växa till invånare till Västerås ska växa hållbart och klimatsmart. Planering måste ske för att minska utsläppen av växthusgaser från framför allt transportsektorn. Det ska vara enkelt att gå och cykla och kollektivtrafiknätet ska vara ryggraden i transportsystemet. Fler människor ökar sannolikt också antalet bilar i staden. Att ha tillgång till bil i vardagslivet är en nödvändighet för många och en källa till frihet. Bilen är också ett stadsbyggnadsproblem. Den är utrymmeskrävande, orsakar buller, luftföroreningar, växthusgaser och olyckor. Klimatprogram 2012 Antagen av kommunfullmäktige I klimatprogrammet finns angivet att Västerås ska minska tillskottet av växthusgaser till luft och framför allt koldioxid som är den mest förekommande växthusgasen. Till år 2020 är målet att minska utläppen av växthusgaser med mer än 60 procent per invånare jämfört med utsläppsnivån 1990 och 90 procent per invånare till år Klimatprogrammets genomförande och framgång kommer även att påverka luftkvalitén i Västerås. Trafikplan Under framtagande Trafikplanen ska sammanfatta utgångspunkter, planeringsprinciper och framtidsvisioner för trafiken i och omkring Västerås. Syftet med trafikplanen är att minska andelen korta bilresor, öka gångtrafikens-, cykeltrafikens- och kollektivtrafikens andel av trafikarbetet. Trafikplanens genomförande och framgång kommer också att påverka luftutsläppen på sikt. Vattenplan Antagen av kommunfullmäktige I vattenplanen formuleras vilka åtgärder Västerås stad kommer att vidta för att nå vattendirektivets krav och målsättningar, nämligen att nå det som kallas en god ekologisk status och god kemisk status på vatten. I vattenplanen nämns också att det finns problem med att luftföroreningar når dagvattnet och ackumuleras i recipienten. En minskning av luftföroreningarna kommer således även att påverka mängden föroreningar i våra vatten. 6

7 Övriga planer, program och policys Inom staden finns fler planer, program och policys som har både direkt och indirekt påverkan på luftens kvalitet. I dessa handlingar finns dock ingen direkt koppling till arbetet med att minska luftföroreningarna, men är viktiga att nämna i sammanhanget. Kemikalieplanen Är under framtagande och kommer förmodligen att ha kopplingar till handlingsplanen för utomhusluft. Handlingsplan för Natur och kulturmiljö Luftföroreningar har ofta en direkt och negativ påverkan på naturen och kulturmiljöer, men i handlingsplan för natur- och kulturmiljö finns inga åtgärder som har direkt koppling till luftföroreningar. Trädpolicy Vilken växtlighet och vart den placeras inom staden har inverkan på luftföroreningarnas förekomst i stadsmiljön, dock finns ingen direkt koppling i policyn till luftföroreningar inom Västerås. Avgränsning Handlingsplanen är begränsad till de faktorer och det geografiska område som kommunen råder över. Där kommunen inte har rådighet är det viktigt att påverka andra aktörer genom kontaktnät och sammarbeten för att lyfta angelägna frågor till både regional och nationell nivå. Luftkvalitetsmätningar och luftkvalitetsmodeller I svensk lagstiftning finns en förordning om luftkvalité. I förordningen finns beskrivet vilka gränsvärden som accepteras för olika ämnen, även kallat miljökvalitetsnormer. I de fall då gränsvärdena överskrids åläggs kommunen enligt luftkvalitetsförordningen att ta fram ett åtgärdsprogram för att minska halterna av de föroreningar som överskrider gränsvärdet. I förordningen finns också beskrivet hur kommuner ska kontrollera luftkvalitén och vilka instrument som får användas och hur dessa ska kalibreras. Mätstationer ska placeras på utvalda platser där människor vistas och där man kan förvänta sig de högsta halterna. Förutom mätning kan luftkvalitén kontrolleras genom beräkningsmodeller. Modellerna ger en bra översikt av hur luftföroreningssituationen ser ut över ett större område, medan en mätstation bara kan visa hur förorenad luften är på den plats där den är placerad. Modellen kan göras mer eller mindre avancerad beroende på hur luftföroreningssituationen ser ut i den aktuella kommunen som den används, hur tätbefolkad kommunen är och hur mycket data som finns med i beräkningarna. I en mindre kommun kan en beräkningsmodell användas som det enda sättet att övervaka luftkvalitén och i större kommuner, som Västerås, kan den vara till stor hjälp vid planeringen av luftkvalitetsmätningar och även minska antalet mätstationer som behövs i en kommun. Vilken övervakning som behöver göras beror på vilka halter av luftföroreningar som uppnås i förhållande till en miljökvalitetsnorm, se figur 1. Halterna av föroreningar på en plats kan variera mycket mellan olika tider under året och från år till år, beroende på meteorologiska variationer. Det som kan påverka halterna är vind, inversion och hur mycket föroreningar som förs med luftmassor från europeiska kontinenten till Sverige. Vissa år kan gränsvärden överskridas och andra år kan halterna ligga lägre. För att få ett bra underlag om vilka halter som uppnås under ett normalår krävs fleråriga mätningar. 7

8 Figur 1. För att avgöra vilka metoder som ska användas och hur avancerade dessa ska vara finns det, förutom gränsvärde, också en övre och nedre utvärderingströskel att utgå ifrån. Historiska mätningar i Västerås I Västerås har mätningar av utomhusluften gjorts sedan 80-talet och kanske tidigare än så. Genom åren har olika instrument använts och mätning har utförts på många platser runt om i Västerås. Dock har fokus inte varit på att sammanställa mätningar för att få en samlad bild av luftstatusen i Västerås. Fokus har varit att endast kontrollera luften i enstaka punkter. Det är först på senare år som fokus ligger på att mätningarna ska ge en mer generell överblick av luftstatusen för hela Västerås. Beräkningsmodeller som baseras på databaser har därför implementerats. Trenden går mot att mätningar med instrument får en mer och mer kontrollerande funktion för att säkerställa att beräkningarna stämmer. Figur 2. Mobil mätstation som användes under 90-talet och en bit in på 2000-talet. Instrumentet är ett DOAS instrument som idag sitter på stadshuset. 8

9 Luftvårdsförbundet Luftvårdsförbundet är ett nätverk mellan länsstyrelse, kommun, förbund och näringsliv. Förutom nätverkande genomför och deltar luftvårdsförbundet i mätningar och program på både regional- och nationell nivå. Nedan följer tre olika mät program som genomförs i luftvårdsförbundets regi. Krondroppsnätet, syftet med mätprogrammet är att beskriva den regionala belastningen av försurande nedfall i skogsbestånd och på öppet fält och att kunnat följa eventuella förändringar med tiden. Mätprogrammet ger ett underlag för att följa upp miljömålen Bara naturlig försurning, Frisk luft och Ingen övergödning. Luftvårdsförbundet deltog i ett gemensamt mätprogram under 2009 med syftet att ge en mer detaljerad, heltäckande bild av ozonbelastningen i bakgrundsmiljö i södra Sverige. Resultatet visade att som genomsnitt för alla zoner och kategorier överskreds miljömålet för skydd av växtlighet i samtliga zoner och kategorier med undantag, vid låglänta platser i den ostliga och den nordliga zonen, Västerås ligger inom den nordliga zonen. De närmaste mätstationerna ligger i Grimsö, Onsjö och Hyttskogen. Sedan 1975 har det funnits ett nationellt program med provtagning av mossa vart femte år med avseende på metaller. Dessa mätningar har visat på en tydlig trend av minskade mängder metaller i luften, speciellt sedan 1982 då bly i bensin i nya bilar förbjöds. Minskningen fortsatte under -90 talet då även blytillsats i bensin inte längre erbjöds på bensinmackarna och utsläppen från industrier fick allt högre krav. Mossa är en bra bioindikator för metaller eftersom mossor nästan uteslutande tar upp metaller från luften. Det har visat sig att det ger en god bild av nedfallet inte bara på länsnivå utan även på en nationell och internationell nivå. Lokala skillnader kan spåras och ge information om såväl lokala utsläppskällor som långväga utsläpp. 9

10 Nulägesanalys Vilka ämnen ska kontrolleras I tabell 1 nedan redovisas vilka ämnen Västerås stad ska kontrollera och vad Naturvårdsverket ansvarar för. Stadens roll är att mäta eller uppskatta luftstatus på samtliga parametrar där kommunen är satt att ansvara för kontrollen. I de fall halterna är över lagstadgade gränsvärden ska ett åtgärdsprogram tas fram tillsammans med länsstyrelsen och sedan redovisa programmet för Naturvårdsverket som är kontrollorgan i frågan. Miljökvalitetsnorm Var? Ansvar Kvävedioxid Gaturum/urban bakgrund* Västerås stad Kväveoxider Regional bakgrund Naturvårdsverket Svaveldioxid Gaturum/urban bakgrund* Västerås stad Svaveldioxid Regional bakgrund Naturvårdsverket Kolmonoxid Gaturum/urban bakgrund Västerås stad Ozon Tätort/förort/landsbygd/regional Naturvårdsverket bakgrund Bensen Gaturum/urban bakgrund Västerås stad Partiklar(PM 10 ) Gaturum*/urban bakgrund Västerås stad Partiklar (PM 2,5 ) Gaturum*/urban bakgrund Västerås stad Partiklar (PM 2,5 ), exponeringsminskning Urban bakgrund Naturvårdsverket Bens(a)pyren Gaturum/urban bakgrund Västerås stad Arsenik Gaturum/urban bakgrund Västerås stad Kadmium Gaturum/urban bakgrund Västerås stad Nickel Gaturum/urban bakgrund Västerås stad Bly Gaturum/urban bakgrund Västerås stad Tabell 1. Ansvarsfördelning *Ämnen som mäts eller kan mätas kontinuerligt i Västerås, med den utrustning som staden förfogar över idag. Idag förfogar Västerås stad över tre olika luftmätningsinstrument. Två av dessa mäter partiklar (PM 10 och PM 2,5 ) och ett instrument mäter kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid(so 2 ) och ozon (O 3 ). Övriga ämnen som finns med i miljökvalitetsnormerna för utomhusluft mäts indikativt, det vill säga att mätningen ger en fingervisning om hur situationen med ett visst ämne ser ut. Dessa mätningar görs i huvudsak med passiva provtagare. En passiv provtagare består av ett filter som luften passerar och luftföroreningar fastnar i filtret och sedan analyseras. 10

11 Luften i Västerås Kvävedioxid (NO 2 ) Kvävedioxid är ett av de ämnen där miljökvalitetsnormens gränsvärden idag oftast överskrids i Sveriges kommuner. Ämnet bildas vid all typ av förbränning och kan ge negativa effekter på människors hälsa och på vår miljö. I naturen orsakar nedfall av kvävedioxid försurning och övergödning. Hos människor är ämnet irriterande för luftvägarna, främst för astmatiker och andra känsliga personer. Bakgrundshalterna av kvävedioxid i Sverige minskade under 1990-talet och har sedan dess legat på en relativt jämn nivå, se tabell 2. Tabell 2. Bakgrundshalterna av kvävedioxid ligger något lägre i Västmanlands län än i övriga Sverige. Det största bidraget av kvävedioxid till atmosfären kommer från trafiken och det är på de mest trafikerade vägarna som halterna oftast ligger för högt, trots de låga bakgrundshalterna. En möjlig orsak till att halten kvävedioxid har ökat på vägarna de senaste åren beror sannolikt på den ökande andelen dieselbilar. Dieselmotorer släpper nämligen ut en större andel kvävedioxid än vad bensinbilar gör. En annan faktor som sannolikt bidrar till den ökade halten kvävedioxid kan vara en ökad bildning av marknära ozon i städerna. Ozon reagerar med kväveoxid för att bilda kvävedioxid, vilket ytterligare ökar halten av kvävedioxid. Beräkningar av koncentrationen av kvävedioxid i Västerås visar att de högsta värdena finns längs de stora, mest trafikerade vägarna, se figur 3. Modellberäkningen visar dock inte hur många gånger per år gränsvärdet överskrids på de platser som är mörkröda i figur 3. Modellen ger dock en god indikation vart mätningar borde utföras. 11

12 Figur 3. Modellen visar hur det kan se ut under den timme på eftermiddagen då det är som mest trafik. Gränsvärdeshalten(>90µg/m3) för timmedelvärdet överskrids enligt modellen på flera platser längs E18. Kvävedioxid mäts kontinuerligt på den mätstation som är placerad på stadshustaket, dock görs dessa mätningar i urban bakgrund, vilket innebär att mätningarna endast kan fungera som en indikation. För att följa normen måste mätningen göras i gatunivå. Detta görs genom att komplettera bakgrundsmätningen med indikativa mätningar även i gatunivå med passiva provtagare. Resultaten från de senaste mätningarna 2011 på Stora gatan visar att halterna av kvävedioxid ligger under den övre utvärderingströskeln (se tabell 2) och innebär att endast indikativa mätningar är nödvändiga. Kolmonoxid (CO) Kolmonoxid bildas vid ofullständig förbränning och den största bidragskällan är biltrafiken. Efter införandet av katalysatorrening på fordon har kolmonxidhalten i svenska städer minskat så mycket att det inte längre anses vara ett problem. Halterna kan dock öka ifall många äldre bilar samlas på samma ställe. Kolmonoxid blockerar blodets förmåga till syreupptag och kan leda till kärlkrampsymptom hos personer med hjärtbesvär. I Västerås har inga mätningar av kolmonoxid gjorts. Marknära ozon (O 3 ) Bakgrundshalterna av ozon på landsbygden ökar i Sverige. I städerna däremot ser man lägre halter, då ozon reagerar med kväveoxiden från bilarnas avgaser och bildar kvävedioxid. Antalet timmar då gränsvärdena överskrids är färre än tidigare år och de högsta halterna är lägre än man tidigare sett. Ozon är ett långlivat ämne som sprids till Sverige från Europas mer tätbefolkade områden. De högsta halterna finns i södra Sverige och halterna sjunker generellt sett längre norrut. Det är oroande att bakgrundshalterna ökar eftersom långtidsexponering kan skada både människors hälsa och växtlighet. Exponering av ozon innebär ett ökat antal sjukhusinlägg 12

13 ningar och förkortad livslängd, även där halterna inte är särskilt höga. Det är främst astmatiker och andra känsliga personer som påverkas av höga halter marknära ozon. Miljökvalitetsnormen för ozon innebär att halterna i utomhusluft inte får överskrida 120 μg/m 3 som högsta åttatimmarsmedelvärde under ett dygn. Dock visar de studier som gjorts att det inte finns något tydligt tröskelvärde. Det är alltså möjligt att negativa hälsoeffekter uppstår även under det föreslagna gränsvärdet. Marknära ozon är den viktigaste växtskadande luftföroreningen för svenskt jordbruk. Ozonet i omgivningsluften orsakar ett stort skördebortfall. De årliga kostnaderna för marknära ozons negativa inverkan på växtligheten i Sverige vid nuvarande ozonbelastning, summerat för hela landet, har beräknats till 160 miljoner kronor för jordbruksgrödor och 340 miljoner kronor för skog. Kommunerna i Sverige är inte skyldiga att kontrollera halterna av ozon, det åligger Naturvårdsverket, men i Västerås mäts halterna kontinuerligt av den mätstation som sitter på Stadshustaket. Mätningen på stadshustaket är en mätning i bakgrundsmiljö och visar inte halterna som människor utsätts för i gatunivå, men fungerar som indikationsmätning. Av de indikationsmätningar som gjorts, ligger halterna under gränsvärdet. I tabell 3 redovisas mätning under den period då ozonhalten förväntas vara som högst. Mätningen är från stationen på stadshuset. Av dessa mätningar kan det konstateras att halterna ligger konstant under gränsvärdet på 120 μg/m 3. Under 2012 gjordes också en indikationsmätning med passiva provtagare i gaturum och resultatet stämmer bra överens med bakgrundsmätningen. Tabell 3. Halterna ozon under en sommarmånad

14 Svaveldioxid (SO 2 ) Höga halter av svaveldioxid var tidigare ett stort problem i industristäder, men halterna har minskat och fortsätter att minska i och med strängare krav och bättre svavelrening av eldningsolja. För att skydda människors hälsa får halten svaveldioxid inte överskrida ett timmedelvärde på 200 μg/m 3 och ett dygnsmedelvärde på 100 μg/m 3. Halten av svaveldioxid i atmosfären är idag låg och ligger långt under gränsvärdena i hela Sverige, se tabell 4. Tabell 4. Halterna i Västmanland ligger något lägre än riksgenomsnittet. För svaveldioxid finns det inte några tröskelnivåer. Naturvårdsverket anser idag att svaveldioxid inte längre är ett problem och att mätning inte längre är nödvändig. I Västerås mäts dock svaveldioxid ändå, via den mätstation som sitter på stadshustaket och mäter bakgrundsluften. Av de två mätningar som gjorts i Västerås var halterna under 2 μg/m 3, vilket är långt under gränsvärdet på 20 μg/m 3. För svaveldioxid finns inte utvärderingströsklar för årsmedelvärde vad gäller skydd av människor. För skydd av växtlighet finns en övre och undre tröskel som är 12 respektive 8 μg/m 3. Halterna ligger något högre i hamnstäder med mycket sjöfart på grund av den högre halten av svavel som finns i marina bränslen, men svaveldioxid bedöms inte längre vara en fara för vår hälsa. 14

15 Partiklar (PM 10 och PM 2,5 ) PM 10 är partiklar mindre än 10 mikrometer och PM 2,5 är partiklar mindre än 2,5 mikrometer. Partiklar är den luftförorening som bedöms medföra störst hälsoproblem i svenska städer. Långtidsexponering kan leda till tidigarelagd dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar samt lungsjukdomar. Det kan också innebära en ökning av medicinering och sjukhusinläggningar på grund av att allt fler upplever förvärrad astma och andra besvär från luftvägarna. Utsläppen av partiklar minskade kraftigt i Sverige under slutet av 1980-talet, men har de senaste tio åren legat på en jämn nivå. Den stora bidragande källan till höga partikelhalter i städerna är slitage av vägbeläggning, bromsar, däck och vägsand. Slitaget är som störst där dubbdäck används på snöfria vägbanor och det är där man kan se de högsta halterna av grövre partiklar. Även i kommuner där bakgrundshalterna är låga kan mätningar i gaturumsmiljö visa att miljökvalitetsnormen för PM 10 överskrids under delar av året. I Västerås har mätningar av PM 10 genomförts på Stora gatan sedan Års medelvärdena har legat på en konstant halt nära men ändå under den nedre utvärderingströskeln. (se tabell 5). Tabell 5. Uppmätta halter av PM 10 i Västerås. 15

16 Under 2011 mättes PM 2,5 under ett halvår i Västerås och resultatet visar att halterna följer PM 10, det vill säga strax under nedre utvärderingströskeln. Dessa mindre partiklar kommer att mätas kontinuerligt i framtiden, eftersom forskningen på partiklars effekter under de senare åren har visat att det troligtvis är de mindre partiklarna som är farligast. Enligt miljökvalitetsnormerna för PM 2,5 får halterna inte överstiga 25 μg/m 3 som årsmedelvärde. Med det instrument som staden förfogar över, EDM365 (partikelmätaren), kan både PM 10 och PM 2,5 mätas. Bild från Peking, PM 10 halter på 302 μg/m 3. Källa: Svenska dagbladet 5/ Förutom årsmedelvärden för PM 10 finns också lagkrav på att dygnsmedelhalterna av PM 10 inte får överstiga 50 μg/m 3 mer än 35 gånger per år. Av de mätningar som gjorts i Västerås mellan 2006 och 2010 visar dessa att variationerna är stora och att den övre utvärderingströskeln har överskridits under år 2009 (se tabell 6). Eftersom mätvärdena har varit över den övre utvärderingströskeln och eftersom fluktuationerna mellan åren är stora motiverar detta fortsatt mätning och utredning. Tabell 6. Antal dygn som partikelhalten (PM10) har varit högre än tröskelvärde eller gränsvärde. 16

17 Bensen (VOC) Bensen är ett cancerframkallande ämne som hör till gruppen flyktiga organiska ämnen (VOC). Ämnet sprids från bland annat bensinbilar, vedeldning, fritidsbåtar och petrokemisk industri. Vägtrafik är en av de viktigaste utsläppskällorna då bensin innehåller bensen. Bensen orsakar lungcancer och det finns idag ingen känd nivå där människor påverkas av ämnet. Institutet för miljömedicin anser dock att lågrisknivån för ämnet är vid 1,3 μg/m 3 som ett årsmedelvärde. Bensenhalterna har sjunkit mycket sen början av 1990-talet, (se tabell 7) dels på grund av att halten bensen i bensin har minskat och även på grund av den tekniska utvecklingen av motorfordon med förbättrade katalysatorer. Halterna av bensen i luften förutspås sjunka ytterligare, men i långsammare takt än tidigare. Tabell 7. Jämförelse av halterna bensen i Sverige och Västerås. Gränsvärdet för bensen är att halten inte får överstiga 5 μg/m 3 luft som årsmedelvärde, men det finns också ett generationsmål som ska vara uppfyllt till år Generationsmålet är ett inriktningsmål för miljöpolitiken och vägleder miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Målet handlar om vilka värden som ska skyddas och vilken samhällsomställning som krävs för att nå önskade halter i miljön. Gränsen för generationsmålet är att bensenhalten ska understiga 1 μg/m 3 som årsmedelvärde. Halten bensen har tidigare mätts i Västerås som bakgrundshalt. Dock har dessa mätningar inte varit helt pålitliga, det saknas mätdata under delar av året. De staplar som visas i tabell 7 kan dock ses som indikationsmätningar som behöver följas upp med mätningar som stämmer överens med referensmetoden för denna form av mätning. En mätning i gaturum har genomförts under 2011 och genomförs även under Resultatet från mätningen under 2011, var under 1 μg/m 3 det vill säga att målet nås redan nu (se tabell 7). 17

18 Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Polycykliska aromatiska kolväten bildas vid ofullständig förbränning och de största utsläppskällorna utgörs av hushållens uppvärmning, el- och värmeproduktion samt metallproduktion. Trafiken utgör en mindre, men betydande, del av de totala utsläppen idag. PAH är en stor grupp föreningar där den viktigaste markören är ämnet bens(a)pyren. Bens(a)pyren är cancerframkallande och tros stå för hälften av alla cancerfall orsakade av PAH i tätorterna. Lågrisknivån, se tabell 8, är 0,1 ng/m 3 (nanogram/ kubikmeter) och den nivån överskrids på vissa platser i landet. På de mest trafikerade vägarna ligger långtidsmedelvärdet på 0,3 ng/m 3 och i orter där vedeldning är vanligt kan halterna av bens(a)pyren ligga så högt som 1,0 ng/m 3 under den kallaste delen av året. Under första halvan av 2012 gjorde luftvårdsförbundet en mätning av PAH i Västerås gaturum. Resultaten visade på ett halvårsmedelvärde på 0,06 ng/m 3 vilket förvisso är långt under gränsvärdet men mätningen visade också att lågrisknivån (0,1 ng/ m 3 ) överskreds under januari och februari, vilket motiverar en helårsmätning. Tabell 8. Gränsvärden för bens(a)pyren (PAH) på Stora gatan. 18

19 Metaller De metaller som omnämns i luftkvalitetsförordningen är bly, kadmium, arsenik, nickel och kvicksilver. I Västerås gjorde luftvårdsförbundet en mätning av metaller under första halvan av Resultatet visade att halterna ligger långt under respektive gränsvärde. För mätresultat och gränsvärden se tabell under respektive ämne. Bly Exponeringen för bly har minskat kraftigt de senaste 20 åren och idag sker exponeringen huvudsakligen via livsmedel. Blyförgiftning kan leda till skador på nervsystemet och ge effekter på hjärnans utveckling hos foster och barn. Kadmium Utsläpp av kadmium till luft sker främst vid sopförbränning, metalltillverkning och förbränning av fossila bränslen. Mycket av det kadmium som släpps ut i luften tas upp av växter, vilket leder till att människan får i sig kadmium via födan. Kadmium kan ge störd njurfunktion och för svagning av skelett. 19

20 Arsenik Arsenik härstammar från berggrunden och ursprungligen var det metallindustrin som var den största utsläppskällan. Idag har kraven på reningsteknik minskat utsläppen från industrin och istället transporteras arsenik i luftmassan från andra länder. Arsenik i omgivningsluften kan orsaka lungcancer. Nickel Nickel transporteras till Sverige via luftmassan från andra länder. Nedfallet är dock väldigt lågt. Nickel i omgivningsluften kan orsaka lungcancer. Kvicksilver Kvicksilver kommer främst från förbränning av kol, utsläpp från metallindustri och guldutvinning genom amalgamering. Människan exponeras för kvicksilver huvudsakligen genom att äta insjöfisk och vissa stora havsfiskar. Eftersom kvicksilver har en så komplicerad omvandling i naturen har EU valt att i stället för gränsvärde har man fastslagit en särskild kvicksilverstrategi för att sänka halterna av kvicksilver i miljön. Strategin innehåller 20 åtgärder för att minska utsläpp, användning, tillförsel och efterfrågan av kvicksilver inom EU och globalt. 20

21 Effektmål och åtgärder För att uppnå de övergripande målsättningarna och strategierna, så krävs definierade effektmål och åtgärder, som kan bidra till utvecklingen och kontrollen av luftkvalitén i Västerås. Effektmål Miljökvalitetsnormerna Halterna av samtliga ämnen som redovisas i handlingsplanen och som har tröskelvärden ska vara under övre utvärderingströskeln senast år Lösningsmedel Användningen av lösningsmedel i verksamheter inom Västerås ska minska med 5 procent per treårsperiod och ge en total minskning med 20 procent till år Information Information om utomhusluft och dess påverkan ska finnas med i minst 5 påverkanskampanjer per år. Åtgärder Bevaka luftfrågor i stadsplaneringen Luftkvalitén måste finnas med redan i planeringsstadiet och på grund av detta har miljö- och hälsoskyddsförvaltningen sammanställt en emissionsdatabas som är avsedd att användas som verktyg vid stadsplaneringen. Emissionsdatabasen är också ett verktyg för att identifiera områden inom staden där luftkvalitén antingen redan är dålig eller riskerar att bli dålig. För detta ändamål ska en riskområdeskarta tas fram och användas som underlag vid stadsplaneringen. Med riskområde menas områden där luftkvalitén redan är försämrad och där hänsyn måste vidtas för att den inte skall försämras ytterligare, alternativt att åtgärder behövs för att förbättra luftkvalitén. Av de data som finns inlagt i emissionsdatabasen står trafiken för det i särklass största bidraget av luftföroreningar som påverkar människors hälsa. Trafikflödena utgör därför den viktigaste delen i databasen. De trafikflöden som är inlagda idag är inte helt tillförlitliga då det lagts in dubbletter på vissa väglänkar och på andra saknas data. Vissa av dessa brister är åtgärdade men fortfarande återstår mycket arbete. De flesta väglänkar har trafikflödesdata som är skattade eller schablonvärden, vilket gör att spridningsberäkningar blir ungefärliga. Om det visar sig att det blir höga emissionsvärden längs vägsträckor med skattade trafikflöden bör vi genomföra trafikräkningar under planeringsskedet så att spridningsberäkningarna blir tillförlitliga. Man måste också säkerställa att trafiksiffrorna uppdateras kontinuerligt vid förändrade flöden, till exempel vid nybyggnation av bostadsområden och verksamheter. I vissa fall ställs krav på att redovisa miljökonsekvenserna av en ändring i stadsmiljön, en så kallad miljökonsekvensbeskrivning. I de miljökonsekvensbeskrivningar som tas fram ska även utsläpp till luft inkluderas samt vilka förändringar i trafikflöden som kommer att uppkomma. Förändringarna måste sedan föras in i emissionsdatabasen. 21

22 Åtgärd Tidplan Kostnad Huvudansvarig nämnd/styrelse Skapa rutiner som 2014 Inom ram BN FN, TN, MKN säkerställer att luftfrågorna beaktas i planeringsprocessen 2014 Inom ram BN TN, MKN Upprätta riskområdeskartan Säkerställa kvalitén på befintliga trafikflödesdata för alla väglänkar Uppdatera trafikflödesdata kontinuerligt Uppdatera riskområdeskarta årligen 2014 Inom ram TN MKN Löpande Inom ram TN Första kvartalet årligen Medansvarig nämnd/styrelse Samverkan Inom ram BN TN, MKN Extern konsult Bevakning av utomhusluft Enligt de lagkrav som finns i förordning (2010:477) om luftmätning ställs krav på att vid vissa nivåer ska kontinuerlig mätning göras och vid lägre halter ska indikationsmätningar göras. I Västerås har mätning av partiklar (PM10), visat att halterna ligger över den övre utvärderingströskeln vilket innebär att Västerås måste mäta PM10 kontinuerligt för att säkerställa att halterna inte stiger över gränsvärdet. Utöver mätning behöver det också utredas vad som är orsaken till att partikelhalterna överskrider övre utvärderingströskeln vid vissa tider på året och vad som kan göras för att sänka partikelhalterna i Västerås. Förutom partikelmätning behövs också indikationsmätningar på övriga ämnen som det finns normer för. Mätning ska genomföras enligt de krav på instrument, tidsintervall, tidstäckning och datafångst som anges i luftkvalitetsförordning (2010:477). Indikationsmätning ska ske vart tredje år om det inte är motiverat att mäta vid annan tidpunkt. Enligt luftkvalitetsförordningen ska varje kommun informera invånarna om den luftkvalité som har noterats vid genomförd kontroll. Grundkravet är att koncentrationerna, dvs. halterna, av de olika föroreningarna ska redovisas. Detta gäller såväl kontroll genom mätning, beräkning som objektiv skattning. Vissa ämnen ska redovisas en gång per dygn och andra en gång per år. Idag presenteras en del mätdata på Västerås stads hemsida och uppdateras en gång per år. Vissa mätningar presenteras på extern hemsida, men saknar i dagsläget en koppling till Västerås stads hemsida. Hur rapporteringen ska gå till och hur det ska uppfylla kraven i luftkvalitetsförordningen behöver utredas. 22

23 Idag har Västerås stad en halvtidstjänst, på miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, som arbetar med luftövervakning och detta behöver utökas till minst två halvtidstjänster. Systemet blir väldigt sårbart då endast en anställd kan systemet. Åtgärd Tidplan Kostnad Huvudansvarig nämnd/styrelse Utarbeta mätprogram 2014 Inom ram MKN TN för luftmätningar och analyser samt säkerställa investering och drift av mätutrustning mm MKN TN Placering av partikelmätare enligt normerna Indikationsmätningar av de ämnen i handlingsplanen som har tröskel värden och inte mäts kontinuerligt Fördjupad utredning om partiklar och ta fram förslag till åtgärder Utreda hur information från luftmätningar kan nå medborgarna Utöka antalet tjänster inom luftövervakningen med en halvtidstjänst Löpande Inom ram MKN 2014 Inom ram MKN TN Medansvarig nämnd/styrelse Samverkan MKN IT, Extern konsult Under MKN 23

24 Minskad användning av lösningsmedel inom Västerås Genom aktiv tillsyn på verksamheter, som enligt bilagan till förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd har beteckningen B-, C- och U, ska användningen av lösningsmedel inom Västerås minska. För U-verksamheter avses de verksamheter som använder mer än 500 kg lösningsmedel per år. Vart tredje år ska miljö- och hälsoskyddsförvaltningen göra en sammanställning av de uppgifter på användning av lösningsmedel som finns, denna sammanställning agerar sedan som indikator för hur arbetet går. Huvudansvarig Åtgärd Tidplan Kostnad nämnd/styrelse Regelbunden tillsyn Löpande Inom ram MKN Sammanställning av använd mängd lösningsmedel Vart tredje år med start 2014 Inom ram MKN Medansvarig nämnd/styrelse Samverkan Ökad kunskap Genom att sprida kunskapen om luftföroreningar och dess uppkomst inom staden och till medborgarna, ökar också medvetenheten om de problem som luftföroreningar orsakar och kan lättare förebyggas eller åtgärdas. Information om utomhusluft ska finnas med i de kampanjer för hållbart resande som staden genomför årligen, exempelvis cykla till jobbet. Vidare behövs också en kommunikationsplan som i detalj beskriver hur information ska nå ut och vilken information som behövs. Huvudansvarig Medansvarig Åtgärd Tidplan Kostnad nämnd/styrelse nämnd/styrelse Påverkanskampanj Löpande Inom ram TN MKN, BaUN Framtagande av kommunikationsplan Genomförande av kommunikationsplan 2014 Inom ram MKN TN, BN, FN 2015 och sedan löpande Inom ram Enligt plan Enligt plan Samverkan Minska trafikens påverkan på luften i Västerås Trafiken är det största bidraget till luftföroreningar och en minskning av trafikmängden har direkt effekt på luftkvalitén. Detta är dock en fråga som hanteras i trafikplanen och i parkeringsriktlinjerna och kommer därför inte att utredas mer här. I bilaga 2 redovisas möjliga styrmedel och åtgärder som har mer eller mindre direkt påverkan på trafiken. Även skolskjutsen och dess utformning hanteras i handlingsplanen för trafik. Dock finns utrymme inom de påverkanskampanjer som genomförs att rikta information till skolor och de elever som går där. 24

25 Ansvar, genomförande och uppföljning Kommunstyrelsen har det yttersta ansvaret för handlingsplanen. Arbetet med genomförande och uppföljning av handlingsplanen organiseras och genomförs av Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Nämnden ansvarar också för kommunens årliga nationella rapportering av mätdata. För varje åtgärd i handlingsplanen anges vilken nämnd eller styrelse som ansvarar för att åtgärden budgeteras och genomförs. Detta görs sedan i den ordinarie budgetoch verksamhetsplaneprocessen. Med ansvar för en åtgärd följer också ett ansvar att årligen följa upp och rapportera status för åtgärden. En genomgående översyn av innehållet i handlingsplanen görs vart femte år med start år 2017, eller om behov föreligger med kortare intervall. 25

26 Bilaga 1 Begrepp och definitioner Bens(a)pyren är ett ämne som ingår i PAH och är det ämne som agerar indikator för gruppen PAH. Bensen ingår i gruppen VOC och är det ämne som agerar indikatorämne för gruppen. CO eller kolmonoxid, ett ämne där största källan är fordonstrafiken, minskat i och med katalysatorrening. DOAS står för differentiell optisk absorptionsspektroskopi, vilket är en mätteknik och innebär att instrumentet mäter förhållandet mellan mängden absorberat ljus och antalet molekyler i mätsträckan. Dygnsmedelvärde innebär ett medelvärde av alla mätningar som gjorts under ett dygn. Gränsvärde är den nivå där ett åtgärdsprogram behövs om nivån överskrids. Inversion uppstår vid kyla och vindstilla då luften vid marken är kallare än luft högre upp. Resultatet blir att luftföroreningar stannar vid marken. Lågrisknivå som finns för bensen, är en halt av bensen vid vilken cancerrisken vid kontinuerlig exponering är försumbar. NO 2 eller kvävedioxid, ett ämne där största källan är fordonstrafiken. O 3 eller Ozon, vilket i föroreningssammanhang innebär marknära ozon. Halterna marknära ozon är oftast högre på landsbygden eftersom ozonet reagerar med kväveoxid från fordonsavgaser och bildar kvävedioxid. PAH står för polycykliska aromatiska kolväten. Uppkommer vid ofullständig förbränning. PM 2,5 eller partiklar mindre än 2,5 mikrometer. Väldigt små partiklar där kunskaperna om effekterna är begränsade. PM 10 eller partiklar mindre än 10 mikrometer, uppkommer vid förbränning och slitage av vägar. SO 2 eller svaveldioxid ett ämne där största källan är eldningsolja. På grund av strängare krav och bättre rening är detta inget problem längre. Timmedelvärde innebär ett medelvärde av alla mätningar som gjorts under ett dygn. Trafikflöden är den mängd fordon som passerar en viss vägsträcka under ett dygn. Utvärderingströskelar beskriver vid vilken nivå av luftföroreninar olika insatser behövs. VOC står för flyktiga organiska kolväten och den största källan är förbränning av bensin. Årsmedelvärde innebär ett medelvärde av alla mätningar som gjorts under året. 26

27 Bilaga 2 Möjliga åtgärder och styrmedel mot dålig utomhusluft Styrmedel för att snabbt minska halterna av kvävedioxid och partiklar I figur 8 visas möjliga styrmedel för att snabbt minska halterna kvävedioxid och förbränningspartiklar (främst kvävedioxid). Skattningarna av haltpåverkan är i vissa fall subjektiv och mycket grov och påverkan är i många fall beroende på hur styrmedlet genomförs samt de lokala förutsättningarna. De är indelade i spannen, <0,1, 0,1 1, drygt 1, 1 10, >10 %. Åtgärder som generellt minskar utsläppen i ett större område markeras med ( ), oförändrat (O) och sådana som kan ge ökade utsläpp i ett större område utanför berörd gata med (+). Kursiverad text innebär att lagändringar krävs för införande. Påverkan på halt på: Styrmedel/Åtgärd berörd gata 90 %-il dygn NO 2 / PM 0,1 större område Sidoeffekter Exempel på referenser Miljözon >3,5 ton ( ) 1 10 % ( ) Dyrare transporter SLB-analys Transportstyrelsen Ökad efterlevnad Miljözon >3,5 ton Skärpta krav miljözon > 3,5 ton, Miljözon lätta fordon <3,5 ton Förtida introduktion av avgaskrav på tunga fordon Sänkt hastighet Öka flytet i trafiken signaloptimering m.m. ( ) 0,1 1 % ( ) Krav på ökad övervakning Förslag till åtgärds program för Sthlms län. Bilaga 7. ( ) 0,1 1 % ( ) Dyrare transporter, ökad övervakning ( ) 1 10 % ( ) Dyrare transporter Fördelningspolitiskt Effekt avtar ju senare zon införs ( ) 0,1 1 % ( ) Effekt beror på utformningen Liten och osäker effekt i stadsmiljö (O) Ökad trafiksäkerhet. Mindre buller Kan öka halter vid mkt. låga hastigheter ( ) 0,1 1 % (O) Minskar utsläpp generellt per fordon men kan öka den samlade trafiken Förslag till åtgärds program för Sthlms län. Bilaga 7. SLB-analys Transportstyrelsen Förslag till åtgärds program för Sthlms län. Bilaga 7. VTI Gbg Förslag till åtgärds program för Sthlms län. Bilaga 7. Väginformatik ( ) 0,1 1 % (O) Förslag till åtgärds program för Sthlms län. Bilaga 7. Främja miljöbilar (P-avgift, upphandling mm) Renare bussar i kollektivtrafiken ( /<) 0,1 % större effekt av gasbränsle i tunga fordon ( ) Minskar utsläppen av CO2. Lunds Tekn. Högskola ( ) 0,1 1 %, ( ) Lunds Tekn. Högskola 27

28 Styrmedel/Åtgärd Lokalt mer Emissionskrav på fartyg Tillsyn enligt miljö balken Skrotningspremie äldre fordon NOx vägbeläggning, katalysator Påverkan på halt på: berörd gata 90 %-il dygn NO 2 / PM 0,1 större område Sidoeffekter Exempel på referenser generellt lite lokalt mer ( ) Ofta kostnadseffektivt Gbg. IVL, SMHI NV, Helsingborg Helsingborg, MÖD ( ) < 0,1 1 % ( /+) Förslag till åtgärds program för Sthlms län. Bilaga 7. NV-rapport? (O) Internationella erfarenheter Malmö visar osäker effekt 28

29 Styrmedel för ett minskat slitage och uppvirvling av partiklar I figur 9 nedan redovisas styrmedel för att snabbt minska halterna av partiklar (inom ett par år) på berörda gator. Skattningarna av haltpåverkan är i vissa fall subjektiv och mycket grov och påverkan är i många fall beroende på hur styrmedlet/åtgärden genomförs samt de lokala förutsättningarna. De är indelade i spannen, <0,1, 0,1 1, drygt 1, 1 10, >10 %. Åtgärder som generellt minskar utsläppen i ett större område markeras med ( ), oförändrat (O) och sådana som kan ge ökade utsläpp i ett större område utanför berörd gata med (+). Kursiverad text innebär att lagändringar krävs för införande. Påverkan på halt på: Styrmedel/Åtgärd berörd gata 90 %-il dygn NO 2 / PM 0,1 större område Sidoeffekter Dammbindning ( />) 10 % (O) Kortvarig effekt Tar bort is. Kan sänka friktion. Ökad korrosion samt påverkar växtlighet och vatten (CMA bättre). Spolning, våtsug Stor osäkerhet (O) Kan ge halka vid kall väderlek. Minskad sandning ( ) 1 10% (O) Minskad friktion, effekt beror på hur mycket det har sandats Tvättad sand/kross ( ) 1 10 % (O) Effekt beror på tidigare användning Byte av vägbeläggning ( />) 10 % (O) Kostsamt, effekt kan avta. Effekt avhängig befintlig beläggning Sänkt hastighet ( ) 1 10 % vid höga (O) Ökad trafiksäkerhet. hastigheter Mindre buller. Dock liten och osäker effekt vid låga hastigheter (<50 km/tim) Förbud mot dubbdäck på gata Ekonomiskt främja dubbfria vinterdäck Plantering av växter ( ) 0,1 1 %? Bullerreducerande vägbeläggning Tillsyn enligt miljöbalken eller lagen om gaturenhållning och skyltning (-/>) 10 % ( ) Viss risk för ökade olyckstillbud. Ställer krav på bättre vinterväghållning ( ) 1 10 % ( ) Effekt starkt avhängig utformningen (O) Estetisk aspekt, viktigt med blad, barr på våren. Kan öka halter genom försämrad utvädring. Ingen eller liten effekt (O) SLB Kommunalt vägnät Exempel på referenser Norrköping VTI SLB Göteborg Jönköping SLB Norrköping VTI Göteborg SLB Stockholm Göteborg ( ) EET-strategin (VV, NV m.fl.) SLB 29

30 Långsiktiga åtgärder för renare transporter och minskad trafik Långsiktiga åtgärder hanteras till stor del i trafikplanen men några exempel på åtgärder som på lång sikt kan minska halterna på kritiska gator kan vara följande: Generellt ökad turtäthet av kollektivtrafiken. Utbyggd kollektivtrafik (nya sträckningar). Utbyggnad av gång- och cykelvägnät. Nya kringfartsleder. Information om transporter och ändrat resebeteende. Information om dubbdäck. Skärpta emissionskrav på nya fordon, emissionskrav vid upphandling. Ekonomiskt främja renare fordon. Skärpta emissionskrav på nya arbetsmaskiner. Informera/utbilda om ECO-driving. 30

31

32 Miljö- och samhällsbyggnad Västerås Kontaktcenter Produktion: Västerås stad, Konsult och Service