Luftkvalitet i tunnlar. Marianne Klint

Transkript

1 Luftkvalitet i tunnlar Marianne Klint

2 Höga luftföroreningshalter i tunnlar Södra Länken, kvävedioxidhalter, årsmedelvärde: 300 µg/m 3. Ungefär 6 gånger högre än på Hornsgatan, 50 µg/m 3. (MKN årsmedelvärde: 40 µg/m 3 ). Södra Länken, PM10-halter över 5000 µg/m 3 Förbifart Stockholm, beräkningar visar på PM10-halter µg/m 3 som medelvärde för tunneln under högtrafik utan ventilation µg/m 3 med ventilation. MKN utomhusluft dygn: 50 µg/m

3 Tunnelluft Finns inga nationella rikt- eller gränsvärden, inget EU-direktiv som regelerar tunnelluft, inga MKN. Riktvärde på 400 µg kvävedioxid/m 3 används i bl a Södra Länken och Götatunneln men har definierats olika. Saknas kunskap om tunnelluftens hälsokonsekvenser Trafikverket startade ett forskarprogram om tunnelluft år förbättra kunskapen kring tunnelluft och dess hälsokonsekvenser - ta fram ett beslutsunderlag med förslag på nationella riktvärden för luftkvalitet i vägtunnlar

4 Forskarprojekt Karolinska Institutet (Tom Belander): 1. Definiera grupper som är mer känsliga för luftföroreningars korttidseffekter. Studie av dödsfall och sjukhusinläggningar 2. Studie av risk för hjärtstopp och korrelation till höga luftföroreningar. Stockholms Luft- och Bulleranalys, SLB (Christer Johansson): mätningar av fordonens avskiljande förmåga Umeå Universitet (Bertil Forsberg) och SLB (Christer Johansson): Ny och total hälsokonsekvensbedömning av Förbifarten. För trafikanter i tunneln, oskyddade människor i regionen samt trafikanter i nollalternativet (två scenarier med och utan trängselavgifter)

5 Frågeställningar utöver de som forskarprojekten svarar på Vilken nivå på negativ hälsopåverkan är acceptabel? Hur ska vi resonera för att definiera nivån? För vem? Person som pendlar till jobbet, dvs två passager per dag? Yrkeschaufförer, busschaufförer? Vilken avskiljande förmåga hos fordonen ska vi räkna med? Ska vi räkna med att ventilationen används eller ej? Recirkulation? Vilka ämnen ska styra ur hälsosynpunkt? Vilka ämnen är lämpliga som indikatorer? Möjliga åtgärder för att nå godtagbara nivåer i tunnlar

6 Acceptabel hälsopåverkan - utgångspunkt Samma resonemang som för miljökvalitetsnormer för utomhusluft: Miljökvalitetsnormerna ska tillförsäkra medborgare en godtagbar risknivå. De ger således inte ett fullständigt skydd för alla människor. Utgångspunkten för tunnelluften bör vara samma, dvs att hitta en godtagbar risknivå för befolkningen

7 Dimensionerande trafikantgrupp De arbetsmiljöhygieniska gränsvärdena tillåter ofta hundra gånger högre halter av än vad motsvarande gränsvärden för omgivningen anger. Bland de yrkesaktiva finns i lägre utsträckning känsliga individer (t ex sjuka och äldre) och individer med särskilt höga skyddsbehov (t ex barn). Som regel är man utsatt för omgivningsexponering 100 % av tiden, medan man vistas mindre än 20 % av sin livstid på arbetsplatsen. Baserat på detta resonemang blir inte yrkestrafikanter dimensionerande för tunnelluften. MC-förare och de som kör nedcabbat har ingen filtrering av luftföroreningar. Dessa trafikantgrupper bör inte använda tunnlar och det är orimligt att de ska utgöra utgångspunkt för riktvärden. Risknivån föreslås baseras på privatpersoner inne i fordon

8 Nivå på acceptabel hälsopåverkan En person som arbetspendlar, dvs åker två gånger genom en tunnel bör vara utgångspunkt för ett riktvärde. Tunnelmiljön ska vara sådan att trafikanter inte erhåller en oacceptabel exponering vid en tur- och returresa under högtrafik

9 Halt i fordon jämfört med tunnelluften PM10 PM2.5 Antal partiklar Sot NOx Recirkulation 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Ventilation (näst högsta läget) 2-10 % 5-22 % % (buss 11 %) 41 % (buss 23 %) 80 % Utgå från recirkulation eller ventilation? Är det möjligt att använda recirkulation i 20 min? Kondens, koldioxid? Har alla bilar recirkulation, vad gäller i framtiden? Riktvärde baseras på ventilation

10 Ämnen som styr ur hälsosynpunkt Grova partiklar, PM10, avskiljs mycket bra i bilarnas filter, både med recirkulation och med ventilation. PM10 kan sannolikt avfärdas som riktvärde. Luftföroreningarna sot och avgaspartiklar verkar vara av störst betydelse ur hälsosynpunkt i vägtunnelmiljö. Dessa föroreningar fastnar inte lika bra i bilarnas filter när ventilation används. Därmed bedöms de innebära större hälsorisk för resenärerna i tunnelmiljö. Kvävedioxid, NO2, fastnar inte i fordonens filter. Det har traditionellt ansetts som en indikator för trafikens luftföroreningar men nu förs det diskussioner inom WHO om att kvävedioxid i sig är hälsofarligt. Även kvävedioxid kan behöva övervakas av hälsoskäl

11 Riktvärden? Avgaspartiklar Utgångspunkt är hälsoriktvärdet 3-6 µg avgaspartiklar/m 3 beräknat på en timmes exponering då milda effekter på blodcirkulation och lungor påvisats. Detta ger ett riktvärde på 6-12 µg avgaspartiklar/m 3 för en timme eftersom fordon avskiljer cirka 50 % av avgaspartiklar Riskbedömning och samhällsekonomiska bedömning av olika riktvärden ska göras Kvävedioxid?

12 Förbifart Stockholm 1 tur och returresa = 40 min Riktvärde: 9-18 µg avgaspartiklar/m 3 Beräkningar i arbetsplanens MKB: Utan ventilation år 2020: µg avgaspartiklar/m 3 Med ventilation år 2020: 6-7 µg avgaspartiklar/m

13 Indikator Avgaspartiklar och kvävedioxid är inte lämpliga som indikatorer pga av att de är svåra att mäta. Kväveoxid, NOx, är relativt stabilt och enkelt att mäta. Genom att utgå från sambandet mellan NOx och avgaspartiklar samt NOx och kvävedioxid kan NOx användas som indikator för att styra hälsopåverkan. Dessa samband måste löpandes ses över eftersom förhållandet mellan olika föroreningar förändras med förändrad fordonspark

14 Beslutsunderlag Beslutsunderlag med förslag på nationella riktvärden för luftkvaliteten i vägtunnlar beräknas vara klart juni Remissas och sedan fastställas