Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan
|
|
- Jonathan Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 2006:38 Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10 OCH PM2.5) ÅR SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006
2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Miljökvalitetsnormer... 4 Inandningsbara partiklar, PM EU-parlamentets förslag till nytt luftdirektiv... 4 Beräkningsförutsättningar... 5 Emissioner... 5 Inandningsbara partiklar... 5 Beräkningsmodeller... 6 Jämförelser mellan mätta och beräknade halter... 7 Resultat... 7 Inandningsbara partiklar, PM10 - dygnsmedelvärde... 7 Inandningsbara partiklar, PM10 - årsmedelvärde... 9 Inandningsbara partiklar, PM2.5 - årsmedelvärde Exponering Hälsopåverkan Barns miljö och hälsa Referenser
3 Förord Denna rapport har utarbetats av SLB-analys vid Stockholms miljöförvaltning på uppdrag av Danderyds kommun. SLB-analys är operatör för Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds system för övervakning av luftmiljö. SLB-analys har utfört spridningsberäkningar för luftföroreningshalter vid fyra skolor i Danderyds kommun - Kyrkskolan, Fribergaskolan, Mörbyskolan och Stocksundsskolan. Syftet med beräkningarna är att visa halter av inandningsbara partiklar (PM10) och fina partiklar (PM2.5) kring omnämnda skolor. Beräknade halter av PM10 jämförs med gällande miljökvalitetsnormer. Årsmedelvärdet av PM10 jämförs även med det normvärde som föreslås i det nya luftdirektiv som för nuvarande behandlas inom EU. Beräknade halter av PM2.5 jämförs med föreslaget målvärde i EU s nya luftdirektiv. I dagsläget finns ingen miljökvalitetsnorm för PM2.5. För beräkningarna har Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds länstäckande emissionsdatabas använts. Haltbidraget från utsläppskällor utanför länen har bestämts genom mätningar. Rapporten har sammanställts i november år 2006 av Kristina Eneroth. Miljöförvaltningen i Stockholm Box Stockholm 2
4 Sammanfattning SLB-analys har utfört spridningsberäkningar för inandningsbara partiklar kring fyra skolor i Danderyds kommun - Kyrkskolan, Fribergaskolan, Mörbyskolan och Stocksundsskolan. Skolorna ligger strax intill E18 med ett trafikflöde på ca fordon per årsmedeldygn. Halterna av inandningsbara partiklar (PM10) beräknas och presenteras som årsmedelvärde samt 90- percentil av dygnsmedelvärdet. Halterna jämförs med gällande miljökvalitetsnormer. Årsmedelvärdet av PM10-halt jämförs även med luftkvalitetsdirektivets förslag till ny norm. Även halterna av inandningsbara fina partiklar (PM2.5) beräknas. Halterna presenteras som årsmedelvärde och jämförs med luftkvalitetsdirektivets förslag till målvärde. Haltberäkningarna av PM10 visar att miljökvalitetsnormen av 90-percentil dygnsmedelvärdet, 50µg/m³, klaras inom hela Stocksundsskolans skolområde. Däremot har både Kyrkskolan och Mörbyskolan överskridanden av normen i de delar av skolområdena som ligger närmast E18. Inga byggnader är belägna i dessa områden. Högst halter av PM10 har Fribergaskolan där ca en tredjedel av skolområdet samt två skolbyggnader berörs av överskridanden. Vid dessa skolbyggnaders västra sida (mot E18) har dygnsmedelhalten av PM10 beräknats till µg/m 3. Halterna sjunker sedan med avståndet från E18. Halten av PM10, räknat som årsmedelvärde, får under ett kalenderår inte överskrida 40 µg/m³ enligt gällande miljökvalitetsnorm. Haltberäkningar visar att årsmedelvärdet klaras inom samtliga av de fyra skolområdena. I EU s nya luftdirektiv som är under behandling föreslås att PM10-normen för årsmedelvärde sänks till 33 µg/m³. Inom skolområdena vid Kyrkskolan, Mörbyskolan och Stocksundskolan underskrider PM10-halten även detta skärpta normvärde. För Fribergaskolans del överskrids den föreslagna normen i skolområdets allra västra delar närmast E18. Avståndet till närmsta byggnad är ca 5 m. Den beräknade PM10-halten i detta område ligger i intervallet µg/m³. Den beräknade halten av PM2.5, räknat som årsmedelvärde jämförs med EU-parlamentets förslag till målvärde, 20 µg/m³, som bör uppnås till år Haltberäkningarna visar att det föreslagna målvärdet för PM2.5 klaras inom samtliga fyra skolors skolområden. 3
5 Inledning SLB-analys har utfört spridningsberäkningar för inandningsbara partiklar, PM10 och PM2.5, kring fyra skolor belägna i Danderyds kommun - Kyrkskolan, Fribergaskolan, Mörbyskolan och Stocksundsskolan. Skolorna ligger strax intill E18 med ett trafikflöde på ca fordon per årsmedeldygn. Halterna av inandningsbara partiklar (PM10) beräknas och presenteras som årsmedelvärde samt Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är bindande nationella föreskrifter vilka har utarbetats i anslutning till miljöbalken. Normvärdena ska spegla den lägsta godtagbara luftkvaliteten som människa och miljö tål enligt befintligt vetenskapligt underlag. 90-percentil av dygnsmedelvärdet. Halterna jämförs med gällande miljökvalitetsnormer. Årsmedelvärdet av PM10-halt jämförs även med luftkvalitetsdirektivets förslag till ny norm. Halterna av fina partiklar (PM2.5) beräknas och presenteras som årsmedelvärde. Halterna jämförs med luftkvalitetsdirektivets förslag till målvärde. En miljökvalitetsnorm ska klaras snarast möjligt, dock senast vid en för varje ämne angiven tidpunkt. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, partiklar (PM10), svaveldioxid, bly, bensen, kolmonoxid och ozon [1]. Inandningsbara partiklar, PM10 Tabell 1 visar gällande miljökvalitetsnormer för PM10. Kartläggningen av PM10-halter över Stockholms och Uppsala län år 2002 visade att normvärdet för dygn var svårast att klara [2]. Dygnsmedelvärdet anges som 90-percentil. Med 90- percentil menas den halt som underskrids 90 % och överskrids 10 % av medelvärdestiden. När 90- percentilen för dygnsmedelvärdet redovisas så innebär det att det är medelvärdet under det 37:e värsta dygnet under ett år som redovisas. Efter den 31 december 2004 får normen inte överskridas för PM10. Tabell 1. Miljökvalitetsnorm för partiklar, PM10 [1]. Tid för medelvärde Normvärde (μg/m 3 ) Värdet får inte överskridas mer än 1 dygn dygn per år (90-percentil) Kalenderår 40 får ej överskridas EU-parlamentets förslag till nytt luftdirektiv EU-parlamentet har röstat fram ett nytt luftdirektiv. Europaparlamentet anser att ambitiösare mål behöver fastställas för renare luft i Europa. Samtidigt förespråkas större flexibilitet och mer tid för medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder så att de faktiskt uppnår fastställda mål. EU-beslut om reviderat luftdirektiv kommer tas under Först därefter kan förändringarna införas i svensk lagstiftning som någon form av miljökvalitetsnorm. Förslaget innebär att värdet av dygnsnormen för PM10, 50 μg/m 3, kvarstår men ändrats från att gälla 4
6 90-percentilen till att gälla 85-percentilen för dygnsmedelvärdet d v s en uppmjukning av normen. Samtidigt föreslås en skärpning av miljökvalitetsnormen för årsmedelvärdet av PM10 genom att sänka normvärdet från 40 μg/m 3 till 33 μg/m 3. Tabell 2 visar föreslag till nya miljökvalitetsnormer för PM10. Vad gäller PM2.5 så anses det för tidigt att ange ett gränsvärde med hänsyn till kunskapsläget vad gäller de fina partiklarnas hälsoeffekter. I stället för ett normvärde föreslås därför ett målvärde som ska uppnås senast år Tabell 3 visar luftdirektivets föreslag till målvärde för PM2.5. Tabell 2. Förslag till nya miljökvalitetsnormer för partiklar, PM10. Tid för medelvärde Normvärde (μg/m 3 ) Värdet får inte överskridas mer än 1 dygn dygn per år (85-percentil) Kalenderår 33 får ej överskridas Tabell 3. Förslag till målvärde för partiklar, PM2.5. Tid för medelvärde Målvärde (μg/m 3 ) Kalenderår 20 Värdet bör inte överskridas år 2010 Beräkningsförutsättningar Emissioner Emissionsdata, d v s utsläppsdata, utgör indata för beräkningsmodellen vid framräkning av haltkoncentrationer i luften. I beräkningarna har Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds länstäckande emissionsdatabas för år 2004 använts [3]. Där finns detaljerade beskrivningar av utsläpp från bl a vägtrafiken, energisektorn, industrin och sjöfarten. Vägtrafikens utsläpp av avgaspartiklar är beskrivet med emissionsfaktorer för olika fordonsoch vägtyper enligt Vägverkets EVA-modell 2.2 [4]. Trafiksammansättningen avseende fordonsparkens avgasreningsgrad har beräknats utifrån prognoser för år Uppgifter om trafikflöden på aktuell del av E18 har hämtats från Vägverkets mätningar från år 1998 och Inandningsbara partiklar Partiklar emitteras från många olika källor, t ex förbränning av bränslen och väg- och fordonsslitage. Spridningen från källorna är komplex eftersom uppehållstiden i atmosfären varierar beroende på partikelstorlek. Vissa partiklar transporteras över långa avstånd medan andra deponeras nära källan. I Sverige utgörs partikelhalterna av tre huvudfraktioner, alla med olika källor. Figur 1 visar partikelstorlek för ett handfull olika källtyper. Den grövsta fraktionen med en diameter mellan ca 2,5 och 10 µm består i huvudsak av resuspenderande partiklar, d v s. uppvirvlade partiklar som bildas genom slitage av vägbeläggning, sand, däck, bromsar etc på vägar och gator. Nära starkt trafikerade vägar och gator utgör denna fraktion huvuddelen av PM10-halterna. En finare fraktion av partiklar med en diameter mellan 0,1 µm och 2,5 µm har sitt huvudsakliga ursprung i utsläpp i andra länder och består till stor del av sekundära partiklar bildade från kemiska 5
7 reaktioner. Uppehållstiden i atmosfären för fina partiklar kan vara flera dygn. Ursprunget kan därmed vara källor i Västeuropa, Östeuropa eller Ryssland beroende på varifrån vindarna blåser. Intransport av partiklar från utsläpp utanför regionen har stor betydelse för bakgrundshalter av partikelmassa i Sverige. Bidraget till den urbana bakgrundshalten av PM10 är ca 50 % av årsmedelvärdet. Vad gäller PM2.5 är bidraget från intransporterade partiklar ännu större och ligger på ca 75 %. Den finaste fraktionen utgörs av s.k. ultrafina partiklar (diameter mindre än 0,1 µm). Dessa har sitt ursprung i t ex utsläpp av avgaspartiklar från fordon i den lokala trafiken, vedeldning och energianläggningar etc. Livstiden för dessa partiklar kan vara upp till några timmar, varför ursprunget främst är regionalt. Denna fraktion bidrar mycket litet till totalhalterna av PM2.5 och PM10 räknat som massa per volymsenhet. Figur 1. Storleksintervall för några olika typer av partiklar. nm µm O Virus PM10 PM2.5 Avgaspartiklar Bakterier Vägdamm och slitagepartiklar Havssalt Pollen Partiklar från vedrök Sekundära partiklar (kemiska reaktioner) Beräkningsmodeller Spridningsberäkningarna har utförts med hjälp av två modeller - en vindmodell och en gaussisk spridningsmodell. Vindmodellen genererar ett representativt vindfält över hela beräkningsområdet. Indata till modellen är en klimatologi som baserats på data från en 50 m hög mast i Högdalen i Stockholm under perioden Mätningarna inkluderar horisontell och vertikal vindhastighet, vindriktning, temperatur, temperaturdifferensen mellan tre olika nivåer och solinstrålning. Vindmodellen tar även hänsyn till variationerna i lokala topografiska förhållanden. Den gaussiska spridningsmodellen har använts för att beräkna halternas fördelning över beräkningsområdet. Halterna har beräknats två meter ovan öppen mark eller ovan tak vid bebyggelse. I modellen har används en gridstorlek på 25*25 meter över beräkningsområdet. För att få en beskrivning av haltbidragen från källor som ligger utanför beräkningsfönstret har beräkningarna gjorts för ett betydligt större område omfattande Stockholms och Uppsala län. Haltbidragen från källor utanför länen har erhållits genom mätningar. 6
8 Jämförelser mellan mätta och beräknade halter Beräkningar av luftföroreningshalter är behäftade med ett antal osäkerheter. Systematiska fel uppkommer p g a att modellen inte på ett korrekt sätt förmår ta hänsyn till alla faktorer som kan påverka halterna. För att få en uppfattning om den totala noggrannheten i hela beräkningsgången d.v.s. emissionsberäkningar, vind- och stabilitetsberäkningar samt spridningsberäkningar har modellberäkningarna jämförts med mätningar av både luftföroreningar och meteorologiska parametrar i länet. Hänsyn har också tagits till intransporten av luftföroreningar, baserat på mätningar vid Aspvreten och Norr Malma. Jämförelsen mellan mätta och beräknade luftföroreningshalter sker kontinuerligt i olika utsläppsbelastade miljöer. Den generella avvikelsen mellan mätta beräknade halter är mindre än 30 % för PM10. Resultat Inandningsbara partiklar, PM10 - dygnsmedelvärde Halten av PM10, räknat som 90-percentil dygnsmedelvärde, får under ett kalenderår inte överskrida 50 µg/m³ enligt gällande miljökvalitetsnorm. Figur 2-5 visar spridningsberäkningar av PM10 för de fyra skolorna. Haltberäkningarna för Stocksundsskolan visar att miljökvalitetsnormen klaras inom hela skolområdet. Däremot har både Kyrkskolan och Mörbyskolan överskridanden av normen i de delar av skolområdena som ligger närmast E18. Inga byggnader är belägna i dessa områden. Högst halter av PM10 har Fribergaskolan där ca en tredjedel av skolområdet samt två skolbyggnader berörs av överskridanden. Vid dessa skolbyggnaders västra sida (mot E18) har dygnsmedelhalten av PM10 beräknats till µg/m 3. Halterna sjunker sedan med avståndet från E18. Figur 2. Beräknad halt PM10 som 90-percentil dygnsmedelvärde vid Stocksundsskolan µg/m µg/m 3 > 50 µg/m 3 7
9 Figur 3. Beräknad halt PM10 som 90-percentil dygnsmedelvärde vid Kyrkskolan µg/m µg/m 3 > 50 µg/m 3 Figur 4. Beräknad halt PM10 som 90-percentil dygnsmedelvärde vid Mörbyskolan µg/m µg/m 3 > 50 µg/m 3 8
10 Figur 5. Beräknad halt PM10 som 90-percentil dygnsmedelvärde vid Fribergaskolan µg/m µg/m 3 > 50 µg/m 3 Inandningsbara partiklar, PM10 - årsmedelvärde Halten av PM10, räknat som årsmedelvärde, får under ett kalenderår inte överskrida 40 µg/m³ enligt gällande miljökvalitetsnorm. Figur 6-9 visar spridningsberäkningar av PM10 för de fyra skolorna. Haltberäkningar visar att årsmedelvärdet klaras inom samtliga av de fyra skolområdena. I EU s nya luftdirektiv som är under behandling föreslås att PM10-normen för årsmedelvärde sänks till 33 µg/m³. Inom skolområdena vid Stocksundsskolan, Kyrkskolan och Mörbyskolan underskrider PM10-halten även detta skärpta normvärde. För Fribergaskolans del överskrids den föreslagna normen i skolområdets allra västra delar närmast E18. Avståndet till närmsta byggnad är ca 5 m. Den beräknade PM10-halten i detta område ligger i intervallet µg/m³. 9
11 Figur 6. Beräknad halt PM10 som årsmedelvärde vid Stocksundsskolan. < 20 µg/m µg/m µg/m µg/m 3 Figur 7. Beräknad halt PM10 som årsmedelvärde vid Kyrkskolan. < 20 µg/m µg/m µg/m µg/m 3 10
12 Figur 8. Beräknad halt PM10 som årsmedelvärde vid Mörbyskolan. < 20 µg/m µg/m µg/m µg/m 3 Figur 9. Beräknad halt PM10 som årsmedelvärde vid Fribergaskolan. < 20 µg/m µg/m µg/m µg/m 3 11
13 Inandningsbara partiklar, PM2.5 - årsmedelvärde Halten av PM2.5, räknat som årsmedelvärde jämförs med EU-parlamentets förslag till målvärde, 20 µg/m³, som bör uppnås till år Figur visar spridningsberäkningar av PM2.5 för Stocksundsskolan, Kyrkskolan, Mörbyskolan och Fribergaskolan. Haltberäkningarna visar att det föreslagna målvärdet för PM2.5 klaras inom samtliga fyra skolors skolområden. Figur 10. Beräknad halt PM2.5 som årsmedelvärde vid Stocksundsskolan. < 12 µg/m µg/m 3 12
14 Figur 11. Beräknad halt PM2.5 som årsmedelvärde vid Kyrkskolan. < 12 µg/m µg/m 3 Figur 12. Beräknad halt PM2.5 som årsmedelvärde vid Mörbyskolan. < 12 µg/m µg/m 3 13
15 Figur 13. Beräknad halt PM2.5 som årsmedelvärde vid Fribergaskolan. < 12 µg/m µg/m 3 Exponering Beräkningsresultaten ovan visar att halterna av inandningsbara partiklar är höga i utomhusluften längs med E18. Halterna avtar med avståndet från vägen och inom skolområdet återfinns de högsta halterna vid byggnaderna närmast E18. Vistelse såväl utomhus på skolområdet som inomhus innebär exponering för partikelhalter. Hälsopåverkan I denna utredning har vi inte gjort någon kvantitativ beräkning av hälsoeffekter från trafikens utsläpp av luftföroreningar. Det kan ändå vara viktigt att föra ett kvalitativt resonemang om hur trafikens utsläpp påverkar människors hälsa. I detta sammanhang betraktas endast effekterna av partiklar eftersom dessa visat sig vara viktigast ur hälsosynpunkt. När det gäller hälsopåverkan av partiklar tyder forskning hittills på att olika partiklar har väsentligt olika hälsoeffekter och att det inte finns någon tröskelnivå under vilken inga effekter uppkommer. De grova partiklarna påverkar i huvudsak Partiklar i inomhusluften beror till stor del på halten i den omgivande utomhusluften. Hur och i vilken utsträckning partiklar i utomhusluften tränger in i byggnader beror framförallt på byggnadens system för ventilation, otätheter i själva byggnadsskalet och hur byggnader används när det gäller fönstervädring, öppna dörrar och dylikt [6]. andningsvägarna medan de finare partiklarna även har effekter på hjärt-kärlsystemen. Avgaspartiklarna har en betydligt mindre massa jämfört med intransporterade partiklar och slitagepartiklar och ger därför ett mycket litet genomslag på halterna av PM10 och PM2.5 mätt i µg/m 3. Avgaspartiklarna är däremot många tiopotenser fler till antalet och mäts därför i antal/cm 3. Vissa åtgärder för att reducera partikelhalterna påverkar framförallt halterna av de grova partiklarna. Detta gäller t ex minskad dubbdäcksandel. Andra åtgärder som bättre ventilerade gaturum sänker halterna av alla typer av 14
16 partiklar. Vad gäller ultrafina partiklar kommer dessa troligtvis successivt att minska i antal i framtiden tack vare lägre avgasutsläpp från nya fordon. Barns miljö och hälsa Barn är extra känsliga för exponering av luftföroreningar då de i proportion till sin vikt andas in mer luft än vuxna. Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen tagit fram ett förslag till nationell handlingsplan för barns miljö och hälsa [7]. I rapporten, som just nu är ute på remiss, föreslås ett nytt delmål inom det nationella miljömålet Frisk Luft med följande lydelse: År 2015 ska alla förskolor och skolor ha en acceptabel luftkvalitet på sina skolgårdar eller uteplatser med en halt av små partiklar (PM2.5) under 10 µg/m 3 och en halt av NO 2 under 15 µg/m 3. Halterna av PM2.5 och NO 2 avser årsmedelvärde. Halten av PM2.5 består till stor del av intransporterade partiklar från t ex Västeuropa, Östeuropa eller Ryssland, vilket gör att den lokala rådigheten över utsläppen är liten. I dagsläget ligger årsmedelvärdet av regionala bakgrundshalten av PM2.5 i Stockholms och Uppsala län strax under 10 µg/m 3. De höga bakgrundhalterna innebär att halten av PM2.5 överskrider Socialstyrelsen målförslag på 10 µg/m 3 inom samtliga fyra skolområden som utreds i denna rapport. I trafikerade miljöer består de lokala partikelemissionerna till största del av grova slitagepartiklar och ultrafina partiklarna från fordonsavgaser. Detta innebär att det på lokal nivå är lättare att påverka gränsvärden för halt av PM10 eller antal partiklar jämfört med halt av PM
17 Referenser 1. Miljödepartementet 2001, Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (SFS 2001:527). 2. LVF rapport 2003:1. Kartläggning av partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala län- jämförelser med miljökvalitetsnormer, Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. 3. LVF 2006:9. Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län utsläppsdata 2004, Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. 4. Vägverket, EVA SYSDOK, ver 2.2, Modellspecifikation, fordonsefektmodell. Rev Håkan Johansson MN. 5. Bringfeldt, B., Backström, H., Kindell, S. et al Calculations of PM-10 concentrations in Swedish cities Modelling of inhalable particles. SMHI RMK No Socialstyrelsen Partiklar i inomhusmiljön en litteraturgenomgång, Socialstyrelsen och Akademiska sjukhuset, landstinget i Uppsala län Socialstyrelsen Förslag till en nationell handlingsplan för barns miljö och hälsa Redovisning av ett regeringsuppdrag. Rapporten ute på remiss. SLB- och LVF-rapporter finns att ladda ner på 16
18 Stockholms- och Uppsala Läns Luftvårdsförbund är en ideell förening. Medlemmar är 33 kommuner, länens två landsting samt institutioner, företag och statliga verk. Samarbete sker med länsstyrelserna i länen. Även Gävle och Sandvikens kommuner är medlemmar. Målet med verksamheten är att samordna arbetet vad gäller luftmiljö i länen med hjälp av ett system för luftmiljöövervakning, bestående av bl a mätningar, emissionsdatabaser och spridningsmodeller. SLB-analys driver systemet på uppdrag av Luftvårdsförbundet. POSTADRESS: Box 38145, Stockholm BESÖKSADRESS: Västgötagatan 2 TEL FAX INTERNET
Lilla Essingen, kv Primus
LVF 2013:21b Lilla Essingen, kv Primus Halter av partiklar, (PM10) och kvävedioxid (NO 2 ) år 2023 Magnus Brydolf SLB-ANALYS AUGUSTI 2013 (Uppdaterad i mars 2014) LVF 2013:21 Primus, Lilla Essingen år
Läs merKv. Stora Frösunda, Solna
LVF 2010:19 Kv. Stora Frösunda, Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR, PM10 Lars Burman SLB-ANALYS, OKTOBER 2010 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i
Läs merEddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun
LVF 2012:17 rev Eddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) ÅR 2015 OCH ÅR 2020 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, NOVEMBER
Läs merKartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun
2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3
Läs merPlanerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden
2006:24 Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden HALTBERÄKNINGAR AV KVÄVEDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 20O5 OCH 2020. SLB-ANALYS, OKTOBER ÅR 2006 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...
Läs merArninge resecentrum, Täby
LVF 2013:20 Arninge resecentrum, Täby SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Sanna Silvergren SLB-ANALYS, SEPTEMBER 2013 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys
Läs mer2007:30. Kv Hilton SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO2) ÅR 2009
2007:30 Kv Hilton SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO2) ÅR 2009 SLB-ANALYS, SEPTEMBER 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2 Sammanfattning...
Läs merKartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun
2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2
Läs merInfra City Öst, Upplands-Väsby
2009:12 Infra City Öst, Upplands-Väsby SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Miljökvalitetsnormer...
Läs merRAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 5:2002. Slutna gaturum och enkelsidig bebyggelse med beräknade PM10-halter över miljökvalitetsnormen för dygn
Beskrivning av problembilden för halterna av kvävedioxid (NO2) och inandningsbara partiklar (PM10) i Stockholms län i förhållande till miljökvalitetsnormerna Slutna gaturum och enkelsidig bebyggelse med
Läs merLuftföroreningar i Stockholms och Uppsala län
LVF 3:2004 Uppdaterad 2004-09-08 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2002 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2004 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp år 2002...
Läs merLuftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun
LVF 2008:5 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2006 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2008 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp
Läs merLVF 2005:16. Spridningsberäkningar av kvävedioxid och partiklar, PM10 för väg 76, Norrtälje
LVF 2005:16 Spridningsberäkningar av kvävedioxid och partiklar, PM10 för väg 76, Norrtälje SLB-ANALYS, AUGUSTI 2005 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 Sammanfattning... 4 Miljökvalitetsnormer
Läs merKv Brädstapeln 15, Stockholm
LVF 2008:20 Kv Brädstapeln 15, Stockholm BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER FÖR NULÄGET ÅR 2008 OCH VID EN UTBYGGNAD ÅR 2012 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, AUGUSTI 2008 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merSLUSSEN FÖRDJUPNINGS-PM LUFTKVALITET
SLUSSEN FÖRDJUPNINGS-PM LUFTKVALITET april 2011 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm och SMHI i Norrköping. SLB-analys är operatör för Stockholms och Uppsala
Läs merCykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007
Göteborg den 31 januari 2007 Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Harald Bouma Miljöutredare Lars Barregård Professor, överläkare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 42 sandra.johannesson@amm.gu.se
Läs merLuften i Sundsvall 2009
Luften i Sundsvall 2009 Sammanfattning Inga miljökvalitetsnormer för luftföroreningar överskreds under 2009 i miljökontorets mät- kvävedioxid och sannolikt kommer värdena på helårsbasis att ligga nära
Läs merLuftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013
Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Partikelmätare...
Läs merMätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan
RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 5: Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan APRIL - JUNI 1999 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 2 Innehållsförteckning MÄTNING AV PM 1, PM 2.5, VOC OCH PAH VID
Läs merKv Lustgården 14, nordvästra Kungsholmen
LVF 2009:4 Kv Lustgården 14, nordvästra Kungsholmen SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 2015 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, MARS 2009 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys
Läs merNy energianläggning i Upplands Bro
LVF 2009:9 uppdaterad 090828 Ny energianläggning i Upplands Bro SPRIDNINGSBERÄKNING AV HALTER KVÄVEDIOXID, SVAVELDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 2015 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merLuftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås
Ängsgärdet - förstudie luft buller Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Malmö 2011-04-20 Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Datum 2011-04-20 Uppdragsnummer 61151145168000 Utgåva/Status
Läs merBeräkningar av kvävedioxid i Stockholms- och Uppsala län inför ansökan om tidsfrist för att klara EU:s gränsvärde
LVF 2012:8 Beräkningar av kvävedioxid i Stockholms- och Uppsala län inför ansökan om tidsfrist för att klara EU:s gränsvärde Lars Burman Boel Lövenheim Christer Johansson Magnus Brydolf SLB-ANALYS, NOVEMBER
Läs merLVF 2010:7. Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman
LVF 2010:7 Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman SLB-ANALYS, MAJ 2010 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen
Läs merStudentbostäder vid Ektorpsvägen i Nacka
LVF 2013:18 Studentbostäder vid Ektorpsvägen i Nacka HALTER AV PARTIKLAR, (PM10) år 2020 Magnus Brydolf SLB-ANALYS JUNI 2013 Förord Denna utredning är utförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm.
Läs merRapport 2012:01. Miljökvalitetsnormer och luftkvaliteten i Dalarna. Miljöenheten
Rapport 2012:01 Miljökvalitetsnormer och luftkvaliteten i Dalarna Miljöenheten Foto: Therese Ebberstein. Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, januari 2012. ISSN: 1654-7691 Rapporten kan beställas från
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds även 2011, en dag i april
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga
Läs merÅtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län remiss från kommunstyrelsen
NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖAVDELNINGEN NORRA INNERSTADEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-02-29 Handläggare: Britt Mattsson Telefon: 08-508 09 330 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Åtgärdsprogram
Läs merSammanställning av mätresultat från mätning av partiklar (PM 10) Drottninggatan, Linköping, februari 2004 till 31 december 2008.
Sammanställning av mätresultat från mätning av partiklar (PM 10) Drottninggatan, Linköping, februari 2004 till 31 december 2008. Vallentuna februari 2008 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Mätmetod
Läs merLuftkvalitet i tunnlar. Marianne Klint 2013-04-18
Luftkvalitet i tunnlar Marianne Klint 2013-04-18 Höga luftföroreningshalter i tunnlar Södra Länken, kvävedioxidhalter, årsmedelvärde: 300 µg/m 3. Ungefär 6 gånger högre än på Hornsgatan, 50 µg/m 3. (MKN
Läs merInformationskampanj för minskad dubbdäcksanvändning. En åtgärd för minskade partikelhalter, PM10, i Stockholm. Inriktningsbeslut.
Kontaktperson Evelyn Lindell Avdelningen för trafikplanering Telefon: 08-508 271 24 evelyn.lindell@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2007-03-06 Informationskampanj för minskad dubbdäcksanvändning.
Läs merLVF 2010:14 Luftutredning för kv. Svea Artilleri i Stockholm. Innehållsförteckning
Innehållsförteckning Förord... 2 Sammanfattning... 4 Inledning... 6 Beräkningsförutsättningar... 6 Planområde och trafikmängder... 6 Spridningsmodeller... 8 Emissioner... 8 Osäkerhet i beräkningarna...
Läs merMätningar av partiklar och bensen i luften i Habo
Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo Malin Persson 2009-01-22 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner rapport 1:2009 2 (19) 1. Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning... 2 2. Sammanfattning...
Läs merPM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala
Rikshem AB Affärsutveckling Krister Karlsson PM 2014-05-09 Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala Följande bedömning omfattar halter i omgivningsluften
Läs merSå rapporterar du modelldata för luftkvalitet
Så rapporterar du modelldata för luftkvalitet Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2013:11) ska kommunerna varje år rapportera in luftkvalitetsdata. Då modellberäkningar
Läs merLuftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten?
Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten? Christer Johansson Professor vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms universitet & Miljöutredare
Läs merNationell presentation av emissioner och halter
Nationell presentation av emissioner och halter Finansiär: Naturvårdsverket avtal 501 0711 Slutrapport september 2007 Följande personer har bidragit till rapporten (samtliga SMHI): - Lars Gidhagen (lars.gidhagen@smhi.se)
Läs merMätningar av luftföroreningar invid skolor längs med E4/E20 och E18 i Danderyd
SLB 1:213 Mätningar av luftföroreningar invid skolor längs med E4/E2 och E18 i Danderyd Michael Norman, Christer Johansson, Billy Sjövall, Lars Törnquist, Magnus Brydolf, Börje Norberg, Peter Strömberg,
Läs merHur ser vår luftkvalitet ut? - UTOMHUSLUFTEN
Hur ser vår luftkvalitet ut? - UTOMHUSLUFTEN Christer Johansson Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms Universitet SLB-analys, Miljöförvaltningen i Stockholm Symposium om Luft och hälsa,
Läs merUppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län
Sven Kindell och Jörgen Jones RAPPORT NR 2015-53 Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län - Sammanställning och utvärdering av mätningar och beräkningar avseende tre år till och med 2014 Pärmbild.
Läs merE 4 Förbifart Stockholm
E 4 Förbifart Stockholm Komplettering Tillåtlighet Fråga 11 PM En bedömning av hälsorisker vid färd i långa tunnlar 2009-02-26 3 (11) Innehåll 1 Kompletteringsuppgift 11... 4 2 Allmänt om trafikföroreningar
Läs merLuftföroreningar i Botkyrka kommun
Rapport 2015:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2014 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Natur och miljöanalys 2 Tumba, april 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1. Inledning 5
Läs merGuide för modellanvändning i samband med åtgärdsprogram inom luftkvalitet
Guide för modellanvändning i samband med åtgärdsprogram inom luftkvalitet Referenslaboratoriet för tätortsluft modeller 20 oktober 2015 Heléne Alpfjord Erik Engström Sven Kindell Simulering av PM10-halt
Läs merNedfall av kväve vid Hansta Natura område
LVF 2008:30 Nedfall av kväve vid Hansta Natura 2000- område BERÄKNINGAR INOM PROJEKTET FÖRBIFART STOCKHOLM Boel Lövenheim och Christer Johansson SLB-ANALYS, DECEMBER ÅR 2008 Innehållsförteckning Inledning...
Läs merMätning av partiklar i Lidköping 2013
Mätning av partiklar i Lidköping 2013 Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2014-2018 1 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i luftvårdsfrågor.
Läs merKv Tunet 5 i Södertälje
LVF 2013:27 Kv Tunet 5 i Södertälje Halter av partiklar, (PM10) och kvävedioxid (NO 2 ) år 2020 Magnus Brydolf SLB-ANALYS OKTOBER 2013 Förord Denna utredning är utförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen
Läs merSLB 2:2003. Luften i Stockholm ÅRSRAPPORT 2002
SLB 2:23 Luften i Stockholm ÅRSRAPPORT 22 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, JUNI 23 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 4 Så kontrolleras luften i Stockholm... 5 Mätstationer och mätkomponenter...
Läs merDubbdäcksandelar inom Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund samt 6 kommuner i Sörmlands län
LVF 2014:9 Dubbdäcksandelar inom Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund samt 6 kommuner i Sörmlands län Kartering av dubbdäcksandelar på parkerade personbilar under januari-mars 2014 Magnus Brydolf
Läs merLuftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun
LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp
Läs merBedömning av luftkvalitet vid uppförande av nytt luftintag för Brf Vattenkonsten 1
PM 201 6-0 4-26 Bedömning av luftkvalitet vid uppförande av nytt luftintag för Brf Vattenkonsten 1 SLB - analys den 26 april 201 6 Jennie Hurkmans Bedömning av luftkvalitet vid uppförande av nytt luftintag
Läs merKv Brädstapeln 15, Scheelegatan, Stockholm
LVF 2013:1 Kv Brädstapeln 15, Scheelegatan, Stockholm SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Boel Lövenheim SLB-ANALYS, JANUARI 2013 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...
Läs merRåd vid val av filterklass - standard EN13779 och EN779. Vägledning till dig som köper in luftfilter
Råd vid val av filterklass - standard EN13779 och EN779 Vägledning till dig som köper in luftfilter ? Klimatanläggningens komponenter? VI vill här uppmärksamma några av de faktorer som bör påverka ditt
Läs merKartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013
LVF 2014:2 Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 Magnus Brydolf SLB-ANALYS, APRIL 2014 Förord Kartläggningarna av kvävedioxidhalter (NO
Läs merMiljöanpassad hastighet på E18 Norrtäljevägen - Utvärdering av mätdata från E18 och Södra länken
SLB 5:2010 Miljöanpassad hastighet på E18 Norrtäljevägen - Utvärdering av mätdata från E18 och Södra länken Christer Johansson & Michael Norman SLB analys Miljöförvaltningen, Stockholm genomfört på uppdrag
Läs merUrban förtätning och luftkvalitet
Urban förtätning och luftkvalitet Exempel från Stockholm Marie Haeger Eugensson COWI/GU Åsa Keane, White Under sista deceniet har Urban förtätning utretts av många, bl.a Boverket, och angetts som ett sätt
Läs merEddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun
LVF 2012:17 Eddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Boel Lövenheim SLB-ANALYS, NOVEMBER 2012 Förord Denna
Läs merOmprövning av. Åtgärdsprogram för kvävedioxid och partiklar (pm10) i Uppsala
Omprövning av Åtgärdsprogram för kvävedioxid och partiklar (pm10) i Uppsala Förord Uppsala kommun har under ett flertal år haft för höga halter av partiklar och kvävedioxid på några gatuavsnitt i den centrala
Läs merMätning av luftföroreningar på två platser i Lund under perioden 2008-04-24 till 2008-09-09
Malmö Stad Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen Dnr 29.36.1 Mätning av luftföroreningar på två platser i Lund under perioden 28-4-24 till 28-9-9 Rapporten är framtagen av: Miljöförvaltningen Malmö Stad
Läs merKonsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. GAME möte 30 november 2006 Erik Fridell
Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft GAME möte 30 november 2006 Erik Fridell Efter 40 års verksamhet är IVL Ett forskningsinstitut för Hållbar Utveckling Stiftelseägt och därmed
Läs merGodkänt dokument - Monika Rudenska, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr
Beskrivning av områdets problematik med avseende på luftföroreningar samt beräkningsmetodik Halterna av luftföroreningar på grund av utsläpp från trafiken längs Fleminggatan och Scheelegatan beror delvis
Läs merLuftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun
LVF 2012:5 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2010 SLB-ANALYS, APRIL ÅR 2012 1 Innehållsförteckning Förord... 3 Inledning... 4 Totala utsläpp
Läs merBedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun
Datum 2010-11-16 Kompletterad 2011-05-02 NCC Björn I M Svensson 178 04 Solna Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Ett nytt
Läs merÅrstastråket, etapp 1, Stockholm
LVF 2011:6 Årstastråket, etapp 1, Stockholm SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR, PM10 Lars Burman SLB-ANALYS, MARS 2011 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen
Läs merAndel personbilar med dubbade vinterdäck
5:2015 Andel personbilar med dubbade vinterdäck DUBBDÄCKSANDELAR RÄKNADE PÅ RULLANDE TRAFIK UNDER VINTERSÄSONGEN 2014/2015 VID HORNSGATAN, SÖDERMÄLARSTRAND, RINGVÄGEN, FOLKUNGAGATAN, SVEAVÄGEN, FLEMINGGATAN
Läs merTEOM IVL s filtermetod
SLB 1:2003 TEOM IVL s filtermetod EN METODJÄMFÖRELSE MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, JANUARI 2003 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Förord...3 TEOM...4 IVL...5 Jämförelse TEOM - IVL...6 2 Förord
Läs merMätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2014
NR U 5179 APRIL 2015 RAPPORT Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2014 För Luft i Väst Karin Persson, Barbara Sandell Författare: Karin Persson, Barbara Sandell På uppdrag av: Luft i Väst Rapportnummer:
Läs merSvar på remiss från Länsstyrelsen Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län
1(8) Svar på remiss från Länsstyrelsen Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län Ärendet Länsstyrelsen i Stockholms län har överlämnat ett förslag till
Läs merSamverkan för luftövervakning i Västernorrland 2016-2020
Samverkan för luftövervakning i Västernorrland 2016-2020 Redovisning av mätresultat och strategi för luftövervakning Magnus Zeilon, Miljö- och byggförvaltningen Kramfors kommun 2016-03-30 Innehållsförteckning
Läs merBullerutredning Villa Roskullen
Rapport HÄRRYDA KOMMUN Bullerutredning Villa Roskullen Malmö 2016-01-25 Bullerutredning Villa Roskullen Datum 2016-01-25 Uppdragsnummer 1320018824 Utgåva/Status 1 Oscar Lewin Uppdragsledare & Handläggare
Läs merLuftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun
LVF 2013:10 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2011 Malin Täppefur SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord SLB-analys är operatör för Stockholms
Läs merMÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010. 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn
MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn Framtagen av miljö- och hälsoskyddsenheten Lidingö stad september 2006 Illustrationer av Tobias Flygar
Läs merNy bebyggelse vid Mikaelsplan, Kungsgatan, Uppsala kommun
LVF 2012:18 Ny bebyggelse vid Mikaelsplan, Kungsgatan, Uppsala kommun SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Boel Lövenheim SLB-ANALYS, NOVEMBER 2012 Förord Denna
Läs merÅtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för partiklar (PM10) i Jönköping
Åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för partiklar (PM10) i Jönköping Ks 2010:266 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen
Läs merLVF 2012:10. Griffelvägen i Nacka HALTER AV PARTIKLAR (PM10) Magnus Brydolf och Christer Johansson
LVF 2012:10 Griffelvägen i Nacka HALTER AV PARTIKLAR (PM10) Magnus Brydolf och Christer Johansson SLB-ANALYS, SEPTEMBER 2012 Förord Denna utredning är utförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm.
Läs merDubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner
LVF 2013:13 Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner Räkning på parkerade personbilar januari-mars 2013 samt jämförelse med räkningar på rullande personbilar Magnus Brydolf SLB-ANALYS,
Läs merArbetsgång
Mätning eller beräkning? Behov och användningsområden av regionala emissionsdatabaser Christer Johansson SLB analys Miljöförvaltningen, Stockholm Räcker inte att mäta Kontroll av gränsvärden Trendanalys
Läs merUtbyggnad av Biomedicum, Solnavägen
LVF 2011:21 Utbyggnad av Biomedicum, Solnavägen HALTER AV PARTIKLAR, PM10 OCH KVÄVEDIOXID, NO2 ÅR 2015 Lars Burman SLB-ANALYS, DECEMBER 2011 SLB-analys: Luftutredning Biomedicum, Solnavägen (LVF 2011:21)
Läs merLVF 2005:6. Spridningsberäkningar av kvävedioxid och partiklar, PM10 vid Danvikslösen
LVF 05:6 Spridningsberäkningar av kvävedioxid och partiklar, PM10 vid Danvikslösen SLB-ANALYS, MARS 05 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... Miljökvalitetsnormer... 5 Kvävedioxid, NO 2...
Läs merAtt mäta luftkvalitet Christer Johansson
Att mäta luftkvalitet Christer Johansson Miljöförvaltningen Stockholms stad Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Poängen är att Vad man mäter och hur man presenterar resultaten
Läs merLuftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala
PM 2016-10-06 Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv., Uppsala SLB-analys har på uppdrag av Uppsalahem AB (Annika Billstam) bedömt luftföroreningshalterna för ny bebyggelse längs Luthagsesplanaden i Uppsala
Läs merStrategi för en samlad luftvårdspolitik. Miljömålsberedningen
Strategi för en samlad luftvårdspolitik Parlamentarisk beredning som ska lämna förslag till regeringen om hur Sveriges miljökvalitetsmål och generationsmål kan nås Ledamöter från sju riksdagspartier, samt
Läs merKartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort
LVF 2010:23b Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORM SLB-ANALYS, UPPDATERAD MAJ 2011 Innehållsförteckning JÄMFÖRELSER
Läs merKartläggning av luftkvailtet
22 oktober 2015, Erik Engström Kartläggning av luftkvailtet Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida dödsfall
Läs merDetaljplan för Söderby Huvudgård 2:345, Norrby
1 (8) Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:345, Norrby Enkelt planförfarande Planbeskrivning Till denna planbeskrivning hör följande handlingar: - plankarta (inkl illustrationskarta) Gudöbroleden Planområde
Läs merLuftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten Rickomberga 29:1
PM 2016-09-19 (Rev. 2016-11-09) Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten SLB-analys har på uppdrag av Uppsala Akademiförvaltning och Besqab AB (Mikael Lindberg) bedömt luftföroreningshalterna vid planerad
Läs merVästra Ursvik, Sundbyberg
LVF 2013:8 Västra Ursvik, Sundbyberg SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Sanna Silvergren SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys
Läs merBeräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn
Jörgen Jones RAPPORT NR 2015-24 Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn Pärmbild. Bilden visar beräknad 90-percentil av dygnsmedelhalt för partiklar PM10 för i scenario 2030. Gul färg
Läs merPåbyggnad av takvåningar i Kv Trollhättan, Gallerian i Stockholm
LVF 2013:14 Påbyggnad av takvåningar i Kv Trollhättan, Gallerian i Stockholm SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) år 2018 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, JUNI 2013 Innehållsförteckning
Läs merMiljö- och hälsoutredning 2010
MILJÖFÖRVALTNINGEN Bilaga 1 MHN Dnr 2011-4039 Miljö- och hälsoutredning 2010 Värdering av påverkansfaktorer och källor En rapport från Miljöförvaltningen Aktualiserad i mars 2011 Uppgifterna till Miljö-
Läs merLuftföroreningar i Stockholms och Uppsala län
LVF 2005:5 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2003 SLB-ANALYS, FEBRUARI ÅR 2005 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp år 2003... 4 Utsläpp från
Läs merDetaljplan för Klövern 5 och del av Västerås 4:90 Gideonsberg, Västerås
DP 1783 Detaljplan för Klövern 5 och del av Västerås 4:90 Gideonsberg, Västerås SAMRÅDSTID: 19 November 16 December 2012 Samrådshandling, 2012-11-13, dnr: 2011/112-BN 213 Stadsbyggnadskontoret, Västerås
Läs merKv.Högne och kv.gunnar, Uppsala
LVF 2014:4 Kv.Högne och kv.gunnar, Uppsala SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) ÅR 2020. Lars Burman SLB-ANALYS, MARS 2014 Förord Denna utredning är genomförd av
Läs merLuftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun
LVF 2010:12 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2008 SLB-ANALYS, MAJ ÅR 2010 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp
Läs merNy bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna
LVF 2013:3 Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR ÅR 2020 AVSEENDE HALTER AV PARTIKLAR, PM10 OCH KVÄVEDIOXID, NO 2 Lars Burman SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord Denna utredning är
Läs merVästlänken en tågtunnel under Göteborg
BRVT 2006:03:11 2006-02-09 Järnvägsutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB) en tågtunnel under Göteborg 03 Byggskedet 13 Mark, vatten och resursanvändning 04 Gestaltning 14 Park- och naturmiljö
Läs merBehovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14
Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten Tumba 2014-02-14 Förord Följande behovsbedömning av detaljplan för Dioriten1/Grönstenen 4 i Storvreten
Läs merLuftkvalitet i hamnområden sjöfartens bidrag
LVF 2013:31 Luftkvalitet i hamnområden sjöfartens bidrag Michael Norman, Sanna Silvergren, Billy Sjövall, Peter Strömberg. SLB-ANALYS, APRIL 2014 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen
Läs mer