Nationell presentation av emissioner och halter
|
|
- Malin Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nationell presentation av emissioner och halter Finansiär: Naturvårdsverket avtal Slutrapport september 2007
2 Följande personer har bidragit till rapporten (samtliga SMHI): - Lars Gidhagen (lars.gidhagen@smhi.se) - Gunnar Omstedt (gunnar.omstedt@smhi.se) - Ludvig Isaksson (ludvig.isaksson@smhi.se) - Henrik Ringsberg (henrik.ringsberg@smhi.se) - Jörgen Jones (jorgen.jones@smhi.se)
3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING BAKGRUND OCH SYFTE RAPPORTENS INNEHÅLL RESULTAT Utsläpp nationellt Utsläpp i 10 tätorter Halter i 20 tätorter Halter i en tätort med överlagrad påverkan från trafik och vedeldning SLUTSATSER REFERENSER... 40
4 Några ordförklaringar: MKN: Totalhalt: MATCH: BUM: SMED: NVDB: ARTEMIS: Öppen väg: Gaturum: SIMAIR: VEDAIR: Miljökvalitetsnormer. Finns idag för bl a NO2, PM10, CO och bensen. För att definiera nivåer som närmar sig MKN anges nedre och övre utvärderingströskeln. Hur totalhalten i SIMAIR förhåller sig till MKN respektive de två utvärderingströsklarna är vägledande för vilka åtgärder som kan behövas. Summan av den lokala väglänkens bidrag (lokal bidrag), vägarna runt omkring i tätorten (urbant bakgrundsbidrag) samt ett regionalt bidrag från övriga Sverige och utlandet (regionalt bakgrundsbidrag). Anges i µg/m 3. Regional spridningsmodell på SMHI, finns i 2 versioner (Europa och Sverige) Urban spridningsmodell som används av SMHI för att förberäkna den urbana bakgrunden över ett rutnät på 1x1 km. Svensk miljöemissionsdatabas. På uppdrag av Naturvårdsverket arbetar ett konsortium bestående av SCB, SMHI och IVL med att årligen uppdatera en utsläppsdatabas över Sverige, huvudsakligen för rapportering till EU. Som arbetsmaterial används emissionsdata på 1x1 km, den internationella rapporteringen sker dock med en grövre rumslig upplösning. Vägverkets nationella vägdatabas. Innehåller väg information från samtliga statliga och kommunala vägar, samt trafikinformation från statliga vägnätet och större genomfarter i kommunerna. Trafikinformation från övriga kommunala vägar uppskattas i SIMAIR genom modellsimuleringar (modellen EMMA applicerad på SAMPERS-statistik). SIMAIR har EVA-modellen tidigare använts, men en övergång till den europeiska modellen ARTEMIS sker i och med leverans av SIMAIRs databaser för 2004: Väglänk där hushöjden är noll på båda sidor om vägen. Öppen väg finns både i landsort och i tätort. Du kan beräkna halten i receptorpunkter på olika avstånd m från vägkant. Modellen benämns OpenRoad. Väglänk i tätort, med hastighet 70 km/tim och med hushöjd på ena eller båda sidorna > 0 m. Här används OSPM-modellen, som beräknar halten 2 m från husvägg (de två husväggarna är skilda åt med gaturumsbredd ) och på 3 m höjd. Webbaserat modellverktyg för beräkning av föroreningshalter invid väg (öppen väg och gaturum), implementerat för alla tätorter i Sverige. Information och inloggning via Webbaserat modellverktyg för beräkning av föroreningshalter i områden som påverkas både av småskalig eldning framförallt ved och av trafik. Modellen ger halter i ett rutnät t ex över bostadsområden och är således ett komplement till SIMAIR. VEDAIR är f n under uttestning och finns implementerat i ett fåtal tätorter. Information och inloggning via
5 1 Nationell presentation av emissioner och halter Sammanfattning Miljökvalitetsmålet Frisk luft och dess delmål för partiklar och kvävedioxid bedöms som mycket svåra att nå inom utsatt tid. Kunskap om utsläpp och halter av dessa föroreningar är av stor vikt för att åtgärdsarbetet ska bli effektivt. Syftet med föreliggande studie är att via databaser och simuleringar i det nationella modellsystemet SIMAIR illustrera luftföroreningssituationen i Sverige med avseende på partiklar (uttryckt som PM 10 ) och kväveoxider. Projektet ska ge underlag för bedömningar av hur miljömålet Frisk luft och delmål för kvävedioxid och partiklar uppfylls i svenska tätorter och påvisa effekten av utsläppen och olika planerade åtgärder internationellt, regionalt och lokalt. Studien ska också ge information om hur haltfördelningen på lokal skala förändras när effekterna av trafik och vedeldning överlagras, något som är möjligt att illustrera tack vare det nya och kompletterande verktyget VEDAIR. Vad ger VEDAIR för information som inte ges av SIMAIR? Uppdraget innebär presentation och diskussion av både utsläpp och halter, uppdelat i följande rubriker: 1. Utsläpp nationellt: Sverigekarta utsläpp PM10 och NOx 2. Utsläpp i 10 tätorter: Cirkeldiagram på Sverigekarta PM10 och NOx 3. Halter i 20 tätorter: Cirkeldiagram på Sverigekarta PM10 och NOx för 2004 och Halter i en tätort (Gävle) med överlagrad påverkan från trafik och vedeldning Presentationerna av den rumsliga fördelningen av PM10- och NOx-utsläpp ger en förklaring till att luftkvaliteten i tätorter till så stor del beror på trafikens utsläpp, detta trots att utsläpp från sjöfart och energi/industrisektorn volymmässigt är betydligt större. Trafikutsläppen är alltid stora i tätorter och speciellt i stora tätorter, medan sjöfartens emissioner bara berör vissa hamnar och trånga sund som t ex Öresund. Utsläpp från övrig -sektorn domineras av ett mindre antal anläggningar för partiklar inom gruvindustrin - och utsläppen medför därför begränsad påverkan i de flesta centrala tätortsområdena. Partikelutsläpp från småskalig uppvärmning domineras helt av utsläpp från ett litet antal icke miljögodkända vedpannor, med en komplicerad rumslig fördelning som inte överenstämmer med trafikutsläppen och som inte är helt klarlagd på ett nationell plan. Det framtida arbetet med VEDAIRsystemet förväntas bidra med väsentligt förbättrad information om vedeldningsutsläppens geografiska fördelning. SIMAIR-simuleringar visar på problem med PM10-halter i gatunivå, där årsvärdena överstiger delmålet i både stora och medelstora tätorter, och även MKN i några av de största städerna. För högsta dygnsvärde är läget ännu värre, där överstigs MKN i ett antal stora och medelstora städer med mycket trafik i centrum. Även om regionala och urbana bakgrundshalter förväntas sjunka till år 2020, så kan den reduceringen ätas upp av ökad lokal trafik. Eftersom utsläppsbilden lokalt domineras av slitagepartiklar, som inte förändras av beslutade reduktioner av avgaspartiklar, så innebär framtidsscenariet i stort sett samma gatuhalter år 2020 som år Skåneområdet bör dock ha en möjlighet att klara MKN och förhoppningsvis även delmålen, detta trots att Skåne har de högsta regionala bakgrundshalterna. Det är den förhållandevis låga dubbdäcksanvändningen som där möjliggör lägre lokala haltbidrag. Enligt SIMAIR är det idag bara de största städerna som i gatumiljö har MKN-överskridanden avseende NO2-halter, medan däremot delmålet för årsvärde överskrids i många stora och medelstora
6 2 städer. Förväntade utsläppsreduktioner gör att tätortshalterna år 2020 inte kommer att överstiga MKN någonstans och delmålen kommer också att uppfyllas utom möjligen i de allra största städerna. SIMAIR-beräkningarna bör dock tas med viss reservation för vissa tätorter i det inre av Norrland, där mätningar indikerat betydligt högre värden jämfört med modellberäknade. VEDAIR-systemet är under testning och har använts för att expemplifiera vad som händer med luftkvaliteten i ett område där utsläpp från trafik och vedeldning överlagras. Helt klart kommer områdena med höga halter och också de maximala halterna att öka när båda källorna samverkar. För framförallt mindre tätorter finns det starka skäl att tro att VEDAIR-beräkningar ger högre skattningar av maximala halter jämfört med SIMAIR. För stora städer där det högsta PM10-halterna hittas i trånga och hårt trafikerade gaturum i centrum är det inte lika självklart att SIMAIR underskattar de högsta halterna. VEDAIR-systemet, som komplement till SIMAIR, erbjuder en möjlighet för en kommun att med större säkerhet identifiera de områden som har problem med luftkvaliteten. Föreliggande studie har finansierats av Naturvårdsverket under avtal
7 3 1. Bakgrund och syfte Miljökvalitetsmålet Frisk luft och dess delmål för partiklar och kvävedioxid (Tabell 1) bedöms som mycket svåra att nå inom utsatt tid. Kunskap om utsläpp och halter av dessa föroreningar är av stor vikt för att åtgärdsarbetet ska bli effektivt. Tabell 1.1 Aktuella miljökvalitetsnormer 20 och delmål för 2010 NO2 PM10 Årsmedel MKN delmål perc dygn MKN delmål perc dygn MKN delmål perc timme MKN delmål SMHI och Vägverket har tillsammans utvecklat programsystemet SIMAIR för att det ska finnas ett lättanvänt och pålitligt verktyg som kommunerna kan använda sig av när de skall bedöma om miljökvalitetsnormerna (MKN) för utomhusluft överskrids. SIMAIR-verktyget kan även användas för andra tillämpningar som t.ex. att göra prognoser för halter geografiskt upplöst för Sveriges kommuner. I SIMAIR finns utsläppsdatabaser med en uppdelning på vägtrafik, småskalig uppvärmning, sjöfart och övrigt. Vidare har Energimyndigheten i samarbete med SMHI, ITM och ÄFAB utvecklat en modell, VEDAIR, som ska utgöra ett verktyg för kommunerna för att bestämma luftkvalitet i områden med faktisk eller planerad småskalig biobränsleeldning. Syftet med föreliggande studie är att via databaser och simuleringar i SIMAIR illustrera luftförorenings-situationen i Sverige med avseende på partiklar (uttryckt som PM 10 ) och kväveoxider. Projektet ska ge underlag för bedömningar av hur miljömålet Frisk luft och delmål för kvävedioxid och partiklar uppfylls i svenska tätorter och påvisa effekten av utsläppen och olika planerade åtgärder internationellt, regionalt och lokalt. Projektet ska också ge information om hur haltfördelningen på lokal skala förändras när effekterna av trafik och vedeldning överlagras, något som är möjligt att illustrera tack vare det nya verktyget VEDAIR. Vad ger VEDAIR för information som inte ges av SIMAIR? 2. Rapportens innehåll Uppdraget innebär presentation och diskussion av både utsläpp och halter, uppdelat i följande rubriker: 1. Utsläpp nationellt: Sverigekarta utsläpp PM10 och NOx 2. Utsläpp i 10 tätorter: Cirkeldiagram på Sverigekarta PM10 och NOx 3. Halter i 20 tätorter: Cirkeldiagram på Sverigekarta PM10 och NOx för 2004 och Halter i en tätort (Gävle) med överlagrad påverkan frånt trafik och vedeldning Resultat med bakgrundsinformation om hur diagrammen tagits fram, liksom diskussion om resultatet återfinns under respektive rubrik. Mera bakgrundsdetaljer finns i slutrapporten Luftföroreningar i svenska tätorter 1004, 2010 och 2020, författad av Vägverket och SMHI.
8 4 3. Resultat 3.1 Utsläpp nationellt De emissioner som presenteras här utgör underlag för beräkning av urbana bakgrundshalter i SIMAIRoch VEDAIR-systemen. Informationen utgörs av årsmedelemissioner av PM10, NOx, CO och bensen, geografiskt fördelade på ett 1 x 1 km rutnät (här presenteras enbart NOx och PM10 fördelade på ett 10 x 10 km nät). Huvudsakligen kommer informationen från SMEDs rapportering Geografisk fördelning av luftemissionsdata till CLRTAP submission 2007 och för miljömålsuppföljning. Informationen avser år 2004, men sektorn Övrigt har hämtats från SMEDs rapportering för år 2005 eftersom kvaliteten för det senare året bedömts vara högre. SMED:s geografiska fördelning grundar sig på de nationella totaler som rapporteras internationellt och en top-down-metodik. Detta innebär att emissioner på riks- eller regionsnivå fördelas över de geografiska områden där emissionerna förväntas äga rum. Metodiken tillåter i princip en uppdelning ned till 1 x 1 km-upplösning, men för vissa utsläppssektorer kan resultatet bli missvisande då upplösningen ökas till denna nivå. Tabell 3.1 ger totalutsläpp och kommenterar också skillnader mellan SIMAIR/VEDAIRs databas och den officiellt rapporterade SMED-statistiken. För trafikutsläppen finns en poäng med att SIMAIR/VEDAIR använder egen information, eftersom det ger en bottom-up -information, till skillnad från SMEDs trafik-total som bygger på totaler för hela landet. Tabell Sektorsvisa totalutsläpp Enhet: ton/år Sektor Utsläpp NOx Utsläpp PM10 Kommentar SMED SIMAIR VEDAIR SMED SIMAIR VEDAIR Trafikutsläpp från SIMAIR /ARTEMIS Trafik avgas * * SIMAIRs uppgifter inkluderar även emissioner från bränslen bunkrade utanför Sverige * * Information från SMEDs rapportering till STEM (separat projekt 1 ) Sjöfart * * Småskalig uppvärmning Övrigt ** ** TOTALT * rapportering 2004 ** rapportering 2005 Avvikelserna beror huvudsakligen på skillnader i sjöfartsemissioner, se ovan. Den rumsliga fördelningen av PM10-utsläpp presenteras med 10 x 10 km rumslig upplösning i figurerna Två enskilda industrikällor i Norrland, knutna till gruvsektorn, ger upphov till kraftigt dominerande emissioner av PM10 (se ring-markering i Fig ). För trafiken redovisas inte slitagepartiklar, enbart avgasemissioner, varför nivåerna blir betydligt lägre än för de tidigare nämnda utsläppen i gruvsektorn. Med avsikt att totalbilden ska ge information även om platser med höga och förväntat skadliga emissioner av förbränningspartiklar, så har färgskalan i Fig konstruerats så att att röda rutor börjar redan vid 20% av maximalt utsläpp. För alla andra figurer i detta avsnitt gäller att röd ruta har > 80% av maximalt utsläpp. 1 SMED-rapport nr. 7 Framtidsscenarier för emissioner från småskalig värmeproduktion (Paulrud et al., 2007). 2 Sektorn Övrigt inkluderar bl a processindustri, storskalig energiproduktion och icke-vägbundna arbetsfordon.
9 5 PM10 totalt ton/år Emissioner PM10 (ton/år) % av max 0 traf avgas sjöfart småsk.uppvärm. övrigt Fig Rumslig fördelning av PM10-emissioner totalt år Upplösning: 10 x 10 km. Färgskala i procent av maximal emission inom respektive sektor. Totalemission: ton/år Observera färgskalan!! (ej samma som för enskilda sektorer) Cirklar markerar läge för de i särklass högsta PM10-emissionerna (se text).
10 6 Trafik (avgas) Sjöfart ton/år ton/år Emissioner PM10 (ton/år) % av max 0 traf avgas sjöfart småsk.uppvärm. övrigt Fig Rumslig fördelning av PM10-emissioner från trafik (vänster) och sjöfart (höger) år Upplösning: 10 x 10 km. Färgskala i procent av maximal emission inom respektive sektor. Totalemission: ton/år
11 7 Småskalig uppvärmning ton/år ton/år Övrigt Emissioner PM10 (ton/år) % av max 0 traf avgas sjöfart småsk.uppvärm. övrigt Fig Rumslig fördelning av PM10-emissioner från småskalig uppvärming (vänster) och övrigt (höger) år Upplösning: 10 x 10 km. Färgskala i procent av maximal emission inom respektive sektor. Totalemission: ton/år
12 8 Volymmässigt är utsläppen av förbränningspartiklar från trafik och småskalig uppvärmning betydligt mindre än sjöfartens och den övriga sektorn, men dess påverkan på luftkvaliteten i tätorter är ändå dominerande vilket visas i senare avsnitt. Fördelning av den småskaliga uppvärminingens utsläpp (Fig ) är inte lika koncentrerad till stora städer som trafikens utsläpp (Fig ). Detta kommer att illustreras mer detaljerat i avsnitt 3.2. Den rumsliga fördelningen av NOx-utsläpp illustreras i figurerna , med totalbilden först och därefter fördelningen av de sektorsvisa utsläppen. Över land är emissionerna koncentrerade till de större tätorterna. Sjöfartens stora emissioner sker huvudsakligen långt från kust, men har visst inflytande på tätortsemissioner längs Skånekusten och Öresund och samt mer punktvis i Stockholm och Göteborg. Geografisk fördelning av NOx-emissioner från småskalig uppvärmning (Fig ) har inte den mer splittrade och oregelbunda mönster som utmärkte PM-emissionerna (Fig ). Anledningen är att den förhållandevis lilla gruppen ej miljögodkända vedpannor totalt dominerar PMutsläppen, medan NOx-emissionerna inte är lika beroende av bränsletyp och teknik.
13 9 NOx totalt ton/år % av max Fig Rumslig fördelning av NOx-emissioner totalt år Upplösning: 10 x 10 km. Färgskala i procent av maximal emission inom respektive sektor. Totalemission: ton/år
14 10 Trafik Sjöfart ton/år ton/år % av max Fig Rumslig fördelning av NOx-emissioner från trafik (vänster) och sjöfart (höger) år Upplösning: 10 x 10 km. Färgskala i procent av maximal emission inom respektive sektor. Totalemission: ton/år
15 11 Småskalig uppvärmning ton/år ton/år Övrigt % av max Fig Rumslig fördelning av NOx-emissioner från småskalig uppvärming (vänster) och övrigt (höger) år Upplösning: 10 x 10 km. Färgskala i procent av maximal emission inom respektive sektor. Totalemission: ton/år
16 12
17 Utsläpp i 10 tätorter Avsikten med följande presentationer är att visa hur de olika sektorerna bidrar till utsläppen i enskilda tätorter av olika storlek och karaktär. Urvalet av 10 orter har skett utifrån följande två kriterier: Förekomst av detaljerad databas för småskalig vedeldning (VEDAIR) Fördelning geografiskt och på stora, medelstora och små kommuner Den första punkten är uppfylld för 4 tätorter: - Gävle - Älvkarleby (inklusive Skutskär) - Vänersborg - Gnosjö. Övriga sex orter har valt utifrån punkt två: - Lund - Växjö - Göteborg - Stockholm - Sundsvall - Lycksele Invånarantal per kommun visas i Fig Utsläppsredovisningen ges för huvudtätorten i respektive kommun, dvs landsbygd borträknad. Det innebär att invånarantalet för tätorterna är lägre än de kommuntotaler som ges i Fig För Göteborg och Stockholm är det tvärtom, där består tätorten av ett flertal kommuner och invånarantalet för det område som utsläppet berör är betydligt större än vad som anges i figuren Älvkarleby Gnosjö Lycksele Vänersborg Växjö Gävle Sundsvall Lund Göteborg Stockholm Fig Invånarantal i tätorter för vilka sektorsvisa utsläpp redovisas SIMAIR inkluderar en emissionsmodell för slitagepartiklar, vilket gör det möjligt att presentera PM10 utsläpp från trafiken uppdelat i avgas och slitagepartiklar (Tabell 3.2.1). Utsläppen presenteras på karta i Fig Som väntat dominerar Stockholm och Göteborg den summerade PM10-emissionen. Mer anmärkningsvärt är att nästföljande grupp är en industrigrupp av tätorter, Gävle, Älvkarleby/Skutskär och Sundsvall med skogsindustrier och stort bidrag både absolut och procentuellt från sektorn Övrigt. Av de övriga med lägre totalemission är Lund den mest trafikdominerade tätorten, medan Gnosjö utgör, enligt SMEDs geografiska fördelning, den mest vedeldningsdominerade tätorten. Sjöfartens emissioner påverkar till någon del Stockholm, Göteborg och Vänersborg. Tabell Utsläpp inom respektive tätort från olika sektorer (småskalig uppvärmning enligt SMED). Enhet: ton/år. PM10 Trafik avgas Trafik slitage Sjöfart Småsk.uppvärmn. Övrigt Totalt Vänersborg Gävle Gnosjö Älvkarleby/Skutskär Lund Göteborg Växjö Stockholm Sundsvall Lycksele
18 14 Fig Källor till PM10-utsläpp inom tätorter (småskalig uppvärming uppskattad av SMED). - Totala utsläpp PM10 (till höger) - Fördelning på sektorer (karta, storleken på cirkel speglar totalutsläpp) Utsläpp per tätort (ton/år) Vänersborg Gävle Gnosjö Älvkarleby Lund Göteborg Växjö Stockholm Sundsvall Lycksele PM10
19 15 SMED VEDAIR Fig Jämförelse av utsläppsfördelning PM10 där småskalig uppvärmining beräknats av SMED och via databas i VEDAIR. Utsläpp per tätort (ton/år) PM10 småskalig uppvärmning PM10 SMED PM10 VEDAIR Vänersborg Gävle Gnosjö Älvkarleby Figur visar en jämförelse mellan SMED-gruppens beräkning av PM10 bidraget från småskalig uppvärmning och de utsläpp som ges av den noggrannare kartläggning av individuella kaminer och pannor som VEDAIR innebär 3. SMED-uppskattningen utgår bl a från kommunvis information om boytor uppdelade i tre småhusklasser, från småhusens energibehov och antagen utbyggnad av fjärrvärme. VEDAIR-databasen bygger på sotarregister där uppgifter om enskilda kaminer, pannor och bränslen lagras individuellt. Båda uppskattningarna använder emissionsfaktorer från SP, men med något olika antaganden om hur de ur miljösynpunkt sämsta pannorna (ej BBR-godkända utan ackumulatortank) eldas. SMED har där utgått från enkätstudier som påvisar en hög grad av braseldning, medan VEDAIR har utnyttjat information från BHM-projektet som indikerar att dessa pannor ofta eldas med strypt förbränning (och därmed mycket högre PM-utsläpp). De generellt högre utsläppen som ges av VEDAIR-databasen, jämfört med SMEDs beräkning, kan till en del förklaras av antagandet om sämre eldningsrutiner, men en annan skillnad är också att VEDAIR bygger på en mycket mer detaljerad information om vilken typ av förbränning som sker i tätorterna. 3 VEDAIR-databasen från den fjärde tätorten, Gnosjö, är ofullständig och har utelämnats i sektordiagrammen.
20 16 NOx Fig Källor till NOx-utsläpp inom tätorter (småskalig uppvärming uppskattad av SMED). - Totala utsläpp NOx (till höger) - Fördelning på sektorer (karta, storleken på cirkel speglar totalutsläpp) Utsläpp per tätort (ton/år) Vänersborg Gävle Gnosjö Älvkarleby Lund Göteborg Växjö Stockholm Sundsvall Lycksele NOx
21 17 Figur och Tabell visar NOx-utsläppens storlek och ursprung i de 10 tätorterna. Trafiken dominerar vissa tätorter som Stockholm och Lund, medan orter med industriverksamhet har lika stora eller bidrag från Övrig -sektorn. För NOx ger även sjöfarten betydande bidrag, i kuststäderna samt i Vänersborg. Tabell Utsläpp inom respektive tätort från olika sektorer (småskalig uppvärmning enligt SMED). Enhet: ton/år. NOx Trafik Sjöfart Småsk.uppvärmn. Övrigt Totalt Vänersborg Gävle Gnosjö Älvkarleby/Skutskär Lund Göteborg Växjö Stockholm Sundsvall Lycksele SMED VEDAIR Fig Jämförelse av utsläppsfördelning NOx där småskalig uppvärmining beräknats av SMED och via databas i VEDAIR. Utsläpp per tätort (ton/år) NOx småskalig uppvärmning NOx SMED NOx VEDAIR Vänersborg Gävle Gnosjö Älvkarleby Fig visar god överensstämmelse mellan SMEDs uppskattning av NOx-utsläpp från småskalig uppvärmning och motsvarande värden från VEDAIR-databasen. Att PM10-utsläppen ändå skiljer sig så mycket (Fig ) bör således främst bero på olika antagande om de sämsta vedpannornas utsläpp.
22 18
23 Halter i 20 tätorter Miljökvalitetsmålet Frisk luft och dess delmål för partiklar och kvävedioxid ska uppfyllas i alla tätortsmiljöer där folk exponeras. Följande sammanställning beskriver aktuell situation för luftkvaliteten både i urban bakgrund och i gatunivå. Förväntade halter presenteras också för De 20 orterna har valts ut utifrån följande kriterier: Alla 10 tätorter för vilka utsläpp redovisas i avsnitt 3.1 har tagits med Övriga 10 orter har valts för att ge en geografisk och storleksmässing spridning De högsta halterna återfinner vi normalt i trånga och hårt trafikerade gaturum i centrum. Eftersom SIMAIR lämpar sig just för beräkning av gaturumshalter, har vi valt ut en sådan gata för varje tätort. Halterna kommer att direkt spegla trafikintensiteten och fordonssammansättningen på den valda gatan. I SIMAIRs originaldatabas kommer trafikflödet och tungtrafikandelen från modellsimuleringar. Uppgifter om gatan som typ, bredd, hastighet etc kommer från NVDB. För modellen centrala data om omgivande hushöjder är dock schabloniserade till 20 m på gator med hastighet upp till 50 km/tim och 5 m för gator med hastighet 70 km/tim. För beräknade halter har inga ändringar gjorts i SIMAIRs information om trafik och gatuförhållanden. Emissionsdatabaserna kommer från Vägverkets modellsimuleringar och presenterades mer i detalje i miljömålsrapporten Luftföroreningar i svenska tätorter 2004, 2010 och 2020, slutrapporterad av SMHI i maj Det är inte säkert att vald gata utgör den mest kritiska platsen i tätorten, och inte heller att uppgifterna för just den gatan är korrekta. Men det är troligt att det någonstans i tätorten finns en liknande gata som både är trång och har en liknande trafikvolym Fig Trafikflöden på utvalda gatorna (gaturum) i de 20 tätorterna. Antal fordon/dygn (ÅDT) Gnosjö Lycksele Älvkarleby Karlskrona Falun Lund Karlstad Eskilstuna Vänersborg Gävle Växjö Norrköping Landskrona Stockholm 1 Göteborg Örnsköldsvik Östersund Sundsvall Örebro Halmstad Bakgrundshalter för prognosåret 2020 beräknade i MATCH kommer från EMEPs emissionsscenarier. De urbana haltbidragen bygger på emissionsdata från SMED. Sjöfartens emissioner har inte ändrats mellan 2004 och 2020, även utsläppen från övrig -sektorn är i stort sett lika. Från en studie beställd av STEM har SMED beräknat framtida emissioner (2025) från småskalig uppvärming. Trafikemissionerna kommer från SIMAIR och visar kraftiga minskningar i NOx och PM avgas. Emissionen av slitagepartiklar har i aktuellt scenario inte förändrats mellan 2004 och Kartor för PM10-halter år 2004 och 2020 redovisas i Fig , för NOx i Fig Kommentarer återfinns efter figurerna.
24 20 PM10 regional bakgrund 2004 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Karlskrona Halmstad Lund Landskrona Fig Årsmedelvärden av regional bakgrundshalt PM10 år 2004.
25 21 PM10 regional bakgrund 2020 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Karlskrona Halmstad Lund Landskrona Fig Årsmedelvärden av regional bakgrundshalt PM10 år 2020.
26 22 PM10 urban bakgrund 2004 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Karlskrona Halmstad Lund Landskrona Fig Årsmedelvärden av urban bakgrundshalt PM10 år 2004.
27 23 PM10 urban bakgrund 2020 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Karlskrona Halmstad Lund Landskrona Fig Årsmedelvärden av urban bakgrundshalt PM10 år 2020
28 24 PM10 årsmedel gatunivå 2004 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Karlskrona Halmstad Lund Landskrona Fig Årsmedelvärden av PM10 i gaturum år 2004.
29 25 PM10 årsmedel gatunivå 2020 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Karlskrona Halmstad Lund Landskrona Fig Årsmedelvärden av PM10 i gaturum år 2020
30 26 PM10 90-p dygn gatunivå 2004 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Karlskrona Halmstad Lund Landskrona Fig percentil av dygnsmedelvärden PM10. Halten avser gatunivå i centrum av tätort, med trafik enligt SIMAIRs databas för 2004.
31 27 PM10 90-p dygn gatunivå 2020 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Karlskrona Halmstad Lund Landskrona Fig percentil av dygnsmedelvärden PM10. Halten avser gatunivå i centrum av tätort, med trafik enligt SIMAIRs databas för 2020
32 28 NO2 regional bakgrund 2004 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Karlskrona Halmstad Lund Landskrona Fig Årsmedelvärden av regional bakgrundshalt NO2 för 2004.
33 29 NO2 regional bakgrund 2020 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Karlskrona Halmstad Lund Landskrona Fig Årsmedelvärden av regional bakgrundshalt NO2 för 2020
34 30 NO2 Urban bakgrund 2004 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Karlskrona Halmstad Lund Landskrona Fig Årsmedelvärden av urban bakgrundshalt NO2 för 2004.
35 31 NO2 Urban bakgrund 2020 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Karlskrona Halmstad Lund Landskrona Fig Årsmedelvärden av urban bakgrundshalt NO2 för 2020
36 32 NO2 årsmedel gatunivå 2004 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Karlskrona Halmstad Lund Landskrona Fig Årsmedelvärden av NO2 i gaturum år 2004.
37 33 NO2 årsmedel gatunivå 2020 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Karlskrona Halmstad Lund Landskrona Fig Årsmedelvärden av NO2 i gaturum år 2020
38 34 NO2 98-p timvärden gatunivå 2004 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Karlskrona Halmstad Lund Landskrona Fig percentil av timmedelvärden NO2. Halten avser gatunivå i centrum av tätort, med trafik enligt SIMAIRs databas för 2004.
39 35 NO2 98-p timvärden gatunivå 2020 Lycksele Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Falun Gävle Älvkarleby Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Gnosjö Växjö Vänersborg Göteborg Karlskrona Halmstad Lund Landskrona Fig percentil av timmedelvärden NO2. Halten avser gatunivå i centrum av tätort, med trafik enligt SIMAIRs databas för 2020.
40 36 PM10-halter idag: Dagens situation, i rapporten illustrerat med år 2004, visar på en regional bakgrundshalt som går från ca 13 µg/m 3 i sydligaste Sverige och som avtar i koncentration norrut till runt 6 µg/m 3 (Fig ). Det urbana bidraget är för mindre och medelstora städer relativt litet, några µg/m 3, varför de flesta tätorter redan nu klarar miljömålets 20 µg/m 3 som årsmedelvärde (Fig ). Det är bara i storstäderna Stockholm och Göteborg som det urbana bidraget är så pass stort att halterna i taknivå kan passera delmålsnivån (för Malmö finns ännu ingen SIMAIR-databas, men halterna bör vara lägre eftersom dubbdäcksanvändningen är betydligt mindre i Skåne). Betydligt värre är läget för halter i gatunivå, se Fig Där har vi idag i de flesta medelstora städer årsmedelvärden över delmålsnivån och även MKN-överskridanden i de större städernas centrala delar. De mycket höga PM-emissionerna under våren, då vägbanan torkar upp och dubbdäck fortfarande används, bidrar till MKN-överskridanden av högsta dygnsvärden i flertalet medelstora städer i mellansverige och Norrland (Fig ). I Skåne är situationen lite bättre, med mindre användning av dubbdäck PM10-halter i framtiden: Fram till år 2020 förväntas den regionala bakgrundshalten av PM10 att minska med några få µg/m 3 (Fig och 3.3.3). Även det urbana bidraget förväntas minska med några µg/m 3, vilket leder till att vi år 2020 förväntar oss att delmålet 20 µg/m 3 ska uppnås som årsmedelvärde för halter i taknivå (Fig och 3.3.5). Dock innebär de mycket höga emissionerna av slitagepartiklar, vilka antagits kvartså även för år 2020, till fortsatt höga lokala haltbidrag och relativt marginella förändringar av totalhalt i gatunivå (Fig ). Ökningar i trafikvolym kan t o m leda till höjda percentilvärden för år 2020, exemplifierat av Östersund i Fig och NO2-halter idag: För NO2 är det regionala bidraget (Fig ) förhållandevis mindre och det urbana (Fig ) större, jämfört med PM10. Bara i de största städerna finns halter vid eller över delmålet för årsmedelvärden, 20 µg/m 3. Liksom för PM10 är också NO2-halter i gatunivå betydligt mer problematiska (Fig ) och de flesta medelstora städer har idag överskridanden av delmålet på 20 µg/m 3 som årsmedelvärde invid vägar med tät trafik. Enligt SIMAIR är det bara de största städerna som har MKN-överskridanden för årsmedelvärdet för NO2, men mätningar från norrländska städer främst Umeå visar att SIMAIRs urbana haltbidrag underskattas under vissa mycket kalla vinterförhållanden. Den relativt positiva bild som ges för högsta timvärden i Fig , med högsta halter under delmålsgränsen på 60 µg/m 3 för del flesta tätorterna i Sverige, borde därför modifieras med troliga blå eller t o m röda punkter i det inre av Norrland. NO2-halter i framtiden: NOx-utsläppen från främst trafik förväntas minska i framtiden, vilket leder till avsevärda sänkningar av både regionala (Fig ) och urbana (Fig ) bakgrundshalter. Även de lokala utsläppen från trafiken inne i själva tätorterna kommer, trots ökad trafikvolym, att kraftigt reduceras. Delmålet för årsmedelvärde på 20 µg/m 3 kommer således att uppfyllas åtminstone till 2020, utom möjligen i de två största städerna (Fig ). Eftersom delmålet för högsta timvärde är relativt högt, 60 µg/m 3, ser det ut som delmålet för extremvärden timme kommer att uppfyllas överallt (Fig ).
41 Halter i en tätort med överlagrad påverkan från trafik och vedeldning De stora lokala bidragen till PM10-halterna i våra tätorter kommer, med undantag för några specialfall med dammande industri, från trafik och vedeldning. När trafiken är den dominerande källan är SIMAIR ett tillräckligt instrument för att uppskatta totalhalter. SIMAIR innehåller emissionsdata från vedeldning, men dess påverkan beräknas enbart på urban skala, med rumslig upplösning på 1 x 1 km. Detta är alldeles för grovt, erfarenheter från BHM-projektet visar att maximal påverkan från en grupp hus med vedeldning ligger inom ett avstånd på 50 m från utsläppet. För att uppskatta om en tätort har problem med MKN eller miljömål, inte bara runt vägarna, utan inne i bostadsområden, så har VEDAIR-systemet utvecklats. VEDAIR beräknar halter orsakade av lokala vedkällor och trafikutsläpp, i ett valfritt rutnät, inte bara som i SIMAIR i några punkter. För att illustrera den kompletterande information som VEDAIR medger, så visas nedan ett exempel från Gävle-området, närmare bestämt från östra Valbo i västra delen av kommunen. Riksväg 80 är där motorväg och har ÅDT på fordon/dygn. Av exemplet framgår tydligt hur utsläppen från vedeldning och från trafiken samverkar vilket leder till att större ytor är påverkade och också att maxhalterna ökar. Modellkörningar med VEDAIR (bara trafikemissioner) och SIMAIR visar samstämmigt att 10 m från vägen hittar vi PM10-halter runt 18 (årsmedelvärde) och (90-percentil) µg/m 3. Med överlagrade emissioner från trafik och småskalig vedeldning stiger årsmedelvärdet ca 10 µg/m 3 till 28 µg/m 3 och percentilvärdet stiger med ca 15 µg/m 3 till en nivå ovanför MKN, dvs > 50 µg/m 3 (Tabell 3.4.1). Tabell Jämförelse mellan beräkningar av PM10-halter för 2004 i en punkt 10 m från riksväg 80 öster om Valbo, se Fig nedan. Enhet: µg/m 3. årsmedelvärde percentil dygnsmedelvärde SIMAIR (öppenväg-alternativet) VEDAIR (enbart trafikemissioner) VEDAIR (trafik + småskalig vedeldning) En naturlig slutsats av ovanstående är att de tidigare SIMAIR-beräkningarna (avsnitt 3.3) underskattar problemen med att nå under MKN och de olika delmålen. Det behöver emellertid inte nödvändigtvis vara så, eftersom SIMAIRs val av gator utgår från centrum med hårt trafikerade gaturum. De områden där vi har mest problem med vedeldning ligger normalt utanför centrum, typisk i förortsområden där fjärrvärmen är dåligt utbyggd. Effekterna av trafiken är där mindre än i centrum, eftersom vi normalt betraktar vägarna där som öppna och bra ventilerade. Av en händelse är den 90-percentil som SIMAIR-beräkningarna ger för Gävle centrum 52 µg/m 3 (se Fig ), dvs samma nivå som i VEDAIR-exemplet vilket illustrerar ovanstående resonemang. Det ska dock poängteras att VEDAIR inne i vissa bostadsområden i Gävle där vedeldning är speciellt vanlig, indikerar 90-percentilvärden på µg/m 3, en nivå betydligt högre än vad SIMAIR påvisar. För mindre tätorter som har vedeldning, som t ex Lycksele eller Gnosjö, finns en klar risk att SIMAIR underskattar tätortens maximala föroreningshalt. Exemplet som redovisas i Fig visar VEDAIR-systemets potential för en kommun som vill veta hur föroreningssituationen varierar över olika områden i tätorten.
42 38 Årsmedelhalter av PM10 (µg/m 3 ) 90-percentil halter av PM10 (µg/m 3 ) a) b) c) d) e) f) Fig Beräknade årsmedelhalter (vänster) och 90-percentil dygnsmedelhalter för PM10 (µg/m 3 ): a-b: VEDAIR med emissioner från både trafik och vedeldning c-d: VEDAIR med emissioner enbart från trafik e-f: SIMAIR (med emissioner enbart från trafik) Trafik på riksväg 80: fordon/årsmedeldygn. Haltfälten i VEDAIR (a-d) är gjorde med ett rutnät på 35 x 35 m. Beräkningsår är Vit ring markerar receptorpunkt använd i Tabell 3.4.1
43 39 4. Slutsatser Presentationerna av den rumsliga fördelningen av PM10- och NOx-utsläpp ger en förklaring till att luftkvaliteten i tätorter till så stor del beror på trafikens utsläpp, detta trots att utsläpp från sjöfart och energi/industri-sektorn volymmässigt är betydligt större. Trafikutsläppen är alltid stora i tätorter och speciellt i stora tätorter, medan sjöfartens emissioner bara berör vissa hamnar och trånga sund som t ex Öresund. Utsläpp från övrig -sektorn domineras av ett mindre antal anläggningar för partiklar inom gruvindustrin - och utsläppen medför därför begränsad påverkan i de flesta centrala tätortsområdena. Partikelutsläpp från småskalig uppvärmning domineras helt av utsläpp från ett litet antal icke miljögodkända vedpannor, med en komplicerad rumslig fördelning som inte överenstämmer med trafikutsläppen och som inte är helt klarlagd på ett nationell plan. Det framtida arbetet med VEDAIRsystemet förväntas bidra med väsentligt föbättrad information om vedeldningsutsläppens geografiska fördelning. SIMAIR-simuleringar visar på problem med PM10-halter i gatunivå, där årsvärdena överstiger delmålet i både stora och medelstora tätorter, och även MKN i några av de största städerna. För högsta dygnsvärde är läget ännu värre, där överstigs MKN i ett antal stora och medelstora städer med mycket trafik i centrum. Även om regionala och urbana bakgrundshalter förväntas sjunka till år 2020, så kan den reduceringen ätas upp av ökad lokal trafik. Eftersom utsläppsbilden lokalt domineras av slitagepartiklar, som inte förändras av beslutade reduktioner av avgaspartiklar, så innebär framtidsscenariet i stort sett samma gatuhalter år 2020 som år Skåneområdet bör dock ha en möjlighet att klara MKN och förhoppningsvis även delmålen, detta trots att Skåne har de högsta regionala bakgrundshalterna. Det är den förhållandevis låga dubbdäcksanvändningen som där möjliggör lägre lokala haltbidrag. Enligt SIMAIR är det idag bara de största städerna som i gatumiljö har MKN-överskridanden avseende NO2-halter, medan däremot delmålet för årsvärde överskrids i många stora och medelstora städer. Förväntade utsläppsreduktioner gör att tätortshalterna år 2020 inte kommer att överstiga MKN någonstans och delmålen kommer också att uppfyllas utom möjligen i de allra största städerna. SIMAIR-beräkningarna bör dock tas med viss reservation för vissa tätorter i det inre av Norrland, där mätningar indikerat betydligt högre värden jämfört med modellberäknade. VEDAIR-systemet är under testning och har använts för att expemplifiera vad som händer med luftkvaliteten i ett område där utsläpp från trafik och vedeldning överlagras. Helt klart kommer områdena med höga halter och också de maximala halterna att öka när båda källorna samverkar. För framförallt mindre tätorter finns det starka skäl att tro att VEDAIR-beräkningar ger högre skattningar av maximala halter jämfört med SIMAIR. För stora städer där det högsta PM10-halterna hittas i trånga och hårt trafikerade gaturum i centrum är det inte lika självklart att SIMAIR underskattar de högsta halterna. VEDAIR-systemet, som komplement till SIMAIR, erbjuder en möjlighet för en kommun att med större säkerhet identifiera de områden som har problem med luftkvaliteten.
44 40 5. Referenser Biobränsle-Hälsa-Miljö Ett projekt inom Energimyndighetens FoU program. Preliminär slutrapport 16 juli 2003 Luftföroreningar i svenska tätorter 2004, 2010 och 2020, Vägverket och SMHI, Slutrapport maj Omstedt G., VEDAIR ett internetverktyg för bedömning av luftkvalitet vid småskalig biobränsleeldning. SMHI rapport nr 123, Paulrud, S., Backman, H, Segersson, D., Gustafsson, T., Ringsberg, H. (2007) Framtidsscenarier för emissioner från småskalig värmeproduktion, SMED Rapport Nr 7, 2007.
Bilaga 4 Nationell presentation av emissioner och halter. Lars Gidhagen m.fl. SMHI
Bilaga 4 Nationell presentation av emissioner och halter Lars Gidhagen m.fl. SMHI 101 102 Nationell presentation av emissioner och halter Finansiär: Naturvårdsverket avtal 501 0711 Slutrapport september
Läs merSå rapporterar du modelldata för luftkvalitet
Så rapporterar du modelldata för luftkvalitet Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2013:11) ska kommunerna varje år rapportera in luftkvalitetsdata. Då modellberäkningar
Läs merKyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan
2006:38 Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10 OCH PM2.5) ÅR 2006. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...
Läs merCykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007
Göteborg den 31 januari 2007 Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Harald Bouma Miljöutredare Lars Barregård Professor, överläkare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 42 sandra.johannesson@amm.gu.se
Läs merLuftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun
LVF 2008:5 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2006 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2008 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp
Läs merKonsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. GAME möte 30 november 2006 Erik Fridell
Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft GAME möte 30 november 2006 Erik Fridell Efter 40 års verksamhet är IVL Ett forskningsinstitut för Hållbar Utveckling Stiftelseägt och därmed
Läs merGuide för modellanvändning i samband med åtgärdsprogram inom luftkvalitet
Guide för modellanvändning i samband med åtgärdsprogram inom luftkvalitet Referenslaboratoriet för tätortsluft modeller 20 oktober 2015 Heléne Alpfjord Erik Engström Sven Kindell Simulering av PM10-halt
Läs merKv. Stora Frösunda, Solna
LVF 2010:19 Kv. Stora Frösunda, Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR, PM10 Lars Burman SLB-ANALYS, OKTOBER 2010 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i
Läs merDagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI
Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI inledning dagens luftkvalitet och trender framtidens luftkvalitet, scenario beräkningar slutsatser Dagens och framtidens luftkvalitet i
Läs merLuftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås
Ängsgärdet - förstudie luft buller Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Malmö 2011-04-20 Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Datum 2011-04-20 Uppdragsnummer 61151145168000 Utgåva/Status
Läs merLilla Essingen, kv Primus
LVF 2013:21b Lilla Essingen, kv Primus Halter av partiklar, (PM10) och kvävedioxid (NO 2 ) år 2023 Magnus Brydolf SLB-ANALYS AUGUSTI 2013 (Uppdaterad i mars 2014) LVF 2013:21 Primus, Lilla Essingen år
Läs merIdentifiering av potentiella riskområden för höga halter av benso(a)pyren
METEOROLOGI Nr 159, 2015 Identifiering av potentiella riskområden för höga halter av benso(a)pyren Nationell kartering av emissioner och halter av B(a)P från vedeldning i småhusområden Stefan Andersson,
Läs merUppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län
Sven Kindell och Jörgen Jones RAPPORT NR 2015-53 Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län - Sammanställning och utvärdering av mätningar och beräkningar avseende tre år till och med 2014 Pärmbild.
Läs merBeräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn
Jörgen Jones RAPPORT NR 2015-24 Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn Pärmbild. Bilden visar beräknad 90-percentil av dygnsmedelhalt för partiklar PM10 för i scenario 2030. Gul färg
Läs merRapport 2012:01. Miljökvalitetsnormer och luftkvaliteten i Dalarna. Miljöenheten
Rapport 2012:01 Miljökvalitetsnormer och luftkvaliteten i Dalarna Miljöenheten Foto: Therese Ebberstein. Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, januari 2012. ISSN: 1654-7691 Rapporten kan beställas från
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds även 2011, en dag i april
Läs merDjurgårdsstaden. 1 Sammanfattning Jörgen Jones
Jörgen Jones 201 6-06 - 16 Luftkvalitetsberäkningar Djurgårdsstaden för nytt parkeringsgarage i Norra 1 Sammanfattning Ett nytt garage planeras att byggas i norra Djurgårdsstaden vid Hjorthagen. I samband
Läs merMätningar av partiklar och bensen i luften i Habo
Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo Malin Persson 2009-01-22 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner rapport 1:2009 2 (19) 1. Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning... 2 2. Sammanfattning...
Läs merSammanställning av mätresultat från mätning av partiklar (PM 10) Drottninggatan, Linköping, februari 2004 till 31 december 2008.
Sammanställning av mätresultat från mätning av partiklar (PM 10) Drottninggatan, Linköping, februari 2004 till 31 december 2008. Vallentuna februari 2008 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Mätmetod
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga
Läs merLuftföroreningar i Stockholms och Uppsala län
LVF 3:2004 Uppdaterad 2004-09-08 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2002 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2004 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp år 2002...
Läs merTB DEL II BILAGA 3.1 UTREDNING - MÖJLIGHET ATT LÄMNA SID
TB DEL II BILAGA 3.1 UTREDNING - MÖJLIGHET ATT LÄMNA SID UTREDNING 2011-04-20 01.00 D 2011-006261 2(14) 1 SAMMANFATTNING... 3 2 BEGREPPET - ATT LÄMNA SID... 3 3 ATT LÄMNA SID VID EN BULLERNIVÅ 70 DB(A)
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merSIMAIRkorsning. Innehåll. Bakgrund. Teori. Jämförelse mellan modellerna: Exempel från Umeå, hypotetisk oändlig rak väg, validering mot mätdata
Stefan Andersson, SMHI Innehåll Bakgrund Teori Jämförelse mellan modellerna: Exempel från Umeå, hypotetisk oändlig rak väg, validering mot mätdata Lokala vägtrafikmodeller i och Gaturum: OSPM Vetenskaplig
Läs merLuftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013
Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Partikelmätare...
Läs merEddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun
LVF 2012:17 rev Eddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) ÅR 2015 OCH ÅR 2020 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, NOVEMBER
Läs merMätning av partiklar i Lidköping 2013
Mätning av partiklar i Lidköping 2013 Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2014-2018 1 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i luftvårdsfrågor.
Läs merHelene Alpfjord, 22 oktober Källfördelning med hjälp av modellering
Helene Alpfjord, 22 oktober 2015 Källfördelning med hjälp av modellering Vad är källfördelning? Uppdelning av olika utsläppskällors bidrag till den totala halten. Olika modelleringstyper Käll-receptormodellering
Läs merLuften i Sundsvall 2009
Luften i Sundsvall 2009 Sammanfattning Inga miljökvalitetsnormer för luftföroreningar överskreds under 2009 i miljökontorets mät- kvävedioxid och sannolikt kommer värdena på helårsbasis att ligga nära
Läs merUrban förtätning och luftkvalitet
Urban förtätning och luftkvalitet Exempel från Stockholm Marie Haeger Eugensson COWI/GU Åsa Keane, White Under sista deceniet har Urban förtätning utretts av många, bl.a Boverket, och angetts som ett sätt
Läs merTrafikutredning Kyrkerud- Strand
ÅRJÄNGS KOMMUN Trafikutredning Kyrkerud- Strand UPPDRAGSNUMMER 2337007000 SWECO CIVIL AB, KARLSTAD OLA ROSENQVIST SOFIA WEDIN MAGNUS WACKERFELDT Sweco Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund och
Läs merArninge resecentrum, Täby
LVF 2013:20 Arninge resecentrum, Täby SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Sanna Silvergren SLB-ANALYS, SEPTEMBER 2013 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys
Läs merHplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14
Hplus PM Biltrafikflöden 2010-04-14 Ramböll Trafik och transport Helsingborg Hplus PM Biltrafikflöden DEL 1 UTGÅNGSPUNKTER Bakgrund och syfte I arbetet med den fördjupade översiktsplanen för H+ produceras
Läs merChrister Johansson 1,2, Malin Pettersson 2 & Gunnar Omstedt 3. 2 SLB analys, Miljöförvaltningen, Stockholm 3 SMHI, Norrköping
ITM-rapport 118 Metodik för utvärdering av den lokala vedeldningens påverkan på luftkvalitet - Erfarenheter från BHM Christer Johansson 1,2, Malin Pettersson 2 & Gunnar Omstedt 3 1 ITM Luftlaboratoriet,
Läs merInstruktion till verktyget
Instruktion till verktyget VOSS - Verktyg för Objektiv Skattning med Spridningsmodellering 2018-04-26 Innehållsförteckning Verktyg för Objektiv Skattning med Spridningsmodellering VOSS... 1 Vad är VOSS?...
Läs merMätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2014
NR U 5179 APRIL 2015 RAPPORT Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2014 För Luft i Väst Karin Persson, Barbara Sandell Författare: Karin Persson, Barbara Sandell På uppdrag av: Luft i Väst Rapportnummer:
Läs merSamverkan för luftövervakning i Västernorrland 2016-2020
Samverkan för luftövervakning i Västernorrland 2016-2020 Redovisning av mätresultat och strategi för luftövervakning Magnus Zeilon, Miljö- och byggförvaltningen Kramfors kommun 2016-03-30 Innehållsförteckning
Läs merBehovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14
Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten Tumba 2014-02-14 Förord Följande behovsbedömning av detaljplan för Dioriten1/Grönstenen 4 i Storvreten
Läs merBedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun
Datum 2010-11-16 Kompletterad 2011-05-02 NCC Björn I M Svensson 178 04 Solna Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Ett nytt
Läs merRAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 5:2002. Slutna gaturum och enkelsidig bebyggelse med beräknade PM10-halter över miljökvalitetsnormen för dygn
Beskrivning av problembilden för halterna av kvävedioxid (NO2) och inandningsbara partiklar (PM10) i Stockholms län i förhållande till miljökvalitetsnormerna Slutna gaturum och enkelsidig bebyggelse med
Läs merSIMAIR och VEDAIR. Enkla verktyg för att presentera luftkvalitet och olika framtida scenarier för politiker och allmänhet.
SIMAIR och VEDAIR. Enkla verktyg för att presentera luftkvalitet och olika framtida scenarier för politiker och allmänhet. Gunnar Omstedt, SMHI Trafik Småskalig uppvärmning Bakgrund Modeller och databaser
Läs merMiljövårdsenheten Rapport 2007:06
Miljövårdsenheten Rapport 2007:06 Luftkvalitet i Dalarnas större tätorter perioden 2001-2006 Bild: Referensstation, Sundborn. Foto: Per-Erik Sandberg. Tryckdatum: Mars 2007. Tryckeri: Länsstyrelsen i Dalarnas
Läs merSIMAIR. ett internetverktyg för bedömning av luftkvalitet i vägars närområde. Användarbeskrivning SIMAIR med ARTEMIS
SIMAIR ett internetverktyg för bedömning av luftkvalitet i vägars närområde Användarbeskrivning SIMAIR med ARTEMIS September 2011 Innehållsförteckning SIMAIR - EN ANVÄNDARBESKRIVNING... 1 1. Bakgrund...1
Läs merGrundläggande övningar
Grundläggande övningar Del 1 i laboration i SIMAIR-verktyget Syfte Syftet med denna övning är att ge grundläggande färdigheter i SIMAIR-användning. Vi kommer att gå igenom: Inloggning, verktygets utseende
Läs merKvalitetssäkring av modellberäkningar
Modellanvändning för en renare tätortsluft Kvalitetssäkring av modellberäkningar Innehåll Vad kan jag göra åt det? Vilka kvalitetskrav finns på modellberäkningar? Hur kan man utföra en utvärdering mot
Läs merFramtida trafikflöden kring kv Plåten, Sundbyberg
PM 2011-02-25, Revision 2, Bilaga 552220-B17 sid 1(5) Framtida trafikflöden kring kv Plåten, Sundbyberg Frågeställning I planarbetet för kv Plåten sammanställdes underlag inför en samrådsprocess. En trafikutredning
Läs merMätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan
RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 5: Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan APRIL - JUNI 1999 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 2 Innehållsförteckning MÄTNING AV PM 1, PM 2.5, VOC OCH PAH VID
Läs merPM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP
ULRICEHAMNS KOMMUN PM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se PROJEKTNR. A039724 DOKUMENTNR.
Läs merObjektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun
Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun 1. Inledning Samtliga svenska kommuner är skyldiga att kontrollera luftkvaliteten i kommunen och jämföra dessa
Läs merSpridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå
UPPDRAG Spridningsberäkningar, Skellefteå UPPDRAGSNUMMER 1321631000 UPPDRAGSLEDARE Leif Axenhamn UPPRÄTTAD AV Carl Thordstein DATUM Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå Sammanfattning
Läs merHelene Alpfjord, 22 oktober Hur kan modeller användas för effekter av åtgärder och prognoser?
Helene Alpfjord, 22 oktober 2015 Hur kan modeller användas för effekter av åtgärder och prognoser? Effekter av åtgärder En av de mest centrala delarna i åtgärdsprogrammet Modeller är ett utmärkt sätt att
Läs merLuftkvalitet i tunnlar. Marianne Klint 2013-04-18
Luftkvalitet i tunnlar Marianne Klint 2013-04-18 Höga luftföroreningshalter i tunnlar Södra Länken, kvävedioxidhalter, årsmedelvärde: 300 µg/m 3. Ungefär 6 gånger högre än på Hornsgatan, 50 µg/m 3. (MKN
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet
RAPPORT 2018-06-30 MBN 18-106 421 Inledande kartläggning av luftkvalitet Bjurholms kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 916 81 Bjurholm Storgatan 9 0932-140 00 0932-141 90 kommunen@bjurholm.se
Läs merBullerutredning Villa Roskullen
Rapport HÄRRYDA KOMMUN Bullerutredning Villa Roskullen Malmö 2016-01-25 Bullerutredning Villa Roskullen Datum 2016-01-25 Uppdragsnummer 1320018824 Utgåva/Status 1 Oscar Lewin Uppdragsledare & Handläggare
Läs merPreliminär bedömning av PM 10 och NO 2 för detaljplaner
Preliminär bedömning av PM 10 och NO 2 för detaljplaner Syfte Syftet med rapporten är att göra en första preliminär bedömning av luftkvaliteten i ett tidigt skede i planprocessen. För att på så vis få
Läs merE 4 Förbifart Stockholm
E 4 Förbifart Stockholm Komplettering Tillåtlighet Fråga 11 PM En bedömning av hälsorisker vid färd i långa tunnlar 2009-02-26 3 (11) Innehåll 1 Kompletteringsuppgift 11... 4 2 Allmänt om trafikföroreningar
Läs merBILAGA 1 2015-06-12 1 (20) S w e co T ra n spo r t S yste m AB. Bilaga 1 till rapporten Översyn av allmän anropsstyrd kollektivtrafik I Sörmlands län.
2015-06-12 Särskilt resande i Sörmlands län I denna bilaga redovisas kompletterande underlag till rapporten Översyn av allmän anropsstyrd kollektivtrafik i Sörmlands län, gällande den särskilda anropsstyrda
Läs merPM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad
Sid 1(9) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Plan- och byggavdelningen 2018-07-04, reviderad 2019-03-06 Karolina Norlin, 054-540 45 40 PM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad SYFTE Denna PM tas fram för att
Läs merMätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona
Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar
Läs merSteg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen
Steg 4. Lika arbeten 10 Diskrimineringslagen [ ] Arbetsgivaren ska bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen ska särskilt avse skillnader mellan - Kvinnor
Läs merEnskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län
Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Publ nr 2011:15 ISSN 0284-6845 Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad, 054-19 70 00 www.lansstyrelsen.se/varmland
Läs merMätning av luftföroreningar på två platser i Lund under perioden 2008-04-24 till 2008-09-09
Malmö Stad Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen Dnr 29.36.1 Mätning av luftföroreningar på två platser i Lund under perioden 28-4-24 till 28-9-9 Rapporten är framtagen av: Miljöförvaltningen Malmö Stad
Läs merLÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA
LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA Göteborg 2003-11-28 SWECO VBB ITS SWECO VBB Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22 Dokumentinformation
Läs merKartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun
2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3
Läs merGATURUMSBERÄKNING FREDRIKSDALSGATAN
UPPDRAG Luftmiljöutr Fredriksdalsgatan UPPDRAGSNUMMER 7001263000 UPPDRAGSLEDARE Leif Axenhamn UPPRÄTTAD AV Carl Thordstein DATUM Sammanfattning Spridningsberäkningar genomfördes för gaturummen vid detaljplansområdet
Läs merTjänster och tillämpad forskning. Luftmiljö på SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23
Tjänster och tillämpad forskning Luftmiljö på SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Ett tjugotal personer engageras i luftmiljö Gruppen Produktion luft på avdelning Miljö & Säkerhet består av 19 personer, som
Läs merKartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun
2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2
Läs merÅtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering
Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Sammanfattning Den vetenskapliga utvärderingen av Halmstads kommuns Klimp-program kommer att genomföras av högskolan i Halmstad, som också utvärderar kommunens Lokala
Läs merBEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se
BEFOLKNINGSPROGNOS 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden 2015-2024.
Läs merResanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07
Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 211-12-7 Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1
Läs merÅtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län remiss från kommunstyrelsen
NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖAVDELNINGEN NORRA INNERSTADEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-02-29 Handläggare: Britt Mattsson Telefon: 08-508 09 330 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Åtgärdsprogram
Läs merÅtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för partiklar (PM10) i Jönköping
Åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för partiklar (PM10) i Jönköping Ks 2010:266 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen
Läs merAttraktionsindex Laholm Oktober 2008
Attraktionsindex Laholm Oktober 2008 Geobrands / Axiro AB Adress: Smålandsgatan 26, 392 34 Kalmar Tel: 0480-40 38 60 E-post: per.ekman@geobrands.se www: www.geobrands.se Innehållsförteckning Information
Läs merHans Backström. RAPPORT NR 2014-38 Luftkvalitet i kvarteret Pottholmen, Karlskrona
Hans Backström RAPPORT NR 2014-38 Luftkvalitet i kvarteret Pottholmen, Karlskrona Pärmbild. Bilden föreställer en vy över det utbyggda Pottholmen i Karlskrona Rapport Pottholmen 1 Senast sparad 2014-10-20
Läs merRävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.
Rävåsskolan Karlskoga kommun har genomfört trafikmätningar vid Rävåsskolan som visat en årsvardagsdygnstrafik (Åvadt) på 2500. Trafikvolymerna består till största delen av lätta fordon, andelen tung trafik
Läs merData om svenska fiskodlingar
SMED Rapport Nr 110 2012 Data om svenska fiskodlingar Utveckling av metodik inför rapportering till HELCOM Johanna Mietala, SCB Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska
Läs merVärdering av NOx-utsläpp från trafik
För SIKA Värdering av NOx-utsläpp från trafik C-Å Boström Anne Lindskog Karin Sjöberg 22-4-1 Organisation/Organization IVL Svenska Miljöinstitutet AB IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd. RAPPORTSAMMANFATTNING
Läs merDETALJPLAN FÖR GRÅBERGET TRAFIKGRANSKNING
BILAGA 7b 1 (5) DETALJPLAN FÖR GRÅBERGET TRAFIKGRANSKNING Nuläge Endast motionsslingorna och några bostadssmåhus vid Solviksvägen alstrar i dag trafik i planeringsområdet. Enligt vägregistret är trafikvolymen
Läs merSLUSSEN FÖRDJUPNINGS-PM LUFTKVALITET
SLUSSEN FÖRDJUPNINGS-PM LUFTKVALITET april 2011 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm och SMHI i Norrköping. SLB-analys är operatör för Stockholms och Uppsala
Läs merDe gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och
04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e
Läs merKatalog för emissionsdatabaser SMED. Göteborgs-regionen. Skånedata-basen. SLB, Stockholm. Östergötlands län
SMED Göteborgsregionen Skånedatabasen SLB, Stockholm Östergötlands län 1 Benämning: SMED (Svenska MiljöEmissionsData) Ursprung/version: Konsortiet SMED som består av SCB (Statistiska Centralbyrån), IVL,
Läs merStrategi för en samlad luftvårdspolitik. Miljömålsberedningen
Strategi för en samlad luftvårdspolitik Parlamentarisk beredning som ska lämna förslag till regeringen om hur Sveriges miljökvalitetsmål och generationsmål kan nås Ledamöter från sju riksdagspartier, samt
Läs merRAPPORT. Luftkvalitet Konstruktören 2 BODIL HANSSON & PER JOHANSSON
repo001.docx 2012-03-2914 BODIL HANSSON & PER JOHANSSON Luftkvalitet Konstruktören 2 UPPDRAGSNUMMER 2175311002 SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR KVÄVEDIOXID NO 2 OCH PARTIKLAR PM 10 Detaljplan för kv. Konstruktören
Läs merBeräkningar av kvävedioxid i Stockholms- och Uppsala län inför ansökan om tidsfrist för att klara EU:s gränsvärde
LVF 2012:8 Beräkningar av kvävedioxid i Stockholms- och Uppsala län inför ansökan om tidsfrist för att klara EU:s gränsvärde Lars Burman Boel Lövenheim Christer Johansson Magnus Brydolf SLB-ANALYS, NOVEMBER
Läs merBilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling
1 (17) Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen Nedanstående material utgick från resultatet av förundersökningen och har legat till grund för dimensioneringen
Läs merReviderat förslag på samordnat program för uppföljning av miljökvalitetsnormer och miljömål för luftkvalitet
RAPPORT Reviderat förslag på samordnat program för uppföljning av miljökvalitetsnormer och miljömål för luftkvalitet För Länsstyrelsen i Jönköpings län, Jönköpings läns luftvårdsförbund samt Trafikverket
Läs merPM Dagvattenföroreningar
o:\sto2\svg\2014\1320008697\3_tnik\r\dagvatten\pm dagvattenföroreningar_rev.docx Tomteboda bussdepå Datum 2015-01-29 Ramböll Sverige AB Box 17009 104 62 Stockholm T: 010-615 60 000 www.ramboll.se Handläggare:
Läs merBefolkning & tillgänglighet
Rapport Maj 2009 Befolkning & tillgänglighet En sammanställning av Glesbygdsverkets GIS-kartor Omslagsbilder Karta över Jämtlands län. Illustration: Glesbygdsverket och Nordregio. Tågspår i solnedgång.
Läs merVattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar
Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 6/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Befolkningens exponering för luftföroreningar i Skåne En rapport inom Regional miljöövervakning Kristina Jakobsson Ralf Rittner Emilie Stroh 2 Sammanfattning
Läs merBullerutredning Ulkavallen
Bullerutredning Ulkavallen Efter nya mätningar konstateras att flödena inte ändrats radikalt och inte påverkar bullerutredningens resultat. De värden som antagits av kommunen 2010 står kvar. Detta betyder
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merRAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus
RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun
Läs merSammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun
ULRICEHAMNS KOMMUN Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00
Läs merPROGRAM FÖR LUFTVÅRDÅTGÄRDER I HELSINGFORS 2008-2016 Resumé, 22.8.2008. Allmänt
PROGRAM FÖR LUFTVÅRDÅTGÄRDER I HELSINGFORS 2008-2016 Resumé, 22.8.2008 Allmänt Enligt statsrådets förordning om luftkvaliteten (711/2001) är kommunen skyldig att göra upp program eller planer om de gränsvärden
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER
Läs mer