Arbets- och miljömedicin Lund

Transkript

1 AMM Rapport nr 6/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Befolkningens exponering för luftföroreningar i Skåne En rapport inom Regional miljöövervakning Kristina Jakobsson Ralf Rittner Emilie Stroh

2 2 Sammanfattning 3 Luftföroreningar påverkar befolkningens hälsa 4 Luftföroreningar som hälsorisk i Skåne 4 Riktvärden för luftföroreningar 5 Besvär av luftföroreningar i Skåne 6 Befolkningens exponering för luftföroreningar 8 Uppmätta halter av luftföroreningar 8 Modellerade halter av luftföroreningar 11 Referenser 18 Figur 1 Översikt över luftföroreningarna hälsoeffekter i Sverige, baserat på 4 svenska skattningar av befolkningens exponering och internationella befolkningsstudier av samband mellan exponering och hälsoeffekt Figur 2. Riktvärden för kväveoxider och partiklar 5 Figur 3. Besvär av bilavgaser i eller i närheten av bostaden under de tre senaste 7 månaderna (per kommun). Data från Folkhälsoenkät Skåne 2008 Figur 4. Genomsnittslig årsmedelexponering för kvävedioxid för befolkningen 11 i Skåne (per kommun). Figur 5. Befolkningens exponering för NO2 (μg/m 3 ; modellerat årsmedelvärde) 16 i Skånes kommuner. Andel invånare (%) i olika exponeringsklasser anges. Figur 6. NOx exponering i Malmö Exponeringsberäkning för de individer som 2007 var bosatta inom Malmö stad, fördelade efter exponeringsnivå. Tabell 1. Besvär av luftföroreningar i eller i närheten av bostaden. Data från 6 Folkhälsoenkät Skåne 2008 Tabell 2 Sammanställning av uppmätta halter av partiklar (PM10) och kvävedioxid 8 under 2009 och vinterhalvåret 2009/10. Källa: IVL rapport B1940 Tabell 3. Exponering för NO 2 (μg/m 3 ; modellerat årsmedelvärde 2009). 12 Hela befolkningen, samt barn 0-5 år. Per kommun. Tabell 4 Grupperad NO 2 -halt. Antal individer exponerade för NO 2 14 (μg/m 3 ; modellerat årsmedelvärde 2009). Hela befolkningen, samt barn 0-5 år. Per kommun.

3 3 Sammanfattning För att beräkna den skånska befolkningens exponering för kvävedioxid har en emissionsdatabas med basår 2008 och gaussisk spridningsmodellering med 500m *500m rumslig upplösning använts. Årsmedelvärden har beräknats. Modellerade halter av NOx har räknats om till NO 2 för att möjliggöra jämförelser med riktvärden och uppmätta halter vid mätstationer. Individernas exponering har beräknats genom att med hjälp av geografiska informationssystem (GIS) länka modellerade halter till geografiska koordinater för folkbokföringsadress. Halter och haltfördelning redovisas kommunvis, och för hela befolkningen, samt för barn 0-5 år separat. För partiklar (PM10), för vilka de rumsliga kontrasterna är små, utgår vi i stället från uppmätta värden vid mätstationer inom Urbanmätnätet, och i Malmö. Uppmätta värden för NO 2 redovisas också. Det modellerade årsmedelvärdet för befolkningens NO 2 exponering varierade mellan 2,5 och 24 µg/ m³, med ett genomsnitt på 9,5 μg/m³. Högst exponering fanns i de större städerna samt i Burlövs kommun. Huvuddelen av Malmös befolkning exponerades för nivåer över 15 μg/m³. Ett litet fåtal i befolkningen, 0,5%, har en modellerad exponering som överstiger nuvarande miljökvalitetsmål, 20 μg/ m³. Vår modellering underskattar dock exponeringen för en liten del av befolkningen, som bor invid slutna gaturum där halterna är högre. Samtliga uppmätta års- och vinterhalvårsmedelvärden av NO 2 från Urbanmätnätet underskred såväl miljökvalitetsnormen som miljömålet för NO 2. I Malmö var de uppmätta kvävedioxidhalterna ca 17 μg/m³ som årsmedelvärde i taknivå. På gatustationen (Dalaplan) uppmättes ca 30 μg/m³. Nästan hela befolkningen exponeras för halter ovanför det rekommenderade hälsobaserade värdet för partiklar (PM10),15 μg/ m³. Många ligger över WHOs luftkvalitetsnorm, 20 µg/ m³. Miljökvalitetsnormen för PM10 som årsmedelvärde (40 μg/m³) överskrids dock inte. I rapporten redovisas också befolkningens upplevda besvär av bilavgaser och andra luftföroreningar, baserat på data från Folkhälsoenkät Skåne 2008 med över deltagare. Mer än var tionde skåning besväras minst en gång i veckan av bilavgaser, medan betydligt färre besväras av vedeldningsrök eller lukt från industrier. Förekomsten av besvär av bilavgaser var allra högst i Burlöv, den enda kommun där hela befolkningen är exponerad för NO 2 över genomsnittsnivån. I övrigt var besvärsförekomsten högst i de större städerna.

4 4 Luftföroreningar påverkar befolkningens hälsa Luftföroreningar är ett av de största hoten mot människors hälsa i den allmänna miljön. Det har sedan smogepisoderna i London på 1950-talet varit känt att dödligheten ökar under perioder med höga halter av luftföroreningar. Man har länge vetat att lungor och luftvägar drabbas negativt, men även hjärta och kärlsystem påverkas, med ökade risker för hjärtinfarkt och stroke. En aktuell sammanställning av riskbedömningar av luftföroreningarnas effekter på den svenska befolkningens hälsa har nyligen tagits fram (Figur 1) 1. Figur 1 Översikt över luftföroreningarna hälsoeffekter i Sverige, baserat på svenska skattningar av befolkningens exponering och internationella befolkningsstudier av samband mellan exponering och hälsoeffekt (Bild från Socialstyrelsen - Miljöhälsorapport 2009) Luftföroreningar som hälsorisk i Skåne Skåne har förhållandevis höga halter av luftföroreningar jämfört med andra delar av landet, dels pga intransport från kontinenten men också pga intensiv trafik, särskilt i de sydvästra delarna. Luftföroreningarna beräknas i genomsnitt ge tio månader kortare livslängd för människor som bor i de skånska städerna, och sju månader kortare livslängd för dem som bor på landsbygden 2. Antalet förtida dödsfall i Skåne orsakade av luftföroreningar har beräknats vara cirka 950 årligen att jämföras med de dödsfallen i trafikolyckor som inträffar. Man har också sett att antalet sjukhusinläggningar pga sjukdomar i andningsorganen ökar under dagar med förhöjda partikelhalter 3.

5 5 I enkätstudier har en ökad risk för astmabesvär, astmasjukdom (särskilt allergisk astma) och kronisk obstruktiv lungsjukdom påvisats bland vuxna som bor närmast de mest trafikerade vägarna, och är utsatta för högst halter av kväveoxider 4 5. Riskökningen var måttlig, %, men eftersom dessa sjukdomar är relativt vanliga och sådan exponering förekommer hos en betydande andel av framförallt de större städernas invånare så kan effekten ända vara betydelsefull ur ett folkhälsoperspektiv. Man har också sett att det finns en ökad risk att insjukna i stroke efter dagar med ovanligt höga partikelhalter i luften i Skåne 6. Det har ännu inte gjorts några studier av barnastma i Skåne, men det finns ingen anledning att tro att skånska barn inte skulle kunna påverkas av trafikens avgaser på samma sätt som andra barn, med ökad risk för astma och allergi 7 Riktvärden för luftföroreningar Vid fastställande av riktvärden för luftföroreningar har Institutet för Miljömedicin (IMM) och WHO gjort en rent hälsobaserad bedömning, medan miljökvalitetsnormen (MKN) också är en avvägning mot övriga samhällsintressen. Anledningen till att WHOs riktvärde (2005) trots detta ligger förhållandevis högt vad gäller NO2 (Figur 2) är att man menar att det är osäkert om de effekter som uppmätts i relation till måttligt förhöjda halter orsakas av NO2 i sig, eller beror på en samtidig förhöjning av bl a små partiklar (mindre än PM10). Forskningen har visat att varje ökning av halten av luftföroreningar ger en ökad sjuklighet oavsett om bakgrundshalterna är höga eller låga, och något tröskelvärde har inte kunnat påvisas. Detta innebär att det ur miljömedicinsk synpunkt är viktigt att utforma åtgärder mot luftföroreningar så att den genomsnittliga exponeringsnivån i befolkningen blir så låg som möjligt. Man kan inte begränsa perspektivet till att endast undvika överskridanden av miljökvalitetsnormerna. Figur 2. Riktvärden för kväveoxider och partiklar (Bild från Socialstyrelsen - Miljöhälsorapport 2009) Det finns fortfarande stora kunskapsluckor avseende vilka specifika komponenter och blandningar av luftföroreningar som påverkar hälsan mest. Klart är ändå att luftföroreningar från trafiken har stor betydelse. Det krävs mycket höga halter av ren kvävedioxid (NO2) för att påverka lungfunktionen negativt och ge inflammatoriska reaktioner i lungorna hos friska. Därför tror man att de hälsoeffekter som i epidemiologiska studier satts i samband med

6 6 kväveoxider (NOx, dvs summan av NO och NO2) sannolikt beror på andra komponenter. Fokus har särskilt varit på de allra minsta (ultrafina) partiklarna 8. Man vet inte säkert om det är skillnad i skadlighet mellan partiklar som kommer långväga ifrån och färska förbränningspartiklar. Mycket talar dock för att de färska förbränningspartiklarna kan vara skadligast. Men även om kväveoxiderna i sig troligen inte är den skadligaste delen av luftföroreningarna så är halten av NO2 eller NOx ett mycket användbart surrogatmått på de samlade utsläppen av luftföroreningar från transporter och energiproduktion, både när det gäller de gasformiga föroreningarna och de allra minsta (ultrafina) partiklarna. Besvär av luftföroreningar i Skåne Även om luftföroreningarna har klara negativa effekter på hälsoläget, är det ändå irritation i de övre och nedre luftvägarna när halterna av luftföroreningar är höga, som de enskilda individerna främst märker av. De som redan har astma eller andra luftvägssjukdomar är givetvis känsligast. I den senaste Folkhälsoenkäten, som besvarades av skåningar mellan 18 och 85 års ålder, fanns frågor om upplevda besvär av luftföroreningar. Enligt denna enkät är mer än var tionde skåning besvärad av bilavgaser minst en gång i veckan, medan lukt från industrier eller vedeldning besvärar i betydligt mindre omfattning (Tabell 1) Tabell 1. Besvär av luftföroreningar i eller i närheten av bostaden. Data från Folkhälsoenkät Skåne 2008 (N=27197). Har du de senaste 3 månaderna känt dig besvärad av Minst en Minst en Mer sällan Aldrig gång/dag gång/vecka Bilavgaser 8% 4% 17% 70% Vedeldningsrök 1% 3% 15% 76% Lukt från industrier 1% 2% 9% 88% Den rapporterade förekomsten av besvär i ett geografiskt område kan också ses som en slags exponeringsuppskattning. Det finns klara skillnader mellan kommunerna i Skåne vad gäller befolkningens besvär från bilavgaser (Figur 3). Inte förvånande är det städernas befolkning som främst besväras -Malmö, Helsingborg, Ystad, Trelleborg och Landskrona. Men högst andel som besvärades av bilavgaser fanns i Burlöv. Där fanns också den högsta rapporterade förekomsten av besvär från trafikbuller 9, vilket ytterligare understryker att trafiken påverkar kommuninnevånarna negativt.

7 7 Sjöbo Båstad Vellinge Höör Lund Svalöv Kävlinge Simrishamn Svedala Örkelljunga Höganäs Hässleholm ÖstraGöinge Skurup Bjuv Ängelholm Perstorp Hörby minst 1 gång/dag minst 1 gång/vecka mer sällan aldrig Lomma Eslöv Tomelilla Kristianstad Klippan Åstorp Staffanstorp Bromölla Osby Landskrona Trelleborg Ystad Helsingborg Malmö Burlöv Figur 3. Besvär av bilavgaser i eller i närheten av bostaden under de tre senaste månaderna. Data från Folkhälsoenkät Skåne 2008 (N=27197).

8 8 Befolkningens exponering för luftföroreningar Uppmätta halter av luftföroreningar Under många år har mätningar av luftföroreningar skett i samarbete mellan kommuner och IVL inom ramen för det så kallade Urbannätverket, så att jämförelser över tid och rum kan göras. ). Mätningar görs dels av urban bakgrundshalt, dels i gaturum Den senaste rapporteringen av sådana mätdata gäller 2009 och vinterhalvåret 2009/ I Tabell 2 redovisas resultaten från de deltagande skånska kommunerna. Samtliga kommuner uppvisade halter under 2009 och vinterhalvåret 2009/10 under miljökvalitetsnormen för PM10 som årsmedelvärde (40 μg/m³) i såväl urban bakgrund som i gaturum. I Landskrona överstegs nedre utvärderingsgränsen (20 μg/m³) i gaturum. Däremot överskred de allra flesta mätningarna IMMs hälsobaserad riktvärde, 15 μg/m³. Samtliga uppmätta års- och vinterhalvårsmedelvärden av NO 2 underskred såväl miljökvalitetsnormen, som miljömålet för NO 2. Den nedre utvärderingströskeln som dygnsmedelvärde för NO 2 får överskridas under 7 dygn per år. Som mest överskreds denna tröskel med 6 dygn i Trelleborgs urbana bakgrund under Tabell 2 Sammanställning av uppmätta halter av partiklar (PM10) och kvävedioxid under 2009 och vinterhalvåret 2009/10. Källa: IVL rapport B1940 Kommun Bromölla brandstationen Burlöv Lundavägen Gaturum (G) urban bakgrund (B) G G Månad PM 10 medelvärde PM 10 max 24h medelvärde PM 10 antal mätta dagar NO 2 medelvärde NO 2 max 24h medelvärde NO 2 antal mätta dagar

9 9 Höganäs- Tivolihuset Kävlinge Landskrona Landskrona Eriksgatan B B G

10 10 Svedala Trelleborg Ystad hamnen B G I Malmö stad har halterna av luftföroreningar mätts under lång tid. Den senast publicerade rapporten redovisar mätningar från Uppmätta kvävedioxidhalter var då ca 17 μg/m³ som årsmedelvärde i taknivå, vilket är ca 45 % av gällande miljökvalitetsnorm. Sedan mitten av 80-talet har halterna halverats eller minskat med 20 μg/m³. På gatustationen (Dalaplan) uppmättes ca 30 μg/m³. Under 2009 var uppmätta partikelhalter i genomsnitt för PM10 ca 15 μg/m³ i taknivå och strax under 20 μg/m3 i gatumiljö. För PM2.5 var uppmätta halter ca 12 μg/m³ i gatumiljö och i taknivå. Partikelhalterna var högre under vårvintern och våren. Mätserierna från en rad mätstationer i Skåne ger en översiktlig bild av befolkningens exponering, där förändringar över tid noga kan följas. För partiklar i storleksområdet PM2,5 och PM10 ger de uppmätta halterna en bra bild även av den rumsliga fördelningen i Skåne. De rumsliga kontrasterna beträffande exponering för dessa partiklar är inte så särskilt stora, eftersom huvuddelen av de medelstora partiklarna kommer med den långväga intransporten 12. För de allra minsta (ultrafina) partiklarna, liksom för kväveoxider är situationen annorlunda, eftersom den lokala trafiken har stor betydelse. De rumsliga kontrasterna är stora, och

11 11 mätstationsdata speglar inte skillnader i befolkningens exponering. Med hjälp av modellering av exponering kan man få en högre rumslig upplösning, med bibehållen tidsupplösning. Modellerade halter av luftföroreningar Modelleringen av NO2 har gjorts med hjälp av en emissionsdatabas 13 samt en gaussisk spridningsmodellering. Emissionsdatabasen har under 2009 genomgått omfattande uppdatering av Malmö Miljöförvaltning på uppdrag av Skånes luftvårdsförbund. Basåret är 2008, dvs, verksamheter som tillkommit senare är ej inkluderade. Emissioner är i viss mån inlagda som schablonhalter, speciellt rörande fartygstrafiken. Långväga bidrag av NO2 är pålagt som en bakgrundshalt om 2 μg/m³, vilket erhållits genom att jämföra av IVL redovisad uppmätt halt med modellerad halt vid bakgrundsstationen i Vavihill på Söderåsen. Modelleringen avser NOx-halter, som sedan räknats om till NO2 enligt en empirisk formel framtagen av Miljöförvaltningen i Malmö: NO2=NOx (0,74+(28/(NOx+153 )). Haltvärden har tagits fram som årsmedelvärden i ett rutnät om 500 meters rutor täckande hela Skåne. Beräkningarna baseras på aktuella meterologiska förhållande uppmätta på Malmö miljöförvaltnings 24 metersmast vid Helenholm i Malmö. Modelleringen har gjorts vid Arbets- och miljömedicin i Lund, som delunderlag för denna rapport. Befolkningens exponering har därefter beräknats, uttryckt som exponering vid bostaden (enligt folkbokföringsadress) med hjälp av bostadens koordinater och GIS-program. Beräknade årsmedelvärden för NO 2 illustreras i Figur 4. Medelvärde och spridningsmått för hela befolkningen samt för barn 0-5 år redovisas kommunvis i Tabell 3. Figur 4. Genomsnittslig årsmedelexponering för kvävedioxid för befolkningen i Skåne

12 12 Tabell 3. Exponering för NO2 (μg/m 3 ; årsmedelvärde 2009) Skåne Antal individer Medel Min Max STD Hela befolkningen ,5 2,5 24,1 4,8 Barn: 0-5 år ,5 2,6 23,6 4,7 HELA BEFOLKNINGEN BARN: 0-5 ÅR KOMMUNNAMN Antal individer Medel Min Max STD Antal individer Medel Min Max STD Bjuv ,3 4,5 7,6 0, ,3 4,6 7,5 0,7 Bromölla ,9 2,9 9,2 0, ,9 2,9 7,2 0,9 Burlöv ,3 10,5 17,6 1, ,3 10,6 17,6 1,4 Båstad ,4 3,1 9,8 1, ,5 3,2 9,6 1,2 Eslöv ,1 3,7 9,3 1, ,0 3,7 9,3 1,1 Helsingborg ,8 4,9 24,1 2, ,3 4,9 23,6 2,7 Hässleholm ,1 2,8 7,9 1, ,1 2,8 7,8 1,2 Höganäs ,6 3,7 7,4 0, ,6 3,7 7,3 0,6 Hörby ,5 3,1 5,6 0, ,5 3,1 5,6 0,8 Höör ,3 3,3 7,2 0, ,3 3,4 7,1 0,9 Klippan ,2 3,3 8,5 1, ,2 3,4 8,5 0,9 Kristianstad ,2 2,6 9,1 1, ,1 2,9 8,9 1,3 Kävlinge ,4 5,0 10,2 1, ,4 5,0 10,1 0,9 Landskrona ,5 5,3 10,0 1, ,5 5,3 9,9 1,0 Lomma ,4 7,1 14,3 1, ,5 7,1 14,3 1,8 Lund ,0 3,9 13,4 2, ,5 4,0 13,4 2,7 Malmö ,8 5,9 21,4 2, ,5 5,9 20,5 3,0 Osby ,7 2,5 4,8 0, ,8 2,6 4,8 0,6 Perstorp ,9 3,2 5,8 0, ,8 3,2 5,8 0,7 Simrishamn ,9 3,0 6,8 0, ,9 3,0 5,8 0,6 Sjöbo ,3 3,2 5,9 0, ,3 3,2 5,9 0,8

13 13 Skurup ,1 3,6 7,2 0, ,1 3,7 6,4 0,9 Staffanstorp ,7 4,7 11,9 1, ,8 4,8 11,4 1,1 Svalöv ,2 3,8 6,2 0, ,3 3,8 6,2 0,6 Svedala ,7 4,3 7,9 0, ,7 4,3 7,9 0,7 Tomelilla ,0 3,1 5,2 0, ,1 3,2 5,2 0,5 Trelleborg ,1 3,9 20,7 4, ,5 3,9 20,7 4,0 Vellinge ,1 4,6 8,9 0, ,1 4,8 8,9 0,8 Ystad ,4 3,2 16,4 2, ,7 3,2 15,7 2,5 Ängelholm ,3 3,3 9,0 1, ,2 3,3 8,5 1,3 Åstorp ,1 4,2 10,1 1, ,1 4,5 9,5 1,2 Örkelljunga ,6 3,1 6,7 0, ,6 3,1 6,0 0,6 ÖstraGöinge ,8 2,6 7,0 0, ,8 2,6 6,6 0,6

14 14 Tabell 4 Grupperad NO 2 -halt. Antal individer exponerade för NO 2 (μg/m 3 ), modellerat årsmedelvärde 2009 HELA BEFOLKNINGEN BARN: 0-5 ÅR KOMMUNNAMN 0-5 5, , , , , , , ,1 25 Bjuv Brom ölla Burlöv Bå stad E slöv Helsingborg Hässleh olm Höganäs H örby Höör Klippan Kristian stad Kävlinge Landskr ona Lomma Lund Malmö O sby Pers torp Simrish amn S jöbo Sk urup Staffanstorp Sv alöv Svedala

15 15 Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Ängelh olm Åstorp Örkelljunga ÖstraGöinge antal

16 16 Osby Tomelilla ÖstraGöinge Båstad Simrishamn Sjöbo Örkelljunga Hörby Hässleholm Bromölla Kristianstad Skurup Klippan Perstorp Höör Svalöv Ystad Höganäs Eslöv 0-5 5, , , ,1-25 Ängelholm Trelleborg Lund Svedala Åstorp Bjuv Vellinge Staffanstorp Kävlinge Helsingborg Landskrona Lomma Malmö Burlöv Figur 5. Befolkningens exponering för NO2 (μg/m 3 ; modellerat årsmedelvärde) i Skånes kommuner. Andel invånare (%) i olika exponeringsklasser anges.

17 17 Befolkningens exponering illustreras ytterligare i Figur 5 och Tabell 4, där invånarnas fördelningen i olika exponeringsklasser redovisas. För de allra flesta i befolkningen överskrider inte det beräknade årsmedelvärdet för kvävedioxid (NO2) miljökvalitetsmålet på 20 μg/m3 för år Endast 0,5% beräknades ha högre årsmedelvärden. Men skåningar, huvuddelen av dem från Malmö, har modellerade årsmedelhalter som överstiger 15 μg/m 3. Noteras bör att Burlöv är den enda kommunen där inte någon invånare hade modellerade halter understigande 10 μg/m 3. Burlöv är också den kommun där andelen av befolkningen som rapporterade besvär av bilavgaser var allra högst (Figur 3). I lokala trafikmiljöer är dock halterna av luftföroreningar högre än vad vår modellering, som har 500 m rumslig upplösning, visar. En mer detaljerad modellering med hänsyn också taget till inneslutningseffekter i slutna gaturum skulle ha gett högre exponeringsnivåer för ett mindre antal individer i de största städerna. Vad detta skulle innebära i urban miljö har tidigare beräknats för Malmö, med emissionsdatabas med basår För gaturum med färre än fordon/dygn användes en s.k. gaussisk spridningsmodell för att beräkna detaljerade luftföroreningshalter för kväveoxid (NOx) på 2 m höjd med en upplösning på 70 x 70 m. I de gaturum där trafiken överskred fordon/dygn och den fysiska omgivningen var sådan att luftföroreningarna tenderar att ackumuleras användes den s.k. OSPMmodellen. För att ta hänsyn till bidraget från närliggande gator och den allmänna urbana bakgrundshalten i dessa gaturum beräknades även kväveoxidhalter på 30 m höjd med hjälp av den gaussiska spridningsmodellen och adderades till OSPM-modellens resultat. Denna beräkningsmetod gav ökad dynamik i exponeringsberäkningarna då den högsta beräknade exponeringshalten av NOx mer än fördubblas; från ca 40 μg/m 3, beräknat utifrån den gaussiska spridningsmodellen, till ca 90 μg/m 3 när denna kombineras med OSPM-modellen (Figur 6). (Notera dock att de modellerade NOx halter inte direkt kan jämföras med modellerade NO2-halterna i föreliggande rapport!). Figur 6. NOx exponering i Malmö Exponeringsberäkning för de individer som 2007 var bosatta inom Malmö stad, fördelade efter exponeringsnivå. (Bild från Miljöhälsorapport för Malmö 2008).

18 18 Fortsatt övervakning Det finns nu goda möjligheter att regelbundet genomföra beräkningar av befolkningens exponering för luftföroreningar för att kunna följa utveckling över tid. Beräkningarna är samordnade med och beroende av det parallella delprogram som handlar om fortsatt utveckling och användning av den regionala emissionsdatabasen för regional och lokal överblick. Av intresse är ökad samverkan med det arbete som sker på Själland, särskilt vad gäller användning av modeller för gaturumsmodellering. Förbättrad modellering av partikelexponering är också angelägen. En fortsatt uppgift är också att beräkna källspecifika bidrag till befolkningens exponering. Det är värdefullt särskilt i städer med hamnar, där bidrag från sjöfart lokalt kan vara betydelsefulla 15. Referenser 1 Socialstyrelsen. Miljöhälsorapport Forsberg B, Hansson HC, Johansson C, Areskoug H, Persson K, Jarvholm B. Comparative healthimpact assessment of local and regional particulate air pollutants in Scandinavia. Ambio 2005;34: Forsberg B, Meister K, Segerstedt B. Luftföroreningshalter och akutbesök för astma och andra luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö Projektrapport till Naturvårdsverket.Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar 2008:3. 4 Lindgren A, Stroh E, Montnémery P, Nihlén U, Jakobsson K, Axmon A. Traffic-related air pollution associated with prevalence of asthma and COPD/chronic bronchitis. a crosssectional study in Southern Sweden.. Int J Health Geogr 2009, Jan 20;8:2 5 Lindgren A, Stroh E, Montnemery P, Nylén U, Anna Axmon A, Jakobsson K. Associations between Traffic exposure, and asthma, rhinitis and hand exzema. A crossectional study in southern Sweden. using GIS-modelled concentrations of NOx, distance to road and selfreported data.. Int J Health Geogr 2009, May 6; 8:25 6 Oudin A, Stroh E, Strömberg U, Jakobsson K, Bjork J. Estimation of short-term effects of air pollution on stroke hospital admissions in southern Sweden. Neuroepidemiology 2010;34: Bråbäck L, Forsberg B. Does traffic exhaust contribute to the development of asthma and allergic sensitization in children: findings from recent cohort studies. Environmental Health 2009, 8:17 8 Miljökvalitetsnorm partiklar Projekt inom Miljösamverkan Skåne. www2.lansstyrelsen.se/skane 9 Albin M. och Bodin T. (2010),Vägtrafikbuller Projekt inom miljösamverkan Skåne Trafikbullerstörning i Skåne, Rapport, Miljösamverkan Skåne och Universitetssjukhuset i Lund Arbets- och miljömedicin

19 19 10 IVL Svenska Miljöinstitutet. Luftkvaliteten i Sverige 2009 och vinterhalvåret 2009/10. Resultat frå mätningar inom urbanmätnätet. Rapport B Luftkvaliteten i Malmö Miljökvalitetsnorm partiklar Projekt inom Miljösamverkan Skåne. www2.lansstyrelsen.se/skane 13 Gustafsson S. Uppbyggnad och validering av emissionsdatabas avseende luftföroreningar för Skåne med basår 2001 (Licentiatsavhandling, Lunds universitet 2007). Nås via 14 Miljöhälsorapport för Malmö Miljömedicinskt utlåtande avseende luftkvaliteten i Ystad. Rapport 2010 från Arbets- och miljömedicin, Lund. Nås via

20 20 Den skånska befolkningens exponering för luftföroreningar har beräknats inom ramen för den regionala miljöövervakningen. Det modellerade årsmedelvärdet för NO 2 varierade mellan 2,5 och 24 µg/ m³, med ett genomsnitt på 9,5 μg/m³. Högst exponering fanns i de större städerna samt i Burlövs kommun. Huvuddelen av Malmös befolkning exponerades för nivåer över 15 μg/m³. Endast ett litet fåtal i befolkningen, 0,5%, har en modellerad exponering som överstiger nuvarande miljökvalitetsmål, 20 μg/ m³. Nästan hela befolkningen exponeras för halter ovanför det rekommenderade hälsobaserade värdet för partiklar (PM10),15 μg/ m³. Många ligger över WHOs luftkvalitetsnorm, 20 µg/ m³. Miljökvalitetsnormen för PM10 som årsmedelvärde (40 μg/m³) överskrids dock inte. Mer än var tionde skåning besvärades under 2008 minst en gång i veckan av bilavgaser, medan betydligt färre besväras av vedeldning eller lukt från industrier.. Besvär av bilavgaser var allra vanligast i Burlöv. I övrigt var besvärsförekomsten högst i de större städerna.